Riksflödet
Logga in
Svarade Johan Hultberg i en replik ·

Fredrik Lundh Sammeli (S) om Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fredrik Lundh Sammeli (S) svarade Johan Hultberg i en replik om Hälsovård, sjukvård och social omsorg i debatten ”Protokoll 2024/25:47 Tisdagen den 10 december” den 10 dec 2024.

Johan HultbergM· i en replikJag vet inte om det är på Bommersvik eller var det är som Socialdemokraterna lär sig att vara så skamlösa, för jag tycker faktiskt att Fredrik Lundh Sammeli är det i sina beskrivningar. Vi hörde angrepp från talarstolen…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Jag vill inleda med att göra en koppling till det som sades i replikskiftet här innan. Vi socialdemokrater tycker att det är ett dåligt förslag. Jag reagerade väldigt starkt när jag hörde sjukvårdsministern sitta i lördagsintervjun och ge bilden av att det här är en bred överenskommelse.

Det finns inget förslag som vi har fått möjlighet att ta del av. Det finns inget underlag som vi har tagit ställning till. Däremot är läkemedelsområdet ett område som ökar väldigt mycket i kostnad.

Det är fascinerande att regeringen och Sverigedemokraterna inte verkar ha övervägt andra alternativ än att vältra över kostnaderna på de sköraste patienterna. Vi kommer att återkomma till den debatten.

Den budget som vi nu debatterar borde vara svaret på två stora samhällskriser, i alla fall om vi hade haft en regering som såg verkligheten som den är och som tog ansvar och gjorde sina budgetprioriteringar utifrån detta.

Samhällsutmaningarna är såklart många. Socialutskottets område är enormt. Det omfattar trygghet för människor i livets alla skeden. Det handlar om de blivande föräldrarna och deras trygghet kopplat till förlossning. Det handlar om insatserna i barns och ungas liv när livet är tufft och föräldraansvaret brister.

Det handlar om ungdomen som försöker avsluta sitt liv och om människan mitt i livet som får sitt cancerbesked. Det handlar om rätten till hjälpmedel och rätt läkemedel och om alla som bär på en kronisk sjukdom.

Det handlar om att skapa framtidstro när mörkret är som mörkast, om vardagen på hälsocentralen och om vården på äldreboendet, för att nämna något.

Det handlar i grunden om välfärden för oss alla och tryggheten genom livet, som borde vara jämlik och bra oavsett vem du är och var du bor. Det handlar om att samhället ska finnas där och vara starkt när vi blir gamla eller blir sjuka.

Herr talman! På alla områden och allt på detta politikområde är det två saker som sticker ut tydligare än någonting annat. Jag tänker såklart på den nationella sjukvårdskrisen och den accelererande gängkriminaliteten där barn dödar barn.

Sveriges hälso- och sjukvård befinner sig i kris. Året har varit fyllt av exempel på varsel, uppsägningar och sparpaket. Regeringen och Sverigedemokraterna gör Sverige fattigare, och har själva ansvaret för den vårdkris man skapat genom att prioritera stora skattesänkningar för de rikaste före nödvändiga satsningar på vården.

Vi har i oppositionen verkligen försökt att sätta ljuset på den allvarliga sjukvårdskrisen, men det är tydligt att Tidölaget duckar för konsekvenserna för såväl sjuka som anställda. För mig är det tydligt att regeringen inte tar den här situationen på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Den sjukvårdskris vi nu ser är ett resultat av två år av statsbudgetar där vården helt enkelt fått för lite pengar. Köerna ökar, tillgängligheten försämras och personalen får springa snabbare för att försöka räcka till.

Runt om i landet ser vi allvarliga konsekvenser av vårdkrisen. Sparkraven har varit många, och reserverna är tömda. Bara i moderatledda Östergötland kommer man att möta 2025 med närmare 1 000 färre anställda jämfört med i år.

