Karin Rågsjö (V) svarade Leonid Yurkovskiy i en replik om Hälsovård, sjukvård och social omsorg i debatten ”Protokoll 2024/25:47 Tisdagen den 10 december” den 10 dec 2024.
Leonid YurkovskiySD· i en replikJag tackar för inspelet från Vänsterpartiet. Det första man måste göra är såklart att skilja på invandring och invandring. När Sverigedemokraterna har kritiserat den fullständigt misslyckade invandringspolitiken som…Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkande SoU1, som avser utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Det är en ära att få delta i en så här viktig debatt, för de frågor som vi diskuterar handlar faktiskt om liv och död. Det är också väldigt givande att göra detta arbete med utskottskollegor från alla partier som genuint brinner för sina medmänniskor.
Jag vill också passa på att påminna om att vi i Sverige oavsett parti är ganska överens om de grundläggande principerna för vård- och omsorgspolitiken. Det finns stora länder där den sortens tillgång till vård och välfärd inte alls är lika självklar. Lyssnar man på hur det har låtit från den rödgröna oppositionen kan man nästan tro att Sverige är på väg i en sådan riktning. Så är inte fallet.
Det mest uppenbara som behöver konstateras är att vi nu ökar anslagen för det här utgiftsområdet med 10 miljarder kronor från förra årets betänkande. Sedan har vi tillfört medel i ändringsbudgeten allteftersom, och så kan det också bli nästa år vid behov.
Vi ska givetvis diskutera detaljerna, men någon så kallad nedskärning är det inte att tala om. Syftet med politikområdet är att den som behöver vård ska få det, få det i tid och få det med så god kvalitet som möjligt. Vad gör vi med den här budgeten för att ytterligare ta steg i den riktningen? Jo, till att börja med är det 7,5 miljarder till att korta vårdköerna. Det är ytterligare en mångmiljonsatsning, 250 miljoner kronor, för att äntligen få på plats en nationell vårdförmedling, som Sverigedemokraterna har drivit länge, för att tillgänggöra vårdkapaciteten. Det är cirka 1 miljard kronor för åtgärder för en bättre cancervård.
Herr talman! Den mest frekvent återkommande invändningen från den rödgröna oppositionen handlar inte om satsningarna i sak, utan den handlar om att regeringen samtidigt sänker skatten. Det är ett i regel positivt besked för hushållen. Oppositionen menar då att regionerna i stället borde ges mer pengar.
Sverige spenderar mer pengar på vården och har en högre läkartäthet än EU-snittet samtidigt som vi har betydligt längre vårdköer. Vi får alltså mindre vård för pengarna. På regional nivå, där ansvaret för sjukvården faktiskt ligger, är Sverigedemokraterna ett parti som prioriterar kärnverksamheten. Men låt mig då lyfta upp några exempel på när så inte är fallet, ofta när det är de rödgröna partierna som styr.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Bara i Region Stockholm uppgår språktolkskostnaderna till cirka 160 miljoner kronor. Sedan har vi det som kallas care need index, CNI, där man i praktiken fokuserar resurser efter identitet snarare än vårdbehov. Enligt den modellen betalas ungefär 400 miljoner kronor ut endast baserat på variabeln utlandsfödd i Region Stockholm. Det är klart att man inte kan dra in alla pengarna, men helt klart måste det finnas bättre modeller.
Kostnaden för vård av illegala uppgår också till mångmiljonbelopp, hundratals miljoner, varje år. Förhudsritualer på barn, det vill säga icke-medicinsk omskärelse av små pojkar, är också en mångmiljonkostnad - tro det eller ej.
Sedan har vi islamistiska studieförbund, menskonst i tunnelbanan, Norrlandsoperan, Konserthuset, vindkraft som köps och säljs för mångmiljonförluster, deltagande i Almedalsveckan för hundratusentals kronor, hbtqi-diplom, jämställdhetsintegrering, ja, varför inte en klonad gran för nästan 8 miljoner kronor.
Herr talman! Varför tar jag upp det här? Det är för att påvisa att situationen inom svensk sjukvård inte går att lösa genom att tillföra mer av de statliga pengarna till regionerna. Det krävs såväl omprioriteringar som strukturella förändringar, vilket vi såklart också verkar för på samtliga parlamentariska nivåer.
