Kjell-Arne Ottosson (KD) svarade Emma Nohrén i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2024/25:52 Tisdagen den 17 december” den 17 dec 2024.
Emma NohrénMP· i en replikTack för frågan, Kjell-Arne Ottosson! STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur Jag tror att Kjell-Arne Ottosson har missförstått vår politik. Vi vill ha biologisk mångfald både i skogar och i hagar tack…Herr talman! Innan jag inleder själva debatten vill jag säga tack för flexibilitet i talarlistan och tack till kollegan Martin Kinnunen, som lät mig byta plats med honom. Ibland kör saker och ting ihop sig.
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur är det utgiftsområde som kanske är det viktigaste, i alla fall i mitt tycke. Jag är därför väldigt glad att jag fick möjlighet att debattera och kanske också svara på eventuella repliker.
Området heter alltså Klimat, miljö och natur. I det ingår förstås också biologisk mångfald, hav och allting vi har runt oss och som är förutsättningarna för liv på jorden. Det vet vi, och vi vet samtidigt att alla de här delarna just nu håller på att förstöras av oss människor.
Jag roade mig, herr talman, tidigare i dag med att titta på NOOA:s sajt. Det är alltså den amerikanska myndighet som har hand om de här sakerna. Deras klimatsida var fruktansvärd att se. Den visade olika fenomen som har skett detta år världen över som man kan relatera till klimatförändringarna och påverkan av oss människor. Bara de senaste månaderna har det varit sex olika orkaner och tyfoner i Filippinerna som beror på mänsklig påverkan. Inte heller här i Europa har vi undgått detta. I Tyskland i slutet av oktober fick över 220 personer sätta livet till, och forskarna har visat att det var mänsklig aktivitet som drev på det som hände. Det vi gör när vi släpper ut växthusgaser påverkar allting.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Man säger ofta att det här sättet att prata om klimatförändringarna spär på en rädsla och att vi ropar att vargen kommer. Man säger att vi har tid på oss. Men, herr talman, vargen är redan här på många ställen. Vi märker det även här i Sverige.
Säg att vargen inte har kommit än till de samer som måste stödutfodra sina renar! Säg att vargen inte har kommit till dem som har förlorat sina nära och kära i Spanien! Säg till dem i Filippinerna som har skadade och förstörda hus att vargen inte har kommit! Säg det till de människor i Namibia som har den värsta torkan någonsin, som har hållit i sig i flera år! 48 procent av Namibias befolkning är beroende av livsmedel från FAO på grund av torkan. Så vargen är här, men vi har alla möjligheter att få den att minska och se till att dess påverkan sker så långsamt som möjligt.
Enligt vårt eget NOOA, SMHI, var medeltemperaturen på jorden förra året 1,48 grader över den normala. Det är väldigt nära 1,5 grad. Världshaven är 0,4 grader varmare än de ska vara. Vi har skrivit på en massa internationella avtal om att vi ska göra allt vi kan för att hejda temperaturökningarna, minska utsläppen och hålla temperaturökningen så långt under 1,5 grad som möjligt. Vi pratar ofta om att vi ska nå 1,5-gradersmålet, men det är snarare så att vi ska vara under det. Det verkar dock, herr talman, som att vi når det redan i år när vi summerar om ett par veckor.
Det här vet vi. Det är fakta. Vi vet vad vi ska göra. Vi ska minska utsläppen, och vi måste göra det snabbt. Varje ton koldioxid som inte har kommit ut ser till att hjälpa till. Det här är en global sak; det vi gör i Sverige påverkar algodlingarna på Zanzibar.
Ändå har vi en regering som gör precis tvärtom. Den gasar på. Med berått mod, som det har pratats om i andra frågor, ökar regeringen utsläppen när vi borde minska dem.
