Håkan Svenneling (V) om Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2025-2030

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Vi lever i allvarstider, och vi befinner vi oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut.

Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade. Detta är en portalparagraf i regeringens proposition Totalförsvaret 2025-2030. Den pekar på allvaret i det säkerhetsläge som Sverige befinner sig i. Men den visar också på det historiska skifte som har skett i svensk försvars- och säkerhetspolitik sedan det förra försvarsbeslutet togs av denna kammare i december 2020.

Sverige är numera allierat. Det är en genomgripande förändring av vår försvarspolitik och ett uppbrott från den militära alliansfrihet som kom till vägs ände när det säkerhetspolitiska omvärldsläget kraftfullt försämrades. Nu kan Sverige tillsammans med de 31 andra Natoländerna gemensamt möta yttre militära hot mot vår säkerhet.

Sverige har blivit säkrare, och Nato har blivit starkare. Men omvärlden, fru talman, har de senaste åren också blivit farligare. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är en definitiv brytpunkt för svensk, europeisk och global säkerhet. Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sverige och övriga Europa. Sverige måste därför tillsammans med sina allierade motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada.

Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina är inte bara moraliskt rätt - det är även vår främsta möjlighet att påverka ryskt agerande. Det är tydligt att Ryssland inte självmant kommer att stoppa sin aggression. Ryssland fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina med oförminskad styrka. Trots enorma förluster på slagfältet fortsätter Ryssland att skicka in mer trupp i Ukraina och ökar kontinuerligt sina försvarsutgifter.

Ryssland har ställt om till krigsekonomi och arbetar löpande med att mobilisera nya soldater och ny materiel. Den ryska förmågan till militär återuppbyggnad och de långsiktiga konsekvenserna av de kraftigt ökade försvarsutgifterna får inte underskattas.

Fru talman! Den ryska aggressionen mot Ukraina är en attack på den regelbaserade världsordningen. Utgången av kriget kommer att följas noga av andra auktoritära stater som utmanar demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter.

Genom sitt fördjupade partnerskap med Ryssland möjliggör Kina på ett avgörande sätt såväl den ryska krigföringen i Ukraina som rysk militär återuppbyggnad. Även Nordkorea bidrar direkt till den ryska aggressionen med såväl soldater som materiel, liksom Iran genom sitt militära stöd i form av vapenleveranser. Detta ökar ytterligare det hot som Ryssland utgör mot sina grannländer och mot den euroatlantiska säkerheten.

Kina genomför omfattande upprustning av sin militära förmåga och även sin kärnvapenarsenal. Konflikterna i Mellanöstern bidrar ytterligare till global osäkerhet.

Såväl Ryssland som Kina bedriver underrättelse- och säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Hybridhot som politiska påverkansoperationer, ekonomiska påtryckningar, cyberangrepp och fysiska sabotage är reella hot som riktas mot oss och våra allierade varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Sverige och våra allierade ska inte backa från våra grundläggande värderingar och intressen trots det ökade trycket från de auktoritära staterna. Tvärtom måste vi öka våra ansträngningar.

Fru talman! Försvaret av folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen sker i Ukraina. Stödet till Ukraina är helt centralt för Europas säkerhet.

Sverige ska ha ett långsiktigt och starkt stöd för Ukraina. Det svenska militära stödet på hittills 48 miljarder, den samlade svenska Ukrainaramen för militärt stöd och vårt bilaterala säkerhetsåtagande för Ukraina är en stark signal för Sveriges långsiktiga engagemang.

Nato är i dag den tydligaste motkraften mot de auktoritära staternas försök att utmana den regelbaserade världsordningen. Parallellt med Sveriges Natointegration görs mycket stora satsningar på uppbyggnaden av försvaret. Under den nuvarande regeringen, och i bred politisk samsyn med riksdagens partier, har försvarsanslaget höjts med drygt 53 miljarder. Från och med 2025 kommer anslaget att uppgå till cirka 139 miljarder, och det motsvarar ungefär 2,4 procent av bnp.

Det ligger också i linje med att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Natos europeiska pelare måste stärkas. Detta är ofrånkomligt då vi vet att USA långsiktigt behöver lägga större kraft på sina åtaganden i den indopacifiska regionen.

