Andrea Andersson Tay (V) svarade Helena Gellerman i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december” den 17 dec 2024.
Helena GellermanL· i sitt anförandeSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur Fru talman! Vi debatterar 2025 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Vi har under året sett många bilder på det förändrade klimatets påverkan.…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Fru talman! Vi debatterar 2025 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.
Vi har under året sett många bilder på det förändrade klimatets påverkan. Därför är det tur att denna regering kom till makten i tid, då klimatomställningen i grunden är en energiomställning för att vi ska kunna minska våra utsläpp.
Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll 2045. Efter 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp.
Klimatomställningen är som sagt i grunden en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion komma på plats. Under denna mandatperiod har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra att vi får en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten- och kärnkraft. Tillsammans skapar de ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040.
Alternativet, ett volatilt energisystem, har vi upplevt i veckan på grund av den förra regeringens nedläggning av fyra kärnkraftverk. Bristen på planerbar elproduktion gav extrema elpriser på 8 kronor per kilowattimme när den väderberoende vindkraften inte levererade. Så kan vi inte fortsätta. Vi behöver ett leveranssäkert system om vi ska lyckas med klimatomställningen.
Fru talman! Flera av de lagstiftningar som varit hindrande för den nya kärnkraften har tagits bort, och incitamenten till landbaserad vindkraft för kommuner och närboende ska öka vindkraftsutbyggnaden. Utredningen om finansiering av kärnkraft, som nyligen presenterades, bereds nu i regeringen. Samtidigt satsar regeringen 100 miljoner på att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet för att man ska kunna testa de nya teknikerna.
I januari levereras utredningen för tillståndsprocesserna. Det är den kanske viktigaste utredningen, då den påverkar byggnationen av både ny elproduktion och nya fossilfria industrier. Vi tar steg för steg för att återställa och utveckla det stabila elsystem som den förra regeringen monterade ned.
Fru talman! Samtidigt startar nu insamlingen av koldioxid. Tekniken finns. Den första auktionen för insamling av biogen koldioxid, bio-CCS, genomfördes under hösten, och nu utvärderar vi ansökningarna. I budgeten för 2026 har vi lagt in 1,7 miljarder som stöd till bio-CCS. Det är ett viktigt steg i vår långsiktiga klimatomställning.
Fru talman! Under det svenska ordförandeskapet i EU lyckades vi få Fit for 55 i hamn. Under nästa år, 2025, som den här budgeten rör, får vi ett flertal nya EU-krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder. ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime börjar påverka dessa branscher att steg för steg minska sina utsläpp till 2050. För att klara kraven på flyget och sjöfarten behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering.
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, eftersom överflyttning mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet. Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transport är elektrifieringen av våra vägtransporter en prioritet för Liberalerna, framför allt för att snabbt sänka utsläppen men också för att vi behöver de fossilfria bränslena till flyg och sjöfart i stället. Vi behöver därför snabbt bygga ut laddinfrastrukturen och fortsätta att stödja inköp av eldrivna fordon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
I förra årets budget lade vi ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod, 2024-2026. Vi lade 4 ½ miljard som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner. Ett nytt stöd på 1,6 miljarder infördes för inköp av lätta lastbilar.
Vi gav också ett extra stöd på 5,3 miljarder fram till 2026 som lades i Klimatklivet som skulle fokusera på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion samt avfallshantering.
De 5,3 miljarderna lade vi i Klimatklivet. Sammanlagt satsade vi 12 miljarder extra under en treårsperiod för att kunna klara vägtransporternas omställning. Till det lägger regeringen 500 miljoner extra för 2025 för laddinfrastruktur. Det är en rejäl satsning som vi hoppas ska ge utdelning i att fler ska se möjligheten att köpa eldrivna fordon.
Liberalerna och samarbetspartierna avser också att införa en ny elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Den är till 75 procent finansierad av EU:s sociala klimatfond. Planerad start för stödet är den 1 januari 2026.