Om man summerar regeringens budget, herr talman, och räknar ihop det som kallas för klimatsatsningar ser man att det blir ungefär 0,78 miljarder. Det är gott så, och det är bra. Men regeringen har också 4,78 miljarder som går till direkt dåliga satsningar för klimatet, till exempel sänkt skatt på bensin och diesel, borttagen malus för husbilar, avskaffad flygskatt med mera. Regeringen gör helt enkelt tvärtom och sätter foten på gasen när man borde sätta den på bromsen.
Vi ser samma sak, herr talman, i andra delar som detta innefattar. Det gäller biologisk mångfald, havspolitiken och naturpolitiken. När det gäller åtgärder för skyddad natur har Riksrevisionen kommit med en skrivelse där man egentligen för första gången, vad jag vet, påpekar att budgetmedlen inte räcker till. Riksrevisionen ska inte hålla på med pengar, men här kunde de inte undgå att påpeka att vi inte kommer att klara de uppsatta målen om det inte finns mer pengar.
När det gäller miljöövervakningen har det varit så varje gång under den här mandatperioden, och vi ser fortfarande att det är för lite pengar. Det är helt enkelt den temperaturmätare vi har för att se vilka åtgärder som fungerar, var det behövs insatser och hur det står till i vår natur. Det vi behöver för att kunna göra politik, ryggraden, som man ofta säger, har regeringen slagit sönder. Vi vet att flera av de forskningsserier som har kommit månatligen har fått glesas ut, vilket gör att vi inte har ett lika stabilt underlag.
I dagarna kommer skogsutredningen. De förslag som har läckt antyder att man vill minska tiden efter det att en avverkningsanmälan är gjord till dess att en skogsägare får avverka utan att någon har varit och gjort tillsyn från sex veckor till tio dagar. Nu får vi se om detta förslag finns med. Det sägs att detta beror på att man vill förhindra att folk går ut och hittar arter. När det gäller de här hittade arterna, herr talman, är det så att om vi inte vet vad som finns vet vi inte heller om det är värt att bevara det eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Vi vet att vi är på väg mot ett sjätte massutdöende. Den biologiska mångfalden går utför. Vi behöver skydda natur, och vi behöver göra det snart. Vi borde ha en bättre politik för det.
Det finns en satsning som regeringen ofta slår sig för bröstet för. Förutom om berått mod har det varit mycket tal om ägg i korgar. Det finns i alla fall en korg hos den här regeringen, och det har varit Klimatklivet. Det är en miljöpartistisk uppfinning som vi drev igenom tillsammans med Socialdemokraterna när vi satt i regeringen.
Nu visar det sig att trots att den här regeringen har lagt till medel för Klimatklivet har den minskat bemyndiganderamen. Det gör att Naturvårdsverket har stoppat de utlysningar som fanns och nu bara har kortsiktiga utlysningar eftersom man ser att man inte har råd eller möjlighet att genomföra fleråriga projekt.
Herr talman! Om Miljöpartiets budget hade gått igenom skulle vi ha satsat på det här, vänt trenden och sett till att det fanns en politik som gav både hopp för framtiden, inspiration för andra, hopp för de miljökämpar och klimatkämpar som finns där ute och inte minst hopp för framtida generationer.
Tyvärr ser det inte ut så, och Miljöpartiet har som herr talmannen förstår en budgetram som överstiger den som är framlagd av regeringen. Det gör att vi har ett särskilt yttrande, och den som är närmare intresserad av vilka satsningar vi har där kan läsa det.
Med det tänkte jag passa på att önska god jul till talmanspresidiet och till mina kollegor. Tack för gott samarbete!
Herr talman! Miljöpartiet förvånar ingen med sin budgetmotion. Väldigt många satsningar görs på att införa begränsningar i skogsbruket och skydda mer mark från den ondskefulla markägaren.
Emma Nohrén talar om ett sjätte massutdöende. Jag vill vara tydlig: Det gäller inte i svensk skog. De arter vi nu hittar där finns där just på grund av ett ansvarsfullt brukande av skogen som våra markägare har utfört i generationer.
