Lili André

Herr talman! Tack, ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro, för din fråga!

Men nu är det jag som står här och begär replik på dig, och jag skulle gärna vilja ställa lite fler frågor kring akademin och lärosätenas förutsättningar att komma närmare näringslivet.

I stället för att regeringen tar fram samverkansprogram och andra program och lägger statliga pengar kan de här aktörerna finna varandra på annat sätt. Det är ett stort gap mellan näringslivet och akademin i dag. Vad är det för förutsättningar som akademin behöver?

Du säger att näringslivet knackar på hos Regeringskansliet. Jag vill inte se att näringslivet knackar på där, utan det är akademin och näringslivet som ska hitta förutsättningarna. Hur kan ledamoten skapa de förutsättningarna? Vad behöver akademin för att kunna närma sig näringslivet?

Världens främsta forskningsnation – det är vad Sverige har varit och fortsatt ska vara. Men det var inte för två år sedan, när vi tog över regeringsmakten, som Sverige tappade mark, vilket jag uppfattar att ledamoten säger. Detta hände tidigare, genom alla samverkansprogram som har lagts fram och alla statliga initiativ som har tagits utan att man har engagerat de verkliga aktörerna. Det är där Socialdemokraterna och ledamoten har lagt både sina resurser och sina krafter.

Jag ställer återigen min fråga till ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro: Vad behöver akademin för att gapet mellan det akademiska och näringslivet ska bli mindre?

Herr talman! Ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro lockade upp mig i talarstolen. Det var mycket som jag skulle kunna göra inlägg på här, men jag ska fatta mig kort. Debatten har varit lång, men det är ju bra med långa debatter också.

Ledamoten lyfter samverkansprogrammen. Det är jätteviktigt med samverkan mellan näringsliv och akademi. Men jag skulle vilja tala om varför samverkansprogrammen togs bort av regeringen. Vi söker kvalitet. Vi söker program som ger verklig nytta och effekt av de statliga medel som satsas.

Riksrevisionens rapport från 2020 identifierade flera brister i samverkansprogrammen. Det handlade om otydliga uppdrag till myndigheter, avsaknad av systematisk uppföljning och utvärdering samt oklar ansvarsfördelning mellan involverade aktörer. Det är symtomatiskt för många olika program som den här regeringen tog över när Socialdemokraterna lämnade regeringsställningen.

Ledamoten lyfter till exempel att pengarna till Vinnova minskade. Det var under en tid när den här regeringen tog över Sverige, med en inflation på 10 procent. Vi behövde lägga resurser på rätt saker för att Sverige åter skulle bli skulle starkt och klara av det som den här regeringen också klarade av, nämligen att sänka inflationen till 2 procent. Det är en kraftfull insats, och en anledning till att vi lyckades med detta är att vi minskade pengarna till Vinnova.

Men det handlar också om att Vinnova behöver titta på vad som är det mest effektfulla man kan göra, så att man slipper ha samverkansprogram som inte visar sig ha lett till någonting när man utvärderar dem. Där har vi ett par svar.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 92 om organisationsform.

Sverige har länge varit en ledande forskningsnation och ska fortsatt vara det. I en värld där kunskap är vår främsta konkurrensfördel och där tekniksprång och vetenskapliga genombrott formar våra samhällen är forsknings- och innovationspolitiken inte bara viktig, utan den är avgörande.

Forskningen är inte abstrakt. Den är livsviktig, bokstavligt talat. Det är forskningen som räddar liv i sjukvården, som möjliggör nya energilösningar och som stärker vår industri och vårt klimatansvar. Det är forskningen som säkrar framtidens jobb, och det är forskningen som gör att små företag i min hemregion Gävleborg men även från Norrbottens län till Skåne kan växa till världsledande aktörer.

För mig är forskningspolitiken inte bara ett politiskt område. Det är också något jag bär med mig genom egna erfarenheter. Jag har arbetat nära forskare och sett deras vardag på nära håll. Jag har sett deras nyfikenhet och uthållighet och den kraft det innebär att drivas av viljan att förstå och förbättra världen. Men jag har också sett deras frustration över krångliga system, stora administrationsbördor, kortsiktiga villkor och otydliga karriärvägar.

Den forsknings- och innovationsproposition som regeringen nu lagt fram för perioden 2025–2028 innehåller flera viktiga besked och en historisk satsning på 6,5 miljarder kronor. Det är ett kraftfullt besked, herr talman.

Men det är inte bara storleken som räknas, utan även riktningen. Och riktningen är tydlig. Sverige ska vara ett land som vågar leda, inte bara följa.

Herr talman! Regeringens proposition sätter excellens och kvalitet i centrum. Det är avgörande. För att Sverige ska kunna vara en forskningsnation i världsklass måste vi våga satsa på de bästa idéerna och öka andelen forskningsmedel som fördelas i konkurrens. Kvalitet ska väga tyngre än kvantitet. Vi vet att det inte räcker att fördela pengarna jämnt – vi måste också skapa förutsättningar till spets.

Excellens kräver långsiktiga och hållbara karriärvägar. Det gäller särskilt för forskare som arbetar tvärvetenskapligt eller i samverkan med andra samhällssektorer. Dagens meriteringssystem är inte alltid anpassat för det. Därför är det bra att regeringen nu ser över hur vi kan förbättra meritering, karriärstöd och utvärdering för att uppmuntra till kreativitet, rörlighet och förnyelse. Vi möjliggör nu också fler förenade anställningar, så att forskare lättare kan röra sig mellan akademi, vård, institut och näringsliv. Det stärker både forskningen och kompetensförsörjningen.

Herr talman! Sverige behöver bli starkare på att dra nytta av forskning. Det handlar om innovation – om att idéer ska kunna bli verklighet. Regeringen stärker nu stödet till testbäddar, demonstrationsmiljöer och inkubatorer. Forskningsinstituten, som ofta är bron mellan akademi och näringsliv, får en tydligare roll.

En särskilt viktig del av propositionen är satsningen på immaterialrätt och innovationsstöd. Om idéer ska kunna skalas upp och skyddas måste forskare och studenter få stöd i hur man hanterar patent, upphovsrätt och andra immateriella tillgångar. Därför får nu innovationskontoren vid universitet och högskolor ett tydligare uppdrag att hjälpa till med just dessa frågor.

Regeringen slår också fast vikten av att värna lärarundantaget, en unik svensk modell som ger forskare rätten till deras egna uppfinningar. Det krävs samtidigt att forskarna får rätt stöd och kunskap om immaterialrätt. Det är en viktig balans.

