Christian Carlsson (KD) om Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det ljusnar i svensk ekonomi, och det ljusnar därmed också snart för vanliga människor i Sverige. Regeringen har tagit ansvar i en ekonomiskt tuff tid så att vi har kunnat bekämpat inflationen, och Kristdemokraterna har tillsammans med sina samarbetspartier därför kunnat lägga fram en budget för jobb och tillväxt.

Den historiska upprustningen av försvaret och rättsväsendet fortsätter så att vi gör oss redo att kunna försvara vårt land och med full kraft bekämpar brottsligheten. Vi fortsätter att stärka hälso- och sjukvården och banar väg för en bättre äldreomsorg. Samtidigt sänks skatterna, vilket gör att vanliga människor som jobbar och alla landets pensionärer snart får behålla mer av sin lön eller pension. Det ger enskilda människor större frihet och vanliga familjer ökad trygghet, vilket gör att fler människor återigen kan känna hopp och framtidstro.

Skattesänkningarna tillsammans med rätt investeringar i infrastruktur, forskning och utbildning skapar förutsättningar för mer av företagande och tillväxt. Så stärker vi Sverige och lägger också grunden för såväl välstånd som välfärdens finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När det gäller just välfärden har de senaste åren varit tuffa ekonomiskt för regionerna och sjukvården. Regeringen har behövt skjuta till tillfälliga extrapengar, stora ekonomiska belopp, för att möjliggöra för regionerna att klara sina pensionskostnader till följd av inflationen. Samtidigt är vi så här halvvägs in i mandatperioden i full färd med att förverkliga vår reformagenda för och omläggning av svensk sjukvård, så att fler som är sjuka ska kunna få vård i tid och så att vi ska kunna erbjuda människor en mer jämlik vård.

Sveriges läkare, sjuksköterskor och annan personal utför fantastiska insatser i mötet med patienter varje dag. Men de får slita hårt. Vården präglas fortfarande av för långa väntetider, och vi har inte en jämlik tillgång till vård för människor i olika delar av landet.

Det här vill vi kristdemokrater och regeringen komma till rätta med. Vi kristdemokrater vill lämna dagens sjukvårdsmodell med 21 självstyrande regioner och i stället låta staten ta över ansvar för och styrning av svensk sjukvård. Vi vill också förbättra villkoren för personalen så att vi klarar kompetensförsörjningen, kan öka antalet vårdplatser och på så vis kan säkerställa att fler får den vård de behöver när de behöver den.

Herr talman! Det var detta Kristdemokraterna bad om mandat för i valet 2022, och samtliga reformer i Tidöavtalet på hälso- och sjukvårdens område är nu påbörjade. Jag tänker på utredningen om att låta staten ta över ansvaret för svensk sjukvård, som kan bana väg för jämlik vård. Jag tänker på inrättandet av en nationell vårdförmedling för att synliggöra vårdkapacitet och kunna erbjuda vård snabbare, vilket i kombination med skärpt vårdgaranti och omställning till en starkare primärvård kommer att skapa förutsättningar för att fler ska kunna få vård i tid. Jag tänker också på framtagandet av en gemensam digital infrastruktur för hela vårdkedjan, som kommer att förbättra arbetssituationen för läkare och sjuksköterskor och samtidigt leda till mer effektivitet och bättre kvalitet i vården.

I årets budget avsätter vi totalt 18 miljarder kronor till hälso- och sjukvården. Rörande det tillfälliga sektorsbidraget för regionerna fortsätter regeringen att stötta regionerna med 2 miljarder efter de tuffa år som varit. Men vi sätter samtidigt också ett väldigt tydligt fokus framåt. Vi avsätter 7,5 miljarder 2025 för att öka vårdkapaciteten och korta väntetiderna.

Kristdemokraterna har länge drivit frågan om att öka antalet vårdplatser. Först var vi relativt ensamma om det. Nu är fler med på resan. Socialstyrelsens rekommendation är att regionerna på kort sikt behöver öka vårdkapaciteten med 2 300 vårdplatser. Tack vare den nationella kompetensförsörjningsplan som den här regeringen har tagit initiativ till tas nu också steg i rätt riktning ute i regionerna, och det är viktigt att så sker.

