Lili André

Herr talman! Tack, ledamoten Lahti, för frågan!

Vi kristdemokrater jobbar med regional utveckling för att möjliggöra kraften, entreprenörskapet och initiativtagandet för att Sverige ska leva. Det är grunden för regional utveckling. Vi har mycket mer att göra, men vi fortsätter på den väg vi har börjat. Jag ser med tillförsikt på att Sverige ska utvecklas ännu mer.

Herr talman! Ledamoten Lahti frågade mig om att öppna gruvor. Vi kristdemokrater är såklart oerhört angelägna om att det ska öppnas gruvor. Det har under många år varit problematiskt att tillståndsprocesser och myndigheter inte samverkar med varandra. Där har vi kristdemokrater nu jobbat intensivt och hårt för att se till att snabba på tillståndsprocesserna, som är den stora flaskhalsen för att kunna öppna gruvor. Vi har tillsatt Accelerationskontoret, som är en jättefin resurs för att myndigheter, näringsliv, länsstyrelser och industri ska samtala. Det är det som krävs för att snabba på tillståndsprocesserna.

Gruvan är viktig för våra kritiska råmaterial och för att Sverige ska kunna investera mer i den gröna omställningen. Det är ett hårt arbete, men tillståndsprocesserna kan snabbas på, såklart utan att förbise miljöhänsyn.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vi debatterar i dag regional utvecklingspolitik, och jag tror verkligen att jag kommer att ha en mer positiv bild än Vänsterpartiets ledamot Lahti har gett om den regionala utvecklingen i Sverige.

I grunden handlar regional utveckling om något större. Målet för politiken är att skapa utvecklingskraft i hela landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Det är avgörande för sysselsättning, lokal och regional utveckling samt en sammanhållen ekonomi.

Sveriges konkurrenskraft bygger i hög grad på resurser och verksamheter utanför storstäderna där Sveriges vackra landsbygd erbjuder skog, mineraler och energi som möjliggör industriell omställning. Den erbjuder livsmedelsproduktion och bioekonomi. Besöksnäring och naturturism skapar jobb och exportintäkter.

Herr talman! Jag kan med glädje lyfta fram att Kristdemokraternas arbete för en stark livsmedelsproduktion i Sverige ger resultat. I dag meddelar Arla att de gör sin största investering någonsin, och den görs i Götene. Hushållsosten kommer återigen att tillverkas i Sverige efter en produktionsmässig utflykt till Danmark.

Investeringen stärker inte bara svensk matproduktion och skapar nya jobb, utan den stärker också vår livsmedelsberedskap och vår självförsörjning. Att Arla väljer att lägga investeringen i Sverige är ett tecken på att regeringens jordbrukspolitik ger effekt och att tilltron till svenska bönder är hög.

Arbetet med att stärka Sveriges regionala utveckling handlar, herr talman, om hur människor ska bo, leva, arbeta och driva företag i hela landet, inte bara i våra största städer utan också i mindre orter, i industrikommuner och på landsbygden. Städer och tätorter på landsbygd och i glesbygd ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar för att bidra till vår gemensamma tillväxt och välfärd där små och medelstora företag är ryggraden i näringslivet.

Herr talman! Vi ser resultat tack vare ett aktivt arbete att genomföra den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet. Men det räcker inte med enbart strategier, utan det handlar om hur vi tar hand om möjligheterna gemensamt, vilket investeringen från Arla visar tydligt. Det handlar också om hur vi pratar om vårt land. Politiker som jag och företagsledare har ett ansvar att berätta om den potential som finns i vårt avlånga vackra land, och den tillväxtmotor, den producerande del, som finns från Sveriges södra del till våra norra regioner. Vi behöver marknadsföra och berätta om detta.

Det är också viktigt att påminna om, herr talman, de investeringar som sker i vårt land i form av företagstillväxt och regelförenklingar, vidare om potentialen inom lantbruk, jordbruk, fisket, tillverknings- och tjänsteföretagen. Den svenska regionala utvecklingspolitiken är väldigt nära kopplad till EU:s sammanhållningspolitik, som syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom unionen.

Europeiska fonder som har en viktig roll för genomförandet är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Eruf, och Fonden för en rättvis omställning, FRO. Insatserna från dessa fonder är inriktade på att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, stödja digitalisering och exportförmåga samt främja innovation och smart specialisering. Programmen bidrar även till den gröna omställningen, bland annat genom satsningar på minskade koldioxidutsläpp och cirkulär ekonomi.

Här framhåller vi kristdemokrater tydligt vikten av att effektivisera användningen av EU-medel för att säkerställa största möjliga genomslag och att dessa program bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft, inte minst i industriregioner där investeringar i ny teknik och hållbara lösningar skapar nya arbetstillfällen och stärker Sveriges position i den globala ekonomin.

Herr talman! Vi kristdemokrater i regeringen har inlett ett omfattande konkret arbete. Myndigheterna i Sverige är viktiga för invånarna och företagen. Ett trettiotal myndigheter har fått i uppdrag att identifiera och genomföra regelförenklingar som underlättar för företag, minskar administrativa kostnader och förbättrar myndigheternas service, vilket stärker företagens konkurrenskraft. De ska därmed redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att underlätta företagens regelefterlevnad och för att förbättra tillämpningen av befintliga regler.

Arbetet är avgörande. Vi vet att krångliga regelverk och bristande samordning mellan myndigheter länge har varit ett hinder för företagande, särskilt för små och medelstora företag utanför storstadsregionerna. När regelbördan minskar frigörs resurser till investeringar, till nyanställningar och till innovation. Det är så vi stärker Sveriges konkurrenskraft i praktiken.

Regeringen har också tagit viktiga steg för att stärka samordningen i det statliga företagsfrämjandet. Myndigheten Tillväxtanalys har genomlyst och kartlagt ett stort antal statliga aktörer och hur de arbetar med företagsfrämjande insatser. Utredningen visar att omfattningen av stöden är betydande, men det finns också risk för överlappningar och bristande effektivitet. Därför arbetar nu regeringen med att stärka uppföljning, förbättra samordning och säkerställa att stöden når rätt företag och ger verklig effekt. Det handlar om att säkerställa att varje skattekrona används på bästa möjliga sätt för att stärka företagens konkurrenskraft och Sveriges tillväxt.

Herr talman! Återigen: Regional utveckling handlar inte främst om att flytta resurser från en del av landet till en annan utan om att frigöra den kraft som finns i varje del av Sverige.

En klar majoritet av de unga svenskarna bär på företagsdrömmar. Det ska vi ta vara på. Ung Företagsamhet är en av Sveriges mest framgångsrika utbildningsinsatser för att väcka entreprenörskap hos unga. Varje år får tiotusentals elever chans att starta och driva riktiga företag redan i skolan. Effekten är tydlig: Elever från Ung Företagsamhet klarar sig bättre i studierna, blir oftare företagare och tar oftare ledande roller i arbetslivet.