Det jag nyss nämnde kan betraktas som välfärdsslöseri, vilket är nog så allvarligt. Men jag vill också nämna den direkta välfärdsbrottsligheten eftersom vård och omsorg är ett nytt riskområde för organiserad brottslighet. Oseriösa och kriminella aktörer är en allt större utmaning, enligt flera myndigheter, tyvärr. Det har kommit uppgifter om att HVB-hem kan kopplas till kriminalitet och kriminella aktörer. Man ser tydliga tecken på likartad utveckling inom tandvård, estetiska behandlingar och till och med vårdcentraler.
Förutom förlorade resurser innebär det här att patienter och brukare utsätts för bristande och ibland direkt skadlig vård. Utöver alla myndighetsuppdrag som regeringen ger på området tillför vi också 9 miljoner kronor för att intensifiera arbetet mot välfärdsbrottsligheten. Det är medel som går till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Samma sak blir det för 2026 och 2027. Det är bra.
Herr talman! Jag vill nämna ytterligare några saker som är bra. Regeringen ökar statsbidraget till funktionshindersorganisationerna med 20 miljoner kronor årligen. Det är bra. Regeringen föreslår också att timschablonen för assistansersättningen höjs med 3 procent för 2025. Det blir ungefär 390 miljoner kronor i kostnader för assistansersättningen. Det är också bra. Vidare är det 400 miljoner kronor för suicidpreventivt arbete. Det är extra viktigt, och det är också bra. Sedan är det cirka 1,6 miljarder kronor för jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård. Sammanlagt uppgår satsningarna till cirka 18 miljarder kronor för 2025. Det här är bra.
Det här är i grund och botten god välfärdspolitik. Skulle vissa saker se annorlunda ut om Sverigedemokraterna fick lägga fram en helt egen budget? Självklart! Så är det för alla partier. Det är naturligt. Men den här budgeten går ihop, och den har stöd hos det svenska folket genom riksdagen. Detsamma kan inte sägas för det rödgröna underlaget.
Herr talman! Jag nåddes av en del höjda ögonbryn när jag anmälde enbart sex minuter för mitt anförande, men jag anser ändå att Sverigedemokraternas ståndpunkt är presenterad och att budgetsatsningarna är redogjorda för, inte minst när föregående talare har tagits i beaktande. Jag stannar där och ser fram emot kommande replikskiften.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
(Applåder)
I detta anförande instämde Jonas Andersson (SD).
Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för det upplysande talet.
Som vanligt när Sverigedemokraterna pratar, oavsett om det handlar om snöskottning eller ambulansflyg, är allt i slutändan invandrarnas fel.
Jag har en liten framtidsspaning till sverigedemokraten och ledamoten Leonid Yurkovskiy. Redan i dagsläget råder stor brist på personal inom flera välfärdsyrken. Enligt Socialstyrelsens senaste bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården rapporterade samtliga regioner brist på barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor. Man kan säga att det är ett problem.
Hur ser er framtidsspaning ut här? Alla invandrare ska ju helst ut, enligt den politik ni driver och piskar på för. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, är var fjärde anställd inom vård och omsorg född utomlands. Det måste vara ett stort problem för er. Bland läkarna är andelen ännu större - 34 procent. Hela 40 procent av vårdbiträdena och 26 procent av undersköterskorna kommer från andra länder, det vill säga är utrikes födda. Av Sveriges befolkning utgör utrikes födda 19 procent, men en betydligt större andel jobbar alltså inom vården.
Det är tydligt att Sverigedemokraterna och även Moderaterna, Liberalerna och KD genom hela Tidösamarbetet ger signaler om att så många som möjligt av invandrarna ska ut, och det skapar förstås ringar på vattnet. Vill man leva i ett land där hela politiken går ut på att just jag som invandrare ska dra härifrån och inte är värdefull? Vem ska jobba inom vården?
Herr talman! Jag tackar för inspelet från Vänsterpartiet.
Det första man måste göra är såklart att skilja på invandring och invandring. När Sverigedemokraterna har kritiserat den fullständigt misslyckade invandringspolitiken som också ligger till grund för att välfärden just nu är så belastad, varför vi ser problemen, menar vi såklart inte högspecialiserade läkare som räddar liv i Sverige.
Samtidigt har vi nu en gemensam linje som premierar jobb. Det kommer garanterat att hjälpa fler i arbete, även i vården. Samtidigt tillför vi 7,5 miljarder för att öka vårdkapaciteten. Allt detta tillsammans måste ändå vara en god bidragande kraft för att öka styrkan i vårdkapaciteten.