Psykiatrin är ett område där vi nu särskilt kraftsamlar för att korta väntetiderna. Den psykiska ohälsan ökar tyvärr och har blivit ett stort samhällsproblem, inte bara ett problem för den enskilde. Den ökar bland unga. Det kan handla om alltifrån nedstämdhet till depression och allvarliga ätstörningar. Vi vet alla att vårdköerna till bup tredubblades under Socialdemokraternas tid vid makten, och de är fortfarande alldeles för långa. Färre än hälften av de väntande inom bup får ett första besök inom vårdgarantins 30 dagar. Dessutom är antalet patientmöten i barn- och ungdomspsykiatrin på tok för lågt. Förtvivlan är stor hos de familjer som inte får den hjälp de behöver i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi kristdemokrater och regeringen ser de här familjerna. Vi inrättar därför en bupmiljard de kommande tre åren för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi lägger 400 miljoner kronor på suicidprevention och en halv miljard på att stärka primärvårdens och första linjens arbete så att den också i praktiken kan bli vägen in för den som behöver hjälp vid psykisk ohälsa.

Tillsammans med nationella utvecklingsteam som kan förbättra regionernas verksamhet samt den nationella strategin för psykisk hälsa kan vi på allvar skapa förutsättningar för kortare väntetider för alla ungdomar som mår dåligt och i dag väntar på att få komma till bup eller vuxenpsykiatrin.

Att förbättra tillgängligheten och korta väntetiderna inom svensk hälso- och sjukvård är och kommer fortsatt att vara en av de viktigaste frågorna för Kristdemokraterna och den här regeringen.

Låt mig avslutningsvis också säga något om vårt arbete för att förebygga och bekämpa brott. Sverige ska bli tryggare igen. Regeringen arbetar därför för fler poliser, vassare verktyg och skärpta straff. Vi ser redan effekt av detta arbete i det att allt fler brott klaras upp.

Socialtjänstens brottsförebyggande arbete stärks nu samtidigt i och med den nya socialtjänstlagen, ökad bemanning och skolsociala team. Vi bygger ut föräldrastödsprogrammen och hembesöken så att fler barn får växa upp i trygga och kärleksfulla hem som förmår att sätta gränser.

För att göra Sverige tryggt behövs en politik för starka och trygga familjer. Det är starka och trygga familjer med tid för barnen, rätt värderingar och hopp om framtiden som lägger grunden för det trygga samhället. Regeringens satsningar för att förebygga och bekämpa brottsligheten gör därför att vi också har anledning att känna hopp om ett tryggare Sverige.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! I Sjukhusläkaren sätter man fingret på de problem som jag beskriver att regeringen avser att komma till rätta med. Man sätter fingret på behovet av just ökad vårdkapacitet och fler bemannade vårdplatser.

Det behövs flera olika åtgärder. Det första och främsta problemet är att vi behöver fler som söker sig till vårdyrket och fler som vill stanna kvar. Därför har vi tagit fram en nationell plan för kompetensförsörjningen där man kartlägger behovet av personal men också hur regionerna kan jobba för att få fler att vilja söka sig till och stanna inom yrket.

Det handlar inte främst om brist på sängar, utan det handlar om att det behöver finnas utbildad personal i verksamheterna. Vi har ett särskilt fokus i vår budget på att villkoren för personalen ska förbättras, så att det blir fler anställda och så att vi får fler vårdplatser så att köerna kan kapas.

Vi riktar medel till just detta, för att undvika en sådan allvarlig situation med överbeläggningar och risk för felbehandlingar som man vittnar om i Sjukhusläkaren och som Karin Rågsjö så förtjänstfullt lyfter fram.

Det är 7,5 miljarder i riktade medel som vi avsätter för detta. Det är en ökning med 2 ½ miljard jämfört med den förra budgeten. Vi har lagt fram en budget med avsikten att få fler vårdplatser och ökad vårdkapacitet, så att fler människor kan få rätt vård och vård i tid.

Herr talman! Jag konstaterar att när Vänsterpartiet agerade stödparti åt socialdemokratiska regeringar i närtid fanns det inte någon nationell plan för kompetensförsörjningen. Man hade inte ens någon koll på hur kompetensbehoven i Sverige såg ut. Inte undra på att det blir brist på vårdpersonal när ingen vet hur många man ska utbilda och regionerna inte ens kan svara på hur många anställda de har inom vissa yrkeskategorier.

Det här försöker vi nu styra upp. Det låter som att vi slår in en öppen dörr när vi säger att vi nu tar fram en nationell plan för kompetensförsörjningen. Men det jobbet var inte gjort. Därför gör vi det nu och tar fram en sådan.

I och med detta skapar vi från statens sida förutsättningar för regionerna att jobba aktivt med frågan. Vi har tagit fram förslag för hur man kan göra arbetsplatsen mer attraktiv så att man kan rekrytera fler.