Vi kristdemokrater vill utöka möjligheten för unga att prova Ung Företagsamhet. Vi föreslår därför att alla gymnasieskolor ska vara skyldiga att erbjuda Ung Företagsamhet och entreprenörskap, oavsett gymnasieprogram. Då får fler unga praktisk erfarenhet av företagande, vilket inte minst är viktigt i glesbygd.

Vi kristdemokrater fortsätter vårt utvecklande arbete för regional utveckling. Vi förenklar för företag, effektiviserar företagsfrämjande, har fokus på ett effektivt användande av EU-medel och stärker samverkan mellan myndigheter och regioner. Vi nöjer oss inte med att bara tala om hela Sverige, utan vi agerar för hela Sverige. Det är så vi bygger ett starkare, mer sammanhållet och mer konkurrenskraftigt Sverige.

Herr talman! Med det yrkar jag återigen bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Vi debatterar nu näringsutskottets betänkande om handelspolitik. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Den oroliga omvärlden gör handelspolitiken än mer avgörande. Internationell handel är en förutsättning för Sveriges globala konkurrenskraft, välstånd och jobbskapande, liksom för hållbar tillväxt och klimatnytta. Den har också stor säkerhetspolitisk betydelse.

Målet för Sveriges handelspolitik är fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Detta är ansvarstagande i en tid då handelspolitiken är mer komplex och säkerhetspolitiskt laddad än på mycket länge.

Fru talman! Världen har förändrats snabbt. USA har under de senaste åren drivit en mer protektionistisk linje med nya tullar och omförhandlade handelsarrangemang. Kina fortsätter att kombinera ekonomisk styrka med statligt styrd industripolitik, omfattande subventioner och strategiska investeringar i kritiska sektorer världen över. Handel används i dag inte bara för att skapa välstånd utan också som ett maktmedel. Ekonomiska beroenden kan bli politiska påtryckningar. Globala värdekedjor ifrågasätts, och fragmenteringen av världshandeln är en reell risk.

För ett litet, exportberoende land som Sverige är detta inte en teoretisk diskussion, fru talman. Vår välfärd bygger på öppenhet. Våra företag är djupt integrerade i internationella värdekedjor. Våra jobb och vår skattekraft är beroende av att varor, tjänster och investeringar kan röra sig över gränser. I en sådan verklighet är en fri, hållbar och regelbaserad handel inte en ideologisk preferens utan en nödvändighet.

Trots en orolig omvärld där världsekonomin har påverkats av den amerikanska administrationens tullpolitik och av geopolitiska spänningar har utvecklingen varit relativt stark, fru talman, med god motståndskraft i både världshandel och global industriproduktion. Sverige har fokus på att vara EU:s tydligaste röst för en offensiv frihandelsagenda med prioritet på att sluta frihandelsavtal. Sådana avtal stärker motståndskraften i globala värdekedjor och skapar nya möjligheter för svenska företag och konsumenter. Världshandelsorganisationen, WTO, är en grundläggande förutsättning för en global och regelbaserad handel och för motverkande av fragmentering.

Fru talman! Det multilaterala handelssystemet är under press. Tvistlösningssystemet inom WTO fungerar inte fullt ut, och förtroendet för de gemensamma spelreglerna har försvagats. Men den här regeringen driver på för att WTO ska moderniseras och återfå ett fungerande tvistlösningssystem. Det är helt centralt för svenska företag som är beroende av förutsägbara villkor och rättssäkerhet inom handeln. Det är därför avgörande att reformarbetet för Sveriges handelspolitik fortsätter. När stora ekonomier agerar ensidigt ökar behovet av gemensamma regler. När systemet knakar måste vi stärka det, inte överge det.

Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges handelspolitik inte är endast nationell. Den formas i avgörande delar genom Europeiska unionen. Det är inte en begränsning utan en styrka. Ensamt är Sverige en liten aktör i en omvärld dominerad av USA och Kina. Som del av EU är vi en del av en av världens största ekonomier, med betydande förhandlingskraft och möjlighet att sätta standarder globalt.

Fru talman! Sveriges utrikeshandelsstrategi anger ramarna för styrning av relevanta myndigheter och främjandeaktörer på området. Sveriges utlandsmyndigheter och Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden, och dess utlandskontor, vårt Team Sweden, spelar en viktig roll i reformarbetet. Även företagens förmåga till innovation, utveckling och försäljning är avgörande.

Strategin har mål som nu gäller för Sverige, fru talman. Det viktigt att ansvaret tydliggörs för genomförandet och uppföljningen av strategiarbetet och samarbetet mellan regeringen, myndigheter och berörda aktörer.

Det sker nu en årlig återkoppling om vilka effekter och mervärden de olika insatserna har. Även återkoppling från näringslivet bidrar till att säkerställa kontinuerligt lärande för alla aktörer inom Team Sweden och kommer att ligga till grund för att justera genomförandet av insatserna för största möjliga effekt.

Fru talman! Handel och säkerhet hänger i dag tätt samman. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat hur sårbarheter kan utnyttjas och hur ekonomiska relationer kan bli en del av en större konflikt.

Att stärka Ukrainas ekonomi genom handel, investeringar och närmare integration med EU:s inre marknad är inte bara ett ekonomiskt projekt utan en del av Europas samlade motståndskraft. Relationen till Ukraina är en prioritering, och konkreta åtgärder har redan vidtagits för att underlätta handel och investeringar.

Samtidigt måste Europa minska ensidiga beroenden. I en värld där stormaktsrivaliteter präglar ekonomin är det avgörande att utveckla diversifiering av leverantörskedjor, nya handelsavtal med likasinnade demokratier och stärkt samarbete om kritiska råvaror och teknik. Det handlar inte om att isolera sig utan om att stå starkare och mer självständigt.

Gällande EU:s inre marknad ska EU:s långsiktiga konkurrenskraft stärkas och den inre marknaden fördjupas. EU gör nu ett förnyat politiskt åtagande med en långsiktig vision för den inre marknaden som en stark och uthållig motor för jobb, företagande och hållbar tillväxt de kommande tio åren.

Gemensamma regler på den inre marknaden ska respekteras. Regler ska förenklas i snabbare takt, och administrativa kostnader ska minska både inom Sverige och på EU-nivå.

Tjänstehandeln, fru talman, behöver särskild prioritet, eftersom integrationen på tjänsteområdet går långsamt trots att tjänstesektorn står för 70 procent av EU:s produktion.

Till sist, fru talman, vill jag lyfta fram Sveriges insats och EU:s arbete inom e-handel. Den kraftiga ökningen av varor som köps online och importeras direkt till konsumenter i EU har skapat betydande utmaningar. Det finns risker för konsumenters hälsa och säkerhet, ökade miljö- och klimateffekter samt snedvriden konkurrens för företag som följer lagen.