Herr talman! En forskningsnation i världsklass kan inte isolera sig. Internationalisering är avgörande. Svensk forskning blir bättre när vi samarbetar över gränser och när vi deltar i program som Horizon Europe och kan locka hit toppforskare från hela världen. Det stärker kvaliteten, ökar attraktionskraften och gör oss bättre rustade att möta de globala utmaningarna, från antibiotikaresistens till klimatomställning.

Men om vi vill vara ledande måste vi också ha lärosäten med rätt förutsättningar att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet. Det är därför Kristdemokraterna tillsammans med regeringen vill se en översyn av lärosätenas organisationsform. I dag är universiteten myndigheter direkt underställda regeringen som vilka andra myndigheter som helst. Men forskning är inte förvaltning. Akademisk frihet kräver självständighet.

Vi menar att det är hög tid att utreda en annan associationsform som kan ge mer autonomi. Det skulle kunna stärka kvaliteten, öka flexibiliteten och minska den politiska detaljstyrningen. Staten ska sätta mål men inte styra innehåll. Det är forskarnas omdöme, inte politikens, som ska styra den fria forskningen. Att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna motsätter sig detta är beklagligt och kortsiktigt. Om vi ska vara konkurrenskraftiga globalt måste vi våga se över styrningen och se till att den håller även i framtiden.

Herr talman! Forskning och utbildning hänger ihop. Alla studenter ska oavsett ämne möta aktuell forskning och tränas i kritiskt tänkande och problemlösning. Det stärker inte bara akademin utan hela samhällets motståndskraft och förnyelseförmåga. Och vi får inte glömma värdet av bredden i forskningen. Humaniora, samhällsvetenskap och konstnärlig forskning är avgörande för att förstå människan, kulturen och våra värderingar. Det är en viktig del av helheten.

Herr talman! Det här handlar om mer än pengar. Det handlar om framtidstro, om tillit och om vilken riktning vi vill att Sverige ska ta. Vi kristdemokrater tror på ett Sverige där kunskap, ansvar och innovation leder vägen och där forskare ges frihet och förtroende att i sin profession bidra till ett bättre samhälle.

Jag yrkar återigen bifall till reservation 92.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Ådahl!

Jag vill fortsätta prata lite om lärarundantaget. Vid de flesta internationella lärosäten, till exempel i Storbritannien, äger lärosätet forskningsresultaten, vilket Ådahl också lyfte upp. En del av intäkterna går till forskaren.

Men det finns forskare som ändå behöver vara ute i näringslivet ännu mer. Det finns lite utmaningar kring det i Sverige. Det handlar om att öka samarbetet med näringslivet. Det är inte alla forskare som vill bli entreprenörer, men ansvaret för hur deras idéer kan omvandlas ligger på dem. Forskaren själv får driva den processen och får vända sig till innovationskontor för att få stöd och hjälp.

Vilka incitament ser du för att vi ska kunna öka detta hos forskarna, Anders Ådahl? Skulle de kunna vara ute i näringslivet ännu mer, så att näringslivet verkligen kan ta till vara deras innovationer och deras forskning?

Ledamoten lyfte fram Chalmers, som är en stiftelse och kanske har lite ökade friheter, apropå den vilja som både Centerpartiet och Kristdemokraterna har när det gäller att se över associationsform. Det är bra.

Lärarundantaget främjar som sagt frihet och kontroll för forskaren men försvårar samtidigt samverkan och nyttogörande. Finns det något incitament eller något annat vi kan göra för att öka detta?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anders Ådahl för hans anförande.

Det är mycket bra saker som ledamoten Ådahl tar upp. Vi kristdemokrater och regeringen står bakom många av dem. Det gäller till exempel att mer pengar inte ökar akademins frihet, men även att staten har ett ansvar att rikta forskningsmedel dit där Sverige är bäst, bland annat inom industrin.

Vi behöver se över organisationen eftersom politisk detaljstyrning inte frigör professionen. Sedan finns Come to Sweden, som Centerpartiet har lanserat. Regeringen vill verkligen locka forskare, speciellt om det finns några från USA som vill komma hit. Tiden har varit kort, så vi får ta en sak i taget och se till att det finns en långsiktighet.

Herr talman! Det var dock inte det jag skulle ställa en fråga specifikt till Anders Ådahl om, utan jag vill lyfta fram lärarundantaget.

Vi står inför stora möjligheter att stärka Sveriges innovationskraft. För att vi ska lyckas med det behövs det goda förutsättningar för samverkan mellan akademi och näringsliv. Det handlar också om kommersialisering av forskning och utveckling av nya lösningar.

En del av detta ekosystem är det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskare vid universitet och högskolor äger rätten till sina forskningsresultat. Det är en modell som har gynnat forskningsfriheten, entreprenörskapet och akademin men som också har väckt frågor från näringslivet.

Företag som samarbetar med lärosätena lyfter upp detta. Jag skulle därför vilja rikta frågan till Centerpartiet. Jag har nämligen hört att Centerpartiet och Ådahl precis som Kristdemokraterna och flera andra partier talar varmt om vikten av innovation och samverkan mellan akademier och näringsliv.

Hur ser Ådahl och Centerpartiet på lärarundantaget?

Fru talman! Jag vill bara replikera till Linus Sköld att det finns högre anslag för den breda banbrytande forskningen att söka för forskarna. Det är alltså inte sant att det inte finns fria medel för forskare.

Jag vill dock gå tillbaka till associationsform och en utredning som Linus Sköld verkar veta hur den slutar, utan att den ens har kommit till.

Det finns inte bara ett sätt att säga att vi ska respektera forskarnas autonomi. Vi behöver mer pengar! Men vi behöver verka på flera olika sätt för att kunna göra så att lärosätena får ett större strategiskt ansvar och sedan också större frihet och autonomi.

Jag är lite intresserad av en sak. Gång på gång får jag höra av Socialdemokraterna om deras motvilja mot att Sverigedemokraterna är ett stödparti till regeringen och att det skulle vara Sverigedemokraterna som styr regeringens beslut. Men här ser vi ett märkligt skådespel. Socialdemokraterna ställer sig nu tillsammans med Sverigedemokraterna bakom att stoppa en utredning som syftar till att ge lärosätena mer frihet och att det ska bli mindre politisk detaljstyrning.

Jag vet inte om jag är förvånad över detta eller om det är naturligt att Socialdemokraterna nu går samman med Sverigedemokraterna i en sakfråga, vilket Kristdemokraterna och regeringen också gör i Tidöavtalet – det som Socialdemokraterna ständigt kritiserar.

Ställningstagandet, den här gemensamma inställningen, handlar om tillit till Sveriges forskningsprofession. I stället för att öppna dörren för ökad autonomi och förutsättningar för ökad kvalitet inom högre utbildning väljer man att hålla fast vid en modell som i dag har en del utmaningar.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linus Sköld för hans anförande.