Min fråga till Emma Nohrén, herr talman, är: Vad har Miljöpartiet egentligen för bild av den enskilda skogsägaren i Sverige? 70 procent av Sveriges yta täcks av skog. Vi har drygt 300 000 skogsägare i Sverige. Som jag nämnde har de förvaltat sin del av naturen i flera generationer. Har Miljöpartiet någon som helst tillit till markägarna, eller förutsätter ni att alla är ondskefulla kapitalister som gör allt för att utarma den mark man går på?
Att vi ska skydda skyddsvärd natur tror jag att vi är överens om. Men det finns otaliga fall där markägare har skapat för höga naturvärden, om det nu är möjligt, i sin skog för att sedan få den mer eller mindre beslagtagen. Jag undrar om Miljöpartiet ser några som helst problem med att vi har en lagstiftning och en myndighetsutövning som tillåter detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för frågan! Nu får jag chansen att utveckla vår politik när det gäller skogsområdet.
Nej, vi tycker inte att skogs- och markägare är ondsinta. Jag är själv en, så i så fall hade jag väl haft horn här. Däremot ser jag att den skog jag har ärvt har väldigt stora problem i många delar eftersom den är märkt av trakthyggesbruk. Det finns ensidiga bestånd på många ställen, och det är svårt att skapa de här värdena.
Vi vill se en övergång till mer naturnära skogsbruk. Vi vill fortfarande få ut biomassa ur skogen. Men vi vill också att det som blir skyddat ska vara skyddat och att den som har dessa värden på sin mark ska få ersättning för det. Det är ett av problemen nu: Man får inte ersättning. Man har avsatt sin skog, och sedan är pengapåsen tom. Här har vi ett fel som regeringen måste åtgärda. Det är väldigt många som har tagit sitt ansvar och vill göra dessa insatser men sedan inte får ersättning för det. Det här systemet måste göras om.
Även om jag har hyfsat bra koll på min skog och andra skogar vet jag inte exakt vad som finns överallt. Jag skulle bli jätteglad om det skulle dyka upp exempelvis en tretåig hackspett i min skog, för då vet jag att den är bra. Som ägare har man ett ansvar enligt skogslagen att veta vad som finns och göra det bästa man kan av det.
För att svara på din fråga: Nej, vi tycker att man ska bruka, men på ett hållbart sätt. Vi anser att det som ska skyddas ska skyddas. Det ska också finnas åtgärder för värdefull natur så att den behåller sitt värde. Den som har gått med på frivilliga avsättningar och annat ska också få ersättning för det så att man inte riskerar ekonomiska värden för att man tagit hand om sin skog och skapat bra miljövärden.
Herr talman! Emma Nohrén talar om att få ut biomassa. Det är dock väldigt tydligt att det inte finns någon lönsamhet i de alternativa metoder som man pratar om. Annars hade det redan skett. Det finns en anledning till att vårt skogsbruk ser ut som det gör i dag. Det finns också en anledning till att det inte är just i skogen vi har våra mest hotade arter.
I skogen blir den biologiska mångfalden bara bättre och bättre just nu. Det blir mer och mer död ved och fler fåglar. Om Emma hade försörjt sig enbart på sin skog hade hon kanske inte varit lika glad över den där tretåiga hackspetten, eftersom den skulle kunna innebära att hon blev väldigt begränsad i hur skogen får brukas och hur kommande generationer får lov att bruka den.
Det finns väldigt många delar jag skulle vilja lyfta i Miljöpartiets budgetmotion. En av delarna handlar om pengar, såklart. Som vanligt regnar det pengar över Miljöpartiet som ingen riktigt vet var de kommer ifrån. Min sista fråga till Emma Nohrén och Miljöpartiet är: Vilka skatter är det som ska höjas för att få ihop den här budgeten? Är det pensionärerna, småföretagarna eller barnmorskan som ska betala? Eller är det återigen plakatpolitik som plastpåseskatt eller mer flygskatt som gäller?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Herr talman! Jag tror att vi skulle kunna prata väldigt länge om skogen, men nu fick jag en annan fråga som jag också vill svara på.
