Marie-Louise Hänel Sandström

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I förra veckan debatterade vi studiestöd med ett anslag på 33,8 miljarder kronor. I dag har vi debatterat utbildning och forskning. Det är ett anslag på hela 104 miljarder kronor för 2025. Drygt hälften går till utbildning, och 11 miljarder går till forskning.

För att komma till nivån högre utbildning och forskning krävs det att vi har en fungerande utbildningskedja från förskolan genom hela grundskolan och gymnasiet.

Min kollega Josefin Malmqvist har tidigare på ett förtjänstfullt sätt redovisat hur Moderaterna och regeringen ser på detta. Vi ser att många stora förändringar kommer att göras, de största under de senaste 20 åren. Många utredningar pågår, och jag ser fram emot februari då vi kommer att få fler utredningar som kan leda fram till propositioner. Detta kommer att förbättra mycket för både elever och lärare, vilket känns väldigt positivt.

Fru talman! Vi moderater och regeringen anser att högskola och utbildning är väldigt viktiga verksamheter. Man ska samarbeta med företag och samhället för att få en så hög kvalitet som möjligt och för att så många som möjligt ska kunna delta i detta.

Regeringen satsar på lärosätena med 30 olika anslag. För de statliga lärosätena är satsningen på 26,6 miljarder för 2025. På de enskilda lärosätena, där Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping ingår, satsas 4 miljarder. Vi satsar även 19 miljarder på den statliga forskningen och utbildningen.

Vi gör också särskilda förändringar när det gäller de enskilda utbildningsanordnarna, till exempel Chalmers som ansvarar för både studenthälsa och sjöbefäl och Högskolan i Jönköping som också ansvarar för studenthälsa, som innebär stora ökningar med 16 miljoner under 2025 och 19 miljoner under 2026. Fram till 2026 kommer det att bli ökningar med 40 miljoner för Handelshögskolan i Stockholm, som ska kunna arbeta med de förändringar som sker med de enskilda enheterna när man får fler statliga uppdrag. Det är alltså betydande skillnader som kommer att ske, och jag tror att det kommer att bli förbättringar och att vi utökar arbetet med både de enskilda och de statliga högskolorna och universiteten.

Vi har särskilda utbildningsanordnare, till exempel Teach for Sweden, som arbetar väldigt mycket med att få vuxna som sedan tidigare har en annan utbildning och som vill studera på en lärarutbildning eller som vill läsa pedagogik. Där satsar vi 16 miljoner 2025-2027, vilket ses som väldigt positivt. Vi behöver få fler som vill bli lärare.

När vi diskuterade detta för ett år sedan pratade vi om forskningspropositionen som skulle komma under 2024. Som ni har hört tidigare kom den för bara några dagar sedan - Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Vi kommer att debattera den mer efter årsskiftet, som jag ser fram emot. Men siffrorna finns redan nu. Det är en spännande forskningsproposition där man tar upp många viktiga områden som måste belysas. Det är den största ökningen som någonsin har gjorts på forskning med 6,5 miljarder fram till 2028. För 2025 blir ökningen 1,5 miljarder, för 2026 blir den 2,5 miljarder och för 2027 blir den 4 miljarder. Fram till 2028 har vi alltså en forskningsbudget på 43 miljarder, vilket är en svindlande hög summa och givetvis väldigt viktig.

Vi har tidigare här diskuterat om detta är den största satsningen någonsin, och vi har kanske fått olika svar från Riksdagens utredningstjänst om detta. Men enligt Riksdagens utredningstjänst är det den största satsningen som har gjorts. När man tittar på tidigare år och följer konsumentprisindex kan man säga att det 2008, när det var en borgerlig regering där Moderaterna ingick, var den största satsningen enligt konsumentprisindex. Men om man tittar siffermässigt är detta den största satsningen som någonsin har gjorts på högskoleutbildning och forskning.

Den minsta satsningen som har gjorts på senare år var 2000, när det var socialdemokratiskt styre. Då var satsningen på 2 miljarder.

Detta är alltså en otroligt stor satsning som är väldigt viktig.

Fru talman! Det är också väldigt positivt att vi med denna forskningsproposition tänker om, tänker nytt och vill vara tydligare. Den föregående forskningspropositionen, som var på 3,7 miljarder, innehöll lite mer av samma sak. Nu gör vi om detta och tänker nytt.