Regeringen tycks fortsatt inte inse allvaret. Då skulle man inte möta 2025 med 7 miljarder mindre i sektorsbidrag till sjukvården. Det sker samtidigt som vårdcentraler stängs, servicen försämras, patientavgifter höjs och nya avgifter införs bland annat inom tandvård och ambulanssjukvård.

Det riktigt sorgliga, herr talman, är att denna sjukvårdskris hade kunnat undvikas. Redan hösten 2022 pekade vi socialdemokrater på och varnade för konsekvenserna av att SD-regeringen inför 2023 valde att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare före statsbidrag till kommuner och regioner.

Inför 2024 var det samma sak. Vi socialdemokrater dubblade pengarna till sjukvården. Regeringen uppmanade i stället sjukvården att effektivisera och använde reformutrymmet till skattesänkningar. Mönstret är tydligt och återkommande. Välfärden urholkas, och de rikaste får skattesänkningar.

Det här är inte att ta ansvar för Sverige. Det här är inte ett ledarskap vi behöver i tider som dessa. Att tre år i rad underfinansiera sjukvården får nu de konsekvenser vi varnat för. Det blir färre anställda, sämre service och högre avgifter. Det är en dålig politik både här och nu och när det handlar om att bygga beredskap och kapacitet i den oroliga tid vi lever.

Herr talman! Den andra stora samhällskrisen som regeringen inte nog tydligt möter är den accelererande gängkriminaliteten i vårt land som blir allt brutalare. Regeringens ekonomiska politik har försatt Sveriges kommuner i ett omöjligt läge. De resurser som skjuts till möter inte kostnadsutvecklingen utan tvingar fram nedskärningar.

Det blir särskilt tydligt när det gäller kostnaderna för placeringar av barn. Dessa placeringskostnader ökar nu väldigt kraftigt runt om i hela landet. De ökade kostnaderna riskerar att tränga undan andra viktiga insatser för att bryta nyrekryteringen av unga.

När Ulf Kristersson säger att det dödliga våldet är som Sveriges andra pandemi blir det tydligt att detta bara är ord som inte möts upp av handling. På sista raden prioriterar regeringen inte arbetet mot gängkriminaliteten. På sista raden prioriterar man fortfarande skattesänkningar för landets höginkomsttagare.

Vi socialdemokrater har i våra budgetalternativ visat att det går att prioritera annorlunda. Bara i årets budget avsätter vi sammanlagt 15 miljarder kronor mer till kommuner och regioner. Detta är i huvudsak fria pengar som kommuner och regioner kan använda som de vill. För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi också en satsning om 1 ½ miljard per år för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet.

När en ung människa hamnar på glid är det viktigt att vi med alla till buds stående medel och samlade resurser finns där för att vända utvecklingen. Det här är satsningar som hade kunnat göra skillnad på riktigt här och nu - inte senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det är halvtid i mandatperioden. Jag sammanfattar läget som att det finns mycket att önska. Sverige kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium, och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna, och regeringen och Sverigedemokraterna har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.

I årets budgetproposition skär regeringen ned på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå och vägrar stötta alla dem som kämpar med att få ihop sin ekonomi. När svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem de möter i sin vardag väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatterna för dem som tjänar allra mest.

Sverige kan bättre än så här. Tyvärr har en majoritet i ett första steg av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Socialdemokraterna önskade. Det innebär att vi avstår från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 9 men yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

Vi prioriterar förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen.

(Applåder)

Herr talman! Att ett oppositionsparti som Socialdemokraterna har synpunkter på regeringens prioriteringar är för mig inte förvånande. Det har jag i sak ingen synpunkt på.

Däremot har jag märkt att man under flera debatter har antytt att det är regeringen och Sverigedemokraterna som nu har orsakat en vårdkris. Under förra årets betänkandedebatt ställde Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg en mycket relevant fråga till Socialdemokraterna och till ledamoten. Frågan gick ut på vad som var anledningen till att vårdköerna ökade under åtta år av socialdemokratiskt styre. Varför blev vårdkrisen värre under åtta år av socialdemokratiskt styre?

