Marie-Louise Hänel Sandström

Herr ålderspresident! I morse hade vi möte i utbildningsutskottet. Vi talade just om elevhälsoutredningen, som jag tycker är oerhört bra. Jag tror att det kommer att bli väldigt bra. Där talar vi just om att stöd ska komma tidigare. Vi avsätter förstås också resurser för att det ska kunna bli så. Det handlar om att eleverna kommer att få stöd på den nivå de behöver. De kan behöva stöd på olika sätt. Det kan vara mindre grupper eller större grupper. Vi pratar också om screening.

Vi gör mycket just för att hjälpa eleverna. Vi uppfattar det nog på olika sätt. Men jag anser att vi vill se varje elevs förmåga och hitta var någonstans de befinner sig för att de ska kunna få så bra stöd som möjligt. Det gör vi också en stor satsning på.

Sedan tänker jag på det här med friskolor. Regeringen säger när det gäller friskolor eller kommunala skolor att det viktiga är att det finns kvalitet i skolan. Det finns många friskolor som har jättehög kvalitet och många kommunala skolor som också har det.

Tyvärr kan det brista på båda håll. Skolinspektionen har nu tyvärr fått ta över en skola till – i Norrland eller kanske i Lappland – som inte fungerar. Det är otroligt viktigt att den möjligheten finns, om inte skolan fungerar, för det är kvaliteten som är det viktiga.

Friskolorna behövs, för de har många olika resurser som är väldigt viktiga. Men pengarna ska givetvis gå till utbildning. Det tycker vi absolut är prioriterat. Jag kan inte riktigt se skillnaden här. Regeringen satsar mycket på elevhälsoutredningen, som jag nämnde. Det kommer att vara mer stöd. Det kommer att finnas mer personal som kan delas upp på fler sätt. Men vi ser också på friskolan. Vi vill att det ska vara hög kvalitet på alla, och fungerar de inte ska vi givetvis se till att de inte är kvar. Det ska vara hög kvalitet, och vinsterna ska användas i skolan.

Herr ålderspresident! Ledamoten Åsa Westlund uttrycker en väldigt stor oro för dagens elever. Det gör vi också från regeringens sida. Därför har vi just nu tolv utredningar igång. Vi ser att kvaliteten sjunker, och tyvärr ser vi också att det finns mycket otrygghet. Studieron fungerar inte riktigt som den ska.

Vi ser att det är mycket vi kan göra. Tolv utredningar gör vi nu för att förbättra i skolorna. Jag vill lugna ledamoten med att säga att det sker väldigt mycket nu. Det är sådant som tidigare regeringar tyvärr inte har gjort som vi måste kompensera för. Mycket kommer att hända. Det tar tyvärr lite tid innan vi riktigt hinner få ordning på alla våra utredningar. Men de kommer att komma. Det gör också att eleverna ska kunna känna sig tryggare i skolan.

Åsa Westlund är orolig för skattesänkningar. Jag vill bara säga att de skattesänkningar som regeringen nu gör är för alla som arbetar. Det påstås ofta att det bara är för de rika, men det är för alla som arbetar. Det är också för att det ska kunna fungera här i samhället.

Det har gjorts mycket av den här regeringen som Socialdemokraterna inte har gjort tidigare. Det jag vill fråga ledamoten är: Vad är det som Socialdemokraterna skulle göra bättre än vi när det handlar om till exempel trygghet och studiero? Det är ju några av våra stora portalfrågor nu.

Vi jobbar med lugn och ro i klassrummen. Vi stärker lärarna. Vi ser över betygssystemet. Vi ser också över friskolorna. Jag funderar på vad mer Socialdemokraterna skulle ha gjort som vi inte gör, för jag tycker att vi gör otroligt mycket.

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Läroplansutredningen har nyligen presenterats och är nu ute på remiss. Uppdraget har varit att förbättra förutsättningarna för elevers lärande och att kunskapsutvecklingen ska öka. En problembild är de sjunkande studieresultaten för eleverna och att skillnaderna ökar mellan dem som kan mest och dem som har de lägsta kunskaperna.

Det finns också en stor oro för att den förändrade lärarrollen gör att det blir svårare att rekrytera lärare. Lärarens roll har blivit mer handledande i stället för kunskapsförmedlande.

Lärarna är förstås de viktigaste resurserna på skolan, och vi måste både se till att behålla lärarna och se till att kunna rekrytera fler lärare. Min fråga till skolministern är därför: Hur kan vi arbeta aktivt för att kunna skärpa och stärka lärarrollen?

Fru talman! Även min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Regeringen har i dag gett besked om stora och tydliga satsningar för en tryggare skola, vilket tyvärr är helt nödvändigt. Vi kommer aldrig att glömma händelsen i Örebro. Nästan varje dag ser vi hur otryggheten i skolan ökar. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har ökat med 150 procent de senaste tio åren.