I denna forskningsproposition satsar vi mycket på viktiga områden, och det finns väldigt många. Jag tänkte ta upp ett axplock av dessa områden. Det handlar om spetsforskning, som är mycket viktig. Det handlar om forskningsinfrastruktur. Det handlar om AI, som nyligen har diskuterats i AI-kommissionen. Det handlar också om life science, grön omställning, livsmedelsforskning, skog och lantbruk och rymdforskning samt om forskares olika möjligheter och holdingbolag som arbetar mycket med att få ut forskningen i verksamhet.

Fru talman! Inriktningen på forskningspropositionen är att svensk forskning ska hålla hög kvalitet, att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna när det gäller forskning som andel av bnp och att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.

Det finns viss oro för att Sverige och EU riskerar att tappa i konkurrenskraft då många länder satsar mer på forskning. EU:s mål är att varje land ska satsa minst 3 procent av bnp på forskning. Sverige ligger på 3,5 procent av bnp, vilket givetvis är väldigt bra. Men vi ska fortsätta att ligga högt och kanske nå ännu högre.

Fru talman! Vi behöver behålla forskare. Vi vill att de ska stanna kvar. Och vi måste locka hit internationella forskare. Då satsar vi på något som kallas karriärstödssatsning. Det innebär att forskare kan ges möjlighet till en biträdande lektorstjänst under fem år. Sedan kan forskare också efter prövning få denna tjänst på lektorsnivå förlängd ytterligare fem år. Det är väldigt viktigt att vi har en mobilitet. Vi vill få hit studenter och forskare från andra länder. Vi vill också att de ska flytta mellan lärosätena. Vi sänker också expertskatten för att kunna behålla och rekrytera utländska experter.

Fru talman! För att vi ska få ett större genomslag och behålla våra ledande positioner är det viktigt att vi vågar prioritera spjutspetsforskning. Vi måste våga satsa på prioriteringar.

Regeringen lyfter fram och satsar på excellens. Vi hörde tidigare att det var negativt att det görs. Jag tycker att det är positivt. Vi satsar på excellenscenter med ett tillskott till Vetenskapsrådet på 1,4 miljarder. Här finns det också långsiktiga program för banbrytande forskning och kluster för framtidens nya teknologier. Det är en stor och viktig satsning.

Regeringens inriktning är också att de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor - basanslagen - i högre grad ska fördelas via våra forskningsråd. Vi tror att detta är positivt. Vi måste prova något nytt eftersom det som gjordes tidigare inte riktigt har fungerat eftersom vi tyvärr håller på att bli förbisprungna.

Även den gröna omställningen måste vara konkurrenskraftig, och vi ställer mycket höga krav på den. Vi behöver prioritera banbrytande teknik som kvantteknik, bioteknik, AI och nya strategiska forskningsområden till exempel inom rymden, polarområdena och metaller och mineraler.

Vi ska också satsa mycket på avancerad forskningsinfrastruktur, till exempel vidareutveckling av våra anläggningar som vi är väldigt stolta över: MAX IV, ESS och Scilife Lab.

Fru talman! Det är väldigt viktigt med life science och olika forskningsinfrastrukturer. Med min tidigare bakgrund som läkare, innan jag blev politiker, anser jag att det är väldigt viktigt med life science-forskningen. Precisionsmedicin leder till fantastiska resultat och stora förändringar. Här har även läkemedelsföretagens forskning en stor och viktig del. Det är därför oerhört viktigt att vi prioriterar life science.

Fru talman! Vi behöver också locka fler studenter till lärarutbildningarna. Detta kan ske genom att man möjliggör en stark koppling mellan teori och praktik. Jag nämnde till exempel Teach for Sweden. Det gör att teori och praktik kan förenas när man samtidigt arbetar. Därför är det också viktigt att vi kan underlätta detta för lärosätena. Det har varit ett bekymmer att man inte har varit anställd. Man måste ha en anställning om man ska kunna gå en utbildning där teori och praktik integreras. Därför gör regeringen en ändring i högskoleförordningen som innebär att anställning kan bli ett särskilt behörighetskrav inom utbildningsformen, och det är väldigt efterlängtat.