Fru talman! Försvarsmaktens krigsorganisation utgör Sveriges viktigaste bidrag till Nato. Vår geografi är central för försvaret av det euroatlantiska området. Sveriges solidariska allianspolitik syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde, liksom hela det euroatlantiska området. Redan nu bidrar Sverige till Natos incidentberedskap med stridsflyg.

Efter årsskiftet kommer den första svenska mekaniserade bataljonen att vara på plats i Lettland om riksdagen så beslutar. Detta är en del av Natos Forward Land Forces. Planering pågår också för svenska bidrag till Natos stående marina styrkor.

Det svenska näringslivets tekniska kompetens är också en stark leverans till Nato. Förmågan till teknisk spets och innovationskraft är också försvarsförmåga. Betydelsen av att snabbt kunna omsätta civil teknik i militära applikationer är en viktig lärdom från kriget i Ukraina. Detta omhändertas bland annat genom det försvarsinnovationsinitiativ som regeringen har sjösatt.

Sverige står fullt ut bakom Natos kärnvapenpolicy och bidrar till alliansens strategiska avskräckning. Syftet med kärnvapenavskräckning av Nato är att bevara freden, hindra kärnvapenutpressning och avskräcka aggression. Samtidigt ska Sverige fortsatt vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning.

Sverige har, med brett stöd i riksdagen, ansökt om medlemskap i Nato utan förbehåll. Den hållningen ligger fast, men det finns på samma sätt som i de övriga nordiska länderna inte skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.

Sveriges och Finlands Natomedlemskap öppnar för ett djupare nordiskt säkerhets- och försvarssamarbete. Det nya läget, där alla nordiska och baltiska länder är allierade, utgör en styrka för Natos norra flank. Det faktum att alla nordiska och baltiska länder också har DCA-avtal med USA stärker säkerheten i hela norra Europa. Avtalet möjliggör bland annat förhandslagring av amerikansk försvarsmateriel, och man kan ha roterande amerikanska soldater på plats i Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Avslutningsvis, fru talman! År 2024 har varit ett omvälvande år för Sverige. Att vi nu är allierade inom Nato innebär en helt ny era för svensk säkerhets- och försvarspolitik, en era då Sverige solidariskt och med ett starkt försvar tar ansvar för säkerheten i Europa på ett sätt som vi inte har kunnat göra tidigare.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Låt mig gengälda komplimangen! Även Håkan Svenneling är en trevlig prick, som han kallade mig förut. Vi har ett mycket gott samarbete i många stycken även om vi kan vara djupt oense om saker.

Låt mig först säga något beträffande DCA-avtalet. Håkan Svenneling vet att Sverige ingår avtal med länder, inte med presidenter. Det är ingen överraskning.

En fruktan som man möjligtvis kan ha och som Håkan Svenneling försöker framföra - när det gäller en Trumpadministration och DCA - är att USA på något sätt skulle kunna tvinga oss att ha kärnvapen på svenskt territorium. Håkan Svenneling vet att Sverige är ett suveränt land. Han vet också att suveräniteten innebär att det inte finns något land som kan tvinga Sverige att härbärgera kärnvapen på svenskt territorium. Det är glasklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Det finns en annan dimension kopplad till en Trumpadministration. Det är en oro som man kan uttrycka. Det handlar framför allt om ett minskat amerikanskt engagemang på den europeiska kontinenten. Det uppfattar vi som ett reellt hot. Därför tycker vi att det är bra att det finns goda förutsättningar för USA att till exempel förhandslagra försvarsmateriel på svenskt territorium. Vi tycker också att det är bra att de andra nordiska länderna har liknande arrangemang.

Vi kan behöva stöd av USA. Då kan man välja antingen att det ska vara svårt och komplicerat att få det eller att det ska gå snabbt att få det. Vår uppfattning är att det bör vara lätt och smidigt att få det. Därför är DCA-avtalet viktigt för svensk säkerhet. Detta var också ett skäl till att vi tyckte att det var viktigt att få DCA-avtalet på plats så fort som möjligt. Det är också bra för Nato och naturligtvis för stabiliteten i hela den norra flanken.