För att klara omställningen av vägtransporter måste också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Här är det glädjande att Liberalerna och samarbetspartierna driver på och har fått beslut i EU om att skatteundantagen för biogas gäller för tiden fram till 2030. De som under 2023 och 2024 tvingades att betala skatt kan söka återbäring hos Skatteverket.
Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Med de allt högre, konkurrensneutrala kraven på flyget i EU har riksdagen beslutat att avskaffa flygskatten. Dubbla pålagor hotar att sänka flyget.
Nu bör fokus i stället ligga på att utnyttja möjligheten att flyga fossilfritt, öka produktionen av fossilfritt flygbränsle och att planera för hur elflyg kan introduceras i Norden med dess stora möjligheter att skapa nya flygrutter.
Fru talman! Klimat och miljö är starkt sammankopplade, inte minst vad gäller våtmarker. En satsning på våtmarker har flera positiva effekter. Det bidrar till minskade utsläpp, bättre vattenkvalitet, ger många positiva effekter på biologisk mångfald, minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoar för landskapens skydd mot torka och brand.
För att uppnå dessa dubbeleffekter pågår en satsning på våtmarker med totalt 765 miljoner under 2024-2026. Stödet kommer därefter att trappas upp till närmare 600 miljoner per år 2026-2030.
Regeringen inför nu också ett helt nytt stöd, Kväveklivet. Det syftar till att hjälpa jordbrukarna att eliminera sina utsläpp av kväveföreningar, som ammoniak och lustgas. Stödet kan gå till åtgärder som till exempel lock över gödselanläggningar eller traktorer som med hjälp av sensorer känner av hur mycket kväve de behöver trycka ned i marken. Det kommer att minska jordbrukets klimatpåverkan och den övergödning som skadar svenska sjöar, vattendrag och inte minst Östersjön.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Bekämpningen av invasiva arter i vattenmiljön får också ökat stöd. De invasiva arterna hotar den biologiska mångfalden och tränger ut andra växter och djur. Skötsel av värdefull natur ökas samtidigt från 130 till 150 miljoner kronor per år under 2025-2027, för att stärka skötseln av naturreservat och restaurering av ängs- och betesmarker.
Slutligen måste klimatomställningen upplevas som rättvis. Det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen med sina val. Ska man orka hänga i över flera decennier måste den upplevas som rättvis.
Ett av Sveriges stora bidrag till den globala klimatomställningen är vår teknikutveckling och företagens export av just processer och produkter till resten av världen.
Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.
(Applåder)
Fru talman! I november basunerade Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari i en debattartikel ut att resten av världen borde följa vår väg i klimatpolitiken. Det är ironiskt med tanke på att regeringen driver en politik som ökar utsläppen.
Andra kvartalet i år ökade de svenska utsläppen enligt SCB med 5,6 procent jämfört med samma period 2023. Om resten av världen skulle följa vår väg skulle det leda till katastrof.
Det är något unikt som regeringen gör. Man driver en politik som aktivt genom politiska beslut ökar utsläppen. Man gör det med vetskapen om att vi egentligen måste minska utsläppen snabbare än vad vi någonsin har gjort tidigare för att undvika klimatkrisens mest katastrofala effekter.
Det finns inget utrymme att öka utsläppen nu för att minska mer senare, som vissa av regeringens ministrar verkar tro. Min fråga är: Tycker Helena Gellerman och Liberalerna att det är okej att utsläppen ökar samtidigt som vi står inför risken för en skenande klimatkatastrof?
Fru talman! Tack för frågan!
Klimatet ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det var därför jag började mitt anförande med att det är viktigt att vi ser klimatomställningen som ett system. Klimatomställningen är en energiomställning.
Under förra mandatperioden röstade ledamotens parti för att lägga ned fyra kärnkraftverk. Man stoppade också nyutvecklingen av två kärnkraftverk. Nu ska vi inte bara diskutera kärnkraft här. Men faktum kvarstår att det är den nedläggningen som har gjort att vi har väldigt höga priser.