Sveriges universitet och högskolor är i ett skede av ökad internationell konkurrens om forskare, studenter och excellens. Våra lärosäten vittnar om utmaningar inom den akademiska friheten, brist på långsiktighet och begränsningar i att utveckla verksamheten på egna villkor.

Regeringen har därför meddelat att man avser att tillsätta en utredning för att se hur den nuvarande myndighetsformen för universitet och högskolor kan se ut. Man ska analysera om dagens modell verkligen är ändamålsenlig i ett modernt forskningslandskap.

Det här handlar inte om privatisering eller marknadisering. Det ansvar vi tar handlar om att stärka akademins självbestämmande, om att skapa bättre förutsättningar för kvalitet, utbildning och forskning och om att trygga Sveriges ställning som ledande forskningsnation. Vi vill undersöka hur man kan stärka autonomin. Mot den bakgrunden är det beklagligt att Socialdemokraterna aktivt stoppar utredningen.

Fru talman! Socialdemokraterna hävdar att det är professionen, inte politiken, som ska styra forskningen. Ändå vill man inte ens analysera om dagens styrmodell faktiskt ger professionen det handlingsutrymme som krävs. Det är inte bara motsägelsefullt, utan det är också ett uttryck för misstro mot lärosätenas förmåga att ta ansvar.

Vi kristdemokrater i den här regeringen ser behov av att se över hur vi moderniserar och utvecklar sektorns villkor. Vi vill se mindre politisk detaljstyrning, starkare akademisk frihet och en långsiktig finansieringsstruktur som ger lärosätena stabilitet att växa. Att stoppa utredningen är att blunda för de problem som forskarsamhället självt pekar på.

Varför?

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Kristdemokraterna tror på ett samhälle som byggs underifrån, av människor som tar ansvar, som bygger företag och skapar idéer, kultur och innovation. Det är därför vi alltid har värnat ägares och upphovsmäns rätt till frukten av sitt arbete.

Immaterialrätten – rätten till den egna uppfinningen, den egna sången eller det egna varumärket – är inte bara juridik. Det är en frihetsfråga, en rättvisefråga och en avgörande fråga för Sveriges innovationsförmåga.

Den proposition som ligger på bordet i dag, Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering, handlar om en relativt smal men viktig förändring i upphovsrättslagstiftningen. Det handlar framför allt om rättvisa.

Kristdemokraterna står bakom förslaget och välkomnar att vi nu säkerställer att även radio- och tv-företag får den ersättning de har rätt till när deras verk kopieras för privatbruk. Det är en efterlängtad förändring och en nödvändig sådan.

Bakgrunden till propositionen är tydlig. Enligt EU:s upphovsrättsdirektiv, det så kallade Infosocdirektivet, har medlemsstaterna rätt att införa undantag från upphovsrätten vid privatkopiering, alltså när enskilda personer gör kopior av skyddade verk för eget icke-kommersiellt bruk. Ett sådant undantag kräver dock att rättighetshavarna får så kallad skälig kompensation.

Det har redan funnits ett system för privatkopieringsersättning i Sverige sedan 1990-talet, där upphovsrättsinnehavare som artister, filmproducenter och manusförfattare får ersättning via en avgift på lagringsmedier. Men radio- och tv-företag har hittills varit uteslutna från denna krets av ersättningsberättigade, trots att deras material i praktiken är lika utsatt för privatkopiering som andra former av verk. Detta är en ordningsfråga, herr ålderspresident, men också en principfråga.

Kristdemokraterna har alltid betonat vikten av att människor ska få skälig ersättning för sitt arbete, oavsett om det handlar om vårdpersonal, småföretagare eller, som här, producenter av innehåll som når miljoner tittare och lyssnare. Att inte ge de här aktörerna tillgång till privatkopieringsersättning vore att behandla dem som upphovsrättsliga aktörer av andra klass. Det är inte rätt, och det är inte heller förenligt med EU-rätten.

Detta är också en fråga om likvärdiga konkurrensvillkor. Att säkerställa att alla typer av rättsinnehavare omfattas av samma system är avgörande för att skapa förutsägbarhet och rättvisa på mediemarknaden. Vi vet att mediebranschen är pressad, inte minst av digitalisering, global konkurrens och nya konsumtionsmönster. Då måste lagstiftningen vara tydlig, konsekvent och rättvis.

Samtidigt stärker vi Sveriges efterlevnad av de åtaganden som följer av EU:s regelverk. En ökad harmonisering av medlemsstaternas immaterialrättsliga regleringar är viktig för att skapa bättre konkurrensvillkor för aktörer inom EU och främja EU:s och företagens internationella konkurrenskraft.

Vi får inte ha en situation där nationell lagstiftning blir ett hinder för den fria rörligheten eller skapar ojämlika förutsättningar mellan medlemsländerna. Genom att Sverige nu rättar till denna obalans skapar vi ett mer rättvist och EU-konformt system där alla upphovsrättsinnehavare får samma möjligheter att kompenseras när deras verk används privat.

Herr ålderspresident! Även om dagens proposition är ett välkommet steg återstår viktiga utmaningar på immaterialrättens område. En av de mest akuta gäller rättssäkerheten för små och kunskapsintensiva företag, forskare och innovatörer. I takt med att Sverige blir ett alltmer idéburet och forskningsdrivet land ser vi också att tvister om patent, företagshemligheter och immateriella tillgångar blir allt vanligare. Det är tydligt att systemet inte alltid är rustat för att skydda de mindre aktörerna som kämpar i uppförsbacke när det gäller att skydda sina immateriella rättigheter i praktiken.

Vi ser hur kostnaderna för att driva ett civilrättsligt mål om till exempel intrång i en företagshemlighet kan vara så höga att mindre företag helt enkelt ger upp. Vi ser orimligt långa handläggningstider, och vi ser att de asymmetriska förhållandena mellan små och stora parter riskerar att tysta rättmätiga krav. För en startup inom life science, för en forskare med ny teknik eller för ett litet mediebolag kan en enda rättslig konflikt vara skillnaden mellan fortsatt verksamhet och nedläggning.

Regeringen följer utvecklingen noga och är beredd att se över hur civilrättsliga processer kan bli mer rättssäkra och tillgängliga även för små aktörer.

Herr ålderspresident! Kristdemokraterna vill se ett samhälle där arbete lönar sig, där rättvisa råder och där de som bygger Sverige – oavsett om det sker med mikrofon eller svets – får det erkännande de förtjänar. Vi står därför bakom regeringens proposition och anser att den är ett nödvändigt steg mot en mer rättvis, konkurrenskraftig och EU-förenlig immaterialrätt.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ebba Busch.

