Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Karin Rågsjö (V) om Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Karin Rågsjö (V) höll ett anförande om Hälsovård, sjukvård och social omsorg i debatten ”Protokoll 2024/25:47 Tisdagen den 10 december” den 10 dec 2024.

Herr talman! Vad är väl en bal på slottet? Det undrar jag en dag som i dag, den 10 december, då det pågår Nobelfestligheter medan vi solidariskt sitter här i salen i stället för att vara med på partyt. Ministern kanske skulle ha varit med där.

Herr talman! Vi ska tala om vart pengarna går. Då är det relevant att fråga sig vad vi får för pengarna. Vad går skattepengarna till?

Jag tänkte ge ett litet axplock av händelser ur verkligheten. Bara under januari-oktober 2024 betalade Region Stockholm mer än 300 miljoner kronor till appläkare i olika bolag som har avtal med Sörmland. Varje gång någon från Stockholm eller andra regioner använder dessa appar får vi i regionen betala. Nätläkarna får nämligen betalt per kontakt. Det finns liksom inget kostnadstak. Hej, vad det går!

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har gjort en genomgång av den digitala vården, som är väldigt bra - digital vård är bra - som visade att cirka 25 procent av nätläkarkontakterna handlar om ny vård som annars inte skulle ges någon annanstans. Den visar också att digitala vårdbesök främst görs av barn, yngre och unga vuxna, storstadsbor, personer som inte har någon kronisk sjukdom och personer med relativt goda socioekonomiska förhållanden - alltså de som behöver vården minst.

Ni till höger brukar alltid säga att man måste vara effektiv inom vården. Att ta bort nätläkarnas möjlighet att mjölka regionerna på pengar måste väl ändå vara effektivt?

Herr talman! Nätläkarbolagen och andra privata utförare prioriterar de friskaste patienterna, som kräver minst insats men ger hög ersättning eftersom de är mest lönsamma. Det innebär att den offentliga vården i större utsträckning får ansvara för personer med mycket stora vårdbehov, vilket är resurskrävande och påverkar den offentliga vården.

Privata aktörers utbredning inom vården har gjort vinstmöjligheterna styrande för hur vårdresurserna fördelas, i stället för att låta behoven styra. Vänsterpartiet anser att den svenska hälso- och sjukvården behöver återgå till att styras med utgångspunkt i vårdbehov. De nyliberala dogmerna måste bytas ut. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov behöver bli verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ta tillbaka vården, och börja med att reglera marknaden! Vi har i dag tydliga bevis, också från min egen region, på att det kan vara patientfarligt att låta vinstintressen styra.

Herr talman! Det krävs långsiktiga förutsättningar för att bygga upp och bedriva god vård och omsorg. Tidningen Sjukhusläkaren har begärt ut och granskat lex Maria-ärenden som inkommit till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, under 2023. Det handlar om 237 dödsfall. Man identifierade dödsfall där chefsläkare eller analysledare har omnämnt vårdplatsbrist, resursbrist, personalbrist eller hög arbetsbelastning som bidragande orsak till dödsfallet. 100 dödsfall anses bero på sådana faktorer.

Kommer den SD-beroende regeringens budget, där man satsar på skattesänkningar för högavlönade, att minska risken för dödsfall på grund av just resursbrist, personalbrist och hög arbetsbelastning?

Den SD-beroende regeringen föreslår ingen höjning av det generella statsbidraget för nästa år. Sjukvården är ju den del av välfärden som drabbats hårdast av regeringens neddragningar de senaste åren. För att kunna rikta det statliga stödet till vården, där behoven är som störst, föreslår Vänsterpartiet en förstärkning av sektorsbidraget till hälso- och sjukvården med ytterligare 5 miljarder kronor, utöver de 2 miljarder regeringen går in med. Vi föreslår också ett återhämtningsstöd, och det handlar om generella statsbidrag till välfärden på 20 miljarder - 10 miljarder av dem ska gå till sjukvården.

Detta handlar inte bara om det här året. Sjukvården har ju varit utsatt för olika besparingar och nedskärningar sedan 2011. Man måste också säga att samtliga partier är något skyldiga till detta. Men nu måste vi gå in med mer resurser. Vi går in med 6 miljarder mer än regeringen under 2025 till folkhälsa och sjukvård. Det ska kännas på golvet. Det ska kännas för personalen och självklart för patienterna.

I ett läge när de som arbetar inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen dagligen ser behoven växa levererar regeringen och Sverigedemokraterna en nedskärningsbudget, inte för att pengarna saknas utan för att man aktivt väljer att göra så. I detta läge föreslår man också en skattesänkning som är rekordstor, 34 miljarder, med en historisk snedvridning till förmån för höginkomsttagare. Temat blir på något sätt: för moderater, av moderater. Och ni andra partier hänger med på detta.