Särskilt tydlig är utvecklingen av lågvärdesförsändelser upp till 150 euro, där volymerna har ökat kraftigt från tredjeländer. Denna massimport av små paket, ofta köpta via globala e-handelsplattformar, innebär att enorma mängder varor passerar genom EU:s gränser utan att myndigheterna har realistiska möjligheter att kontrollera kvalitet, säkerhet eller regelefterlevnad i varje enskilt fall.

Resultatet är att tull- och marknadskontrollmyndigheternas kapacitet pressas till bristningsgränsen, vilket i sin tur ökar risken för att farliga, otillåtna eller falskt deklarerade produkter når EU:s konsumenter.

Med EU:s nya verktygslåda för säker och hållbar e-handel skärps arbetet för att säkerställa att produkter som säljs online faktiskt uppfyller EU:s krav.

Sverige driver aktivt på för att stärka efterlevnaden, modernisera kontrollsystem och säkerställa en mer rättvis konkurrens mellan laglydiga EU-företag och aktörer utanför unionen. Sveriges seriösa företag ska inte missgynnas, och konsumenter ska känna sig trygga även på en snabbt växande digital marknad.

Fru talman! Sverige ska fortsatt vara en stark röst inom EU för en fri, hållbar och regelbaserad handel. När andra reser murar ska vi stå upp för öppna marknader. När osäkerheten ökar ska vi försvara de regler som skapar stabilitet. När stormakterna tävlar om dominans ska Sverige, tillsammans med Europa, vara en kraft för samarbete, förutsägbarhet och långsiktig ekonomisk styrka.

Det är den linje Kristdemokraterna står bakom. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Jämställdhet handlar ytterst om varje kvinnas rätt till frihet, synlighet och full delaktighet i samhället. Plagg som niqab och burka begränsar denna synlighet och är uttryck för normer som står i konflikt med de värderingar som Sverige står för.

Detta handlar om vilket samhälle vi vill vara. Ett samhälle präglat av öppenhet och tillit förutsätter att människor kan mötas som jämlikar, ansikte mot ansikte, utan barriärer som försvårar kontakt, kommunikation och integration. En ny opinionsundersökning visar att så många som 50 procent av svenska väljare stöder ett förbud mot niqab och burka i det offentliga rummet. I flera europeiska länder har sådana förbud redan införts.

Min fråga till statsministern är därför: När kommer ett förbud mot niqab och burka i det offentliga rummet i Sverige?

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Nina Larsson.

Vi kristdemokrater har länge varit tydliga med att jämställdhet inte kan reduceras till ord utan måste försvaras i praktiken. Plagg som niqab och burka är inte neutrala kulturella uttryck. De är starkt könssegregerade symboler som i grunden strider mot principen om kvinnors frihet, egenmakt och delaktighet i samhället.

Vi kristdemokrater har i flera sammanhang lyft upp att detta ytterst handlar om vilket samhälle vi vill ha där man kan leva sitt liv enligt de värderingar som präglar det svenska samhället. I ett öppet samhälle möter vi varandra ansikte mot ansikte.

Flera europeiska länder har redan infört förbud mot heltäckande slöja i det offentliga rummet med hänvisning till just jämställdhet, integration och mänskliga rättigheter. Mot den bakgrunden vill jag fråga jämställdhetsministern: När kommer beslut om ett förbud mot niqab och burka i det offentliga rummet?

Herr talman! I dag behandlar vi betänkandet NU4 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Regeringens redogörelse för statligt ägda bolag är en viktig och återkommande del av riksdagens arbete, eftersom staten är en betydande ägare inom det svenska näringslivet och därmed bär ett stort ansvar både ekonomiskt och samhälleligt.

Vid årsskiftet 2024/25 bestod statens bolagsportfölj av 38 bolag. Dessa verkar i de flesta fall på marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Av de 38 bolagen har 22 bolag ett så kallat samhällsuppdrag, vilket innebär att de ska uppnå andra mål än ekonomisk avkastning.

Utgångspunkter för bolagen är att staten ska vara en aktiv ägare och förvalta bolagen professionellt och långsiktigt samt motiveras av ett nationellt eller marknadsspecifikt intresse. Regeringens mål är att säkerställa bästa möjliga långsiktiga värdeutveckling i de statligt ägda bolagen, samtidigt som det samhällsuppdrag som riksdagen har beslutat om ska utföras väl och med hög kvalitet. Staten ska inte vara en passiv ägare, men man ska heller inte detaljstyra den operativa verksamheten.

Den svenska modellen för bolagsstyrning ligger fast: Staten är ägare, och besluten ska fattas där de hör hemma, alltså i styrelserummet och på bolagsstämman. Bolagsstämman är det högsta beslutande organet. Styrelsen ansvarar för bolagets förvaltning, och ledningen ansvarar för den dagliga verksamheten.

Herr talman! Det är viktigt att bolagen har god omställningsförmåga, är säkerhetsmedvetna och bidrar till Sveriges beredskap i kris eller krig. Detta är inte ett sidospår utan en del av ett modernt och ansvarsfullt statligt ägande. Det är avgörande för att upprätthålla allmänhetens förtroende och för att bolagen ska kunna konkurrera på lika villkor på ofta fullt konkurrensutsatta marknader.

I och med ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förutsättningarna förändrats för ett flertal av de statligt ägda bolagen, och därför har bolagsportföljen förändrats över tid. Som ägare prövar staten skälen för fortsatt statligt ägande och ser över bolagens olika uppdrag samt inriktningen för deras verksamheter.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit konkreta åtgärder i flera statliga bolag. Staten lämnade till exempel SAS helt och hållet. Andra exempel är försäljningen av Lernia och av Aktiebolaget Svensk Bilprovning, där staten fullföljde ett sedan länge gällande bemyndigande och på ett affärsmässigt sätt avyttrade verksamheten. Det innebar att staten lämnade en marknad som fungerar konkurrensmässigt, precis som en ansvarfull ägare ska göra.

En annan förändring som genomförts gäller Sveaskog, som genom försäljningen av Setra Group stärker sin roll som en oberoende aktör på virkesmarknaden. Det är en utveckling som ligger helt i linje med regeringens ambition att bolaget ska fokusera på kärnuppdraget att vara en affärsmässigt hållbar och ansvarstagande skogsägare.

Herr talman! En ny ägarpolicy har införts från och med årsstämman 2025, som innebär tydligare krav på bolagen när det gäller affärsmässighet, hållbart värdeskapande, god bolagsstyrning, säkerhetsmedvetenhet och transparens. Den stärker styrelsens ansvar och säkerställer att bolagen har förutsättningar att utvecklas och konkurrera på sina marknader samtidigt som de uppgifter riksdagen beslutat om utförs på ett ansvarsfullt sätt. I detta ingår också att revidera ägarpolicyn vid behov.

Vi kristdemokrater ser den nya ägarpolicyn som ett uttryck för ansvar med tydliga mål, professionell styrning och respekt för bolagens självständighet inom ramen för gällande lagstiftning.