I ett osäkert geopolitiskt läge med ökade spänningar och förändrade handelspolitiska förutsättningar blir villkoren för svensk export allt viktigare att bevaka. USA har under den senaste tiden fört en mer protektionistisk handelspolitik med ökade tullar och en mer restriktiv hållning till frihandel. Detta kan få betydande konsekvenser för svenska företag som är beroende av export till den amerikanska marknaden eller som påverkas indirekt genom globala värdekedjor.

En fortsatt utveckling i denna riktning riskerar att försvåra för svenska företag att konkurrera internationellt och kan påverka Sveriges samlade konkurrenskraft negativt. Min fråga till statsrådet Ebba Busch är: Hur bedömer ministern att ökade handelshinder och tullar från USA påverkar svenska företag och Sveriges konkurrenskraft?

Herr talman! Tack, ledamoten, för inlägget! Först vill jag bara säga att jag är kristdemokrat, inte sverigedemokrat. Kristdemokraterna sitter i regeringen. Sverigedemokraterna är ett stödparti. Kristdemokraterna står för att den gröna omställningen är en motor för konkurrenskraft. Det är oerhört viktigt.

Flera initiativ tas i EU. Det är ett nytt läge. Det har varit lågkonjunktur. Det var nog lite enklare för Socialdemokraterna att leda Sverige i en tid av högkonjunktur. Då var det fler företag som växte och kunde anställa. Nu tar vi hand om ett Sverige i lågkonjunktur och gör det som är bäst för att företag ska kunna fortsätta växa och även anställa. På många områden tar vi initiativ till utbildning för att fler ska få jobb.

Jag är glad att jag som kristdemokrat sitter i regeringen i detta läge. Nu behöver vi se det stora, det globala. Vi behöver vara aktiva i EU. Vi måste vara aktiva förhandlare och sprida vår initiativkraft genom de företag som ligger långt fram i klimatomställningen. Dem är vi stolta över. De ska vara med och driva konkurrenskraft och grön omställning i Europa. Därför är vi närvarande i Europa. Därför är vi som politiker närvarande i förhandlingar.

Vi har varit med och tagit fram konkurrenskraftskompassen. Det var under Sveriges ordförandetid vi tog initiativ tillsammans i Europa till att betona vikten av konkurrenskraften. Där fortsätter vi att vara aktiva. Hela tiden tittar vi på effekterna och på vad detta kan ge. Företagarna kan lugna sig. Jag tror inte att de är så oroliga som ledamoten säger. Vi kommer att klara detta. Vi tittar på effekterna av åtgärderna och förändrar utifrån dem.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Ledamoten pratar om en konsekvensanalys, och det är ju så att kompassen lyfter behovet av att konsekvent väga in effekterna för konkurrenskraften och analysera regelbördor, kostnadseffektivitet och proportionalitet. Det är tydligt och klart.

Vi är mitt inne i ett nytt reformarbete, och vi är också i en situation i världen där vi verkligen måste vara snabbfotade. Där är regelförenklingar det viktigaste för Europa och för de direktiv som Europa tar fram, och det är också viktigt att Sverige får följa subsidiaritetsprincipen: Vilka regelförenklingar behöver våra företag?

Det är precis det som det handlar om. Kompassen lyfter behovet av konsekvensanalys. Vi är mitt i reformarbetet, och vi kommer att titta på effekterna.

Ledamoten lyfter fram CS3D-direktivet. När vi implementerar ett direktiv från EU är det viktigt att vi har en självständighet i att se till att vi inte övertolkar det utan ser till att anpassa det så att vi inte ökar regelbördorna för våra företag.

Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för inlägget och frågan!

Jag står inte bakom det ledamoten antyder. Kristdemokraterna fortsätter att driva den gröna omställningen hårt, även om ledamoten har läst en artikel kring att regeringen skulle vilja sänka klimatambitionerna eller den gröna omställningen. Vi står inte bakom det.

Kristdemokraterna vill poängtera att vi är ett bilvänligt parti, och vi ser att utvecklingen går hand i hand med att använda bilen i en grön omställning.

Vi är fortsatt starkt för den gröna omställningen och för att vi ska elektrifiera i framtiden. Men det ska också gå hand i hand med de teknologiska innovationerna.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag vill inleda med att säga att det här med att vi är ett bilvänligt parti inte står i motsats till någonting annat. Det är angeläget att bilen fortsätter att fungera i Sverige. Det står inte i motsats till att vi trycker på och försvarar digitalisering och en grön omställning.

Att vi är ett bilvänligt parti handlar om att man ska kunna använda bilen. När vi ser teknologin framåt ser vi att den också kan utvecklas. Vi utvecklar dieselmotorer, men det viktigaste är att vi har fokus på grön omställning.

Herr talman! Jag står alltså inte bakom att det skulle finnas någon motsättning gällande den gröna omställningen, som Kristdemokraterna verkligen driver fram.

Det viktigaste för Kristdemokraterna är regelförenklingar och att snabba på tillståndsprocesser så att företagen kan dra fördel av den gröna omställningen. Här ser vi att Centerpartiet är mer motsträviga. Hur tänker ni angående det?

Herr talman! Vi kristdemokrater välkomnar EU-kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för unionen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer.

Vi befinner oss i ett avgörande läge just nu. Världsläget förändras snabbt – vi ser ökad geopolitisk osäkerhet och står inför stora klimatutmaningar, och den teknologiska kapplöpningen accelererar. USA blir alltmer protektionistiskt. Kina har sedan länge en modell där staten styr innovationen.

I det läget står Europa inför en dubbel utmaning: Vi måste försvara öppenhet och våra demokratiska värderingar och samtidigt bli mer självständiga och konkurrenskraftiga.

EU behöver därför stärka konkurrenskraften för att säkerställa en positiv utveckling för tillväxt, handel och jobb i unionen samt för att klara klimatomställningen. I en tid när Europas tillväxt måste accelerera, när det krävs mer investeringar och när vår globala position som innovationsledare behöver stärkas krävs handlingskraft, tydliga prioriteringar och fokus på rätt saker.

Konkurrenskraft är inte ett mål i sig, herr talman, men det är ett medel – ett medel för att skapa tillväxt, arbetstillfällen, välstånd och frihet och ett medel för att klara den gröna och digitala omställningen. Utan stark ekonomi och innovativa företag inga klimatmål, utan stabil tillväxt ingen trygg välfärd och utan produktiva företag ingen hållbar säkerhet.

Herr talman! Regeringen understryker att goda ramvillkor och stärkt produktivitet är nycklar till konkurrenskraft. Det synsättet delar vi kristdemokrater. Därför driver vi på för en fördjupad inre marknad där handelshinder rivs, regler förenklas och företagens regelbörda minskas.

Vi behöver också gå från ord till handling i den digitala omställningen. EU måste bli bättre på att omsätta forskning i innovation och innovation i nya produkter och företag.