Fru talman! Vi har i nuläget en utmanande tid med krig i vårt närområde. Det finns mycket oroligheter i världen. Det pågår också en teknisk tävling, kan man säga, där vi håller på att bli omsprungna. Nu satsar regeringen på hög kvalitet på högre utbildning och på hög kvalitet på forskning och givetvis på akademisk frihet. Vi gör stora satsningar på dessa områden för att Sverige ska vara en ledande nation. Vi ska ha en stark konkurrenskraft. Vi satsar därför mycket på prioriterad forskning och högre utbildning.

(Applåder)

Fru talman! Man kan se det på olika sätt. Givetvis var det så att man, under pandemin, när man hade svårt att nå ut till studenterna, höjde anslaget med 20 miljoner för att underlätta studentarbetet när folk inte var på plats. Nu när man är tillbaka går man tillbaka till den tidigare summan. Det är förändringen.

Man kan kalla det nedskärning. Men det var också en återgång till det som vi hade tidigare. Det anser jag egentligen inte är en sänkning utan att vi går tillbaka till normala nivåer. Jag tycker ändå att ledamoten ser det på ett annat sätt än vad i varje fall jag gör.

Fru talman! Jag är nästa talare på talarlistan, men jag vill ändå replikera på ledamoten Linus Sköld när det gäller studentinflytande.

Vid närmare en granskning ser vi att man under pandemin höjde pengen för studentinflytande från 48 till 68 miljoner. Sedan tänker man från 2026 gå tillbaka till det normala, som är 48 miljoner som tidigare. Det är inte någon större förändring.

Jag vill egentligen fråga hur ledamoten tänkte på det här området. Ledamoten menar att det är en sänkning när det egentligen är en återgång till det normala beloppet.

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Forskning och utveckling är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. Snart kommer det att läggas fram en forskningsproposition, som är mycket efterlängtad, där regeringen presenterar hur mandatperiodens framtida inriktning ska se ut. Två viktiga komponenter är internationalisering och excellens.

Eftersom Sverige är ett litet, men väldigt smart, land är det viktigt med samarbete med EU. Det gäller många frågor, men framför allt forskningsfrågor. EU är viktigt för oss, men vi är också viktiga för EU.

Vi hörde just finansministern säga att EU:s konkurrenskraft inte är tillräcklig, vilket såklart är beklagligt. Min fråga till EU-ministern är hur regeringen arbetar med att öka EU:s konkurrenskraft och, framför allt, hur vi kan använda forskningen kring detta.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Johan Pehrson.

Jag var på ett möte i går som hette Västsvensk samling. Det var politiker, tjänstepersoner och näringsliv som samlades för att tala om Sveriges forskning, framtiden och hur vi ska få vår starka innovation att växa ännu mer. En fråga var förstås när forskningspropositionen kommer och vad den kommer att innehålla, och där blir det ännu en stunds väntan. Men en annan viktig fråga var: Vad händer i Europa, och hur når vi fram så att vi kan synas mycket mer i Europa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om vi är starka i Sverige - Västsverige är ju väldigt starkt, såklart - behöver vi också Europa. Jag vill fråga ministern vad vi gör för att stärka vår position när det gäller forskningen i Europa.

Fru talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas för kompletterande fråga.

Jag instämmer i att det inte bara är STEM som ska användas. Egentligen handlar det om att få upp intresset för att lära sig. Då handlar det förstås också om läsning. Som ledamoten säger handlar det inom vården om att stimulera en vilja till att ta hand om någon.

Jag ska inte låtsas som att STEM kommer att finnas över hela förskolelinjen. Men det handlar om att få upp intresset för något som man kanske tror att man inte klarar. Vi hör att många tjejer säger att de inte kan läsa matte för att det är för svårt, fast de inte har provat. Men det handlar ju om att få fram det positiva, att även den som är liten ska se att något är möjligt för alla.

Självklart ska vi inte styra barnen till att bara läsa organisk kemi, utan det ska göras på ett roligt sätt. Det handlar helt enkelt om att studier är roliga, och där är läskunskapen det allra viktigaste.

När vi kommer till frågan om finansieringen har vi ökat budgeten till skolan, men framför allt är det kommunerna som ansvarar för förskolorna. Förskolan är inte statens ansvar, utan det är kommunerna som har ansvar för förskolorna.