I regeringens årliga verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande utvecklats under året liksom bolagens ekonomiska mål och uppdragsmål. Regeringen har nu aviserat att verksamhetsberättelsens utformning och omfattning ska revideras. Avsikten är att ge en tydligare och mer effektiv redovisning i syfte att skapa en mer relevant, överskådlig och lättillgänglig helhet. Det handlar om ökad tydlighet, bättre överskådlighet och en mer relevant rapportering till riksdagen och allmänheten. Transparens och insyn är grundläggande i förvaltningen av statens tillgångar, herr talman, så detta arbete är välkommet.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag slå fast att statligt ägande alltid ska vara motiverat. Staten ska pröva skälen för fortsatt ägande över tid. I vissa fall handlar det om nationella intressen och i andra om marknadsmisslyckanden eller om samhällsuppdrag som inte kan säkerställas utan statligt inflytande. Regeringen arbetar därför löpande med att se över bolagsportföljen för att säkerställa effektivitet och tydlighet i ägarrollen.

Herr talman! Sammanfattningsvis visar årets redogörelse att regeringens förvaltning av statligt ägda bolag vilar på stabil grund: tydliga principer, stark bolagsstyrning och ett långsiktigt ansvarstagande för både ekonomi och samhälle.

Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet om utgiftsområde 19 och avslag på samtliga motioner.

Målet för den regionala utvecklingspolitiken är att stärka villkoren för att bo, verka och leva i hela landet. Det handlar om att tillvarata utvecklingskraften hos människor och ge näringslivet förutsättningar att stärka sin konkurrenskraft, utveckla digitala och gröna innovationer och skapa nya jobb.

Den här regeringen möter samhällsutmaningarna och tillvaratar möjligheterna att hitta lösningar genom en regional utvecklingspolitik där städer och tätorter samt gles- och landsbygder ges möjlighet att utvecklas utifrån sina särskilda förutsättningar.

Fru talman! I en tid präglad av geopolitisk oro, demografiska förändringar, klimatomställning och ökade krav på försörjningsberedskap måste vi bygga ett robust Sverige där styrkan finns i hela landet, inte bara i några få tillväxtregioner.

Regeringens förslag om utgiftsområde 19 omfattar närmare 4,9 miljarder kronor för 2026. Det är en nivå som kombinerar ekonomisk ordning med prioriteringar för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning.

Medlen används till regionala utvecklingsåtgärder, företagsstöd, kommersiell service, transportbidrag i norra Sverige samt genomförande och medfinansiering av EU:s regionalfond och Fonden för en rättvis omställning. Detta, fru talman, är inte bidragspolitik för bidragens skull, utan det är investeringar i arbete, företagande och lokal livskraft.

När lanthandeln stänger, när apoteket försvinner eller när drivmedelsstationen slår igen försvagas inte bara servicen utan också gemenskapen och tryggheten. Mot den bakgrunden välkomnar vi kristdemokrater den nya förordningen om stöd till kommersiell service, som trädde i kraft i år, liksom att det maximala driftsstödet till dagligvarubutiker i gles- och landsbygd höjs ytterligare under 2026.

Fru talman! Regional utveckling är sammanhållningspolitik. Det handlar om dialog med regioner, statliga myndigheter och berörda aktörer. Forum för hållbar regional utveckling och regionalfondsprogrammens övervakningskommittéer är viktiga för denna dialog. Programmen stärker förutsättningarna för innovation, förnyelse, entreprenörskap och företagande i hela landet, vilket bidrar till den gröna och digitala omställning som är så viktig. Det är viktigt att ansvariga myndigheter tillsammans med berörda regioner fortsätter sitt arbete med att mobilisera relevanta aktörer för att främja genomförandet av programmen.

Fru talman! Det finns ytterligare exempel på hur regeringen stärker näringslivet och vardagen för människor som valt att leva och verka utanför storstäderna.

Livsmedelsförsörjning är en del av regional utveckling, och livsmedelsproduktionen är ofta basen för lokala näringslivskedjor på landsbygden: lantbruk, förädling, logistik och service. Genom att stödja produktion, distribution och företagande på landsbygden skapas jobb och ekonomisk aktivitet även utanför storstäderna.

Förutom att trycka tillbaka regelkrånglet inom dessa näringar har regeringen tagit fram en livsmedelsstrategi 2.0, med satsningar på djurvälfärd, stöd till jordbruk och kompetensutveckling inom livsmedel, vilket bidrar till att skapa hållbara, attraktiva och levande landsbygder. Genom investeringar, rådgivning, omsättningslager och pilotprojekt säkerställs att landsbygden har stabila förutsättningar för livsmedelsproduktion och lokal handel.

Fru talman! För att följa utvecklingen och utveckla våra regioner utifrån vars och ens unika behov har regeringen tagit viktiga steg för att förbättra styrning, uppföljning och resultatredovisning inom den regionala utvecklingspolitiken, genom tydligare indikatorer, bättre koppling mellan mål och insatser samt ökad transparens, för att ge verklig effekt för människor och företag och så att man kan leva och bo i hela Sveriges land.

Fru talman! Med detta budgetförslag stärker vi sammanhållningen, konkurrenskraften och framtidstron.

Jag yrkar återigen bifall till förslaget i betänkandet om utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Fru talman! Jag tackar Katarina Luhr för hennes svar.

Katarina Luhr tycker att den här regeringen ska återuppta de utredningar som Miljöpartiet tog fram under den förra regeringen. Vi såg ingenting hända under den tiden, trots att en utredning lades fram. Miljöpartiet vill också skjuta till medel till myndigheter.

Jag vill bara upplysa Miljöpartiet om att detta att skjuta till medel till myndigheterna inte räcker, utan det handlar om att myndigheterna behöver förstå var knuten ligger när ett företag eller en industri får vänta 10–20 år för tillstånd att genomföra en grön omställning.

Därför har vi inrättat Accelerationskontoret, som får vara en stark part – en intermediär mellan myndigheterna. Det som myndigheterna gör är att titta på ansökningar; det är ett moment 22 för företagarna. Regeringen ska se till att det skapas ett enhetligt regelverk som harmoniserar. Vi har inrättat en miljömålsberedning som ska vägleda i arbetet med tillståndsprocesserna. I regleringsbrevet framgår att myndigheter måste samverka, inte överklaga varandras beslut. Detta ska ske utan att det görs nedskärningar i de miljö- och klimatmål som redan finns. Det är möjligt.

Det jag vill lyfta upp, fru talman, är att när en utredning inte blir praktiskt genomförbar behövs det ett annat arbetssätt.

Fru talman! Jag tackar Katarina Luhr för hennes anförande.

Katarina Luhr lyfte upp många viktiga områden för klimatet, nämligen den gröna omställningen, industrin, tillståndsprocesser och säker elförsörjning. Jag menar att regeringen har jobbat intensivt och målmedvetet för att Sverige ska stå sig starkt, och man har nått många goda resultat.