Här är Al och superdatorer viktiga pusselbitar, och det är glädjande att Sverige nu får vara värd för en av Europas sju Al-fabriker genom Euro HPC-samarbetet. Det stärker vår roll som innovationsnation.

Innovation, forskning och entreprenörskap är fundament för framtidens konkurrenskraft, herr talman. Därför behöver vi ge bättre förutsättningar för startup- och scaleup-företag att växa i Europa. Därför svarar Sverige och EU på förstärkning av patent och immateriella tillgångar. Vi behöver ett skarpare fokus på att kommersialisera forskning – särskilt inom strategisk teknik, där EU ligger efter.

Den gröna omställningen ska vara en motor för tillväxt, inte en broms, och omställningen måste bygga på teknikneutralitet. Därför är det avgörande att EU ger förnybart och kärnkraft samma spelregler. Vi kristdemokrater står upp för en energipolitik som förenar klimatansvar med stabil elförsörjning, konkurrenskraftiga priser och energisäkerhet.

EU:s beroende av fossila bränslen – och av kritiska råvaror från auktoritära regimer – är ohållbart. Men vi får inte ersätta ett beroende med ett annat. Strategiska satsningar på inhemsk produktion och råvaruförsörjning måste ske med respekt för andra sektorer, inte minst livsmedelsproduktion, och tillgången till rent vatten.

Herr talman! Vi ser samtidigt att stora investeringar krävs i både grön och digital omställning. Här är vi tydliga: Det är i huvudsak privat kapital som ska bära dessa investeringar. EU:s roll är att skapa rätt förutsättningar, inte att bygga ut en bidragskultur eller skapa nya gemensamma skulder. Här krävs balans, och här krävs marknadsorienterade lösningar – inte statlig överstyrning.

Vi är därför positiva till att kommissionen lyfter vikten av att fördjupa EU:s kapitalmarknadsunion. Ett starkt kapitalflöde inom unionen gynnar företag, minskar beroendet av statsstöd och ökar EU:s motståndskraft.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag framhålla att EU:s konkurrenskraft inte kan stärkas genom ökad centralstyrning eller detaljerad reglering på områden som ligger nära medlemsstaternas kompetens. Respekt för subsidiaritetsprincipen och tydligt ansvarstagande på nationell nivå är en förutsättning för att politiken ska få legitimitet och långsiktig verkan.

Vi kristdemokrater är fast beslutna att se till att Sverige fortsätter vara en stark försvarare av denna princip i alla EU-diskussioner, att EU fokuserar sina insatser på de områden där samarbete verkligen ger resultat och att vi på nationell nivå har friheten att fatta beslut som bäst gynnar våra medborgare och företag. Detta ansvarstagande är en fråga inte bara om suveränitet utan också om att bygga en konkurrenskraftig, hållbar och rättvis framtid för hela Europa.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 48, som handlar om kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Sverige ska vara ett land där det är enkelt att driva företag, där innovation frodas och där konkurrenskraften ger oss långsiktig välfärd. En stark näringspolitik är själva ryggraden i vårt samhällsbygge. Därför är jag stolt över att stå här i dag och tala för ett betänkande som tydligt visar att regeringen och vi kristdemokrater tar företagens villkor på största allvar.

Som kristdemokrat ser jag företagsamhet inte bara som en ekonomisk motor utan som ett uttryck för människors ansvar, kreativitet och längtan efter att bygga något som håller. Företag är inte bara siffror i statistik; de är familjer som får livet att gå ihop, unga som vågar satsa på sin idé, orter som blomstrar tack vare ett lokalt företag som tror på bygden och erfarna företagare som i decennier hållit sin verksamhet levande och blivit en självklar del av samhällets ryggrad.

Fru talman! Det finns ett enkelt samband som vi inte får glömma bort: utan företag ingen välfärd. Det är företagen som skapar jobben, genererar skatteintäkterna och bär upp det gemensamma. Men det kräver att vi politiker gör vårt. Vi ska inte lägga hinder i vägen. Vi ska inte detaljstyra. Vi ska möjliggöra. Mer byråkrati, fler regler och ökad statlig styrning är inte vägen framåt. Vår uppgift är att skapa ett klimat där företagare vågar ta risker, investera, anställa och lyckas.

Som kristdemokrat känner jag mig hemma i samtalet med familjeföretag. Där delar vi en gemensam grundsyn där ansvar, etik och långsiktighet är centrala. Familjeföretag ser familjen som samhällets grund, med fokus på gemenskap och värderingar som förs vidare över generationer. Familjeföretag präglas av ett starkt ansvarstagande, både för anställda och för samhället, och strävar efter att skapa hållbara värden snarare än att fokusera på kortsiktig vinst. Genom att vara lokalt förankrade och bidra till samhällsnyttan exemplifierar familjeföretag principen om beslut på lägsta nivå och frihet under ansvar.

Denna långsiktiga och etiska syn på företagande ska vi politiker stödja med förslag som tryggar företagaren i sin vilja att investera i människor för att välfärden och Sveriges välstånd ska bli ännu starkare.

Fru talman! Vi har vid flera tillfällen här i kammaren lyft upp regeringens målinriktade arbete, där vi kristdemokrater har varit pådrivande, när det kommer till regelförenkling. Svenska företag, särskilt småföretag, ägnar fortfarande orimligt mycket tid åt administration och rapportering. Det är tid som borde gå till kunder, innovation och utveckling.

Under alltför lång tid har företagare burit på en tung börda av regelkrångel, osäkra tillståndsprocesser och oförutsägbart politiskt klimat. Det har hämmat tillväxt och innovation och i förlängningen välfärd. Nu gör vi upp med detta. Regeringen har gett myndigheterna tydliga uppdrag att inte bara minska regelbördan utan också förenkla språket och se till att nya regler granskas utifrån företagens perspektiv. Sunt förnuft ska in, och regelkrångel ska ut.

Fru talman! Företagaren berörs av tillståndsprocesser i den kommun man verkar i. Fri företagsamhet i kombination med en aktiv men samordnad tillsyn har länge varit en styrka. I dag upplever många företagare att de möts av ett lapptäcke av kontroller från olika myndigheter och från sin kommun, vilket gör tillsynen både arbetskrävande och kostsam.

Vi kristdemokrater vill se en tillsyn som är rättssäker, effektiv och samlad. Här spelar samarbetet mellan myndigheter och kommunen en avgörande roll.

Fru talman! Sverige behöver fler växande små och medelstora företag. De är ryggraden i vårt näringsliv och en nyckel till jobb, innovation och regional utveckling. Men många upplever i dag att det är för krångligt att delta i offentlig upphandling. Regelkrångel, resursbrist och orättvis konkurrens gör att mindre företag trängs undan. Det måste vi ändra på.