Men det finns ändå ljus i mörkret. De här förändringarna träder i kraft den 1 april. Till exempel slopas tillståndskrav för att ha kameraövervakning i skolan. Det kommer också lagändringar om säkerheten i skolan. Men det viktigaste arbetet är ändå det förebyggande, som vi pratade lite grann om här tidigare. Där ingår bland annat satsningar på förbättrad elevhälsa, akutskolor och även skolsociala team. De skolsociala teamen arbetar med att få elever att gå till skolan, förstås, men också att kunna nå målen.

Min fråga till socialtjänstministern är hur vi kan stärka de skolsociala teamen, förbättra samarbetet med socialtjänsten och kanske också öka det.

Fru talman! Tack så mycket, Daniel Riazat, för svaret, om det nu var ett svar. Det är ändå roligt att Daniel Riazat tycker att det är bra att vi begär repliker. Vi begär repliker när vi tycker att det är befogat att begära repliker, och det var det i dag. Därför fick Daniel Riazat en replik.

Regeringen har tolv utredningar på skolområdet. De kanske borde ha gjorts av en tidigare regering men har inte gjorts. Det görs för att kunna förbättra mycket i skolan. Det är mycket som behöver förbättras och göras. Det är därför vi har de här utredningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Jag tror att ledamoten egentligen vet att man måste göra en utredning först innan man kan få ett lagförslag, och det är därför vi gör det. Vi påskyndar dem. Det har nästan kommit en utredning i veckan, så nu kommer det att hända väldigt mycket. Men man måste bereda innan, och det vet också ledamoten att man måste göra.

Vi gör självklart utredningar för att kunna införa förändringar och förbättringar som inte gjordes när tidigare regeringar satt vid makten men som vi gör nu. Det finns jättemycket som vi kommer att förbättra.

Vi talar om elevhälsan. Det är otroligt viktigt att vi gör det och att den finns tillgänglig. Vi har också detta med trygghet och studiero. Vi vill också få med föräldrarna och se till att hela skolan finns med.

Det handlar om att läraren är den som beslutar i klassrummet. Det har också lett till en del oro när elever säger att de inte vet vad som förväntas av dem. Därför har vi betonat att läraren bestämmer i klassrummet och att rektorn har det pedagogiska ansvaret, till exempel.

Det handlar om att få studiero. Det är också en oro att man inte har studiero i skolan, och då mår man inte bra. Vi har en otroligt viktig utredning som handlar just om trygghet och studiero. Tyvärr är det omständigheter som har visat på betydelsen av att det ska vara säkert och tryggt i skolan.

Det görs otroligt mycket från regeringens sida. Jag tycker att tolv utredningar är ganska mycket. Det kommer nästan en i veckan, och det kommer att komma ännu fler. Ledamoten har mycket att se fram emot.

Ledamoten är redan nu väldigt kritisk till de utredningar vi gör, låter det som. Jag tycker att ledamoten ska ha lite förhoppningar. Det kommer mycket positivt. Det är förändringar som behövs i frågor som är eftersatta av tidigare regeringar.

Fru talman! Tack så mycket för anförandet, Daniel Riazat!

Ledamoten var väldigt orolig för elevernas hälsa. Det är jag, Moderaterna och regeringen också. Därför satsar vi jättemycket på att eleverna ska må bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Jag tänkte egentligen fråga vad det är som Daniel Riazat inte har sett att vi gör. Vi har en hel utredning om elevhälsan och att få en förbättrad och jämställd elevhälsa så att den är lika i olika skolor.

Vi satsar på ett nytt betygssystem. Det är en stressfaktor just nu när betygssystemet inte är anpassat till den kognitiva nivå som eleverna är på.

Vi satsar på att det ska finnas läromedel som är kvalificerade och att se till att det är välfungerande läromedel.

Vi satsar också på mer tid för lärarna för att de ska hinna med för- och efterarbete.

Min fråga nu till ledamoten är: Vad är det som Vänsterpartiet vill göra mer som inte vi gör? Vi gör otroligt mycket från Moderaterna och regeringen.

Fru talman! Skattesänkningarna gäller ju för alla människor. Jobbskatteavdraget är till för alla som arbetar. Det är inte bara för de väldigt rika. Det är för alla som arbetar, och det tycker jag är jättebra. Vi har gjort många skattesänkningar och kan göra många fler för alla yrkesgrupper, vilket är positivt.

Vi verkar ha olika syn på vad en helrenovering är. Daniel Riazat säger att det innebär att något ska försvinna genom den. Men en helrenovering brukar inte betyda att något försvinner. Det handlar snarare om att man kanske ändrar eller förbättrar någonting. Men vi har olika syn på vad en helrenovering är. Det är helt klart.