Katarina Luhr vill snabba på tillståndsprocesserna. De ska gå snabbare. Innan vi tog över regeringsmakten, när Katarina Luhrs parti satt i regeringen, fick man vänta 10–20 år för att få tillståndsprocesserna i hamn.

Hur ska man snabba på tillståndsprocesserna enligt Miljöpartiets arbetssätt, när man under förra mandatperioden inte klarade av att snabba på tillståndsprocesserna? Det är angeläget att företag snabbt kan göra sin gröna omställning, och det är något som företagen vill göra. Då måste politiken ge förutsättningar.

Vad menar du med en säker elförsörjning och att tillståndsprocesser ska gå snabbare än i dag?

Herr talman! Tack, Birger Lahti, för ditt inspel!

Vänsterpartiet tittar ensidigt på kostnaden för en baskraft som alla företag och industrier och också hushållen behöver. Den kostnaden kommer vi, som jag sa, inte att lägga på hushållen och företagen på ett sådant sätt att den blir besvärande hög.

Kärnkraften är ett viktigt energislag. Det behövs flera parametrar för ett starkt Sverige, för att vi ska resa oss igen. Det behövs för våra företag, för vår industri och för vår leverans.

Man kan titta enbart på kostnaden och hur den kan komma att se ut i framtiden och förutsäga att den kommer att bli väldigt hög, men det är inget som vi kristdemokrater oroar oss över. Det viktigaste är att vi får baskraft. Det viktigaste är att kärnkraften kommer på plats. Det kommer att frigöra intäkter, och det kommer att göra Sverige starkt.

Herr talman! Jag ser inte någon mörk bild av framtiden när det gäller etablering av kärnkraft, utan jag ser en ljus bild. Den är viktig för Sverige.

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.

Nu kommer vi in på energipolitik. Det var en riksdagsmajoritet som beslutade att lägga ned reaktorerna, och jag vill minnas att Vänsterpartiet var med på det. Man lade ned kärnkraft utan att ha något att ersätta den med. Kärnkraften är liksom vattenkraften både baskraft och reglerkraft och fungerar 24:7. Att lägga ned kärnkraft utan en plan B var därför oansvarigt.

Vi vill ha teknikneutral och fossilfri el, och vi ska bygga ny kärnkraft med hjälp av privata investeringar. Vi har även Kraftlyftet. Detta är vår garanti för att Sverige ska få hållbar energi och god elleverans till våra företag.

Vad priset för detta blir vet vi inte ännu, men vi kommer att se till att hushållen inte får en alltför hög prisnivå. Det viktigaste med att ha en stabil energiförsörjning är att vi får el 24:7, alla dagar i veckan. När basindustrin kommer till blir det också billigare med energi.

Herr talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för inlägget och den utsträckta handen. Vi är angelägna om att samarbeta med Socialdemokraterna i frågor som är viktiga för Sverige.

Ledamoten säger att våra båda partier har samma politiska initiativ för näringslivet, till exempel Industriklivet. Men vi har ju gått före. Tänk om Socialdemokraterna redan under sin regeringstid hade påbörjat arbetet med tillståndsprocesser för en snabbare grön omställning, haft en bättre energipolitik och visat att det basindustrin behöver är kärnkraft! I stället levererar ni massor av fina initiativ nu, men det är ju våra initiativ. Kristdemokraterna har arbetat hårt för detta. Det handlar om mer än politisk retorik; det handlar om ett intensivt arbete tillsammans med myndigheter, privata aktörer och industri för att bygga Sverige starkt.

Socialdemokraterna anser sig stå för ett gott företagsklimat, men jag funderar över Socialdemokraternas företagarlinje. Socialdemokraterna vill avskaffa karensavdraget, vilket kanske låter empatiskt. I praktiken är det dock företagsfientligt och verklighetsfrånvänt. När första sjukdagen blir fullt betald flyttas kostnaden direkt till arbetsgivaren oavsett marginaler. Om något är företagsfientligt är det just detta. Ett slopat karensavdrag kostar uppemot 40 miljarder för samhället och företagen när man inkluderar produktionsbortfall och ökade sjukfrånvarokostnader för arbetsgivarna. Det är inte företagsvänlig politik.

Herr talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för en viktig fråga.

Vår politik handlar inte bara om statliga medel till industriutveckling och investeringar. Den handlar också om att få privata riskkapitalister att vilja vara med och investera i industrin. Vi jobbar hela tiden med att få in mer privat kapital i kombination med offentligt kapital. Vi har olika insatser, till exempel är Almi med när man investerar i företag. Vi har även Klimatklivet och Industriklivet. Det handlar om att ge företagen en framtidstro genom att berätta att regeringen är angelägen och satsar på bland annat kärnkraft, grön omställning och excellens i forskning och innovation. Vår politik innehåller många olika delar, vilket ger företagen en trygghet som gör att de också vågar satsa, och här kommer de privata investeringarna in.

Herr talman! I dag debatterar vi näringsliv, ett politikområde som handlar om Sveriges företag, våra arbetstillfällen och vår förmåga att skapa långsiktig tillväxt i hela landet. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i fråga om utgiftsområde 24 och avslag på samtliga motioner.

Denna budgetproposition tar, precis som de tidigare budgetpropositioner som regeringen har lagt fram, sikte på ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan växa, skapa jobb och bära både välfärd och grön omställning. För oss kristdemokrater och regeringen är det tydligt att detta kräver stabila ramvillkor, fungerande marknader och ett tydligt fokus på genomförande.

Herr talman! Näringspolitiken är inget självändamål. Den handlar om människors möjlighet att förverkliga sina idéer, försörja sina familjer och skapa framtidstro i hela landet. Med denna budget lägger regeringen, med Kristdemokraterna som en tydlig part, fram ett starkt företagspaket på närmare 7,2 miljarder kronor. Vi lägger grunden för ett näringsliv som är ansvarsfullt, konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart – ett näringsliv där företagare kan förverkliga sin potential i sitt företag, för sina anställda, för lokalsamhället och för hela Sverige.

Herr talman! Jag lyssnade med häpnad till socialdemokraten Daniel Vencu Velasquez Castros anförande. Det var som att lyssna på Fablernas värld. Han pratade om de storheter som Socialdemokraterna hade lämnat över efter valet 2022 – ett blomstrande Sverige. Det är anmärkningsvärt, herr talman, att påstå att Sverige stod starkt då vår regering tog över ett Sverige med tvåsiffrig inflation, nedmonterad energiproduktion, avsaknad av infrastruktursatsningar inom såväl väg och järnväg som elnät – infrastruktur som är avgörande för att företag och industri ska växa, för kapitalmarknaden och för jobben – och hot om konkurser. Det var så det såg ut.