En fri och rättvis konkurrens är avgörande för ett välfungerande näringsliv. Regeringen går nu vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag. Det innebär att Bolagsverket får i uppdrag att tillhandahålla ett nationellt it-system för samordnad registerkontroll av leverantörer vid offentlig upphandling. Det här är ett viktigt steg. Genom en samlad kontroll kan vi slå vakt om skattebetalarnas pengar och säkerställa att de går till seriösa företag, inte till kriminella eller oseriösa aktörer.

Vi vet att organiserad brottslighet i dag inte bara handlar om våld och narkotika. Den letar sig in i våra välfärdssystem, våra arbetsplatser och våra upphandlingar. Därför måste vi agera kraftfullt. Genom att utveckla våra kontrollsystem, men också genom bred samverkan mellan myndigheter, näringsliv och akademi – som i initiativet Sverige mot organiserad brottslighet, SMOB – bygger vi ett starkare samhälle som syftar till att stärka Sveriges förmåga att bekämpa den kriminella ekonomin, att stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet samt att främja tvärsektoriell samverkan mellan relevanta samhällsaktörer.

Men det handlar också om att värna den sunda konkurrensen. Vi måste stå upp mot karteller, mot oseriösa metoder och mot osund prissättning som snedvrider marknaden. Här har Konkurrensverket en nyckelroll, inte minst i sitt arbete med att ta fram bättre verktyg för att identifiera leverantörer som inte håller måttet och för att enklare kunna förkasta orimligt låga anbud.

Herr talman! Sverige har länge varit ett av världens mest innovativa länder. Det ska vi fortsätta att vara. Men innovation sker inte i ett vakuum, utan innovation sker när företag känner framtidstro, när forskningsmedel används klokt och när offentlig sektor samarbetar med privat sektor. Regeringen fortsätter att satsa på forskning och utveckling, bland annat genom Vinnova och andra aktörer. Vi är öppna för partnerskap med näringslivet, men vi är också tydliga med att resultaten ska komma till nytta. Forskning ska inte bara stanna i rapportform, utan den kan också bli verkliga produkter, tjänster och jobb.

Herr talman! Näringspolitiken är inte en sidoverksamhet. Den är grunden för att vi ska kunna ha sjukhus, skolor och äldreomsorg. Därför måste vi alltid ha ett företagarvänligt perspektiv i vår politik. Vår vision för Sverige är tydlig: Vi vill ha ett land där människor vågar starta företag, där innovation får blomstra och där hela Sverige lever. Därför är en stark, ansvarstagande och framtidsinriktad näringspolitik helt avgörande.

Vi kristdemokrater kommer att fortsätta arbeta för ett företagsklimat i världsklass där hårt arbete, kreativitet och ansvarstagande premieras. Vi säger ja till framtidstro, ja till företagande och ja till en näringspolitik som bär Sverige in i nästa generation.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Det kan finnas många skäl till att man behöver utbilda sig som vuxen. Det är inte ovanligt att en lästrött elev efter ett antal år blir motiverad att ta tag i studierna och komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet eller gå en yrkesutbildning. Det kan också gälla nyanlända som behöver slussas in i det svenska samhället för att bli självförsörjande. De kanske har ett yrke med sig men behöver komplettera det som är specifikt för Sverige för att kunna utöva yrket här i vårt land. De kanske rent av vill skaffa sig ett nytt yrke som ger bättre möjligheter till jobb.

Detta handlar i grunden om människovärde där människor får växa genom ansvar, delaktighet och gemenskap. Att bidra till det gemensamma genom utbildning, arbete och engagemang stärker både individen och samhället. Därför ser vi kristdemokrater utbildning inte bara som ett verktyg för anställning utan också som en väg till delaktighet, egenmakt och integration. Ett jobb är inte bara en lön utan det innebär också ett sammanhang, en roll, ett bidrag till något större än en själv. Arbete är en bro in i samhällsgemenskapen.

Vi vet också att ett samhälle som håller samman kräver att människor möts över språkgränser, kulturgränser och livserfarenheter. Då behövs en vuxenutbildning som stärker språket, lyfter kompetensen och visar att alla behövs. Det handlar om att ge varje individ chansen att växa, att göra en omstart i livet, att fullfölja en dröm, att försörja sin familj. Det är ett ansvar vi som samhälle måste ta, och det är ett ansvar vi i Kristdemokraterna är stolta över att ta i regeringen.

Det finns alldeles för många barn i Sverige som aldrig har sett sina föräldrar gå till jobbet eller komma hem efter att ha upplevt en dag av arbetsplatsgemenskap med kollegorna. Sverige befinner sig i ett avgörande läge. Vi står mitt i en omställning där kompetensförsörjning inte längre är en framtidsfråga utan en nutidsutmaning. Därför måste utbildningen för vuxna vara både inkluderande och relevant hela livet, och därför måste den knytas närmare arbetsmarknaden.

Om man som nyanländ över huvud taget ska komma in på den svenska arbetsmarknaden är språket helt avgörande. Nästan en fjärdedel av företagen uppger att bristande språkkunskaper är huvudorsaken till deras rekryteringsproblem. Därför måste sfi fungera betydligt bättre än det gör i dag. Därför är vuxenutbildningen i form av sfi en oerhört viktig pusselbit för att fler ska kunna bli en del av det svenska samhället och för att Sverige som land ska klara den stora integrationsutmaning vi står inför. I ett samhälle där stora grupper av människor inte talar samma språk minskar tilliten, tryggheten och känslan av samhörighet.

Språket är nyckeln till ett samhälle där var och en får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Ingen ska hållas tillbaka, och ingen ska lämnas efter. Det är dags, fru talman, för en politik som utgår från att alla kan och ska lära sig svenska.

I Sverige ska det livslånga lärandet prioriteras. Här ska det vara möjligt att återgå till studier på komvux, folkhögskolor eller lärcenter när så behövs för att byta bana eller förverkliga drömmar. Det är detta som ger hopp och möjligheter för människor i hela landet.

Vuxenutbildningen har även en mycket viktig uppgift i att utgöra bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen, så att företag får den kompetens de behöver. En god utbildning kräver inte bara resurser utan också uppföljning och ansvar. Därför har regeringen förstärkt Skolinspektionens uppdrag permanent med särskilt fokus på komvux. Samtidigt har Skolverket reviderat kursinnehåll och styrdokument för att öka relevansen för utbildningarna utifrån samhälls- och teknikutvecklingen.

Regeringen bereder nu yrkesvuxutredningens förslag om att bland annat höja handledarersättningen i lärlingsutbildningar och ge arbetsgivare större inflytande. Ersättningen ska främja utvecklandet av och höja kvaliteten på lärlingsutbildning samt stimulera arbetsgivarna att ta emot lärlingselever i sina verksamheter.