Vi gör en översyn av friskolereformen. Vi vill att skolpengen ska hamna i skolan. Därför gör vi en översyn och ser till att det ska fungera väl. Det finns många friskolor som fungerar alldeles utmärkt. Det finns friskolor som inte fungerar, precis som det finns kommunala skolor som inte fungerar. Och det finns kommunala skolor som fungerar alldeles utmärkt. Vi gör en översyn, och det kan man kalla en helrenovering. Men systemet kommer som sagt inte att försvinna. Det är inte vad en helrenovering är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Som ledamoten vet är det kommunernas ansvar att ordna utbildningar. Jag anser nog egentligen inte att regeringen ger för lite pengar till skolorna, utan det är kommunerna som prioriterar på ett annat sätt än vad vi kanske tänker när vi skickar pengarna. De har inte fått minskade anslag, utan det finns pengar till att ordna skolor. De är till både gymnasieskolor och grundskolor. De är kommunernas ansvar.

Jag visste nog att Daniel Riazat skulle ta upp frågan om sänkta skatter för miljardärer. Den frågan kommer i vartenda anförande. Men vi har även diskuterat tidigare att alla inkomsttagare behövs och att alla beskattas väldigt mycket. Daniel Riazat vet att miljardärer beskattas otroligt mycket jämfört med många andra. Skattepengar kommer in även tack vare att det finns rika människor i Sverige. Men alla belastas av skatterna, som fortfarande är för höga och som kan sänkas ytterligare.

Vad gäller det ledamoten kallar marknadiseringen av friskolorna gör vi en reform för att se över friskolorna. De ska fungera väl. Jag tycker inte att de är något experiment. Vi använder väldigt många olika friskolor. Vi använder oss också av förslagen vad gäller yrkesskolor. Det är entreprenörer som finns med. Näringslivet ordnar utbildningar. Vi pratar om lärlingsutbildningar. Det är oerhört viktigt att marknaden är med. Det är så vi klarar utbildningarna. Det är också så vi kan möta kraven på att anpassa dem till marknadens behov. Vi kommer att fortsätta jobba på olika sätt med hur vi kan utforma skolorna.

Friskolereformen tror jag är bra. Friskolorna ska fungera. Jag tycker att de kan fungera ännu bättre. Det är viktigt, och därför går vi också igenom dem. Några löften till Daniel Riazat kommer jag inte att ge om vad vi kommer att säga 2026.

Fru talman! Tack, Anders Ådahl, för en mycket smal fråga – hur vi ska klara hela arbetsmarknadens behov!

Självklart är kompetensbristen en jättestor och allvarlig fråga. Därför försöker vi också utforma det här med dimensionering. Det handlar om vad eleverna önskar läsa men framför allt om vad som behövs i samhället. Det kan vara inom näringsliv och inom sjukvård; det kan vara inom vad som helst där vi har brist. Det handlar också om att vi utformar utbildningar efter de behov som finns.

Arbetskraftsinvandring kommer vi att behöva jättemycket av; det vet vi redan nu. Vi har jättestor brist på utbildade, även inom högskoleutbildningen. Att vi kommer att behöva det i framtiden ser Moderaterna som en självklarhet. Vi kommer att behöva arbetskraftsinvandring men också utbildningar som är mer anpassade efter arbetsmarknadens behov.

Detta tycker jag finns med ganska mycket i det här betänkandet. Jag tycker att vi pratar om det i nästan allt. Det handlar om hur vi dimensionerar och hur vi samarbetar mellan kommuner och regioner och med näringsliv och välfärdsyrken, vad det är som behövs och vad vi ska utbilda inom. Vi jobbar jättemycket med de frågorna. Det är framtidsfrågor, kan man väl säga.

Fru talman! Tack så mycket, Anders Ådahl, för frågorna!

Självklart är det viktigt att man klarar gymnasiet. Men en prioritering där är att man till att börja med måste ha en bra grundskoleutbildning, och det saknas tyvärr.

Vi gör nu utredningar om hur läroplanen och även lärarutbildningen ska kunna förbättras för att eleverna ska klara grundkunskaperna i grundskolan. Då har de bättre förutsättningar att också klara gymnasieskolan. Det är steg ett, kan man väl säga.

Det kan också vara så att man väljer ett yrkesprogram som man inte passar för och som kanske inte är det man borde ha valt egentligen. Då handlar det mer om att vi kan informera om vad man ska söka för program på gymnasiet. Det finns ju flera olika, som jag nämnde tidigare. Det finns ett antal högskoleförberedande och ganska många yrkesförberedande. Nu har vi också förslag på en ny väg, den tvååriga yrkesgymnasieutbildningen, så att man ska ha mer att välja på. Men då måste man också veta att det finns mer att välja på.

Jag tror att steg ett är att vi har en grundskola som faktiskt är förbättrad så att man klarar den. Vi måste också se till att man kommer till rätt gymnasieprogram.

Det är givetvis också viktigt hur gymnasiet utformas. Som jag nämnde tidigare är alla elever inte stöpta i samma form. Man kanske måste ha olika stöd för att klara gymnasiet. Det finns ganska många som jobbar med studieteknik, till exempel många elevhälsor, så att man också kan lära sig hur man studerar när man kommer till gymnasiet.