Kristdemokraterna och regeringen har jobbat målmedvetet och intensivt för att vända vårt lands konkurrenskraft. Nu reser sig Sverige igen. Vi har tryckt ned inflationssiffran till 3 procent.

Herr talman! Vi ger företagarna de villkor de behöver för att driva sina verksamheter då vi trycker tillbaka regelkrångel, snabbar på tillståndsprocesser och minskar administrativa bördor och kostnader. Vi sänker skatter för små och medelstora företag, sänker arbetsgivaravgifterna för unga, stärker växa-stödet och behåller expertskatten för att Sverige ska kunna konkurrera om kompetens.

Vi gör historiskt stora investeringar i väg och järnväg. Vi inför bättre villkor för privat kapital och riskdelning mellan privat och offentligt kapital.

Vi har Industriklivet och Klimatklivet för den gröna omställningen. Vi stärker industrin kopplat till EU:s konkurrenskraft med ren industri och teknisk suveränitet.

Vi skapar bättre villkor för industrietableringar med test- och demoanläggningar och produktion i Sverige. Vinnova och Rise får nu 1,5 miljarder i ökade anslag.

Vi har från dag ett arbetat intensivt för en stabil elförsörjning, herr talman, med planerbar och leveranssäker el. Vi städar upp efter den socialdemokratiska regeringen, som lade ned sex kärnkraftverk. Vi har initierat Kraftlyftet, och nu möjliggör vi för kärnkraft.

Vi tar ledarskapet inom EU och förhandlar för att Sverige ska stå starkt. Vi inför omnibuspaketet, ett konkurrenskraftspaket som ska trycka tillbaka regelkrångel för företag i hela Europa. Vi deltar aktivt i energilösningar, investeringar och kapitalmarknad.

Jag vill också nämna handelspolitiken, herr talman. Vi jobbar hårt för EU:s och vårt oberoende då vi upprättar avtal om strategiska partnerskap med länder utanför Europa som delar Sveriges grundläggande värderingar.

På landsbygden stöder vi produktion, distribution och digitalisering. Det sker nya företagsetableringar på landsbygden. Vi förbättrar för jordbruk och lantbruk och för livsmedelsförsörjning – för vår egen, för export och för vår beredskap.

Vi stärker kompetensförsörjningen med fler utbildningsplatser på yrkesutbildning, där yrkeshögskolan är mycket uppskattad av företagen. Med en historisk satsning på forskning, innovation och fokus på excellens gör vi Sverige starkt.

Jag skulle kunna fortsätta med fler initiativ, men jag vill fokusera lite mer, herr talman, på förenklade regler för företagen.

Det var till exempel en stor lättnad för företag då vi tog bort kravet på papperskvitton. Vi jobbar med digitalisering och kortare handläggningstider, vilket är avgörande för våra företag. Vi arbetar systematiskt genom Förenklingsrådet och Implementeringsrådet för att fortsatt granska regelverk, myndighetsprocesser och digitala tjänster. Resultaten märks redan: Fler etjänster, standardiserade processer och digitala fullmakter underlättar företagens vardag och frigör resurser till kärnverksamhet, innovation och tillväxt.

Herr talman! Samtidigt ska myndigheterna möta näringslivet med professionalism och gott bemötande. Här har länsstyrelserna och andra statliga myndigheter tagit fram utbildningar och riktlinjer som gör handläggning och service mer företagsanpassade. Genom tydlig information, samordnade kontrollbesök och förutsägbara processer minskar vi företagarens administrativa börda. En väl fungerande dialog mellan företag och myndigheter är avgörande för att företag ska kunna växa utan onödiga hinder.

Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram små, medelstora och växande företag. Det är dessa företag som står för en stor del av jobben och den regionala utvecklingen i hela landet. För oss kristdemokrater är det självklart att politiken ska utformas med deras verklighet i åtanke.

Familjeföretagen bygger sin verksamhet på långsiktighet, ansvarstagande och omsorg om både medarbetare och lokalsamhälle. De bygger värde över generationer, inte bara för sin egen familjs framtid utan för hela lokalsamhällets välfärd och utveckling. Att värna familjeföretagen, herr talman, är därför inte bara god näringspolitik; det är ett uttryck för ett samhällsbygge som håller ihop.

Herr talman! Brottslighet mot företag kostar företagen i Sverige nästan 100 miljarder kronor per år i direkta kostnader, säkerhetsåtgärder och intäktsbortfall. Detta är också något som vi har tagit över från den socialdemokratiska regeringen. Ett viktigt arbete vi nu gör är att vi tryggar företagens förutsättningar genom ett starkt skydd mot brottslighet och oseriös konkurrens.

Budgeten innehåller tydliga förstärkningar i arbetet mot ekonomisk brottslighet och osund konkurrens, bland annat genom ökade resurser till Bolagsverket, stärkt kontroll av verkliga huvudmän och effektivare möjligheter att avveckla företag som missbrukas. Det är avgörande för att skydda seriösa företagare och upprätthålla förtroendet för det svenska näringslivet.

Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft, herr talman. Vi kristdemokrater och regeringen har under året vidtagit omfattande åtgärder för att stärka företagens tillgång till kvalificerad arbetskraft. Vi identifierar och undanröjer hinder för internationell spetskompetens, bland annat genom förbättrade villkor inom expertskatten och genom att ge elva myndigheter i uppdrag att analysera hinder för internationell arbetskraft.

Sverige ska vara ett land som attraherar, etablerar och behåller den kompetens som behövs för att företag ska kunna växa och utvecklas. Den kompetens som kommer utifrån kompletterar våra egna talanger och bidrar till fler jobb, fler innovationer och ökad tillväxt.

Herr talman! Sverige har också en näringspolitik som stärker vår internationella konkurrenskraft och bidrar till växande export och internationella investeringar i Sverige.

Exporten är en grundbult i Sveriges välstånd. Genom export skapas jobb, tillväxt och resurser till välfärden. Regeringen stärker svensk export genom Business Sweden, Exportkreditnämnden och riktade stödinsatser samt genom att driva handelsfrågor på EU-nivå. Genom Business Sweden underlättar vi för företag att etablera sig internationellt, navigera i regelverk och hitta affärspartner. Särskilt små och medelstora företag får stöd för att nå nya marknader, vilket är avgörande.

Herr talman! Denna budget är ett tydligt uttryck för regeringens ansvarstagande näringspolitik – en politik som står på företagens sida, som värnar arbete, entreprenörskap och innovation och som bygger Sveriges konkurrenskraft för framtiden.

Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag till beslut angående utgiftsområde 24 och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Vi behandlar nu regeringens budgetförslag för skola, högre utbildning och forskning. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

För mig, för Kristdemokraterna och för regeringen är kunskap, bildning och kompetensförsörjning inte bara tekniska frågor. Det är fundament för ett starkt samhälle där varje människa ges möjlighet att växa, bidra och ta ansvar.