15 av 21 regioner uppgav nu, 2024, att de hade brist på personal när det gäller hälften eller fler av legitimationsyrkena, inklusive specialistsjuksköterskor och läkare med specialistkompetens. Det är en enorm varningsflagga. Att värdesäkra statsbidragen är därför en av våra viktigaste strukturreformer i dagsläget. Vi menar att staten bör garantera att det inte sägs upp personal inom välfärden. Att öka resurserna för att möjliggöra att man kan behålla personal är superviktigt.

Vi vill införa en resursfördelningsmodell och att man ska utreda en indexering av statsbidragen, så att de kan följa såväl befolknings- som prisutveckling. Det vore väl ganska relevant.

Vad säger vi nej till - för vi säger förstås också nej? Vi säger nej till regeringens förslag till prestationsbundna insatser, kömiljarder för att korta vårdköer. Då kanske ni tror att vi bara sitter och tycker på kammaren, men det gör vi inte. Vi har lyssnat på Vård- och omsorganalys och Riksrevisionen och läst deras utredningar. Riksrevisionen konstaterar att satsningen inte har haft någon tydlig, långvarig effekt på väntetiderna. Kömiljarderna kortar inte vårdköer, höjer inte kvaliteten i vården och går inte att förena med målet om en jämlik vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Detta räckte för att vi skulle rycka de pengarna, helt enkelt.

Primärvården mår dåligt. Generellt sett är primärvården den del av vårdkedjan som är i störst behov av upprustning i landets regioner. Begreppet nära vård är numera tyvärr ganska ihåligt. Vi ville alla genom en reform satsa på primärvården. Då var samtliga partier överens. 1 100 patienter per läkare låter suveränt, men det går inte så bra.

Ska primärvården vara basen i vårdkedjan krävs det en rad förändringar, herr talman. Då kan man inte stå och säga att pengar inte betyder något, som finansministern sa i sitt bevingade uttalande.

Primärvården måste rustas upp, och tillgängligheten måste förbättras på olika sätt. Arbetsmiljön behöver förbättras och arbetstiden förkortas inom hela vården. Det är prio ett för oss.

Vården kostar mer i glesbygd. Därför måste gemensamma resurser fördelas på ett bra sätt. Människor i glesbygdskommuner har en sämre hälsa än genomsnittet, medan boende i rika kommuner runt storstäderna, som jag själv, har en bättre hälsa. Därför avsätter vi 1 miljard till just detta i form av ett generellt statsbidrag.

Alla pratar om psykiatrin. Det finns olika nivåer på detta, alltså var man har ingången till psykiatrin. Psykiatrin är ett av sjukvårdens mest eftersatta områden. Fokus ligger ofta på korta behandlingar, och tillgången till vård är väldigt ojämn mellan regionerna. De som har pengar går till en privat terapeut. Har du en tillfällig psykos, en depression eller någonting som skaver kanske du kan bli erbjuden tre samtal i regionens verksamhet.

Vår utgångspunkt är att förebyggande och tidiga insatser behöver kombineras med en adekvat vård som är tillgänglig och jämlik över hela landet. Därför måste man också ha möjlighet till psykologisk behandling. Detta måste öka. Det räcker inte med bara läkemedel.

Förslaget innebär att individuellt anpassad psykologisk behandling ska erbjudas inom primärvården genom remiss, men slutklämmen är att bara aktörer som inte är vinstdrivande ska kunna omfattas av förslaget.

Vi går då in med extra pengar och förstärker detta 2025, 2026 och 2027. Regeringen och SD har redan lagt ett belopp, så att säga. Det säger vi förstås inte nej till, men vi skjuter till 700 miljoner mer än regeringen under dessa år.

I grunden handlar det om att likställa den psykiska vården med den somatiska vården och om att befästa alla människors rätt till bra behandling. I ett välfärdssamhälle ska inte psykisk stöttning vara en klassfråga.

Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna ökat. Det kan alla se. Det är väldigt höga kostnader, och många väljer att inte gå till tandläkaren. Tänderna blir då en klassmarkör.

Vi vill införa ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården, liknande det som finns i sjukvården. Det ska då inte gälla bara för 67-plus utan för befolkningen i stort. Då missgynnas inte de som har det sämst.