Herr talman! Jag tror att ledamoten inte riktigt ser vad som händer i Sverige. Hela er politik i Tidösamarbetet har fokus på invandring. De flesta förslagen handlar om det. I förslagen som rör lag och ordning lyfts invandring fram som ett problem. Ledamoten lyfter fram tolkar i hälso och sjukvården. Inte ska personer som inte pratar perfekt svenska ha tolk. Herregud, vilket slöseri! Samtidigt brandskattar ni hälso- och sjukvården genom regionerna. Ni har inte satsat så att man kan göra de saker som behöver göras. Vad ser personalen i dag av er politik?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Jag tror att det blir märkligt för alla de vårdarbetare med utländsk bakgrund som hör ledamoten. Ledamoten skiljer på människa och människa. Hela er politik går ut på det. Jag är förundrad.
En annan fråga som jag kanske hinner med lite snabbt gäller er syn på att höja priserna för medicin för alla personer som behöver den. Det borde vara era väljargrupper, det vill säga de fattiga. Men det verkar som att ni har övergivit de väljargrupperna. Priserna går upp för mat, hyrorna går upp och nu ska priset på medicin gå upp. Man får inte en chans att klara sig. Det stöttar ni.
Hur kommer det sig att ni som anser er vara ett parti för dem som har sämst förutsättningar i samhället, dålig ekonomi och så vidare - så har ni framfört era budskap - går med på den typen av förslag? Medicinen kommer att bli dyrare för alla dem som är multisjuka, för pensionärerna och så vidare. Det är en intressant fråga.
Herr talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor och inspel!
Göra skillnad på folk och folk - nej, jag gör skillnad på invandringspolitik och invandringspolitik och även på olika mål med denna politik.
Det finns flera problem med invandringen. Jag lyfter inte detta framför allt för att prata om invandrad vårdpersonal, utan vi pratar, som jag nämnde, om hundratals miljoner bara för en region när det gäller illegal invandring och vård av dessa människor. Det är människor som inte ens ska vara i landet. Det är klart att detta är ett problem när det gäller vården.
Ett annat problem är att man har använt vården och inte minst äldreomsorgen som ett slags integrationsprojekt. Det är också ett jätteproblem. Vi kan inte låta detta fortsätta bara för att det, förhoppningsvis och av allt att döma kortsiktigt, uppstår vissa problem när det gäller personalförsörjning. Detta problem måste vi hantera på något sätt - språkbristerna och så vidare.
När det gäller höjningen av läkemedelskostnader är nog även Vänsterpartiet mycket medvetna om att det är marknadskrafter som styr detta. För en gångs skull kan jag väl nästan hålla med Vänsterpartiet om att det som marknadskrafterna åstadkommer inte bara är positivt i slutändan. Den, som man sa tidigare, lavinartade ökningen av läkemedelskostnaderna är såklart inget som regeringen har beslutat om. Kostnaderna har ökat med ungefär 30 procent de senaste fem åren, och prognosen är att de kommer att öka med ytterligare 30 procent de kommande fem åren.
Det är givetvis ganska orealistiskt att denna ökning inte skulle påverka patienten över huvud taget. Men man kan se att staten fortsatt tar ett stort ansvar. Vi tillskjuter pengar, och i det stora hela kommer staten nu att betala ännu mer för att se till att folk får läkemedel.
Med detta sagt kan man också konstatera att denna prisökning även har att göra med att läkemedlen blir bättre och mer specialiserade. Det är klart att vi vill ha framtidens och inte gårdagens läkemedel, och detta kommer med en prislapp.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Herr talman! I valrörelsen lovade Jimmie Åkesson att tandvården skulle ingå i högkostnadsskyddet om Sverigedemokraterna kom till makten. Två år senare är Sverigedemokraterna med och avskaffar den avgiftsfria tandvården för unga mellan 19 och 23 år, och dessutom halverar man tandvårdsstödet för alla unga mellan 24 och 29. Före valet skulle fler få bättre tandvård. Efter valet är det plötsligt färre.
Med Åkessons löftessvek kommer också en tandhälsa som i än högre grad kommer att styras av plånboken. Det är en politik som slår direkt mot tandhälsan för ungefär 400 000 svenskar. Hur kunde löftet om att alla skulle få bättre tandvård leda till Jimmiepriser för unga?
Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för den väldigt intressanta frågan - även om den har diskuterats ganska länge redan. Jag kan bara konstatera att allt går enligt planen. Jimmiepriserna kommer vi att få se först när detta är klart.