Fru talman! Jag instämmer i att klädkoden är viktig.

Jag tackar Lorena Delgado Varas för frågorna. Det är otroligt viktigt att ändå ge möjligheten, och givetvis måste pedagogerna ges möjlighet och få utbildning så att de kan stimulera förskolebarnen. Det handlar givetvis inte om regelrätt kemiundervisning för de små barnen, utan det handlar om att leka fram till exempel matematik.

Jag sitter i Alfons Åbergs stiftelse i Göteborg, och dit kommer kemistudenter från Chalmers och undervisar tre- och fyraåringar och visar lite grann vad kemi är. Det finns olika vägar att göra detta. Det ska ju inte vara stor undervisning när de är så små, men ett intresse ska väckas. Det ska man ha möjlighet att göra.

Fru talman! Om Moderaterna och jag får önska ska katters beteende inte finnas med bland universitetens fristående kurser.

När det gäller regleringsbrevet och vilka kurser som ska finnas på universiteten och hur utbildningarna ska motiveras ska de fylla studenternas behov och samhällets behov, med betoning på samhällets behov. Man måste kunna prioritera vilka fristående kurser man har; det ska ändå leda till någonting.

När det handlar om bildning tycker Moderaterna att det kan vara bättre om man går på en studiecirkel eller någon annanstans i fråga om till exempel vinkunskap. Det tycker jag inte hör hemma på universitetet.

När det gäller regleringsbrevet ska studenternas behov och samhällets behov vara vägledande för det utbildningsbehov vi har. Lärosätena rapporterar också till Utbildningsdepartementet vilka prioriteringar man gör och varför. Det tycker jag är jättebra. Det är ett krav som finns i regleringsbrevet att lärosätena ska göra det.

Fru talman! Tack så mycket för frågorna, Niklas Sigvardsson! De känns igen, även från dagens frågestund där detta diskuterades. Jag förstår att det är ett angeläget ämne.

Vi från Moderaterna säger att när man studerar fristående kurser är det bra att ha en studieplan, för att de fristående kurserna ska leda till något. Det skulle vara väldigt positivt.

Samtidigt kan man säga att om en fristående kurs ska leda till att man ska ta poäng och få studiemedel är det positivt om det är en utbildning som leder vidare.

Ministern nämnde vinkurser och katters beteende. Det är möjligt att det skulle vara bättre om de kurserna gavs i till exempel Medborgarskolans regi.

Vi tycker att fristående kurser är bra om de leder till någonting. Det är bra att ha en studieplan när man läser olika fristående kurser. För att kunna ha en finansiering för fristående kurser anser vi att de ändå bör leda till någonting som man kan använda.

Fru talman! Tack till Camilla Hansén för frågorna!

Initialt vill jag bara rätta; Moderaterna anser självklart att utbildning är viktig även på högre nivå. Det ska absolut vara hög kvalitet på både högskola och universitet, liksom i grundskolan förstås.

Moderaterna tycker att det är viktigt att vi har utbildningar i exempelvis Luleå och Kiruna. Jag besökte nyligen Luleå tekniska universitet. De jobbar ofta tillsammans med Kiruna och har en sorts satellit, för att kunna ha utbildningar närmare orterna. Jag har även varit i Storuman, där det också finns utbildningsplatser för att man inte ska ha för lång väg till sin utbildning.

Jag inser också att om man läser på ett ställe är det mer troligt att man kanske stannar kvar där. Det är alltså oerhört viktigt. Vi värnar absolut att det ska finnas universitet över hela Sverige. Sedan måste forskning kanske ändå prioriteras på olika ställen. Men givetvis ska det finnas lärosäten över hela Sverige.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Camilla Hansén, för frågan!

Moderaterna tycker att det är oerhört viktigt med utbildning och vill absolut satsa på utbildning av hög kvalitet. Dock kanske vi ser på olika sätt på hur man kan göra detta. Vi måste prioritera inom vissa utbildningar, och vi måste också prioritera hur det ser ut för pedagogerna på utbildningarna. Det är därför vi har Forskningsfinansieringsutredningen, för att kunna se hur lärosätena arbetar - det rör inte bara forskning, utan det kommer också att röra lärosätena - och hur vi till exempel kan minska den administrativa bördan så att man kan ha fler undervisningstimmar och lägga mer tid på undervisningen, vilket vi tycker är otroligt viktigt.