Ibland har man kanske varit ganska omhuldad när man gått i grundskolan, men många får ett uppvaknande när de kommer till gymnasiet. Där är man ju en av väldigt många. Man har också många olika lärare, vilket kan vara ett uppvaknande. Då kan man behöva stöd också i fråga om hur man studerar.

Fru talman! Tack så mycket, Niklas Sigvardsson, för frågan!

Självklart tycker Moderaterna att det är viktigt. Vi sa inte att man inte får lov att undervisa. Det handlar om att det inte måste prioriteras. Självklart tycker vi inte att det här ska försvinna från utbildningen. Vi har det ganska mycket i många former av utbildning, så det kommer att finnas kvar, men vi gör det på annat sätt.

Vi tycker fortfarande att det är viktigt att prioritera. Det är klart att vi inte vill se några arbetsplatsolyckor. Det kommer att finnas kvar på annat sätt, men nu måste inte lärarna ha det som en prioritet. Det måste inte stå exakt så i kursplanen, men givetvis får man fortfarande informera om detta. Det kommer man också att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Tack, ledamoten Sigvardsson, för frågorna!

Detta är självfallet mycket viktiga frågor. I alla yrkesutbildningar ingår det arbetsplatsförlagd utbildning, så man kommer att vara ute på arbetsplatser och givetvis få lära sig mycket praktiskt om arbetslivskunskap och hur man ska skydda sig. Vi kommer alltså inte att ta bort detta, utan mycket kommer att ske när man är ute på sin praktik. Vi tar inte bort det helt, utan det finns kvar.

Det här är såklart jätteviktigt. Vi vill absolut inte se några arbetsplatsolyckor, utan vi prioriterar såklart att sådana inte ska inträffa.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets betänkande.

Tiden i gymnasiet är för många ungdomar väldigt viktig. Om man inte varit säker tidigare på vad man ska bli när man blir stor är det kanske då man börjar fundera på det.

Jag minns själv när jag började i gymnasiet. Då bodde jag lite utanför Göteborg, och man fick ta bussen in till stan. Man fick träffa nya klasskompisar, och man fick gå en väldigt bra utbildning. Den känns fortfarande väldigt positiv, och jag har fortfarande kontakt med många av mina gymnasiekamrater.

Även mina söner, som ganska nyss har gått ut gymnasiet, vittnar om att man möttes av elever som hade samma intressen när man kom till gymnasiet, och man hade en väldigt bra studietid. Flera av dem läser nu på samma lärosäte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Efter fullgången utbildning på gymnasiet ska den unge vara redo för ett yrkesliv eller för högre studier på ett lärosäte. Detta baseras oftast på om man har gått ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Det finns också fyra olika introduktionsprogram inom gymnasiet för de elever som inte har full behörighet till ett nationellt program.

Några av dessa innehåller också ett yrkespaket, som precis nämndes, för att snabbare komma ut i arbetslivet. Det är också viktigt att de här yrkesprogrammen är uppdaterade och anpassade till arbetsmarknadens behov. Vi har också introduktionsprogram som kan ges till elever som saknar godkända betyg från grundskolan. Man kan komplettera under introduktionsprogrammet.

Fru talman! Skolverket har som uppdrag att ansvara för kompetensförsörjningen och att underlätta för elever att komma ut i yrkeslivet. Det ska ske på både nationell och lokal nivå. Detta ger också en ökad flexibilitet, och det krävs att det finns eftersom det händer så mycket i omvärlden. Här ingår också den anpassade gymnasieskolan och komvux.

Kommuner, regioner och enskilda huvudmän planerar och bestämmer antalet platser på olika utbildningar. Det ska tas hänsyn till ungdomarnas efterfrågan, men förstås även tydligt till arbetsmarknadens behov. Det är väldigt viktigt att vi samverkar – vilket har nämnts – mellan kommuner och regioner. De måste ju ha en bra kompetensförsörjning inom både välfärd och näringsliv och inom både offentlig och privat arbetsmarknad.

Det är viktigt att regionerna samarbetar, och man måste se kompetensbehov på både kort och lång sikt. Det är något det i dag vittnas om när det gäller vad som kan hända under en ganska snabb fas. Det är ett digert arbete från båda håll att se vad det är som efterfrågas på både kort och lång sikt. Det är också viktigt att man får veta vilka utbildningar som finns samt vad de kan leda till.

En lagändring om dimensionering kommer att träda i kraft redan den 30 juni i år. Det ska bli intressant att se vilka förbättringar som kan ske genom den.

Fru talman! Alla elever är inte stöpta i samma form. Det behövs flera vägar till yrkeslivet. Det tycker Moderaterna är oerhört viktigt. Man måste kunna se olika lösningar för att komma ut i arbetslivet.

Tidigare fanns en försöksverksamhet med så kallade branschskolor, men den lades ned när man såg att den inte riktigt fungerade som man hade tänkt. För få sökte, och det blev lite andra yrkesutbildningar än man hade planerat för. Men nu använder vi erfarenheterna därifrån. Exempelvis kan man ha mer utbildning i yrkesämnen på entreprenad för att öka kompetensen, framför allt inom yrken där det är ganska snävt och utbildningarna är dyra. Vi kommer givetvis att följa utredningen under våren.