Fru talman! Det är avgörande att vi fortsätter arbetet med att öppna dörrar till svensk arbetsmarknad och undanröja hinder, så att fler ska komma i utbildning och få möjlighet att omskola sig.

Fru talman! Med det vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Inför de stora utmaningarna att integrera utrikesfödda och andra grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden är folkhögskolorna en utbildningsform som är anpassad till den här målgruppen. Jag vet att målgruppen är angelägen även för statsrådet. Folkhögskolorna är en plats för stärkt integration och för att få fler personer i arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Har statsrådet planer på att verka för att regeringen avsätter ännu mer medel till folkhögskolorna för detta viktiga område?

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Mats Persson. Vi vet att utbildning är en avgörande faktor för att människor ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Folkhögskolorna spelar en avgörande roll i det livslånga lärandet genom sin flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig till såväl individuella som nya utbildningsvägar. De erbjuder en väg in i samhällsgemenskapen och ett vägval till yrkesutbildningar, högre studier och arbetslivet. Samtidigt skapar det en viktig social gemenskap, särskilt för dem som står långt från utbildning och arbetsmarknad.

Vi kristdemokrater har under det senaste året jobbat med lösningar för att bygga Sverige starkt. I det samhällsbygget ser vi att regeringen avsätter ökade medel till kompetensförsörjning i sin budget till utbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov. Yrkesutbildningen och yrkeshögskolan har fått utökade anslag, men folkhögskolorna har i stället fått minskade medel.

Hur ser ministern på folkhögskolornas framtida roll i utbildningssystemet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige står inför en ny era inom mineralpolitiken. Vår gruv- och mineralnäring har varit en grundbult i vårt lands industriella framgång och välfärdsbygge, och i ljuset av den gröna omställningen blir den än mer avgörande. Vi ser en växande global efterfrågan på kritiska metaller och mineral – resurser som är nödvändiga för elektrifiering, fossilfri energi och digital infrastruktur. Det är därför av yttersta vikt att vi säkerställer en trygg, hållbar och konkurrenskraftig råvaruförsörjning.

Regeringen arbetar just nu intensivt med att ta fram en ny mineralstrategi, vilken kommer att presenteras före sommaren 2025. Strategin syftar till att stärka Sveriges roll som ledande nation inom hållbar gruvdrift och råvaruförsörjning. Vi tar ett helhetsgrepp för att skapa en modern och effektiv mineralpolitik som både tryggar näringslivets behov och värnar våra miljömässiga och sociala åtaganden.

Herr talman! Sverige har en lång och stolt historia inom bergsbruk och mineralutvinning. Redan under medeltiden var vi en av Europas största järnproducenter, och vår koppar från Falu gruva byggde slott och kyrkor runt om i världen. Våra mineralresurser har format vårt land, skapat välstånd och lagt grunden för vår industriella utveckling. Nu är det vår tur att forma framtidens gruvnäring – en som är modern, hållbar och konkurrenskraftig.

Ökad tillgång till mineral och metaller är en nödvändighet för att möjliggöra det gröna samhällsbygget, stärka konkurrenskraften, elektrifiera Sverige och stärka svensk försvarsförmåga. Sverige är i dag Europas ledande gruvnation, och det ska Sverige fortsätta att vara. Det behövs fler gruvor för att minska Sveriges och EU:s beroende av råmaterial från tredjeländer, och regeringen arbetar därför målmedvetet för att effektivisera tillståndsprocesserna. Samtidigt ska vi fortsatt ha höga miljökrav.

En av regeringens prioriteringar är att säkerställa en mer förutsägbar och effektiv tillståndsprocess för mineralutvinning. Alltför långa och osäkra processer skapar hinder för investeringar och innovation inom gruvnäringen. Därför vidtar vi nu åtgärder för att förbättra förutsägbarheten i prövningsprocesserna och förenkla reglerna för prospektering. Samtidigt står det klart att miljöbalken fortsatt ska spela en viktig roll i dessa prövningar.

Ett annat viktigt initiativ är vårt arbete för att stärka Sveriges geologiska undersökning, SGU, i dess uppdrag att kartlägga malmpotentiella områden och utveckla metoder för att trygga svensk råvaruförsörjning. Detta är centralt för att vi ska kunna identifiera och utvinna de mineral som är avgörande för den gröna omställningen och teknikutvecklingen.

Herr talman! Den svenska gruvindustrin är betydelsefull för EU. Jag tycker att det är värt att nämna vilka mineral och metaller som finns i Sverige. Drygt 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion kommer från Sverige. Sverige står även för 45 procent av EU:s produktion av bly och för cirka en tredjedel av unionens produktion av zink. Sverige bidrar även med en stor del av produktionen av guld, silver och koppar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Sverige har en strategisk position i EU:s arbete med att säkra tillgången på kritiska råvaror. Vi har redan en central roll i unionens mineralförsörjning, inte minst genom vår järnmalms- och zinkproduktion. Regeringen stöder EU:s mål att öka den inhemska produktionen, förädlingen och återvinningen av kritiska råmaterial för att minska beroendet av externa aktörer. Genom att anta en aktiv roll i genomförandet av Critical Raw Materials Act säkerställer vi att Sverige fortsätter att vara en ledande leverantör av hållbart utvunna råvaror i Europa.

Herr talman! För att säkerställa att den svenska järnmalmen kan fortsätta att bidra till Europas råvaruförsörjning krävs även satsningar på infrastrukturen. Malmbanan är en pulsåder för svensk gruvindustri och en förutsättning för att vårt land ska kunna leverera järnmalm på ett effektivt och hållbart sätt. Vi kristdemokrater i regeringen har därför prioriterat utbyggnad och upprustning av Malmbanan för att öka kapaciteten och minska de flaskhalsar som hotar Sveriges export av viktiga mineral. Det är med dessa investeringar vi stärker Sveriges konkurrenskraft och säkerställer att svensk gruvindustri kan fortsätta att vara en motor i den gröna omställningen.

Fru talman! Jag vill också slå ett slag för det nyinrättade gröna accelerationskontoret. Kontoret leds av två industrisamordnare som ska öka tempot i Sveriges beslutsprocesser för att underlätta företagsinvesteringar som gör Sverige grönare och rikare. Det inkluderar även etableringar inom gruvklustret. Arbetet ska främja koordinering mellan offentliga och privata aktörer. Industrisamordnarna har som uppgift att samla alla berörda parter – till exempel myndigheter, kommuner och företag som behövs i en beslutsprocess – vid samma bord för att tillsammans ta projekt snabbt framåt.

