Fru talman! Inledningsvis kan vi börja där ledamoten Malm avslutade. Det är självklart att vi inte ska acceptera att man fuskar när man förklarar vad saker och ting är. Där delar vi den syn som ordföranden i utskottet har.

Det finns faktiskt möjligheter. Vi socialdemokrater har lagt fram olika delar när det gäller just skolmarknadsföring och att vi behöver begränsa den. Vi hoppas att utskottsmajoriteten och regeringen tar detta vidare så att vi kan titta på den delen och så att det inte fuskas när det gäller marknadsföring – det gäller oavsett om det är utbildning för grund- och gymnasieelever eller om det handlar om olika yrkeskategorier.

Med det sagt tänker jag byta fokus lite. Ett tidigare debatterat betänkande handlade om arbetsmarknadspolitik och den stora arbetslöshet som vi har i landet. Samtidigt som vi har den stora arbetslösheten skriks det efter kompetens när det gäller många yrkesgrupper.

Här finns det en väldigt stor reform som kommer att sjösättas fullt ut i höst, 2025. Det gäller den stora dimensioneringen och principen i skollagen om hur vi ska dimensionera gymnasieutbildningen just för att se till att vi får utbildad arbetskraft och att individer kan gå en utbildning som gör att det är nära till jobb efter gymnasieskolan.

Vi får indikationer om att det rullas ut just nu. Det planeras för hur vi ska dimensionera det här. Men det behöver också få effekten att vissa klasser på olika program faktiskt minskar, och andra delar behöver värderas upp.

Det är lite tyst från regeringen i fråga om hur aktiv man är i att följa implementeringen. Här skulle jag vilja fråga Fredrik Malm och Liberalerna hur de ser på detta. Hur följer man det här noga för att se till att dimensioneringen verkligen får den effekt som vi vill? Det handlar alltså om att folk ska kunna veta att den utbildning som man läser är en utbildning som arbetsmarknaden behöver.

(Applåder)

Fru talman! Det är viktigt, precis som ledamoten Malm säger, att de som kommer ut på arbetsmarknaden är där under en väldigt lång tid. Det är därför det är så viktigt att både högskoleförberedande program och yrkesförberedande program på gymnasiet är så pass kvalificerade som de är i dag. Både yrkesprogram och högskoleförberedande program är i dag kvalificerade utbildningar på gymnasienivå, och de kommer att behöva vara det.

Det är också glädjande att det finns möjlighet till högskolebehörighet på nationella yrkesprogram, så att man inte stänger dörrar.

Ledamoten Malm säger att vi inte får dimensionera för hårt, för det riskerar att låsa in de unga alltför länge i framtiden. Samtidigt funderar regeringen på att korta utbildningar och kanske ha tvååriga yrkesprogram, med inbyggda återvändsgränder. Man talar då lite emot varandra.

Det är när vi har starka yrkesprogram och starka högskoleförberedande program som vi kan prata om dimensionering även på kortare sikt, för det innebär att de program vi har ändå är långsiktiga. De ger elever möjlighet att i framtiden välja om, ställa om och göra ett annat yrkesval än vad de kanske gjorde när de var 15, 16 eller 17 år. Det är detta som är styrkan i att högskolebehörigheten finns inom yrkesprogrammen.

Det är också därför dimensioneringen är viktig. Visst är det glädjande att det stiger lite på nationell nivå och att vi snart är uppe på 40 procent. I mitt hemlän, Jönköpings län, är det ungefär 60 procent högskoleförberedande och 40 procent yrkesförberedande. Utifrån hur det regionala arbetskraftsbehovet ser ut behöver Skolverkets dimensioneringsprognos kanske inte krypa riktigt åt 50–50, men inte långt därifrån.

Dimensioneringen är viktig också som ett diskussionsunderlag för alla regioner. Det handlar om hur landet behöver kompetensförsörjas men också om hur vi behöver kompetensförsörjas på regional nivå. Det är viktigt att regeringen och Liberalerna följer detta noga så att dimensioneringen faktiskt blir som vi vill.