Fru talman! Jag vill särskilt framhålla att kunskapen på lärosätena bygger Sveriges framtida konkurrenskraft. Utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet, vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och främja akademisk frihet. Det är en förutsättning för bildning, förtroende och excellens. Fokus ska ligga på kvalitet, inte kvantitet.

Regeringens förslag till anslag för 2026 inom utgiftsområde 16 uppgår till cirka 107 miljarder kronor. Mer än hälften av dessa medel, omkring 56,3 miljarder kronor, går till universitet och högskolor. Det är ett tydligt uttryck för den prioritering vi kristdemokrater ger kunskap, kvalitet och långsiktig konkurrenskraft när vi sitter i regeringen.

För oss kristdemokrater är utbildning och forskning mer än ett medel för ekonomisk tillväxt. Det är en grund för ett samhälle där människors förmågor tas till vara och där ansvar tas för kommande generationer.

Fru talman! Jag personligen kommer inte från en akademisk bakgrund. För mig dröjde det också en bit upp i åldern innan jag tog steget in i högre utbildning. Men när jag väl gjorde det gav det mig nya perspektiv och en kompetens som har burit mig genom hela mitt arbetsliv. Den erfarenheten har stärkt min övertygelse om utbildningens betydelse och att denna möjlighet ska finnas för alla, oavsett bakgrund eller livsfas.

Sverige står i dag inför en avgörande uppgift: att vända en oroande kunskapskurva och återupprätta ambitionen att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Alla utbildningsformer behövs, fru talman, och de ska hålla hög kvalitet.

Vi vet att stora studentgrupper och minskad lärarkontakt riskerar att urholka kvaliteten. Den utvecklingen ska vi vända. För att höja kvaliteten i högre utbildning behövs rätt förutsättningar: mer lärarledd tid, bättre stöd till studenter och större möjligheter till fördjupning.

Höjda ersättningsbelopp till flera utbildningsområden är centrala för detta. Vi ger nu universitet och högskolor förutsättningar att organisera och utveckla utbildning och utbildningsutbud med kvalitet i fokus. Det får man genom att använda offentliga resurser ansvarsfullt och effektivt. Det är ett ansvar som ligger i linje med kristdemokratiska kärnvärden.

Fru talman! Forskning och utbildning ska stå fria från påtryckningar, kortsiktiga trender och ideologiska svängningar. Vi välkomnar regeringens utredning om hur akademisk frihet kan stärkas ytterligare. Akademisk frihet är en bärande del av ett demokratiskt samhälle och ska aktivt främjas och värnas i en tid då den utmanas både nationellt och internationellt.

Fru talman! Den forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 2024 ger tydlig riktning. Forskningen ska präglas av kvalitet, excellens och internationalisering och vara långsiktig, relevant och användbar för både samhälle och näringsliv. I en tid av hårdnande internationell konkurrens om talanger profilerar vi Sverige som ett öppet, attraktivt och tryggt forskningsland. Internationalisering stärker Sveriges konkurrenskraft och gör vårt land attraktivt för utländska forskare och doktorander.

Detta genomför regeringen genom nya kvalitetsindikatorer och strategiska satsningar. Ökade forskningsanslag fördelas med ett tydligt fokus på kvalitet, och resurser riktas till de områden och de lärosäten som bäst kan bidra till att uppfylla de nationella målen.

Fru talman! Målet är tydligt: Sverige ska fortsätta vara en ledande forsknings- och utbildningsnation där hög kvalitet i både utbildning och forskning, vetenskaplig excellens och internationalisering är bärande principer.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag i fråga om utgiftsområde 16.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Studiestödet är en grundpelare i svensk utbildningspolitik. Det har gjort det möjligt för generationer av svenskar att ta steget vidare i livet, utbilda sig, växa och ta ansvar och därigenom bidra till vårt lands sammanhållning, konkurrenskraft och framtidstro.

Herr talman! Den kristdemokratiskt ledda regeringen står fast vid att Sverige ska fortsätta att ha ett av världens mest generösa och rättssäkra studiestödssystem.

För oss kristdemokrater är detta inte bara en teknisk fråga om bidragsnivåer och regelverk. Det handlar om människosyn. Vi tror på människans inneboende värde och förmåga att utvecklas, att ta ansvar och att bidra till samhället. Då krävs ett studiestödssystem som både uppmuntrar och möjliggör denna växtkraft.

Generositet måste alltid förenas med ansvar. Det är en bärande kristdemokratisk princip. Men ett system kan bara vara långsiktigt generöst om det också är tydligt, hållbart och välfungerande. Detta är särskilt viktigt då Sverige är i ett läge där kompetensbristen ska hävas. Svensk industri, svenska välfärdsverksamheter, ja, hela vår ekonomi behöver människor som vågar ta steget att vidareutbilda sig och byta bana och få möjlighet att få jobb i de yrken där behoven är som störst.

Herr talman! Sedan 2024 gäller ett nytt och mer sammanhållet rekryterande mål för utgiftsområde 15. Det innebär att studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det är också ett mål som harmonierar väl med kristdemokratisk politik: att värna jämlika möjligheter och att göra det med tydlighet och ansvar, inte genom oklara styrkedjor och oöverskådliga målkonflikter.

Ett mål, herr talman, måste vara tydligt om det ska vara styrande. Att ha parallella mål som överlappar varandra skapar oklara incitament och försämrar uppföljningen. Det nuvarande målet är mer ändamålsenligt. Det stärker styrningen, tydliggör indikatorerna och förbättrar riksdagens möjligheter att följa upp måluppfyllelsen.

Hur ser det då ut? Jo, resultatredovisningen för studiestödet visar att det fortsatt har en hög rekryterande effekt. Deltagandet i utbildning är högt, studiestödets köpkraft har ökat i förhållande till KPI och många söker omställningsstudiestödet, vilket visar att reformen fyller sin funktion. Det är ett uttryck för något som vi kristdemokrater ofta lyfter fram: Trygghet skapar handlingskraft. När människor väljer nya vägar i livet och vet att ekonomin håller vågar de också ta nästa steg.

Indikatorerna i målen ger i huvudsak en positiv bild: En majoritet av de studerande påbörjar sina studier med studiemedel, och fler använder omställningsstudiestödet. Långsiktiga tidsserier ger dessutom en bättre och mer robust analys.

Herr talman! Omställningsstudiestödet är en historisk reform och en viktig arbetsmarknadsreform. Det avspeglas i både högt söktryck och stor arbetsmarknadseffekt. I år är det cirka 12 400 personer som tar chansen att byta bana, vidareutbilda sig och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Det påbörjade arbetet med en större översyn av studiemedelssystemet är välkommet just för att systemet ska vara flexibelt, följsamt och långsiktigt hållbart på en arbetsmarknad som förändras snabbt.

Herr talman! Ytterligare en viktig reform som vi nu lägger fram är rätten till studiestöd för personer som tvingats fly från Ukraina. Efter minst tolv månaders vistelse i Sverige ska de kunna få både studiehjälp och studiemedel.

