Martin Kinnunen (SD) svarade Anna-Caren Sätherberg i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december” den 17 dec 2024.
Anna-Caren SätherbergS· i sitt anförandeVi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande. Vi har i stället ett särskilt yttrande när det gäller utgiftsområdet. Fru talman! Klimatet är…Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande. Vi har i stället ett särskilt yttrande när det gäller utgiftsområdet.
Fru talman! Klimatet är vår tids största ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Alla siffror pekar redan på att 2024 blir det varmaste året någonsin, efter nio år av nya värmerekord. Haven stiger. Isar smälter. Alpernas glaciärer försvinner i rekordfart. Snödagarna blir färre, vilket också vi som bor på Sveriges fantastiska skidorter ser. Men om man vill ha en vit jul, fru talman, föreslår jag ändå att man gör ett besök hemma hos mig i Åre.
Fru talman! En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att Europa inte är redo för riskerna med ett förändrat klimat. Klimatförändringarna hotar energi- och livsmedelsförsörjningen, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiell stabilitet och människors hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån har många av klimatriskerna redan nått kritiska nivåer, och de kan bli katastrofala.
För Sveriges del, precis som för norra Europa i övrigt, är en ökad mängd nederbörd den stora effekten av klimatförändringarna. Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar i större delen av landet. När det gäller de intensivaste regnen är det fråga om betydande ökningar.
Den ökade översvämningsrisken drabbar framför allt bebyggelse, vägar, järnvägar och va-system. Dricksvattenförsörjningen riskerar till exempel att slås ut genom föroreningar av vattentäkter eller genom ledningsbrott.
Fru talman! Världen, Europa och Sverige - från norr till söder - drabbas av klimatförändringarna. Vi socialdemokrater lägger därför mer än dubbelt så mycket, jämfört med SD-regeringen, i vår budgetmotion på klimatanpassning. Vanligt folk drabbas nämligen när källaren står i vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer.
Fru talman! Utsläppen måste minska här och nu, innan klimatförändringarna blir värre och inte går att stoppa.
I Sverige har vi en regering som har valt att öka utsläppen, som gör glädjekalkyler och som lämnar en springnota till nästa mandatperiods regering.
Fru talman! Det har varit en hel del glädjekalkyler under regeringens drygt två år vid makten. I klimatredovisningen redovisas ett scenario där man säger att regeringen klarar ett av klimatmålen. Jag tänker också på klimat- och miljöministerns "gyllene lösning". Vi kan se på beräkningen av utsläpp från fossila drivmedel för 2024. Regeringens prognos var uppfylld redan i september i år. Upp med handen, ni som har en fossilbränslebil och som inte har tankat sedan i september!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Sverige behöver en politik som tar sig an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt. Sverige behöver en politik som ökar den cirkulära ekonomin, och Sverige behöver en politik som gör att klimatomställningen fungerar för vanligt folk i hela landet.
Fru talman! Vi socialdemokrater satsar i vår budgetmotion 1 300 miljoner kronor mer än regeringen på detta utgiftsområde.
Vi satsar på miljöövervakningen för att kunna ge beslutsfattare välgrundade underlag och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Vi satsar 500 miljoner mer på Industriklivet, industrins gröna omställning, som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018. Det, fru talman, blev till exempel satsningar på industriprojekt - det handlade om biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion. Industriklivet måste fortsätta att utvecklas.
Vi utredde snabbare tillståndsprocesser. Den här regeringen lämnade över förslag till Sveriges riksdag, och man kommer inte att kunna lösa att ändringstillstånd för verksamheten ska vara huvudregel. Det beklagar jag, fru talman.
Vi satsar 250 miljoner mer på Klimatklivet, som bland annat gett bidrag till 180 000 laddpunkter i hela landet och biogasstöd, som många svenska bönder använt sig av.
Naturvårdsverket har kommunicerat att inga nya stöd nu kan utlysas. Därför är mer resurser av största vikt. Naturvårdsverket har för övrigt en central roll i Sveriges miljö- och klimatarbete. Vi socialdemokrater stärker därför myndigheten med 50 miljoner kronor.
Vi stärker även åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor. Det handlar om fler fiskerikontroller och kameraövervakning på fiskefartyg. Vi måste stärka de fiskbestånd vi har kvar. Det, fru talman, måste vi göra nu.
Vi vill att den gröna industriella revolutionen, som startade i norra Sverige, ska fortsätta. Det är så vi minskar vår sårbarhet, tar vårt ansvar för utsläppsminskningar, bryter vårt osunda beroende av fossila insatsvaror, bygger vårt välstånd och skapar tusentals nya jobb. Men, fru talman, då kan vi inte ha en regering som satsar på fossila bränslen från diktaturstater, som gör att färre elektrifierade fordon säljs från svenska företag. Vi kan inte ha en regering som lämnar walkover.