Vi har också i vårändringsbudgeten lagt extra pengar på utbildning. Även om kommunerna har det största ansvaret för grundskolan satsar vi mer pengar på utbildning där, just för att redan från tidig början kunna ha mer satsning där och även kunna behålla lärare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Högre utbildning är en ständigt aktuell och viktig fråga. Under förmiddagen i dag hade vi förmånen att uppmärksamma riksdagens forskningsdag. Vi samlades i Andrakammarsalen, där det var fullt till sista bänk. Intresset från ledamöterna var stort, och många initierade och intressanta talare deltog.

Dagens gemensamma ämne var AI, vilket berör alla våra utskott. Det är viktigt att vi ser att AI är något som berör väldigt många. Sverige är en AI-nation, men vi kan alltid bli bättre. Det leder mig in på dagens debattområde, högre utbildning. Det är ett väldigt roligt och otroligt viktigt område, där vi ser många olika möjligheter. Sverige är, som Fredrik Malm tidigare nämnde, ett smart men litet land.

Eftersom vi har pratat om AI hela förmiddagen var jag tvungen att fråga Chat GTP om högre utbildning. Det kom en lång utläggning som jag inte tänker läsa upp, utan jag nöjer mig med slutklämmen: Högre utbildning erbjuder avancerad kunskap och specialisering inom olika ämnesområden och är ofta viktig för karriärsutveckling och att få specialiserade yrken. Utbildningsprogrammen kan vara teoretiska, praktiska eller en kombination av båda beroende på ämne och institution.

Det låter ganska rimligt. Det är väl det vi vill se med högre utbildning; den ska ge stora och olika möjligheter.

När det gäller just AI har Universitetskanslersämbetet, eller UKÄ, haft ett uppdrag att analysera hur AI kan påverka högskolans utbildningsutbud sett till arbetsmarknadens behov. Det är alltså en utredning som har pågått. Detta uppdrag har genomförts tillsammans med olika lärosäten, myndigheter och arbetsgivare. Det är otroligt viktigt att vi får se hur AI påverkar och hur det kan underlätta där vi till exempel har kompetensbrist.

Varför behövs då denna utredning? Den har ju ändå varit ganska långtgående och djup. Ett orosmoment som vi dagligen hör om är kompetensbrist. Vilket företag vi än besöker hör vi detta. Tre av fyra företag säger att man inte kan anställa dem man behöver, för det finns inte rätt kompetens. Detta ser vi även internationellt, vilket gör att vi måste anstränga oss ytterligare för att behålla studenter och få folk, till exempel forskare, att komma hit till oss och studera och jobba.

Det råder också stor brist inom tillverkningsindustrin och it-sektorn, men även inom miljö och hållbarhet. Som alla vet har vi nu en batterifabrik i Sollefteå, och snart kommer sådana att finnas också i Göteborg och Mariestad. Det är oerhört positivt, men det kräver väldigt mycket kompetens och även specialkompetens.

Även inom detta område har UKÄ ett uppdrag, nämligen att titta på försörjningen av digital kompetens. UKÄ har alltså mycket att göra, vilket är bra. Vi ska förstås försöka hitta lösningar på detta.

Den gröna omställningen är någonting som regeringen och Tidöpartierna prioriterar väldigt mycket. Också här jobbar vi mycket med att få den rätta kompetensen.

Fru talman! För att råda bot på denna brist på kompetens behöver vi satsa redan i grundskolan och även i gymnasiet. Vi måste ha bra utbildningar. Vi måste ha en bra skola. Gymnasiet ska hålla hög kvalitet, oavsett om det är en yrkesutbildning eller en teoretisk utbildning. Tyvärr ser vi på många högskolor att det fortfarande är matematiken som brister. Det är många som hoppar av utbildningen, till exempel inom teknik, för att man inte klarar matematiken. Inom vissa utbildningar har vi sett att det kan röra sig om så mycket som 40 procent som gör det. Ungefär lika många klarar inte utbildningen inom utsatt tid.