Regeringen arbetar också med att komplettera yrkesutbildningarna med lärlingsutbildningar, något som är väldigt intressant. Detta kan man se utomlands. Jag var på en verksamhetsresa i Schweiz. Där använde de det här väldigt mycket, och de har sett att det blivit en stor och positiv förbättring inom många bristyrken. Här måste vi göra en ändring så att arbetsgivare får betalning för att ha lärlingar, och lärlingar måste få en lite högre ersättning än vad de har i dag.

Fru talman! Jag var i Åre för några veckor sedan och besökte då Åre hotell- och restaurangskola. Här är inriktningen att bli kock. Det är ett viktigt yrke där det råder stor brist just nu. Jag fick se deras Wall of fame över alla kändiskockar som hade studerat just på restaurangskolan i Åre och som nu arbetade över hela världen. Några vill vi givetvis behålla i Sverige, men det här är verkligen ett framtidsyrke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

När jag var där hade niondeklassare från olika skolor bjudits in för att tävla i konsten matlagning. Detta gjordes förstås för att locka dem till denna utbildning men också för att de skulle se den goda stämning och sammanhållning som fanns där liksom de goda framtidsutsikterna. Arbetsförmedlingen var också där just den dagen och talade om att i stort sett alla får ett arbete direkt efter sin restaurangutbildning.

Det här var ett mycket positivt exempel på hur man kan locka till sig elever genom att berätta vilka olika utbildningar som finns. Detta görs även på andra håll. Flera andra har satsat på tävlingar bara för att öka statusen och visa att det är viktigt att gå en yrkesutbildning och att man snabbt kan få jobb efteråt.

Fru talman! När det gäller fler vägar till yrkeslivet görs även satsningar på en ny form av tvåårig yrkesutbildning på gymnasiet vid sidan av de två nationella program som redan finns. Denna vänder sig till elever som inte har behörighet att komma in på gymnasiet med dagens behörighetsregler.

Regeringen och Moderaterna har tillsatt en utredning om betyg dels för att ta bort den så kallade betygsinflationen, dels för att betygen ska bli tydligare och mer transparenta. Det kommer att bli en skala från ett till tio. Som det ser ut just nu ska man ha kommit upp till en fyra för att komma in på gymnasiet. Detta kan underlätta för fler att komma in på gymnasiet. Det är viktigt att den här tvååriga yrkesutbildningen är just tvåårig.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

(forts. § 13)

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Under de senaste veckorna har många tankar gått till Örebro och Campus Risbergska. Det var så många som drabbades – offren, anhöriga, elever, personal samt polis och räddningstjänst. Några frågor som dykt upp efter det akuta skedet är: Vad kan vi göra för att det inte ska hända igen? Hur ska eleverna kunna känna sig trygga i skolan igen? Hur kan detta påverka den psykiska ohälsan, också det en stor oro?

Förra veckan var jag på ett seminarium som anordnats av Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd och Tim Bergling Foundation, och där talades det just om det förebyggande arbetet och om den ökande otrygghet som elever känner i skolan.

Hur kan vi förbättra det förebyggande arbetet, och hur kan vi stärka elevhälsan så att detta inte händer igen och så att man fortsättningsvis kan känna sig trygg i skolan?

Herr talman! I förra veckan beslutade regeringen om en nationell strategi för att underlätta och stödja arbetet för psykisk hälsa och suicidprevention. Titeln Det handlar om livet är mycket talande. Detta är en väldigt efterlängtad strategi.

Ludvig Fredriksson från Moderat skolungdom i Göteborg sitter här uppe på läktaren. Han har varit praktikant hos mig under en vecka. Vi har pratat mycket om vad som kan vara viktigt när det gäller de här frågorna. Han går på gymnasiet, och hans perspektiv är att det här är en fråga man pratar ganska mycket om. Vi vet att detta drabbar många tjejer. Psykisk hälsa och arbetet mot psykisk ohälsa är viktigt. Vi måste prioritera detta.

Nu har regeringen tagit tag i det här, vilket är väldigt positivt. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ansvarar nu för att samordna, stödja och prioritera detta arbete. Det är dock ganska mycket som parterna ska samarbeta om, och det är ganska mycket som tyvärr inte riktigt fungerar i dag. Ludvigs och min fråga är vad statsministern tycker att vi behöver prioritera först. Vad ska vi först ta tag i, och hur kan vi göra det? Det här är mycket viktiga frågor som måste prioriteras.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Anders Ådahl för Centerns beskrivning. Vi har uppenbart olika tolkningar av vad "mer av samma" är. Jag tycker inte att det här är mer av samma. Jag pratar mycket mer om att vi måste prioritera - och prioritera spjutspetsforskning - för att kunna utveckla vår konkurrenskraft i Europa och globalt. Självklart ska bredd finnas kvar, men vi ser att vi måste prioritera spetsforskning mer. Det är en förändring mot hur det har varit tidigare.