Detta innebär även de åtaganden som SD-regeringen har förhandlat med EU om när det gäller EU:s klimatmål, som inte nås med regeringens politik. Är det Sveriges alla skattebetalare som ska betala många miljarder kronor i utsläppsrätter och böter?
Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur, som är av stor betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa och jobben. De nedskärningar som SD-regeringen gjort under flera år när det gäller skydd av och åtgärder för värdefull natur får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjlighet att vistas i naturen.
Fru talman! Skogen skapar klimatnytta som kolsänka och med nutidens och framtidens fossilfria produkter. Men nedskärningarna har även gjort att många skogsägare har fått vänta - och de fortsätter att vänta - på sin ersättning, som de har rätt till när de bevarar skyddsvärd skog. Det är inte värdigt, fru talman.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Över hela landet får nationalparker och naturreservat mindre resurser. Det syns att skötsel och åtgärder inte längre fungerar. Vi socialdemokrater vill att fler ska komma ut och upptäcka Sveriges nationalskatt - naturen. Men då måste vandringsleder, skydd och annat fungera. Det handlar om tillgängligheten och om hållbarheten för oss här och nu men även för framtida generationer.
Därför satsar vi socialdemokrater 500 miljoner mer än SD-regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur.
Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv såväl i Sverige som i världen. Utsläppen måste minska. Sverige måste ta sitt ansvar.
Dessvärre möter regeringens budgetproposition inte heller i år den situation som Sverige står inför. Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att klimatomställningens jobb inte försvinner i väg till andra länder.
Med detta önskar jag god jul till fru talmannen, till alla fina kollegor i utskottet och till kansliet. Tack för i år!
(Applåder)
I detta anförande instämde Jytte Guteland, Joakim Järrebring, Björn Petersson och Sofia Skönnbrink (alla S).
Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg - inte minst för inbjudan till Åre! När passar det?
(ANNA-CAREN SÄTHERBERG (S): Alltid.)
Det är kända tongångar från Anna-Caren Sätherberg i talarstolen. Det är liksom ingen hejd på den socialdemokratiska förträffligheten. Den socialdemokratiska självgodheten är alltid på topp. Det känner vi mycket väl igen.
Anna-Caren Sätherberg var inne på många delar i sitt anförande, och det finns en sak som jag tänkte att jag skulle ställa en fråga om.
Vi har av förklarliga skäl haft en ganska rejäl energidebatt de senaste dagarna. På X kunde vi se hur den tidigare socialdemokratiska klimat- och miljöministern skrev så här: "För en fungerande energiförsörjning med en bättre prisbild också i elprisområde 3 och 4 är ett svar gasturbiner och/eller lagring under topplasttimmarna."
Jag vill fråga Anna-Caren Sätherberg om Socialdemokraterna står bakom sin tidigare klimat- och miljöminister och hellre vill använda gasturbiner och öka utsläppen i stället för att ha kärnkraft och minska utsläppen. Vad är Socialdemokraternas väg i detta?
Fru talman! Om det är kända tongångar från mig i talarstolen beror det på att det är samma gamla utsläpparpolitik från regeringen, det vill säga vi når inte målen, och vi fortsätter att släppa ut i stället för att minska utsläppen. Tongångarna kommer att vara sådana tills vi har en regering som gör det man lovar inför ett val.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag har ingen aning om hur någon har uttryckt sig, men jag kan väl säga så här: Sverige behöver billig el om vi ska klara konkurrenskraften i vår industri och om vanligt folk ska ha råd med elräkningarna - det är bedrövligt i södra Sverige just nu.
Vad Sverige behöver är en politik på både kort och lång sikt. Man kan inte lägga alla ägg i en och samma korg om de kläcks om 40 år. Vi måste kunna göra både och.
Det är väl självklart att man ska använda all ny teknik som finns för att klara av det här. Om det ska vara möjligt måste vi måste bygga ut vindkraften nu. Om det ska vara möjligt måste vi lagra kraften nu. Ska vi bygga kärnkraft ska det bli billig el som gör den konkurrenskraftig för industrin. Det tror jag inte är svårt att förstå.
Alla kraftslag behövs, men vad som behövs på riktigt är billig el, både på kort och på lång sikt. Där är ledamoten svaret skyldig. Hur mycket har byggts sedan regeringen tog över? Har det kommit upp ett enda vindkraftverk? Ser vi en ökad energitillgång någonstans, eller står man efter två år fortfarande bara och pratar?