Vi har samma reformutrymme som regeringen. Däremot ser vi att vi behöver låna pengar för att klara omställningen här och nu. Ju längre vi skjuter det framför oss, desto dyrare blir det. Därför har vi en budget där vi lånar 100 miljarder per år. Det gick vi ut i valet och sa, och det har vi fortfarande. En stor del av satsningarna är sådant som infrastruktur för tåg, att kunna skydda natur och att göra saker som ger bestående värden. Det går pengarna till. Men reformutrymmet är detsamma.
Däremot tror jag att det finns ganska många skatter där vi skulle vilja skruva på saker.
Jag roade mig med att titta på DN:s snurra som visade hur mycket mindre skatt man kommer att få nästa år tack vare er regering. Jag som höginkomsttagare skulle få nästan 2 000 kronor, medan min man som jobbar kommunalt skulle få knappt 280 kronor. Jag får alltså sju gånger mer för att jag tjänar väldigt mycket mer - dock inte sju gånger mer. Detta tycker jag är en orättvis fördelning och någonting som den här regeringen gör fel. Om vi kommer i regeringsställning kommer vi att ändra på det så att det blir ett mer rättvist skattesystem, där förorenaren betalar i de delar där det handlar om miljö.
Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet, även om det var väldigt mycket där jag inte är enig. Vargen kommer, sa Emma Nohrén flera gånger. Tyvärr har den ju kommit för länge sedan och i alldeles för stort antal.
Men det är inte varg jag vill diskutera i dag utan en sak som jag hade tänkt ta upp i mitt anförande. Då kommer dock Emma Nohrén att ha lämnat salen, så därför väljer jag att ta det i en replik.
Vi får ofta höra om den svenska skogens status, precis som Helena Storckenfeldt var inne på, och att det är där vi har den stora förlusten av biologisk mångfald. Den senaste rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet visar dock att det inte är där vi har den stora förlusten av arter, eller snarare många hotade arter. Det är ju snarare där vi är: Vi har ingen förlust av arter, men vi har många arter som är sällsynta i vissa delar. Nej, det är på ängs- och betesmarker vi har flest hotade arter.
Då kan man fråga sig varför det är så. Det mest sannolika, herr talman, är väl att så många ängs- och betesmarker växer igen. Jag kan bara titta på min egen kommun. För 30 år sedan hade vi ungefär hundra mjölkbönder i Årjängs kommun. Nu har vi, om jag inte är helt fel ute, fyra kvar. Vi har alltså betydligt färre bönder och därmed väldigt många färre betande mular.
Är det så att detta inte passar i Miljöpartiets narrativ och att det är därför man fortsätter att fäkta om skogen? Det är ju skogen som ger upphov till känslor. Ska vi ha och restaurera betesmarker behöver vi ha fler betande mular. Vi behöver bland annat ha fler kor, och det går emot Miljöpartiets kamp mot betande mular och rött kött. Är det så man ska tolka det ensidiga fokuset på skogen?
Herr talman! Tack för frågan, Kjell-Arne Ottosson!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag tror att Kjell-Arne Ottosson har missförstått vår politik. Vi vill ha biologisk mångfald både i skogar och i hagar tack vare betande djur. Naturbeteskött är någonting vi absolut tycker att vi ska ha mer av.
Just mjölkkorna, som ledamoten tog upp här, betar ju oftast närmast gården. Där är det ungdjuren som kanske är ute på naturbetesmarker. Det är framför allt köttdjuren som håller de marker vi pratar om nu öppna.