Givetvis handlar den här debatten om framtiden och om vilka beslut vi fattar nu. Men Socialdemokraterna har faktiskt under flera tillfällen talat om att det skulle vara regeringen och Sverigedemokraterna som har skapat en vårdkris på dessa två år, och därför vill jag reda ut saken.

Det är en sak att hävda att regeringen prioriterar fel; det kan man tycka som oppositionsparti. Men det är en helt annan sak att säga att regeringen har orsakat vårdkrisen. Därför vill jag upprepa frågan till ledamoten: Varför ökade vårdköerna under åtta år av socialdemokratiskt styre?

Herr talman! Svensk sjukvård har under lång tid haft stora utmaningar. Kostymen för sjukvården är för trång, och det finns många saker vi skulle behöva göra för att effektivisera och förbättra svensk sjukvård. Det gäller inte minst att fokusera på kompetensförsörjningen, som är välfärdens kanske absolut största utmaning.

Men det är också tydligt att vi de två senaste åren har varit i ett väldigt tufft ekonomiskt läge. Det har påverkat alla - privatpersoner men också staten som helhet och inte minst kommuner och regioner. Att regeringen och Sverigedemokraterna inte tydligare mötte den utveckling vi kunde se inför 2023 har skapat en nationell sjukvårdskris, som regeringen och Sverigedemokraterna behöver ta ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är ingen hemlighet att regioner över hela landet, oavsett vem som styrde dem, pekade på att de går på knäna. Det här är en kostnadskris som vi inte klarar av att hantera, sa de. Att då inte möta detta i budgeten inför 2023, inte heller inför 2024 och faktiskt inte heller prioritera det inför 2025 - det är inte att ta ansvar i det här läget.

Så nej, sjukvården var inte perfekt på alla punkter när vi styrde. Men regeringen och Sverigedemokraterna har inte tagit det ansvar man behöver ta i det här läget med kostnadskris i vårt samhälle.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret, och det gläder mig att vi verkar vara ganska överens om mycket av problembeskrivningen.

Nu har jag ännu en gång hört Socialdemokraternas invändning mot regeringens budget, men jag noterar att jag fortfarande inte har fått något svar på frågorna. Det här är inte bara andra gången jag ställer frågan, utan det blir andra året på raken som Sverigedemokraterna ställer den - just med anledning av det som Socialdemokraterna säger om att det är vi som skulle ha skapat krisen.

Menar ni då att det inte fanns någon kris under Socialdemokraternas tid? Jag har statistik från SKR:s väntetidsdatabas, och det är tydligt att väntetiderna ökade år för år. Varje år under Socialdemokraternas styre var det ett dåligt läge, och det blev bara värre.

Jag vill därför ställa frågan igen. Jag vill göra ännu ett försök och ge ledamoten ännu en chans att klara ut det här. Varför ökade vårdköerna under åtta år av socialdemokratiskt styre om det nu bara rör sig om så enkla politiska prioriteringar som det låter som när man lyssnar på ledamoten?

Herr talman! Jag kan konstatera att sjukvårdskrisen redan var ett faktum under den tidigare rödgröna regeringen. Vi tar på oss ansvaret för att lösa krisen, men vi tar inte ansvaret för att ha skapat den. Det får de andra partierna göra.

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen hemlighet att svensk sjukvård under lång tid har brottats med köer, att man inte är nog effektiv och att vi inte har haft den kapacitet som sjukvården behöver.

I ett tidigare replikskifte kunde vi konstatera att vårdköerna fortsätter att öka även under de här två åren, med en ny regering. Problematiken kring vårdköer kommer vi nog under lång tid att få brottas med. Men utöver det har den nationella vårdkrisen inneburit att vi har hamnat i ett läge där vården ställs in, där personal varslas, där personal slutar, där platser inte återtillsätts och där personal sägs upp. Sjukvården blir än sämre rustad för att möta patienten på hälsocentralen, på sjukhuset och i allt det vi menar att sjukvården skulle bli bättre på.