(Applåder)
Fru talman! Det är självfallet så att vi behöver mer el, och det vi behöver är alla fossilfria kraftslag. Där ingår inte gasen.
Om vi inte tar tag i det här och ser till att vi verkligen får en planerbar baskraft som kan vara med och balansera den förnybara kraften, eftersom det inte blåser varje dag, är risken att vi hamnar i precis samma fälla som i Tyskland där man gick för 100 procent förnybart. I Tyskland kan vi nu se hur man eldar mellan 10 000 och 13 000 ton brunkol per timme för att klara sitt energibehov, detta för att man har stängt ned planerbar baskraft i form av kärnkraft. Brunkolen är den mest förorenande energikälla vi har, men man måste alltså använda sig av det eftersom man har förstört sin energimix.
Vi vill inte hamna i Tysklands situation, och därför säger vi ja till alla fossilfria kraftslag. Vi måste ha mer av allt som är fossilfritt, och för att vi förhoppningsvis ska få fler att säga ja till vindkraft tar man nu fram nya möjligheter vad gäller incitament.
Vi måste se till att vattenkraften kan fortsätta att komma med det tillskott som även den småskaliga vattenkraften kan ge. Vi måste se till att ha planerbar kraft för framtiden, och där ingår även kärnkraft.
Självfallet har det tillkommit energiproduktion efter att vi tog över. Det har tillkommit flera tusen megawatt efter att vi tog över. Anna-Caren Sätherberg kan själv gå in och se vad som faktiskt har gjorts.
(Applåder)
Fru talman! Fru talmannen upplyser inte ledamoten om att det här inte är en energipolitisk debatt, men då kan väl jag göra det. Det finns ju väldigt mycket att diskutera i det här betänkandet som inte har någonting att göra med det som ledamoten just nu tar upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
För Socialdemokraternas del är det viktigt att vi får till el här och nu. Ska vi kunna bygga den klimatsmarta industri som skapar jobb och sjysta villkor i hela landet måste vi ha el här och nu, annars försvinner de jobben till något annat land som kan erbjuda energin.
Jag vet att Kristdemokraterna egentligen förstår att man inte bara kan göra en enda sak. Man måste faktiskt göra flera saker. Man kan inte lägga alla ägg i en korg där de kanske kläcks om 20 eller 40 år, utan det måste ske här och nu.
Man har precis sagt nej till 13 havsvindkraftsparker, fastän vi har ett bolag i Sverige - Saab - som har gjort om tekniken och säljer den till andra länder som klarar av att både ha havsvindkraft och försvar. Men Sverige använder sig inte av sitt eget företag. Det är väldigt mycket som är konstigt i det här.
Om det är en energipolitisk debatt vi ska ha, fru talman, kan vi ha det. Jag tycker dock att det är värt att nämna det som den här debatten ska handla om, det vill säga Industriklivet, Klimatklivet, naturen, biologisk mångfald och skogen.
Det finns mycket att prata om. Nu har vi tillbringat den här stunden med att prata om kärnkraft.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för anförandet! Det är också glädjande att ledamoten klargör att hon tycker om att diskutera energifrågor här i kammaren och att hon vill diskutera kärnkraft mer ingående.
Jag tycker att det är ett viktigt ämne, framför allt eftersom vi diskuterar klimatpolitik. Ska man kunna minska utsläppen i världen är det grundläggande att vi kan försörja industrierna med elektricitet och dessutom, precis som ledamoten nämnde, billig el.
Ledamoten nämnde precis att det inte har tillkommit någon ny kraftproduktion i Sverige. Det är fullständigt felaktigt. Vi kan se att det under 2023 tillkom 3 300 megawatt, och under 2024 prognostiserar man 2 800 megawatt. Det är alltså en historiskt hög ökning av installerad kapacitet.
Problemet är att den installerade kapaciteten som vi får till stånd just nu är väderberoende, och den tillkommer dessutom inte i rätt elområden om man vill undvika högt elpris och i stället sträva mot det som ledamoten nämner, nämligen att el ska vara billig.
Vi hörde dessutom felaktigheter om att Saab ska ha påstått att deras system ska fixa allt det som Försvarsmakten klagat på. Det har Saab förnekat, och det är irriterande att det sprids så mycket felaktigheter om detta även här i kammaren.
Jag har följande fråga till Anna-Caren Sätherberg: Varför vill inte Socialdemokraterna att det ska vara tillåtet att bygga kärnkraft där vi behöver billig el, alltså elområde 4? Kärnkraft är viktigt för klimatpolitiken och är dessutom en tillståndsfråga som verkligen berör vårt utskottsområde.