Forskningsråden får stora anslag, men det är också för att man ska kunna söka i konkurrens. Vi anser att det går att öka kvaliteten på det sättet. Vi har också pratat om att vi har excellenscenter. Där ska man kunna ha mer långsiktig forskning. Det ska vara banbrytande program, och det ska vara teknikutveckling. Excellenscenter är något som redan finns men som vi prioriterar för att vi tror att långsiktigheten är viktig. Den finns inte riktigt i dag. Vi ser en stor ökning framöver, och vi tänker givetvis fortsätta efter 2028 - vi ska bara få mandat att bilda ny regering.

Detta har alltså bara börjat, kan man säga. Sverige ska vara konkurrenskraftigt globalt och finnas kvar som den forskningsnation det redan är. Jag ser inte från regeringens och Moderaternas sida att vi gör mer av samma, utan jag ser att vi nu satsar öronmärkt och prioriterat och satsar på spjutspetsforskning. Jag tror att detta är viktigt för den svenska forskningens framtid och för att vi ska finnas internationellt och vara det lilla men smarta landet som syns.

Jag vill höra hur Centern ser på detta.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Det var kanske lite av ett domedagsanförande från ledamoten om den, som jag tyckte, positiva forskningsproposition som presenterades i förra veckan. Jag ser inte riktigt den anledning till oro som ledamoten ser. Regeringen och Moderaterna ser ett stort värde i att vi samarbetar med till exempel näringslivet. Det står på flera ställen att vi ska jobba tillsammans med företag, att företag föder innovation och att vi ska bli mer konkurrenskraftiga och ha mer samarbete.

Vad jag också funderar över är att den föregående propositionen inte innebar riktigt det lyft som vi hade önskat utan var lite mer av samma. Därför ville regeringen och Moderaterna nu göra en större förändring, som ska kunna leda till den där excellensen - vilket jag tycker är ett viktigt uttryck - och till att Sverige är ett land som står sig när det gäller konkurrenskraft. Jag känner nog att det var viktigt att vi från Moderaternas och regeringens sida gjorde en förändring för att se om vi kan förbättra det här. Mer av samma hjälpte i varje fall inte, så jag tycker att det var viktigt.

När det gäller det här med bildning har jag inte kontrollerat om det används så sällan som ledamoten säger, men bildningen har vi ju med oss genom hela utbildningsväsendet, som vi har talat om tidigare i dag. Vi ser att bildning är viktigt ända från förskolan, egentligen, och vi satsar nu otroligt mycket på att göra utredningar om lärarutbildningen, om läroplanen och om vad vi ska ha för material. Bildning följer alltså med genom hela utbildningsväsendet, anser jag, och det är kanske därför det inte nämns så mycket. Vi antar nämligen att bildningen har följt med till forskningsvärlden. Jag känner alltså inte den oron.

Jag är egentligen mer nyfiken på vilken lösning Centerpartiet vill se. Föregående proposition gav ju inte riktigt den lösning man önskade, och därför gör vi nu förändringar. Jag kan inte riktigt se hur Centerns förändringar ska kunna göra att det här blir bättre, så jag är nyfiken på hur Centern egentligen vill organisera det.

Fru talman! Jag vet inte om jag ska tacka ledamoten för frågan, för jag vet inte om det var någon fråga. Men givetvis tycker vi att det är otroligt viktigt med utbildning.

Det är ju positivt att ledamoten vet vad regeringen kommer att göra till våren, för det vet vi inte själva. Tydligen vet ledamoten mer än vad vi gör.

Givetvis ser vi alltid över var det saknas pengar och var det är bekymmer, precis som vi gjorde med omställningsstudiestödet. Stora satsningar gjordes, och regeringen eftersökte också förslag från både CSN och parterna på hur man skulle göra för att underlätta med till exempel digitalisering. Det handlar om att underlätta hanteringen av ansökningarna, helt enkelt. Regeringen gjorde stora satsningar på att lösa detta.

Både från Socialdemokraternas och från regeringens sida kan man nog säga att det var en väldigt stor anstormning av ansökningar, vilket man inte riktigt hade räknat med. Man hade inte riktigt budgeterat för det. Planeringen var att man skulle gradera upp det efter ett år, men det var många fler som sökte, och det blev en överraskning för alla partier. Man behövde lösningar för att påskynda handläggningen. Nu är man i stort i fas, och det blir snabba svar när det gäller omställningsstudiestödet.