Det jag tycker är djupt allvarligt är just att vår förmåga här och nu är alldeles för dålig i förhållande till den tid vi lever i. Vi skulle behöva ha mycket mer fokus på hur vi ökar kapaciteten och stärker beredskapen. Vi ligger för nära de röda linjerna. Därför skulle detta behöva vara fokus: Hur kan vi förbättra vården för att korta köerna men också för att öka beredskapen och därmed vår gemensamma trygghet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Med den politik som Sverigedemokraterna och regeringen för kan jag bara konstatera att vi kommer längre och längre ifrån att lyckas korta köerna eller bygga trygghet i svensk sjukvård.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det var närmast talande att Fredrik Lundh Sammeli nu försökte gå och sätta sig, för det är uppenbart att Socialdemokraterna faktiskt försöker fly sitt ansvar.

Lundh Sammeli försöker göra gällande att vi har en nationell vårdkris. Men faktum är snarare att vi har en regional vårdkris. Den moderatledda regeringen tar ansvar för Sverige. Vi har framgångsrikt lyckats bekämpa inflationen, som är det stora problem som pressar regionerna ekonomiskt. Tack vare att vi har gått från 10 procents inflation när vi vann valet efter socialdemokratiskt misslyckande har vi nu bekämpat inflationen och vunnit den kampen. Bara regionernas pensionskostnader minskar med 25 miljarder nästa år tack vare det. Vi ger regionerna bättre förutsättningar.

Faktum är bara att det är regionerna som bär ansvar för hälso- och sjukvården. Det är regionerna som är leverantörer av svensk hälso- och sjukvård. Vi ger dem bättre förutsättningar att ta sitt ansvar genom nationella reformer, genom att tillskjuta medel och genom att jobba med strategiska frågor som kompetensförsörjning och digital infrastruktur. Men regionerna måste leverera.

Jag kan ta ett talande exempel, den region som vi befinner oss i just nu, Region Stockholm. Man skulle kunna prata om Region Stockholm och konsten att lyckas försämra en region på 390 dagar. Här ser vi nu hur mångfalden monteras ned, hur valfriheten minskar, vårdköerna ökar, bussarna blir färre, skatten blir högre och ekonomin försämras.

Varje år med moderat styre i Region Stockholm hade vi ekonomiskt överskott. Nu är det stora underskott och köerna ökar. Socialdemokraterna behöver ta ansvar för sina regionala misslyckanden i stället för att lägga över allt ansvar på staten. Det låter nästan på Lundh Sammeli som att Kristdemokraterna har vunnit och vården har blivit statlig. Men faktum kvarstår: Regionerna bär ansvar för vården. Vi skapar bättre förutsättningar, men det är dags för Socialdemokraterna att ta ansvar för vad man levererar i regionerna.

(Applåder)

Herr talman! Gud förbjude att Kristdemokraterna vinner frågan om förstatligande av sjukvård.

Varken jag eller andra socialdemokrater är det minsta rädda för att ta ansvar. Det är ett regionalt ansvar att driva på och leda hälso- och sjukvården framåt. Men det är också ett nationellt ansvar att vara behjälplig och kroka arm. Den prioritering som regeringen har gjort under de gångna två åren och gör i den här budgeten är återigen klassisk moderat politik på temat att skattesänkningar är lösningen på allt. De gångna åren men också den budget som nu ligger kan man inte tolka på annat sätt än att man faktiskt inte bryr sig om den kostnadskris som har drabbat regionerna och som leder till varsel och uppsägningar, höjda patientavgifter, höjda regionala skatter, försämrad tillgänglighet och försämrade arbetsvillkor för personalen. Annars skulle man prioritera den nationella politiken annorlunda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är inte så att pengarna inte finns. Regeringen och Sverigedemokraterna säger att de tycker att välfärden är viktig, men de har inte mött regioner och kommuner i den enorma utmaning som de har att brottas med.