Till detta föreslår vi 4 876 miljoner kronor för ett antal år. Det kan låta extremt dyrt, men då kan man komma ihåg skattesänkningarna och fundera på: Behöver befolkningen en sjyst tandhälsa? Eller behöver de som tjänar 200 000 kronor i månaden lite extra bonus och lite extra guldkant på sin väldigt glammiga tillvaro? Nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag är snart färdig, herr talman.

Alla ska ha råd med medicin när de blir sjuka. Det bör vara självklart. Men nu hotas detta av regeringen och Sverigedemokraterna. Det man själv går in och betalar kommer att höjas med i runda slängar 900 kronor.

Redan i dag ser vi hur människor med vanliga jobb tvingas avstå från att hämta sina receptbelagda mediciner. Många lever på marginalen, även människor som arbetar. Det handlar om ensamstående föräldrar, undersköterskor och butiksanställda. De har svårt att prioritera sin hälsa när de måste vända på varje krona.

34 miljarder i skattesänkning för de rikaste och höjda avgifter för läkemedel känns inte okej.

Vänstern har alltid sina klassglasögon på sig. TBE-vaccin är dyrt. Vi vill ha det i högkostnadsskyddet för vuxna, och vi vill ha det fritt för barn. Vilka som får TBE är i dag en klassfråga.

Det är också hög tid för ett vaccinationsprogram för äldre.

Vi kan skapa en jämlik hälsa utan klassmarkörer. Politik är att välja. Men ni moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater väljer att göra på ett annat sätt, att satsa på de rikaste. Vår budget är inriktad på jämlikhet, inte på att de som har det absolut bäst ska få det ännu bättre.

Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Det är härligt att lyssna på ledamoten Rågsjö. Hon är en frejdig debattör som alltid får en att dra lite på smilbanden. Samtidigt är den politik som ledamoten Rågsjö företräder inte särskilt rolig. Möjligtvis är det ett dåligt skämt, för denna politik hade inneburit radikala utmaningar för det svenska välfärdssystemet.

Den politik som ledamoten Rågsjö och Vänsterpartiet driver har tack och lov aldrig fullt ut testats i Sverige. Men vi skulle kunna ta planet och resa till Frankrike för att studera effekten av en sådan ekonomisk politik. Vi ser nu i Frankrike hur kostnaderna för räntor i statsbudgeten är högre än vad försvarsanslagen är. Det är så det går när man lånar och när man inte för en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är tyvärr, herr talman, precis detta som Vänsterpartiet vill göra i Sverige.

Tack vare att vi har en ansvarsfull regering som har lyckats bekämpa inflationen - den har gått från 10 procent ned till under 2 procent - ljusnar det vid horisonten. Det ser bättre ut för regionerna även om läget alltjämt är ansträngt.

Men låt oss återigen titta på Region Stockholm, som Karin Rågsjö lyfte fram. Det är hennes hemregion, och Rågsjö missar aldrig en chans att lyfta fram Region Stockholm. Där sitter Vänsterpartiet med och styr, och vad har hänt? Jo, man har minskat valfriheten. Vårdköerna har skenat. Man har stängt närakuter. Det har blivit 200 färre vårdplatser. Primärvårdens andel av sjukvårdens totala budget är den lägsta i modern tid.

Det är det här som blir konsekvensen när Vänsterpartiet är med och styr. Ledamoten Rågsjö behöver svara på detta: Hur kan köerna bli kortare när hon slaktar anslaget till regionerna för att korta köerna och för en ansvarslös ekonomisk politik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Snart kommer vargen, låter det som.

Vad vi tittar på är hur vi ska kunna få ihop dagens besvär i Sverige - dagens utmaningar, som alla säger, men som är problem. Det handlar om järnvägen, det handlar om omställningen och vilka som ska betala för det. Det handlar om ditten och datten som är livsviktigt för det här landet, och då anser vi att man måste lånefinansiera.

Vi har drivit att dagens överskottsmål för det finansiella sparandet bör ersättas med ett underskott på minus 1 procent över en konjunkturcykel och över den närmaste åttaårsperioden. I vår budget föreslår vi därmed att nya infrastruktur- och bostadsinvesteringar lånefinansieras.

Kvalitetshöjningen i den kommunala och regionala välfärden tillsammans med förbättrade försäkringssystem för hushållen ska vi förstås finansiera på ett helt annat sätt. Och vet ni vad som händer då? Med vårt förslag skulle Sverige fortfarande ha en av de lägsta statsskulderna i EU vid konjunkturcykelns slut 2032. Så är det. Det här är ingen hittepå-politik.

Jag är oerhört bekymrad. Jag ser inget ljus vid horisonten. Jag ser ganska mycket mörker. Om vi inte fixar järnvägen, om vi inte lyckas bygga fler bostäder och allt det som människor behöver, då tror jag att det blir genommörkt. Då behöver vi pannlampa för att ta oss fram.