Givetvis kan regeringen också göra omprövningar av var det kan behövas fler studieplatser. Exakt var kan jag inte säga i nuläget. Men jag kan ändå säga att regeringen är noga med att det finns utbildningsplatser. Man är noga med att vi har lärarutbildningar som fungerar och att vi har skolor och gymnasier som fungerar, så att vi ska kunna få fler utbildningar. Vi gör otroligt mycket för att förbättra detta. Givetvis vill vi minska arbetslösheten.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Linus Sköld, för frågan! Det är alltid bra att man utbildar sig. Därför har vi till exempel omställningsstudiestödet, för vi vill att vuxna ska utbilda sig. Regeringen har anslagit mer pengar för att CSN ska kunna påskynda arbetet. Alla de som söker omställningsstudiestöd snabbare ska kunna få besked. Man gör ganska mycket, tycker jag, för att få fler äldre i utbildning.

Vidare tittar vi på fler vägar till yrkesutbildning. Som nämndes tidigare i dag gör vi också om så att gymnasieutbildningar kan gå på olika sätt. De som inte är så teoretiskt lagda kan nu i stället få mer yrkesutbildning som en ny väg inom gymnasiet. Det är en utbildning som vi tänker satsa på där.

Regeringen gör mycket för att satsa så att fler ska komma i utbildning och så att det ska finnas utbildningar som passar många olika läggningar.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I förra veckan debatterade vi studiestöd med ett anslag på 33,8 miljarder kronor. I dag har vi debatterat utbildning och forskning. Det är ett anslag på hela 104 miljarder kronor för 2025. Drygt hälften går till utbildning, och 11 miljarder går till forskning.

För att komma till nivån högre utbildning och forskning krävs det att vi har en fungerande utbildningskedja från förskolan genom hela grundskolan och gymnasiet.

Min kollega Josefin Malmqvist har tidigare på ett förtjänstfullt sätt redovisat hur Moderaterna och regeringen ser på detta. Vi ser att många stora förändringar kommer att göras, de största under de senaste 20 åren. Många utredningar pågår, och jag ser fram emot februari då vi kommer att få fler utredningar som kan leda fram till propositioner. Detta kommer att förbättra mycket för både elever och lärare, vilket känns väldigt positivt.

Fru talman! Vi moderater och regeringen anser att högskola och utbildning är väldigt viktiga verksamheter. Man ska samarbeta med företag och samhället för att få en så hög kvalitet som möjligt och för att så många som möjligt ska kunna delta i detta.

Regeringen satsar på lärosätena med 30 olika anslag. För de statliga lärosätena är satsningen på 26,6 miljarder för 2025. På de enskilda lärosätena, där Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping ingår, satsas 4 miljarder. Vi satsar även 19 miljarder på den statliga forskningen och utbildningen.

Vi gör också särskilda förändringar när det gäller de enskilda utbildningsanordnarna, till exempel Chalmers som ansvarar för både studenthälsa och sjöbefäl och Högskolan i Jönköping som också ansvarar för studenthälsa, som innebär stora ökningar med 16 miljoner under 2025 och 19 miljoner under 2026. Fram till 2026 kommer det att bli ökningar med 40 miljoner för Handelshögskolan i Stockholm, som ska kunna arbeta med de förändringar som sker med de enskilda enheterna när man får fler statliga uppdrag. Det är alltså betydande skillnader som kommer att ske, och jag tror att det kommer att bli förbättringar och att vi utökar arbetet med både de enskilda och de statliga högskolorna och universiteten.

Vi har särskilda utbildningsanordnare, till exempel Teach for Sweden, som arbetar väldigt mycket med att få vuxna som sedan tidigare har en annan utbildning och som vill studera på en lärarutbildning eller som vill läsa pedagogik. Där satsar vi 16 miljoner 2025-2027, vilket ses som väldigt positivt. Vi behöver få fler som vill bli lärare.

När vi diskuterade detta för ett år sedan pratade vi om forskningspropositionen som skulle komma under 2024. Som ni har hört tidigare kom den för bara några dagar sedan - Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Vi kommer att debattera den mer efter årsskiftet, som jag ser fram emot. Men siffrorna finns redan nu. Det är en spännande forskningsproposition där man tar upp många viktiga områden som måste belysas. Det är den största ökningen som någonsin har gjorts på forskning med 6,5 miljarder fram till 2028. För 2025 blir ökningen 1,5 miljarder, för 2026 blir den 2,5 miljarder och för 2027 blir den 4 miljarder. Fram till 2028 har vi alltså en forskningsbudget på 43 miljarder, vilket är en svindlande hög summa och givetvis väldigt viktig.

Vi har tidigare här diskuterat om detta är den största satsningen någonsin, och vi har kanske fått olika svar från Riksdagens utredningstjänst om detta. Men enligt Riksdagens utredningstjänst är det den största satsningen som har gjorts. När man tittar på tidigare år och följer konsumentprisindex kan man säga att det 2008, när det var en borgerlig regering där Moderaterna ingick, var den största satsningen enligt konsumentprisindex. Men om man tittar siffermässigt är detta den största satsningen som någonsin har gjorts på högskoleutbildning och forskning.

Den minsta satsningen som har gjorts på senare år var 2000, när det var socialdemokratiskt styre. Då var satsningen på 2 miljarder.

Detta är alltså en otroligt stor satsning som är väldigt viktig.