Man kan tycka att pengarna - 7,5 miljarder - för att öka vårdkapaciteten, se till att vi får fler vårdplatser och korta väntetiderna är för lite. Men det är synd att Vänsterpartiet riktar udden mot just de riktade insatserna för att kapa vårdköerna. Med bristande styrning och om man släpper fokus på de frågorna kommer det nämligen inte att hända mer. Det har vi sett tidigare, när regionerna har skött detta helt själva. Det har inte varit tillräckligt.

Ja, vi sänker skatten. Jag är stolt över att vi sänker skatten. Och vi sänker skatten för alla. Om man lägger ihop våra budgetar ser man att vi sänker mest för dem som har minst. Men alla som går till jobbet - oavsett om man tjänar mycket eller lite eller om man har tjänat sina pengar tidigare och nu är pensionär - får nu större ekonomiskt utrymme med vår budget. Man får mer i plånboken. Det ökar människors frihet, och det ökar människors trygghet. Det är en politik som är rätt att föra.

(Applåder)

Herr talman! Kristdemokraterna vill att staten ska ta ett större ansvar för hälso- och sjukvården. Redan med det regeringsunderlag vi har nu och den politik vi bedriver ser vi till att staten tar ett större ansvar för vården. Nationell vårdförmedling är ett sådant exempel. Vi tar fram de nationella planerna för ökad vårdkapacitet och fler vårdplatser. Det är ett sätt för oss att gå in och säga: Här behöver regionerna agera på ett annorlunda sätt än man har gjort.

Anledningen till att vi behöver gå mot en statlig styrning är att vi inte har jämlik vård i Sverige i dag. Skillnaderna i landet är för stora för att vi ska kunna behålla nuvarande ordning.

Christofer Bergenblock verkar veta mer än jag om detaljerna för hur ett sådant statligt ansvar ska se ut. Han talar om att flytta alla anställningar och så vidare. Vad jag är ute efter är att staten ska ha det fulla ansvaret för finansieringen, målbilden, uppföljningen och kvalitetskraven. Vi vill ha betydligt färre regioner än i dag. Det är väldigt svårt att få styr på 21 självstyrande regioner. Det behövs 6 utförarregioner, men de ska vara professionsstyrda. Vi litar på att professionen vet bättre än regionpolitikerna. Vi vill ge mer makt till de anställda inom vården och mindre till regionpolitikerna.

Vi har flera exempel på varför detta behövs. Vi kommer från en modell som instiftades på 1800-talet, och i takt med att sjukvården har utvecklats vänder sig fler och fler till staten och säger att de behöver mer pengar, att de behöver hjälp med läkemedel och att de inte klarar det hela. Det här är några exempel på varför staten behöver ha det fulla ansvaret.

Herr talman! Vårdköerna, det vill säga antalet personer som väntar på att få komma till sitt första besök eller få operation eller annan åtgärd, är inte fler i september 2024 än de var i september 2022. Med det sagt är vårdköerna ändå alldeles för långa. Det är för att komma till rätta med det som vi vidtar en lång rad åtgärder.

Nationell vårdförmedling är ett sätt för att kunna utnyttja den fulla kapaciteten i hela Sjukvårdssverige och kunna se var det finns ledig kapacitet där man kan få sin vård om man inte kan få den i sin hemregion. Vidare skärper vi vårdgarantin så att den betyder något och för att i ett betydligt tidigare skede ge dig makten att kunna vända dig till en annan vårdaktör eller region när du inte får den hjälp du har rätt till.

Dessutom har vi hela omställningen till nära vård. Det spelar ingen roll vilket sjukvårdssystem som man tittar på: Har man en stark primärvård och starka vårdcentraler som navet i sjukvårdsorganisationen får man en effektivare vårdkedja.

Vi är helt överens i kammaren om att flytta makten till primärvården så att den får en mer central betydelse. Men misslyckandet med hela omställningen sätter fingret på att regionerna inte gör sitt jobb tillräckligt bra. De senaste fyra åren har vi från denna kammare skjutit till 16 miljarder till regionerna för att de ska påskynda omställningen, men vi har inget mandat att säga åt dem vad de ska göra. Vi måste komma överens om vad de ska göra. Har de lagt pengar på en omställning till nära vård? Nej, man kan nästan inte se att budgeteringen till primärvården har ökat något alls. Det är 16 miljarder i sjön. Staten måste kliva in och få och ta det fulla ansvaret och ta mandatet.