När det gäller Stockholm försöker vi att vända utvecklingen med de fria vårdvalen. Det kan låta jättebra med fria vårdval, men man kan också titta på vad som har hänt i och med etableringsfriheten. Man kan titta på gynekologmottagningen som ligger under källaren i S:t Görans sjukhus och som har jätteproblem med sin vård. Man kan titta på vaccinationscentraler som åker runt med proverna i handväskan. Man kan titta på mycket!

Om vi ska ha fria vårdval måste vi också reglera dem och veta vad som sker, inte sant? Det har kostat så mycket för Stockholm att ha en viss koll på det här. Snacka om byråkrati!

Herr talman! Det hedrar ledamoten Rågsjö att hon tydligt redovisar vad Vänsterpartiet står för. Det är nämligen precis det jag försökte beskriva - en djupt ansvarslös ekonomisk politik som bygger på antagandet att skulder inte kommer med en kostnad.

Det är ju det exemplet Frankrike visar: Det är kostsamt att låna. Det kommer med en bitter eftersmak. Det är verkligen, ledamoten Rågsjö, som att kissa i byxan - ursäkta jämförelsen. Det kommer inte att bli bättre i morgon om man lånar för att försöka lösa dagens problem.

Ska vi klara välfärden måste vi föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi måste se till att det lönar sig bättre att arbeta och att fler människor går från bidragsförsörjning till arbete, och vi måste se till att vi får mer vård för pengarna.

Men, om vi ska ramla tillbaka till Region Stockholm, ser vi att där Vänsterpartiet är med och styr blir resultaten sämre. Det är alltså i dag 45 procent fler patienter som får vänta mer än 90 dagar på operation än vad det var när Moderaterna styrde. Man säger att man ska ha kontroll över vårdvalen, men man slaktar dem ju. Man tar bort valfriheten och låter patienter stå i kö för att man är så ideologiskt driven av att ta bort allt vad privat hälso- och sjukvård heter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag förstår att Milton Friedman kanske inte är en ekonom som ledamoten Rågsjö har läst så mycket av. Men han har rätt i det att det inte finns några fria luncher. Skulder måste betalas, och med Vänsterpartiets politik är det morgondagens generationer som får betala för de investeringar som man säger sig vilja göra i dag.

Det tror jag är helt fel väg att gå, herr talman. När vi vet att den demografiska utvecklingen är sådan att det blir fler och fler äldre och färre som ska försörja allt fler, då behöver vi verkligen se till att hålla i pengarna och föra en ansvarsfull ekonomisk politik.

Vi skulle få en otroligt allvarlig situation i Sverige. Vi skulle bli rena rama Frankrike med Vänsterpartiets politik!

Herr talman! Rena rama Frankrike - ja, man kan fundera.

Det är dock inte bara Vänsterpartiet som säger det här. Det är också väldigt många inom näringslivet som undrar vad den här regeringen håller på med. Vem ska betala alla kärnkraftverken? Vem ska betala järnvägen? Vem ska bygga?

Herregud! Det är mörker över landet med den regering som finns, med stöd av SD som piskar på från baksätet! Jag är jättebekymrad, måste jag säga.

Om vi inte gör någonting kommer välfärden att krympa när vi ska betala för kärnkraftverken. Vi ska betala för järnvägen och allt annat. Vilka får betala, tror ni? Äldre inom äldreomsorgen och sjuka! Det tror jag.

Vi måste hitta andra rimliga vägar framåt Vi har räknat på det här. Vi har väldigt bra ekonomer på vårt kansli. Det kommer inte att bli sorgligt. Vi ska inte hämta upp några pengar ur källaren, utan man kan göra väldigt bra saker genom att komma överens om att man har minus 1 procent över konjunkturcykeln. Nu var vi och Miljöpartiet ganska ensamma om det, men vi kommer tillbaka i frågan.

Varför har det blivit så här med det fria vårdvalet i Stockholm? Det var en total etableringsfrihet. Jag ska säga att det till och med är väldigt många moderater i regionen som backar och säger att så här kan vi inte ha det. Det har kostat orimligt mycket att ha helt fria vårdval, och det har också lett till en väldigt tråkig utveckling för vissa patienter.

Vet ledamoten vad? Den nya majoriteten, inklusive Vänsterpartiet, är jättepoppis! Vet ledamoten varför? Jo, för vi har också sänkt arbetstiderna, och det gynnar hälso- och sjukvården totalt sett!

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.