Fru talman! Det är också väldigt positivt att vi med denna forskningsproposition tänker om, tänker nytt och vill vara tydligare. Den föregående forskningspropositionen, som var på 3,7 miljarder, innehöll lite mer av samma sak. Nu gör vi om detta och tänker nytt.

I denna forskningsproposition satsar vi mycket på viktiga områden, och det finns väldigt många. Jag tänkte ta upp ett axplock av dessa områden. Det handlar om spetsforskning, som är mycket viktig. Det handlar om forskningsinfrastruktur. Det handlar om AI, som nyligen har diskuterats i AI-kommissionen. Det handlar också om life science, grön omställning, livsmedelsforskning, skog och lantbruk och rymdforskning samt om forskares olika möjligheter och holdingbolag som arbetar mycket med att få ut forskningen i verksamhet.

Fru talman! Inriktningen på forskningspropositionen är att svensk forskning ska hålla hög kvalitet, att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna när det gäller forskning som andel av bnp och att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.

Det finns viss oro för att Sverige och EU riskerar att tappa i konkurrenskraft då många länder satsar mer på forskning. EU:s mål är att varje land ska satsa minst 3 procent av bnp på forskning. Sverige ligger på 3,5 procent av bnp, vilket givetvis är väldigt bra. Men vi ska fortsätta att ligga högt och kanske nå ännu högre.

Fru talman! Vi behöver behålla forskare. Vi vill att de ska stanna kvar. Och vi måste locka hit internationella forskare. Då satsar vi på något som kallas karriärstödssatsning. Det innebär att forskare kan ges möjlighet till en biträdande lektorstjänst under fem år. Sedan kan forskare också efter prövning få denna tjänst på lektorsnivå förlängd ytterligare fem år. Det är väldigt viktigt att vi har en mobilitet. Vi vill få hit studenter och forskare från andra länder. Vi vill också att de ska flytta mellan lärosätena. Vi sänker också expertskatten för att kunna behålla och rekrytera utländska experter.

Fru talman! För att vi ska få ett större genomslag och behålla våra ledande positioner är det viktigt att vi vågar prioritera spjutspetsforskning. Vi måste våga satsa på prioriteringar.

Regeringen lyfter fram och satsar på excellens. Vi hörde tidigare att det var negativt att det görs. Jag tycker att det är positivt. Vi satsar på excellenscenter med ett tillskott till Vetenskapsrådet på 1,4 miljarder. Här finns det också långsiktiga program för banbrytande forskning och kluster för framtidens nya teknologier. Det är en stor och viktig satsning.

Regeringens inriktning är också att de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor - basanslagen - i högre grad ska fördelas via våra forskningsråd. Vi tror att detta är positivt. Vi måste prova något nytt eftersom det som gjordes tidigare inte riktigt har fungerat eftersom vi tyvärr håller på att bli förbisprungna.

Även den gröna omställningen måste vara konkurrenskraftig, och vi ställer mycket höga krav på den. Vi behöver prioritera banbrytande teknik som kvantteknik, bioteknik, AI och nya strategiska forskningsområden till exempel inom rymden, polarområdena och metaller och mineraler.

Vi ska också satsa mycket på avancerad forskningsinfrastruktur, till exempel vidareutveckling av våra anläggningar som vi är väldigt stolta över: MAX IV, ESS och Scilife Lab.

Fru talman! Det är väldigt viktigt med life science och olika forskningsinfrastrukturer. Med min tidigare bakgrund som läkare, innan jag blev politiker, anser jag att det är väldigt viktigt med life science-forskningen. Precisionsmedicin leder till fantastiska resultat och stora förändringar. Här har även läkemedelsföretagens forskning en stor och viktig del. Det är därför oerhört viktigt att vi prioriterar life science.

Fru talman! Vi behöver också locka fler studenter till lärarutbildningarna. Detta kan ske genom att man möjliggör en stark koppling mellan teori och praktik. Jag nämnde till exempel Teach for Sweden. Det gör att teori och praktik kan förenas när man samtidigt arbetar. Därför är det också viktigt att vi kan underlätta detta för lärosätena. Det har varit ett bekymmer att man inte har varit anställd. Man måste ha en anställning om man ska kunna gå en utbildning där teori och praktik integreras. Därför gör regeringen en ändring i högskoleförordningen som innebär att anställning kan bli ett särskilt behörighetskrav inom utbildningsformen, och det är väldigt efterlängtat.

Fru talman! Vi har i nuläget en utmanande tid med krig i vårt närområde. Det finns mycket oroligheter i världen. Det pågår också en teknisk tävling, kan man säga, där vi håller på att bli omsprungna. Nu satsar regeringen på hög kvalitet på högre utbildning och på hög kvalitet på forskning och givetvis på akademisk frihet. Vi gör stora satsningar på dessa områden för att Sverige ska vara en ledande nation. Vi ska ha en stark konkurrenskraft. Vi satsar därför mycket på prioriterad forskning och högre utbildning.

(Applåder)