När det gäller Region Stockholm kan jag bara konstatera att bordet inte var dukat när det nya styret tog över. Det är ju ett skyltfönster av marknadsmisslyckanden att röja upp i. Det tror jag är otroligt viktigt att orka fortsätta göra men också att ställa om till en mer god och nära vård.

Herr talman! Jag vet inte om det är på Bommersvik eller var det är som Socialdemokraterna lär sig att vara så skamlösa, för jag tycker faktiskt att Fredrik Lundh Sammeli är det i sina beskrivningar.

Vi hörde angrepp från talarstolen i läkemedelsfrågan, att det blir en högre kostnad för den enskilda patienten för läkemedel, när Socialdemokraterna inte tillför en krona mer än regeringen i sin budget. Sluta försöka lura väljarna, och ta ansvar för era historiska misslyckanden! Vårdköerna mer än fördubblades före pandemin när Socialdemokraterna ansvarade och satt i regeringsställning.

Nu pågår ett intensivt arbete från regeringens sida med att korta vårdköerna, och jag är den första att säga att vi behöver göra väldigt mycket mer, för jag är inte nöjd. Därför är jag glad att Tidöpartierna i det uppdaterade Tidöavtalet häromveckan lanserade att köerna kommer att bli en prioriterad fråga framåt. Men det krävs också att regionerna tar sitt ansvar. Därför är jag glad att vi har prestationsbaserade medel i vår budget - medel som Socialdemokraterna tyvärr vill minska och Vänstern helt vill ta bort - för det behövs krav på regionerna så att de inte bara får mer pengar utan också levererar bättre resultat.

Enligt SKR:s egna ekonomirapporter har produktiviteten inom svensk hälso- och sjukvård minskat med 23 eller 24 procent mellan 1995 och 2022, vill jag minnas att det var. Det är helt ohållbart. Vi måste få mer vård för pengarna. Men med Socialdemokraterna i regionstyrelser i Region Stockholm, Region Västerbotten eller var det än är i Sverige blir det mindre vård för pengarna, längre köer och mindre pengar i plånboken för skattebetalarna, som får höjd skatt.

Det krävs ett regionalt ansvarstagande och att man tar vara på de förutsättningar som vi från nationell nivå skapar.

Herr talman! När det gäller läkemedelskostnaden vet vi att det är något som ökar. Christian Carlsson redogjorde för att den ökat under en längre period. Man kan konstatera att på väldigt kort tid har kostnaden för högkostnadsskyddet gått från 37 till 41 miljarder.

Jag är helt övertygad om att den ram som budgeten innebär, en besparing med 500 miljoner, går att uppnå på fler sätt än genom att gå in och försämra högkostnadsskyddet för den enskilde. Det ska bli intressant framöver att få redogörelsen från regeringen av vad det är man har sett över för att se om det finns alternativ till den besparing och den modell man nu väljer att rulla ut. Jag tror att den kommer att slå galet för dem som verkligen behöver högkostnadsskyddet mest. Därför är vi tydliga med att det måste finnas andra modeller att välja än den vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När det handlar om köer menar vi att prestationsbaserade kömiljarder i detta läge är helt fel att genomföra. Därför väljer vi att ta de 2 miljarder som regeringen lägger som kömiljarder och lägga dem på en personalsatsning och att dessutom lägga till ytterligare 1 miljard. 3 miljarder till personalsatsningar är bra mycket bättre än 2 miljarder i prestationsbaserat stöd för att korta köerna.

Jag kan bara konstatera att jag i alla fall har svårt att se hur man med någon trovärdighet kan säga att svensk sjukvård står bättre rustad att korta köerna i dag än vad man gjorde för två år sedan.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.