Vi får inte den fossilfria industrin att etablera sig. Det gäller inte minst i min region i Västra Götaland. Vi får inte ned den billiga elen från Norrland. Det finns externa personer som vidimerar att det är på grund av att kärnkraften lades ned.
På det sättet har elpriset gått upp med minst 40 procent. Det skulle ha varit lägre om vi inte lagt ned kärnkraftverken. Man måste se det som en helhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Genom att vi gör det kommer vi att kunna ha ett energisystem som tillåter en kontinuerlig ändring till 2045. Med det energisystem som ledamoten står bakom tittar man bara till 2030, för man kan inte titta längre. Man har ingen politik för hur vi ska nå målen till 2045.
Jag är för att vi ska ha mer vindkraft. Det är det snabbaste vi kan ha på kort sikt. Men vi måste också lösa det på lång sikt så att det inte blir en ättestupa efter 2030.
Fru talman! Jag tror att flera av oss här kan vara överens om att debatten har handlat alldeles för mycket om kärnkraft och alldeles för lite om de frågor som den borde handla om.
Det är dags att någon säger som det är: Kejsaren är naken. Att byggande av ny kärnkraft skulle ha särskilt mycket att göra med klimatomställningen är någonting som partierna i regeringsunderlaget har hittat på för att ha någonting att komma med i klimatdebatten.
Det finns en sak i statsministerns och klimatministerns debattartikel som jag faktiskt kan instämma i. Jag tror att Helena Gellerman var inne på samma sak i sitt anförande. Klimatarbetet måste vara långsiktigt och ha bred acceptans hos befolkningen.
Tyvärr misslyckas regeringen fullständigt också på båda de punkterna. Ett långsiktigt klimatarbete fordrar kraftfulla investeringar i omställningen, välfungerande järnvägar, elektrifiering av vägtrafiken och snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Inget av detta lyckas Sverige med under den nuvarande regeringen.
För att klimatarbetet ska få bred acceptans krävs också att människor känner en grundläggande trygghet och att samhället finns där när man behöver det. Det är alltså raka motsatsen till den välfärdskris som regeringens politik skapar.
Jag vet att många svenskar i dag är besvikna på Liberalerna för deras brutna löften. Att som klimat- och miljöministern ursäkta sig med att man har tvingats till kompromisser med mindre ambitiösa partier klingar falskt. Faktum är att Liberalerna kan välja att lämna regeringen vilken dag som helst och se till att Sverige får ett nytt styre. Det är Liberalerna som aktivt väljer att styra tillsammans med partier som förnekar klimatkrisen framför att samarbeta med dem som faktiskt vill lösa den.
Fru talman! Jag tackar för ytterligare frågor från ledamoten.
En av anledningarna till att vi valde att sätta oss i den regering som vi sitter i var att vi såg att den andra vägen inte var framkomlig. Liberalerna var det parti som inte gick med i energiöverenskommelsen, för vi såg redan när den startade att ett energisystem inte fungerar om man inte har planerbar energi. Vi vill inte bygga ut vattenkraften, och då är det kärnkraften som är kvar. Därför gick vi inte med i energiöverenskommelsen.
Vi tyckte att det var positivt när Moderaterna och Kristdemokraterna drog samma slutsats. Vi såg då att om detta ska fungera, och om man ska göra en seriös klimatomställning, är det viktigt att man har en planerbar energi med en vettig prisnivå. Man kan inte bara prata om billig energi, för vattenkraften och kärnkraften tillför också en stabilitet i systemet. Och det är det som företagen eftersträvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag ser till exempel att vi på grund av nedläggningen av kärnkraften kommer att behöva använda gasturbiner för att vi ska få arbetstillfällen och för att inte företagen ska försvinna utanför Sveriges gränser.
Den här regeringen har sagt ja till vindkraftsparker och till fler havsbaserade vindkraftverk än den förra regeringen gjorde. Men det har ändå bara ersatt ett enda av de kärnkraftverk som den förra regeringen med Vänsterpartiets stöd stod bakom nedläggningen av.