Sverigedemokraterna har hela tiden varit tydliga med att en sådan här reform bör införas brett men också stegvis. Vi prioriterar just nu dem med allra sämst munhälsa så att de får den tandvård de behöver och förtjänar. Även om de äldre nu prioriteras i samband med det stärkta högkostnadsskyddet ska reformen vara skalbar och utformad på ett sådant sätt att det är möjligt att även inkludera den övriga befolkningen längre fram.
För att mildra effekten av de föreslagna ändringarna blir det förändringar för åldersgruppen 20-23. Men de får samtidigt ett dubbelt tandvårdsbidrag, 600 kronor per år i stället för 300. Det är alltså inte så dåligt som det ser ut.
Det man ska ha med sig här är att resurserna, framför allt personalresurserna, är begränsade. För att vi verkligen ska kunna se till att de med sämst munhälsa får den vård de behöver måste personalen vara tillgänglig.
Vi ser att det är väldigt många uteblivna besök bland dem med bäst munhälsa. Professionen tycker själv att detta är bra, trots att man kanske egentligen slipper de enklaste patienterna. Det är alltså både väldigt frekventa besök trots god munhälsa och många uteblivna besök. Det finns alltså ett slags incitamentsstruktur inbyggd här.
Sammanfattningsvis är svaret att vi ska nå till Jimmiepriserna och till det mål som Sverigedemokraterna har utlovat. Detta behöver dock göras stegvis, och nu tar vi det första steget.
(Applåder)
Herr talman! Ska jag tolka detta som att Sverigedemokraterna gör som Liberalerna och säger en sak före valet och gör något annat efter valet? Det är ju inte så här det har låtit.
Jag kan konstatera att jag gång på gång hör sverigedemokrater försvara den här försämringen för unga människor mellan 19 och 29 med att tandvården förbättras för pensionärer. Det stämmer ju inte. Den budget vi har på bordet och debatterar i dag innebär en ensidig försämring för unga när det gäller tandvården. Försämringar kommer nu medan eventuella förbättringar skjuts till åtminstone 2026.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Detta är en budget som försämrar för unga, som får bekosta skattesänkningar för de rikaste. Hur mycket man än försöker utmåla detta som en reform för pensionärer är sanningen att den här budgeten innehåller noll kronor på det området. Det blir inga förbättringar för pensionärer 2025.
Sedan är det självklart att tänder ska ses för vad de är: en del av kroppen. Jag som socialdemokrat välkomnar alla partier som vill bidra till ett högkostnadsskydd inom tandvården. Vi behöver gå åt det hållet och bygga den reformen.
Men det är inte det förslag som Sverigedemokraterna gick till val på som vi nu ser. Det är inte så att vi nu ser förbättringar för pensionärer, utan det som ligger på riksdagens bord och som vi har att ta ställning till i dag är mindre pengar till tandvård för yngre - den försämring vars genomförande ni redan har bidragit till.
Jag vill bara fråga ledamoten om du kan säkerställa pengar till regionerna när de nu behöver ta ansvar för den övergångsbestämmelse som regeringen och Sverigedemokraterna har beslutat om.
(Applåder)
Herr talman! Jag kan börja med att konstatera att jag inte för Tidöförhandlingar i denna kammare, så svaret på vad och när som kommer får såklart vänta.
Jag kan konstatera att vi i alla fall är överens om ambitionen här, vilket är glädjande. Det är en god förutsättning för att ro saker i land.
Men med respekt för att Socialdemokraterna inte har möjlighet att svara här och nu undrar jag ändå hur man har tänkt att detta ska genomföras på en gång. Från vår sida är det tydligt att det krävs att man gör detta stegvis för att det ska fungera, inte minst när det gäller belastningen på personalen, som ska hinna med alla patienter. Det är alltså det enkla svaret: Man gör detta stegvis för att det ska kunna fungera. Jag tycker att detta är ett väldigt tydligt svar till Socialdemokraterna.
En sak man kan lägga till när det gäller just de unga är att gratis tandvård för den här åldersgruppen är något relativt nytt. Det har funkat väldigt bra även innan, utan detta. Vi ser också fortfarande att de har den bästa munhälsan; de har inte det stora behov som den äldre gruppen har. Därför måste man omprioritera, anser vi.
Herr talman! Ledamoten lyfter i sitt anförande språktolkskostnaderna inom svensk hälso- och sjukvård. Detta är väl efter den nu i princip skrotade angiverilagen en av de frågor i Tidöavtalet som har varit allra mest kritiserade av all vårdpersonal i Sverige. Det har förekommit upprop från läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, som har sagt att detta är en fråga som kommer att leda till en försämrad patientsäkerhet och en försämrad arbetsmiljö.