Jag ska lägga till att vi socialdemokrater tycker att de fristående aktörerna självklart ska vara en del i dimensioneringen.

Fru talman! Inledningsvis vill jag påpeka att vi självklart står bakom alla våra reservationer i ärendet men att jag yrkar bifall endast till reservation 1.

Gymnasieskolan spelar en avgörande roll i vårt utbildningssystem. Den utgör grunden för ungas möjligheter till jobb, vidare studier och framtida livsval. För oss socialdemokrater är en stark och inkluderande gymnasieskola av yttersta vikt. Vi vill ha en skola där varje elev ges möjligheten att nå sin fulla potential, där ingen lämnas efter och där utbildningen är anpassad efter både individens och samhällets behov.

Vi behöver få åtgärder på plats som gör att alla elever kan ta sig in på gymnasieskolan och att alla elever också tar sig igenom gymnasiet. Vi har nämligen inte råd att fortsätta slå ut uppväxande generationer av ungdomar från fortsatta studier och en rak väg till arbetsmarknaden. Det är därför vi socialdemokrater har landat i att ett obligatoriskt gymnasium – en förlängd skolplikt till 18 år – vore en önskvärd väg framåt.

Tyvärr kan vi konstatera att regeringen inte väljer att satsa på en skola som ger barn och unga chansen att stärka sig här och nu samt förutsättningar för ett livslångt lärande. Tvärtom saknas viktiga initiativ för att anpassa utbildningen till framtidens utmaningar.

I det här betänkandet, som berör gymnasieskolan, finns framför allt delar som rör dimensionering av utbildningen, yrkesprogrammens utformning och innehåll, olika kursers och programs innehåll och mycket mer. Däremot tas många andra viktiga frågor när det gäller att skapa en jämlik och rättvis gymnasieskola inte upp. De tas i stället upp i andra betänkanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi kan dock inte diskutera gymnasieskolan utan att ta upp den grundläggande problematiken med vinstdrivande friskolor. I dag ser vi hur koncerner gör miljardvinster – pengar som borde gå till elevernas utbildning, inte till aktieägarnas fickor. Friskolesystemet har lett till en marknadsstyrning av skolan där ekonomiska intressen ofta sätts framför pedagogisk kvalitet och likvärdighet. Vi socialdemokrater menar därför att skattepengar måste gå till utbildning, inte till vinster. Vi vill se en reglering av friskolornas ekonomiska upplägg för att det ska gå att driva kvalitet och likvärdighet i stället för vinster.

Fru talman! Det här hänger också ihop med en av de allra viktigaste frågorna i betänkandet och i vårt samhälle, nämligen hur vi löser den arbetslöshet som biter sig fast på alltför höga nivåer samtidigt som både offentlig sektor och näringsliv skriker efter arbetskraft. Där behöver vi som samhälle bättre styra gymnasieskolan utifrån både individers och samhällets nytta och önskemål, snarare än att det är pengar som avgör var olika elever ska kunna gå och ge elevpeng. Därför är det viktigt att vi får till en dimensionering och att vi får stopp på friskolorna.

Här spelar principen om dimensionering i skollagen en viktig roll. Det är en princip som vi socialdemokrater var med och tog fram under föregående mandatperioder. Den fungerar så att Skolverket tar fram regionala underlag som får stor betydelse för hur olika huvudmän, faktiskt både offentliga och privata, ska planera utbildningsutbudet. Det behövs för att stärka oss som samhälle.

Här kan vi som exempel ta mitt hemlän Jönköping, som jag nämnde i replikskiftet nyss. Där har till exempel antalet ekonomiklasser växt lavinartat de senaste åren medan man tyvärr har pausat eller till och med stoppat kurser och program inom vård och omsorg, trots att vi ser att kommun efter kommun skriker efter arbetskraft. Det är inte bra för oss som land, och det är inte bra för individerna på gymnasiet. Här behöver vi aktivt arbeta med implementeringen så att denna förändring följs noggrant av regeringen när den går in i skarpt läge när höstterminen startar 2025.