Herr talman! Regeringen lägger fram en budget som tar ansvar för svensk hälso- och sjukvård. I år valde vi att gå in med 9 miljarder till regionerna just för att de skulle kunna klara situationen med kraftig inflation och stigande pensionskostnader. Vi gick in med de pengarna med det tydliga förbehållet att vi förväntade oss att de skulle gå till att skydda vårdanställda från att sägas upp.

Om man tittar på hur det såg ut innan vi sköt till de pengarna och hur det sedan har blivit kan man konstatera att det endast är 5 regioner av 21 som har varsel, och det är inte säkert att alla de kommer att verkställas heller. Flera regioner uppger också att det här är omorganisationer som man hade behövt göra av andra skäl än den ekonomiska situationen.

Man får nog säga att vi har tagit ansvar för detta. När pensionskostnaderna inte är lika omfattande för kommande år är det naturligtvis inget konstigt att de tillfälliga medel som var avsedda för ett år, vilket SKR visste att de var, försvinner.

När det handlar om att förstärka svensk sjukvård är det så att vi skjuter till 2,5 miljarder, så att vi nu har 7,5 miljarder, exempelvis för att öka antalet vårdplatser och korta väntetiderna. När nu Socialdemokraterna skjuter till mer än den borgerliga regeringen utgör skillnaden bara 4 promille av den totala sjukvårdsbudgeten, räknade jag ut. Jag tror knappast att det är skillnaden mellan sjukvårdskris och inte. Socialdemokraterna måste förstå att det är de strukturella problemen som är allvarliga för svensk sjukvård, inte framför allt pengabrist.

(Applåder)

Herr talman! Till att börja med får man väl backa lite och se varför det här kommer nu. Egentligen är det en fantastisk utveckling vi ser på läkemedelsområdet. Tack vare livskraftiga läkemedelsbolag och forskning har vi i dag tillgång till mediciner och behandlingar som vi tidigare inte haft. Människor kan få leva vidare tack vare de stora framsteg vi gör på det här området, vilket de inte hade kunnat annars.

De här fantastiska framstegen, som vi vill kunna ta del av, har dock också gjort att priserna ökat något enormt. Med precisionsmediciner och de senaste läkemedlen har det skett en lavinartad ökning av läkemedelskostnaderna.

Det som det här handlar om är helt enkelt att se över trappan till högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet är viktigt för att människor ska kunna vända sig till vården och ta del av de mediciner som de behöver. Men det handlar om hur det ska vara utformat.

Det här förslaget kom alldeles nyligen. Det ska skickas ut på remiss, och sedan ska vi lyssna in synpunkter och se vad vi ska landa i för slutligt förslag. För mig är det viktigt att man då försöker säkerställa att det framför allt är de som behöver läkemedel ofta som skyddas, exempelvis kroniker, som ledamoten pratar om. Om man har behov av läkemedel lite mer sällan kan man bära en större kostnad. Det tycker jag är rätt grundprincip och rätt inställning i den här situationen, där vi helt enkelt behöver hitta en annan framtida finansiering av läkemedel.

Herr talman! Kostnaderna för läkemedelsförmånerna har ökat kraftigt de senaste åren. De har ökat med 10 miljarder bara de senaste åtta åren. Det är en ökning med nästan 40 procent bara mellan 2018 och 2024. Vi skjuter till 6 miljarder för att möta den kraftiga kostnadsutvecklingen.

Hur vi ska finansiera framtidens läkemedel är en gemensam utmaning för såväl borgerliga som rödgröna partier. De rödgröna regeringarna har inte tagit i den här frågan tidigare, men vi har ett behov av att göra det nu.

Vi behöver hitta en långsiktig hållbar finansiering där effektiva läkemedel kan göras tillgängliga. Det är förmodligen så att man som person, region och stat kommer att behöva betala mer helt enkelt för att kunna finansiera detta framöver.

Det är inte bara viktigt att det är billigt. Det är också viktigt att man har tillgång till de bästa läkemedlen när man är sjuk så att man kan få den vård och behandling som man behöver.

Därför jobbar vi inte bara med att TLV får i uppdrag att se över hur man kan försöka att dämpa kostnaderna för läkemedel. Vi ser också till att vi nu rullar ut en agenda för att vi ska kunna få precisionsmedicin och precisionshälsa jämnt fördelat i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När det kommer till hur läkemedlen ska finansieras finns det nu ett förslag. Jag hoppas att såväl rödgröna som andra är beredda att vara en del av diskussionerna. Såväl Socialdemokraterna som Centern har ställt sig bakom vår budgetprioritering här. Det gäller att vi tillsammans hittar ett förslag som säkrar att de som har störst behov är de som drabbas minst och att vi som besöker vården mer sällan betalar lite mer.