Fru talman! Ärendet för dagens debatt är Sveriges säkerhetspolitiska inriktning under åren 2025-2030.
Ett förslag har presenterats av regeringen i totalförsvarspropositionen. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har i sitt betänkande i allt väsentligt ställt sig bakom propositionen. Därmed ber jag som företrädare för majoriteten om att få yrka bifall till utskottets förslag i alla delar.
Fru talman! Att världen just nu är mer orolig än vad den har varit på länge torde vara uppenbart. Så sent som i går morse rasade Assadregimen i Syrien ihop som ett korthus efter bara en veckas stridigheter. Förklaringen är att regimen förlorat sitt stöd från Hizbollah, som Israel effektivt slagit ut de senaste månaderna.
Att Israel har varit nödgat att attackera Hizbollah är en följd av Irans inblandning i kriget i Gaza. Irans attacker på Israel är i sin tur en följd av att diktaturerna tar sig större friheter nu när den internationella rättsordningen i världen har kommit att utmanas av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det ena kriget är en följd av det andra - krigen hänger samman i en kedja.
Tillsammans vittnar detta om hur viktigt det är att den internationella regelbaserade världsordningen återupprättas. Får vi inte tillbaka en ordning som säger att konflikter stater emellan måste lösas utan våld är det vi ser hända nu inte något tillfälligt utan vårt nya normaltillstånd.
Fru talman! Tillåter man sig en kort historisk tillbakablick kan man se en mycket tydlig skillnad i hur världen såg ut före och efter andra världskrigets slut. Att mänsklighetens historia är fylld av krig kan man se oavsett vilken historisk epok man intresserar sig för. Det är ständiga krig. Men efter andra världskriget bredde en ny ideologi ut sig: Krig skulle inte längre vara tillåtet. FN bildades, och medlemsstaterna lovade att alltid söka fredliga vägar att avgöra tvister mellan varandra.
Vi har levt med denna fredliga ideologi i 80 år, och den har varit till stor nytta för alla frihetsälskande länder. Vi har kunnat ägna oss åt att bygga välstånd, handla med varandra och investera i forskning och utveckling. Miljoner människor har sluppit gå till slakt på slagfälten.
Det är denna värld som nu är hotad, och det är inte svårt att peka ut vilka det är som står bakom hotet. Det är de stora diktaturerna: Kina, Iran, Nordkorea och Ryssland - ondskans axelmakter. Uppgiften för oss i Sverige måste därför vara att tillsammans med likasinnade länder arbeta för att återställa den regelbaserade världsordningen och dess respekt för FN-stadgans våldsförbud. Det är i detta bredare perspektiv Sverige verkar.
Som framgår av utskottets betänkande och regeringens proposition är Sveriges viktigaste säkerhetspolitiska arena försvarsalliansen Nato. Vi är medlemmar i alliansen sedan den 7 mars i år, och med det beslut som vi kommer att fatta här i riksdagen - voteringen äger rum först på onsdag - bekräftar vi på nytt att Sverige kommer att vara en lojal och engagerad medlem.
Här har regeringen på ett föredömligt sätt visat framfötterna. Statsministern samlade nyligen regeringschefer i Norden, Baltikum och Polen på Harpsund för att överlägga om den säkerhetspolitiska situationen. Det finns en åsiktsgemenskap i denna grupp. Vi gör alla bedömningen att stödet till Ukraina måste fortgå så länge det behövs och att den ryska aggressionen måste stoppas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030
Statsministern har också nyligen gjort en resa till Japan för att visa att vårt engagemang för den fria världen inte bara har fokus på Europa utan att demokratierna i världen alltid måste stödja varandra. Som bekant skulle resan gå även till Sydkorea, men där utbröt plötsligt en inrikespolitisk kris varvid den delen av resan fick ställas in.
Hur regeringen kommer att agera inom Nato i övrigt under den närmaste tiden överlåter jag till försvarsministern att redogöra för.
Fru talman! Låt mig i stället gå över till att säga något om de reservationer som finns i betänkandet. Traditionen i Sverige är att vi ska ha en så bred uppslutning bakom den säkerhetspolitiska inriktningen som möjligt, eftersom det visar för andra länder att Sverige är ett land att lita på. Denna breda uppslutning finns tack vare att större delen av oppositionen har samsyn med regeringen i dessa frågor.
Samsynen omfattar dock inte Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det framgår i partiernas reservationer att de inte accepterar Natos grundläggande strategi, där kärnvapen är en hörnsten i alliansens avskräckning.
Vänsterpartiet kräver att Sverige inte deltar i Natos organ för kärnvapenfrågor, Nuclear Planning Group, och partiet vill att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Att Ryssland har kärnvapen i Kaliningrad för att hota just oss verkar inte ses som ett problem. Faktum är att partiet går så långt att det kräver att svenska styrkor inte ens ska få delta i övningar där användning av kärnvapen finns med i övningsscenarier.
Miljöpartiet vill också bakbinda Nato i det att man vill att Sverige ska driva principen om no first use. Partiet vill att Nato ska uttala att alliansen aldrig kommer att slå till med kärnvapen annat än om någon annan har slagit till med kärnvapen mot Nato först. En sådan princip skulle försvaga alliansens strategiska handlingsutrymme; man bör ju aldrig avslöja sina försvarsplaner för potentiella fiender i förväg.
På samma sätt går Miljöpartiet bort sig även i frågan om autonoma vapensystem. Partiet vill att Sverige verkar för ett globalt förbud mot dem. Diktaturerna kommer givetvis aldrig att underteckna ett sådant avtal. Resultatet av Miljöpartiets politik blir att Ryssland bygger upp en förmåga att attackera Sverige med svärmar av självgående drönare medan Sverige inte hotar tillbaka med samma medel. Realismen i Miljöpartiets säkerhetspolitik är svår att förstå sig på.
Fru talman! Den säkerhetspolitiska inriktning som vi fattar beslut om denna vecka ska gälla fram till 2030, men vi har riksdagsval redan 2026. Hur ska det gå med den om vi får ett regeringsskifte? Kommer politiken att behöva revideras när Vänsterpartiet och Miljöpartiet ska sitta med i regeringen?
I och med detta riksdagsbeslut säger Sverige att vi står bakom Natos policy för kärnvapenavskräckning fullt ut. Vi säger till de andra länderna att vi är att lita på. Vi är solidariska. Vi kräver inga konstiga undantag. Men kommer den politiken att fortsätta om en annan regering tillträder efter nästa riksdagsval?
Jag menar att de partier som i dag gör anspråk på att få sitta i en regering tillsammans måste förklara hur de vill göra. Det finns onekligen ett stort värde i att ha en bred uppslutning om den säkerhetspolitiska inriktningen, men det är ju strängt taget bara Socialdemokraterna och Centern som har samsyn med regeringen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet skiljer ut sig. En ny regering kommer att vara splittrad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030
(Applåder)
Håkan SvennelingV· i en replikLedamoten Olsson verkar vara debattsugen att döma av karaktären på hans anförande. Jag tänkte försöka besvara hans fråga om huruvida han kan vara lugn gällande att det, när vi tar makten efter nästa val, kommer att…