Regeringens mineralpolitik handlar om att förena industriell utveckling med hållbarhet. Genom att säkerställa en konkurrenskraftig gruvnäring, snabba och rättssäkra tillståndsprocesser samt en ansvarsfull miljöhantering bygger vi en långsiktig och hållbar råvaruförsörjning. Den kommande mineralstrategin kommer att ge tydliga riktlinjer för hur Sverige ska fortsätta att utveckla sin mineralpolitik i en tid då råvaror blir en allt viktigare strategisk fråga.

Innan jag avslutar mitt anförande vill jag lyfta fram den positiva utvecklingen i svenskarnas inställning till gruvnäringen. Enligt en färsk undersökning från Sveriges geologiska undersökning och Novus, som genomfördes i december 2024, anser 74 procent av Sveriges invånare mellan 18 och 79 år att gruvnäringen är viktig för svensk ekonomi. Dessutom vill majoriteten att svensk gruvnäring ska få rätt förutsättningar för att säkra tillgången på samhällsviktiga metaller. Denna positiva utveckling vad gäller inställningen är ett bevis på att våra ansträngningar för att främja en hållbar och konkurrenskraftig gruvnäring uppskattas av allmänheten. Det ger oss ytterligare motivation att fortsätta på den inslagna vägen och säkerställa att Sverige förblir en ledande nation inom gruv- och mineralnäringen.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram vikten av att ha en öppen och faktabaserad debatt om mineralpolitiken. Det är inte antingen eller – vi kan och ska både värna vår miljö och stärka vår industri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mineralpolitik

Sverige har alla möjligheter att gå i bräschen för en hållbar och ansvarsfull gruvnäring. Det är också precis det vi gör. Med rätt beslut i dag skapar vi jobb, innovation och tillväxt för framtiden.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag, fru talman.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Företagande är en av grundpelarna för Sveriges välstånd. Små och stora företag skapar jobb, innovation och tillväxt, men många företagare känner att de kvävs av regelbördor och tung byråkrati. I dag debatterar vi betänkandet om regelförenklingar för företag, och jag vill tydligt understryka att denna regering, med Kristdemokraterna i spetsen, från första dag i regeringsställning har prioriterat att göra det enklare att starta och driva företag i Sverige.

Företagare lägger i genomsnitt tio timmar i veckan på administration. Byråkrati bygger en trögrörlig organisation, vilket i sin tur blir kontraproduktivt då företagaren blir mindre flexibel och anpassbar mot exempelvis kund och marknad.

Vi har redan vidtagit en rad viktiga åtgärder för att minska företagens regelbörda. Vi har etablerat Förenklingsrådet, som aktivt arbetar för att identifiera och föreslå förenklingar för svenska företag. Vi har även tillsatt ett implementeringsråd för att säkerställa att EU-regler genomförs på miniminivå utan onödiga extrakrav. Det är av största vikt att våra svenska företag ska kunna konkurrera på lika villkor, och det innebär att vi måste sluta göra det svårare för dem än för deras europeiska konkurrenter.

Herr talman! Vi gör mer. Vi ser det som avgörande att förvaltningsmyndigheternas handläggningstider kortas och att kontakten mellan myndigheter och företag förbättras. Tillståndsprocesser ska vara förutsägbara och effektiva. Här har vi vidtagit åtgärder genom att ge flera myndigheter i uppdrag att se över och effektivisera sina tillståndsprövningar. Dessutom pågår nu en välkommen översyn av miljöprövningsprocessen för att göra den mer flexibel, förutsägbar och tillgänglig. Vi vägrar att acceptera att det tar flera år att få tillstånd för investeringar som kan skapa jobb och tillväxt.

Vi tar också nästa steg för att modernisera och digitalisera företagens myndighetskontakter. Vi vill minska den moment 22-situation som företagarna vittnar om genom att införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheter.

Genom att vidareutveckla plattformar som Verksamt.se säkerställer vi också att företag endast behöver lämna en uppgift en gång, och vi skapar en mer effektiv och smidig process för företagaren.

Herr talman! Världen omkring oss är orolig. Vi ser ett ökat behov av att prioritera Sveriges säkerhet och försvar, och detta kräver ekonomiska resurser och stabilitet. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv är avgörande för att vi ska kunna finansiera vårt försvar, trygga våra värderingar och upprätthålla vår välfärd. Vi måste ge svenska företag de bästa förutsättningarna att lyckas, särskilt i tider av osäkerhet och global ekonomisk turbulens.

Sverige är ett land som präglas av tillväxt, innovation, spetskompetens och välfärd. Vi har potential att vara världsledande på flera områden, och därigenom kan vi få fler i arbete, bättre vård, bättre skola samt trygga familjer, vilket leder till en välfärd av högsta klass.

Investerar i Sveriges framtid och genomför reformer som sätter fart på den svenska tillväxten gör vi genom att minska regelkrånglet, och med det skapar vi en mer förutsägbar och företagsvänlig politik.

Jag vill också, herr talman, lyfta fram tre värdeord som vi kristdemokrater har med oss i vårt politiska arbete, nämligen vård, vardag och värderingar. Dessa värdeord bygger på att vi ser till att vårda företagaren så att vi kan förstå denne så att vi kan agera på vardagsnära utmaningar och de grundläggande värderingar som företagaren bygger sitt företag på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Så sent som i förra veckan hade jag ett öppet och ärligt samtal med representanter för flera företag, och jag fick återigen en värdefull inblick i företagarnas vardag. Företagarna visar en inre motivation och passion för sina företag och samhället. De berörs av dem som är arbetslösa eller inte har utbildning. De berättar också om att alltför mycket tid går åt för att snitsla sig fram genom alla regler och tung administration för att göra rätt. De lyfter också fram en del förenklingar som regeringen har gjort, till exempel att inte behöva redovisa papperskvitton. De digitala kvittona räcker, och det är en stor framgång.

Kristdemokraterna har som grund att politiken är värderingsstyrd. Ett värderingsstyrt ledarskap bygger på det motsatta när det handlar om regelkrångel för företagarna och kostnadsdrivande administration. Svenska företag vill växa, och nu tar vi bort hindren. Regelförenklingar minskar en tung börda och frigör tid och resurser som i stället kan användas för att utveckla verksamheten.

Det finns fortfarande mycket att göra, herr talman, men vi är på rätt väg. Kristdemokraterna i regeringen kommer att fortsätta driva på för att skapa ett bättre företagsklimat för ökad konkurrenskraft. Ett starkt näringsliv är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta vara en stark välfärdsnation. Därför arbetar vi målmedvetet för företagarens frihet från regelkrångel och kostsam administration.

Och med detta, herr talman, vill jag än en gång yrka bifall till förslaget i betänkandet.