Att alla nordiska länder - och även de baltiska länderna - nu har ett DCA-avtal på plats skapar bättre förutsättningar för en amerikansk närvaro i norra Europa. Det är stabiliserande, och det är krigsavhållande.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Om Håkan Svenneling är orolig för en utträngningseffekt av Försvarsmaktens verksamhet på de 17 utpekade platserna bör han med fördel också läsa vad Försvarsmakten uttrycker i sitt remissvar, där man är glasklar med att man anser att det är bra för Försvarsmakten och för svensk säkerhet att ett DCA-avtal är på plats. Den oro som Håkan Svenneling ger uttryck för när det gäller implementeringen av DCA-avtalet återfinns alltså inte hos den ansvariga myndigheten. Jag vill bara understryka det.

Beträffande implementeringen är det rent praktiskt så att DCA-avtalet är på plats sedan den 15 augusti och att det har godkänts och ratificerats av Sveriges riksdag. Då kommer man in i den fas som heter implementeringsavtalet, och de tekniska och praktiska delarna kommer att lösas mellan den svenska Försvarsmakten och framför allt det som heter Eucom, som är det amerikanska europeiska kommandot.

Håkan Svennelings farhågor om att det här skulle kunna innebära något stort tryck regionalt och lokalt ser jag ingen risk för. Vår stora vånda och det vi behöver förankra är att vi fortfarande kan ha goda förutsättningar för att ha en amerikansk närvaro i Europa. Det är stabiliserande och krigsavhållande, och det stärker Nato.

Återigen, det är bra att alla nordiska länder nu har ett DCA-avtal på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för den goda samtalstonen och det fina samarbetet! Jag uppskattar verkligen det.

Flera av de frågeställningar som Tomas Eneroth berör handlar till del om det civila försvaret. Här är det ju fokus på den säkerhetspolitiska debatten, men det kommer att finnas goda förutsättningar att diskutera dessa frågor under den försvarspolitiska debatten i nästa vecka.

Med det sagt är det naturligtvis viktigt för hela samhällets motståndskraft med en stark infrastruktur, och i den infrastrukturproposition som presenterades lyfts också totalförsvarsdimensionen upp på ett väldigt tydligt sätt. Det är klart att det kommer att krävas en militär rörlighet över de nordiska gränserna nu när vi är allierade, och det kommer att påverka infrastrukturen i alla dess delar.

Därför fattade också regeringen beslut till exempel om det som kallas militär mobilitet och ger också uppdrag till bland annat Försvarsmakten och Trafikverket att ta fram nya transportkorridorer. Det finns alltså en stark koppling mellan en stark infrastruktur och ett starkt totalförsvar och även Natointegrationen. Detsamma berör också vikten av ett motståndskraftigt samhälle när det kommer till sjukvården, vilket kommer att framgå i propositionen och betänkandet.

Låt mig också beröra sanktionerna. Jag vet att Tomas Eneroth är djupt engagerad i detta, och det tycker jag i grunden är bra. Sverige har varit mycket drivande inom ramen för EU när det kommer till att etablera de nya sanktionspaketen inom EU. Det är viktigt.

Med all respekt: När jag har Tomas Eneroth här måste jag ändå fråga, fru talman, hur han ser på Vänsterpartiets krav om att öppna upp för att riva upp Natoanslutningen. Jag tror att det skulle bli problematiskt att ha Vänsterpartiet i en koalitionsregering om de aktivt kommer att motarbeta det svenska medlemskapet. En regering måste samordna sig och ha en gemensam politik. Det skulle innebära en betydande försvagning av Sveriges ställning i Nato med Vänsterpartiet i regeringsställning, så som man har ställt krav på.

Fru talman! Jag ska försöka bena upp frågan om sanktionerna och de problem som har varit gällande om man kan komma runt sanktionerna.

Det är naturligtvis solklart när det gäller försvarsmateriel, som är uppdelat på krigsmateriel för strid - KS, som det heter - och övrig försvarsmateriel. Där är det solklart att alla sanktionerna träffar. Sedan finns det produkter med dubbla användningsområden, och då har vi EU:s militära lista.

Det som jag tycker kan vara problematiskt är utrustning som är icke-klassificerad. Det kan till exempel handla om kikarsikten för jaktbruk som kan dyka upp på flera ställen där de inte borde vara. Det har Ukraina påtalat när det gäller drönare. Det har också dykt upp i Ryssland.