Man kan naturligtvis, om man tycker att det är rätt väg att gå, strunta i patientsäkerheten och säga att portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen inte är något man tar ansvar för eller bryr sig om.
Men frågan är om det är detta som är Sverigedemokraternas ingång i frågan om kostnad för tolktjänst. Sverigedemokraterna har ju i princip i alla svenska regioner lagt fram förslag som på ett eller annat sätt går ut på att införa en tolktjänstavgift. Man har gått längst i Region Blekinge, där man faktiskt har fattat beslut om det, men beslutet har i höst överprövats av Förvaltningsrätten i Växjö och avslagits för att det strider mot hälso- och sjukvårdslagen. Nu prövades inte frågan i vilken mån det strider mot portalparagrafen om rätten till en jämlik vård för alla, utan man konstaterade helt enkelt att man inte har rätt att ta ut den formen av avgifter i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Min fråga till ledamoten är: Utifrån de oerhört starka protester som har varit mot detta, vilka konsekvenser bedömer Sverigedemokraterna och ledamoten att ett införande av en tolktjänstavgift kommer att få för patientsäkerhet och för personalens arbetsmiljö?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Att vårdens redan begränsade resurser pressas av att människor inte kan lära sig svenska år efter år är ett jättestort problem. Hade det rört sig om småpengar hade man såklart kunnat förbise det, men vi talar om hundratals miljoner varje år bara i en region. Det är inte hållbart.
Sverigedemokraterna menar att detta måste gå att lösa. Vi är öppna för att använda AI-verktyg eller liknande, som bara blir bättre och bättre och säkrare och säkrare när det gäller översättning, men vi är också öppna för alternativet att man får betala själv. Detta ska givetvis inte påverka patientsäkerheten. När man får vård och möts av vården som patient ska det vara full kvalitet. Men man måste vara beredd att betala en extra avgift för en extratjänst.
Herr talman! Det är frapperande att höra att detta inte ska påverka patientsäkerheten när det är just detta som all vårdpersonal lyfter fram kommer att ske. Börjar man ta ut en avgift för tolk inom vården kommer det per automatik att leda till att en del människor väljer att inte anlita tolk eftersom det medför en kostnad för dem. De kommer att börja ta med barn och anhöriga in i möten med vårdpersonal för att de inte har råd att lägga extra pengar på en tolktjänstkostnad. Detta är ju vad man från personalens sida lyfter fram.
Det som har varit och fortfarande är ett stort problem inom vården är just barn- och anhörigtolkning. Det bortser man fullständigt från i den idé som Sverigedemokraterna när kring att ta ut denna avgift.
Det som på riktigt är skrämmande är att man helt och hållet bortser från den paragraf i hälso- och sjukvårdslagen som handlar om allas rätt till jämlik vård. I slutändan kommer det ju att innebära att alla inte får rätt till en jämlik vård.
Om det finns problem i språket mellan vårdgivaren, läkaren, och patienten är risken stor för att detta i sin tur leder till felbehandlingar, felmedicineringar eller felbedömningar, vilket i sig kan medföra större kostnader. Det har man sett i Danmark, där man har testat detta sedan 2018: Kostnaderna har inte alls blivit mindre, utan de har i stället ökat. Vi talar om någon promille av de svenska sjukvårdskostnaderna, som totalt uppgår till någonstans kring 650 miljarder kronor.
Min avslutande fråga till ledamoten är: Är ledamoten beredd att ändra i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf för att uppnå detta syfte och ta bort människors rätt till en jämlik vård?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Herr talman! I dag debatterar vi budgeten. Jag kommer inte att gå in på några eventuella lagändringar.
Det jag vill konstatera är att Sverige har ett väldigt generöst system oavsett vilken bakgrund människor har. Att man kan förväntas betala en viss avgift för en väldigt dyr extratjänst om det inte går att lösa med andra smidiga teknologiska lösningar, videolänksamtal etcetera tycker vi såklart är rimligt, inte minst därför att vården är så pass belastad.
Regionerna har en belastad ekonomi, i vissa av dem till följd av felprioriteringar. Då måste detta vara en möjlighet för regionerna att spara, helt enkelt. Det är både en rättvisefråga och en fråga om sunt förnuft när man lever i Sverige att man förutsätts tala det svenska språket, framför allt efter många år i landet.
(Applåder)