För oss kristdemokrater är det självklart. Det är ett mänskligt och rimligt steg som förbättrar möjligheterna till självförsörjning, integration och långsiktig etablering för våra ukrainska vänner. Dessutom har många av dem som har kommit hit från Ukraina både hög utbildning och stark drivkraft.

Slutligen, herr talman: Utgifterna för utgiftsområde 15 beräknas uppgå till 35,8 miljarder kronor 2026. Målet för anslagsförslaget för året är väl avvägt och bygger på ansvar och helhetssyn.

Satsningen på fler utbildningsplatser inom bland annat yrkeshögskolan, yrkesvux och pilotverksamheten för nationell yrkesutbildning leder naturligtvis till ett ökat behov av studiemedel, och det avspeglas i budgeten. Detta bidrar direkt till att fler kan utbilda sig och ta sig in i viktiga branscher där kompetensen är avgörande för Sveriges välstånd. Men bakom siffrorna finns ett större syfte: ett Sverige där varje människa får möjlighet att växa, ta ansvar och bidra – inte fastna vare sig i utanförskap, i fel yrke eller i en situation där kompetensen inte kommer till sin rätt.

Med det, herr talman, yrkar jag återigen bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Arbetsmarknaden visar tecken på återhämtning, men samtidigt ligger den strukturella arbetslösheten kvar på en hög nivå. Regeringen har föredömligt satsat på utbildning och omställningsstöd, men Arbetsförmedlingen har brister i hur dessa satsningar omsätts i praktiken. Matchning och coachning sker, men för många arbetssökande dröjer det alltför länge innan de får det stöd och den hjälp de behöver för att hitta rätt väg till jobb eller utbildning.

Samtidigt vet vi att nyblivna arbetssökande ofta har kortare väg tillbaka till arbete om de får rätt stöd i tid. Därför är det avgörande att insatser sätts in tidigt, innan människor fastnar i långtidsarbetslöshet, just för att bevara människors drivkraft, självkänsla och framtidstro.

Min fråga är därför: Vilka särskilda åtgärder vidtar arbetsmarknadsministern för att arbetslösa i ett tidigt skede snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete eller vidare till utbildning och därmed förhindras att fastna i långtidsarbetslöshet?

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vi debatterar i dag högskolan. Det är ett betänkande som tydligt visar att regeringen står fast vid principen om hög kvalitet och frihet inom akademin. Regeringens linje är tydlig: Vi ska fortsätta att bygga vidare på det starka fundament vi har och göra det med respekt för lärosätenas självbestämmande.

Vi har i betänkandet påmints om att våra lärosäten spelar en nyckelroll i samhället – inte bara som utbildare utan också som samverkansparter för innovation och regional utveckling. Just balansen mellan autonomi och ansvar är något vi kristdemokrater vill värna.

Fru talman! Jag har haft förmånen att få studera och jobba inom akademin. Efter en ingenjörsexamen blev jag kvar på lärosätet för att undervisa och samverka med omgivande samhälle. Detta skedde i nära kontakt med företag, kommuner och regionen. Akademin är en fantastisk plats att studera och arbeta på. Studierna följer ett högkvalificerat arbete, och möjligheten till forskarstudier är för starkt motiverade studenter stor.

Som student gick jag in i en miljö och kom ut med en examen och kunskap som gett goda grunder för spännande och intressanta arbetsuppgifter. Jag är tacksam över att ha fått möjligheten att studera inom högre utbildning och över att ha fått arbeta på kunskapsintensiva arbetsplatser. Den möjligheten är stor för Sveriges studenter, och det värnar vi kristdemokrater.

Den här regeringen, fru talman, har startat flera viktiga utredningar. Det handlar för det första om att stärka den akademiska friheten och om att skydda forskarnas och lärarnas möjlighet att fritt utforska och undervisa. Vi vet alla att den akademiska friheten är en grundbult i ett öppet och demokratiskt samhälle.

För det andra har vi tagit steg för att utveckla resurstilldelningen till högre utbildning. Målet är ett mer rättvist och effektivt system som ger bättre förutsättningar för både kvalitet och flexibilitet och som hjälper lärosäten att möta nya kompetensbehov på en snabbt föränderlig arbetsmarknad.

För det tredje handlar det om att bygga ut möjligheterna för livslångt lärande och omställning. Detta ligger mig mycket varmt om hjärtat. Vi vet att många av dagens yrken förändras i grunden – inte minst tack vare AI och digitalisering. Där måste lärosätena vara i framkant. Regeringen har därför tydligt sagt att lärosätenas utbildningsutbud ska möta arbetsmarknadens behov och stödja människor som vill ta nya steg i arbetslivet.

Till exempel har UKÄ bedömt att lärosätena behöver anpassa sina utbildningsutbud för att svara på det nya kompetensbehovet i och med utvecklingen av artificiell intelligens. Behovet finns hos både specialister på tekniken och dem som arbetar med tillämpning.

Fru talman! Regeringens budskap är att universitet och högskolor ska ha stor frihet gällande hur de planerar och genomför utbildning och forskning. Studenternas behov och samhällets behov ska vara vägledande för det utbildningsutbud lärosätet ska ge. Lärosätena rapporterar också till Utbildningsdepartementet vilka prioriteringar de gör och varför. Det tycker jag är jättebra för att regeringen ska kunna ge goda förutsättningar för utveckling. Vi lyssnar och har en dialog med våra lärosäten.

Vi vill också betona det internationella samarbetet. Sverige ska vara en aktiv del av världens kunskapsutbyte – inte bara för att stärka utbildning och forskning, utan för att bidra till demokrati och utveckling globalt.

Regeringen bereder nu förslag om att utveckla nationella riktlinjer för säkra och ansvarsfulla internationella samarbeten. Det är en viktig balansgång mellan öppenhet och säkerhet.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern.

Sverige står inför betydande kompetensutmaningar. I de många samtal jag har med företagare och branschorganisationer lyfts samma sak upp. De har svårt att hitta medarbetare med rätt utbildning och färdigheter.

Jag har följt hur man i Danmark under de senaste åren har genomfört reformer för att stärka kopplingen mellan högre utbildning och arbetsmarknadsbehov. Bland annat har man riktat fler utbildningsplatser till bristyrken, minskat platser inom utbildningar med svag etablering och gett incitament till lärosäten för ökad samverkan med näringslivet. Lärosätena har också fått i uppdrag att samarbeta mer aktivt med lokalt och regionalt näringsliv.

Danmark har även infört flera ett- till tvååriga utbildningar på kandidatnivå som är direkt inriktade på arbetslivet, där tanken är att erbjuda en snabbare väg in i arbetslivet med möjlighet till vidare studier senare i livet.

Hur ser ministern på att hämta inspiration från Danmarks modell, där man styr högre utbildning mer tydligt mot arbetsmarknadens behov?