Det är rätt svårt att träffa den typen av materiel, just på grund av att den inte är klassad. Regeringen arbetar dock oförtrutet med att stärka sanktionerna mot Ryssland inom ramen för EU, och finns det skäl att se över klassningen i Sverige av produkter med dubbla användningsområden eller som kan ha militär tillämpning får vi naturligtvis arbeta vidare med det.

Fru talman! I allvarstider har Sverige naturligtvis ögonen på sig. Man tittar på om Sverige är ett land som lyckas samla sig eller om vi fastnar i inrikespolitiska låsningar. Jag vill verkligen tacka Försvarsberedningen och riksdagens partier för ett mycket konstruktivt samarbete. Det gäller även Emma Berginger personligen, då jag vet att hon är engagerad i detta. Att hitta de breda lösningarna och överenskommelserna är en styrka i allvarstider.

När det gäller Emma Bergingers fråga framgår det av propositionen att Sverige har för avsikt att även fortsatt delta i internationella insatser. Det är viktigt av flera olika skäl; det är naturligtvis viktigt i arbetet med att bidra till internationell fred och säkerhet, och det är även viktigt i arbetet med att stötta organisationer som vi lägger stort värde vid.

Det som har gjort att vi inte har haft någon större förbandsinsats under de senaste åren - egentligen sedan Minusma - är att vi har sett ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge i närområdet, vilket har gjort att vi varit tvungna att dimensionera och inrikta en del av vår försvarsverksamhet på närområdet snarare än på internationella insatser. Då tänker jag framför allt på att vi behövde få ut den mekaniserade bataljonen till Lettland, vilket är ett rätt stort åtagande, i kombination med att vi genomför rätt omfattande utbildningsinsatser för ukrainska soldater. Det har vi gjort och kommer att göra i Sverige, och vi har gjort det i Litauen, Storbritannien och Tyskland.

De insatserna är alltså också viktiga, men återigen: Det framgår klart och tydligt av propositionen att regeringens ambition är att vi fortsatt ska kunna göra förbandsinsatser. Det finns skäl för regeringen att återkomma till riksdagen när vi har möjlighet att börja genomföra det.

Fru talman! Jag tackar Emma Berginger för frågorna.

Så här är det: Vi har en politisk överenskommelse, och i den ingår både att vi inte ska ha kärnvapen i Sverige i fredstid och att vi inte ska ha permanenta baser. Överenskommelsen gäller, och ska vi ändra den ska vi göra det gemensamt. Det är en överenskommelse, och regeringen hedrar den. Jag vill framhålla det.

För att dela upp begreppen: Detta hindrar oss inte från att ha rotationer av vare sig amerikanska förband eller Natoförband. Det måste vi kunna ha, och det har vi redan i dag. Nästa fråga är vad en Natobas innefattar. Det är väldigt tydligt i DCA att det inte handlar om att USA ska öppna några amerikanska baser på svenskt territorium. Det handlar i stället om 17 platser där Sverige redan har befintlig verksamhet. Vi tycker att det är naturligt att man kan använda dem för de amerikanska förbanden snarare än att USA bygger upp egna baser.

Det jag inte vill utesluta är till exempel möjligheten att ha ledningsfunktioner på svenskt territorium. Det kan gälla taktiska kommandon. Men Natobaser eller utländska permanenta baser på svenskt territorium är inte aktuellt, och vi ser inte heller skäl för det. Det finns en politisk överenskommelse som vi kommer att hedra, och ska den förändras ska det göras gemensamt med de partier som har ingått överenskommelsen.

När det kommer till den havsbaserade vindkraften är det naturligtvis så att vi måste beakta vårt militärgeografiska läge. Det är det som är skälet till att vi godkände en havsvindkraftspark på västkusten men avslog 13 havsvindkraftsparker i Östersjöområdet. Det har till stora delar att göra med att de skulle vetta mot Kaliningrad, vilket skulle kunna försvåra förutsättningarna för Sverige att tidigt identifiera inkommande ballistiska missiler eller kryssningsrobotar. Försvarsmakten säger att det skulle leda till oacceptabla risker, och i detta allvarliga säkerhetspolitiska läge måste vi ta fasta på vad Försvarsmakten säger.