Om det är någonting som man har sett som resultat av den här regeringens budget är det att skydd av värdefull natur och hävd har försvunnit. I Västra Götaland, min hemregion, har Västkuststiftelsen, som får sina pengar från länsstyrelsen, gått från att få 120 000-125 000 kronor till 25 000 kronor per naturreservat med den här budgeten. Det gör att man inte har kunnat köra med lie och inte kunnat ha djur ute på öarna så mycket som man skulle behöva. Man har helt enkelt fått avsluta vissa delar.
Det här hänger också ihop med klimatförändringarna, för på grund av klimatförändringarna ökar mycket av igenväxningen. Vi ser att mossa och annat växer året runt nu på många delar i kustzonen, medan gräs måste ha plus fem grader för att växa. Det gör att det krävs större insatser nu. Samtidigt drar regeringen undan mattan för just de beteshagar som vi behöver ha och för de hävdade markerna. Här är det nog regeringen som behöver göra sin hemläxa och inte Miljöpartiet.
Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaret.
Vi har generellt inte en massa naturreservat och stiftelser runt om i hela Sverige som ser till att vi har en biologisk mångfald. Vi har enskilda markägare runt om i hela landet som ser till att vi har biologisk mångfald. Det är de som verkligen gör det stora jobbet. Det är därför som regeringen hela tiden jobbar för att stärka den enskilde lantbrukaren och göra det lättare att vara bonde. Man jobbar för att stärka lönsamhet och konkurrenskraft för att vi ska få fler bönder och på så vis kunna ha betande mular överallt. Det är där jobbet görs.
Ledamoten sa i ett tidigare replikskifte att hon skulle bli glad om det dök upp en tretåig hackspett i hennes skog. Det är inga problem att fixa, kan jag meddela. Det är bara att gå in i Artportalen och rapportera in det. Om sedan den tretåiga hackspetten finns där eller inte vet vi inte. Men tyvärr, fru talman, ser vi i dag hur aktivister reser runt i skogar och letar arter som de anmäler till Artportalen. Det ligger sedan till grund för beslut när den enskilde markägaren kommer med en avverkningsanmälan. Här är det bara en enskild människa som har agerat på eget uppdrag. Man har inget myndighetsuppdrag. Det sker ingen kontroll över huvud taget.
Anser ledamoten att det är rättssäkert för den svenska skogen och svenska skogsägare att aktivister reser runt och till Artportalen anmäler arter i skogar som de inte själva äger men väljer att uppsöka? Är det på det viset som vi ska hantera den svenska skogen och de svenska skogsägarna?
Fru talman! Jag skulle nog inte kalla kunniga människor för aktivister om de är duktiga på arter och är ute och inventerar. Det är faktiskt någonting som Skogsstyrelsen egentligen borde göra men inte har tid att göra, speciellt inte med regeringens budget där de får mindre pengar. De säger själva att de inte kan åka ut till skogarna. Om det görs en avverkningsanmälan är det väldigt få gånger som de har möjlighet att komma ut och titta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag kan inte alla arter i skogen. När det gäller arter i havet kan jag nog nämna de flesta i Sverige. I skogen kan jag hyfsat många arter men inte alla. Jag skulle bli jätteglad om någon kom och hjälpte mig där.
Däremot får det inte vara så att man rapporterar in arter som inte finns, att man tror sig ha sett någon art. Det måste ju finnas ett bevis för att den har varit där. Men om den finns där och är en bra biotop finns det också en anledning till att den ska vara skyddad. Det är väl en jättebra sak. Vi behöver ju ha fler inventeringar.
Vi hade tidigare nyckelbiotopsinventeringar men som stoppades. När vi inte vet vad vi har vet vi inte heller vad vi ska skydda. Då kanske vi skyddar fel arter. Jag skulle vilja se fler inventeringar. Vi behöver veta var det finns naturskogar, gammal ved och annat, men vi har inte koll överallt. Därför är det väl jättebra att vi faktiskt får reda på det.
Att kalla de som lägger tid på sin fritid för att inventera vad som faktiskt finns i Sveriges natur för aktivister tycker jag är fel.