Ett annat av de mest allvarliga problem vi har haft under lång tid inom gymnasieskolan är den bristande attraktiviteten hos yrkesprogrammen. I dag väljer nämligen fortfarande alldeles för få ungdomar ett yrkesprogram, trots att vi ser att det finns ett skriande behov av just yrkesutbildad arbetskraft. Det här är en utveckling som måste vändas, och det är en syn på yrkesutbildningar som måste förändras.

Vi har länge drivit frågan om att stärka yrkesutbildningarna och öka attraktiveten. Det är faktiskt så att de här utbildningarna håller hög kvalitet och inte är så enkla som det ibland kan låta i debatten. Att läsa ett yrkesprogram kräver hög kompetens och mycket arbete. Det är också därför det är glädjande att alla yrkesprogram numera också automatiskt ger högskolebehörighet, så att ungdomar inte tvingas välja bort yrkesprogram därför att de är osäkra på vad de vill göra i framtiden och vill hålla alla dörrar öppna.

Vi vill också att yrkesutbildningarna ska moderniseras och anpassas efter dagens och framtidens arbetsmarknad. Det görs genom att stärka samverkan mellan branscher och förbättra kvaliteten på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Här är en annan fråga som vi har arbetat med länge viktig, nämligen yrkespaket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Det handlar om yrkespaket som är påbyggbara för elever på introduktionsprogrammet och som gör att man kan fortsätta sin utbildningsresa genom åren. Alla de kurser och poäng som man klarar under sin gymnasietid är positiva och viktiga även i framtiden. Oavsett om man fullt ut läser i den takt som anses normal eller inte kan man alltså fortsätta att bygga på dessa yrkespaket i framtiden, då kanske via komvux. Vi ser att de existerande yrkespaketen behöver utvecklas men att vi också måste jobba med att utveckla fler yrkespaket inom fler branscher.

Fru talman! Ett annat område som är angeläget och som lyfts i betänkandet är bristen på kunskap bland landets unga kring arbetsliv och arbetsmarknad. När vi de senaste åren tyvärr alltför ofta har kunnat läsa om människor som går till arbetet och inte kommer hem är det till syvende och sist så att vi som samhälle måste fundera över vad vi ger för generella kunskaper till de unga i samhället.

Vi ser tyvärr att regeringens ambition på det här området har sänkts de senaste åren. Gymnasieskolan har fått nedtonade skrivningar gällande arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap trots att dessa borde ha stärkts. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att i stället öka den generella kompetensen när det gäller både arbetslivskunskap, arbetsmarknadskunskap, säkerhetsföreskrifter och liknande.

Man behöver höja inte bara den generella nivån utan också den branschspecifika nivån genom att till exempel på yrkesprogrammen jobba mer branschnära med att ta fram arbetslivsområden och arbetsmarknadskunskap inom just det specifika yrkesprogrammet. När vi ser att landets unga är överrepresenterade inte bara bland de tragiska dödsfallen utan även när det gäller sjukskrivningar av både psykisk och fysisk karaktär behöver vi som land göra mer för att öka den generella kunskapen på detta område.

Avslutningsvis: Gymnasieskolan är en avgörande del av vårt utbildningssystem. Den är en nyckel till att bygga ett starkt Sverige. Vi behöver en gymnasieskola som är anpassad efter arbetsmarknadens behov, som stärker yrkesutbildningen och som ger alla elever en bred och relevant utbildning och bildning. Vi behöver en gymnasieskola där ingen lämnas efter och där varje elev ges chansen att lyckas.

Vi socialdemokrater kommer att fortsätta arbeta för en gymnasieskola som stärker individen, samhället och framtidens arbetsmarknad. Det är faktiskt en fråga om rättvisa, om kunskap och om Sveriges framtid.

(Applåder)