Fru talman! Lärosätena ska årligen redovisa till Utbildningsdepartementet hur utbildningsutbudet ska se ut. Man ska tala om vilka bedömningar, vilka prioriteringar och vilken behovsanalys man gör, detta för att vi ska få bra utbildningar som studenterna efterfrågar men framför allt som samhället och arbetsmarknaden efterfrågar. Dessa bedömningar görs alltså varje år. Jag tycker att det är oerhört viktigt att lärosätena talar om varför de väljer en viss utbildning och antalet studenter som beräknas gå den.

Fru talman! Vi behöver fler studenter till den högre utbildningen och fler studenter som vill läsa teknik- och naturvetenskapliga ämnen. Som nämnts tidigare har regeringen initierat en STEM-strategi - science, technology, engineering and mathematics - som förhoppningsvis kommer att gå i mål i slutet av året. Det handlar om att barnen redan från förskolan ska få upp intresset för dessa ämnen och se att de är roliga. Då är det viktigt att pedagogerna får stöd, för det är de som ska motivera eleverna i förskolan. Men även vårdnadshavare behöver kopplas in och få se att detta är viktigt och roligt.

Man ska också ha förebilder inom dessa yrken. Jag har kanske nämnt detta tidigare, men ett exempel på en förebild är vår astronaut Marcus Wandt. Som jag kanske också har nämnt har han läst till civilingenjör på Chalmers.

I förra veckan var han och jag i Göteborg och besökte då nästan 200 sex- och sjuåringar som bodde i utanförskapsområden. De fick träffa denne karismatiske astronaut, som berättade att just du har möjlighet att studera. Alla blir kanske inte astronauter, men alla har möjlighet att läsa exempelvis teknik. Senare på eftermiddagen träffade vi också elever i sjuan till nian. De var kanske inte lika entusiastiska och sprang fram till astronauten, men de var ändå lika intresserade. Syftet var att tala om att detta är viktiga ämnen. Naturvetenskap är någonting vi ska satsa på. Vi träffade kanske 400 elever, och någon kan faktiskt bli vår nästa astronaut. Vi hoppas på det - i alla fall på att intresset fåtts upp.

Fru talman! Hur når vi då de äldre studenterna? Det är viktigt att vi gör det. Som en kollega från ett annat parti tidigare sa är det också viktigt att fler, även fler från olika områden, får möjlighet att studera. Då är det viktigt med lättillgänglig information om vad som finns och var det finns. Man ska kunna jämföra utbildningarna och se var det är hög kvalitet. Vi måste utveckla studievägledningen som kan berätta och informera om att utbildningarna finns och hur man ska göra för att komma in på en utbildning. Man ska kunna följa utexaminerade och se hur de kommer igång på arbetsmarknaden och vad en utbildning kan leda till. Man ska också få mer råd och tips om bristyrken.

Det är alltså mycket man kan göra för att nå studenter i alla åldrar. Vi har också omställningsstudiestödet, som ska nå sådana på arbetsmarknaden som behöver studera vidare, antingen för att behålla sitt arbete eller för att kunna ta ett annat arbete.

När vi tittar på vilka utbildningar vi ska ha är det dock viktigt att det alltid är kvalitet före kvantitet.

Fru talman! Det är viktigt att lärosätena anpassar sig efter samhällets utveckling och att utbildningarna är flexibla. Där har vi just detta med omställningsstudiestödet.

En annan viktig fråga är var man ska hålla utbildningarna. Vi har flera olika varianter. Vi har lärosäten, vi har yrkeshögskola och vi har yrkesskola. Det är viktigt att få en utredning om var utbildningarna passar bäst.

I dag har det, som jag tror att någon nämnde tidigare, tillsatts en utredare som ska se över hur lärosätenas utbildningsutbud kan förändras för att följa arbetsmarknaden och se vilken utbildningsform som är mest lämpad. UKÄ har alltså väldigt många utredningar just nu. Det är positivt, för det är mycket som behöver förändras. Regeringen och Tidöpartierna gör väldigt mycket för att kunna förbättra det som tidigare inte har varit tipptopp.

Fru talman! Vi behöver även professorer och lektorer som undervisar vid högskolorna. De ska givetvis jobba efter vetenskaplig, pedagogisk och konstnärlig skicklighet. Nu är det nästan jämn könsfördelning bland dem som undervisar på lärosätena, men när det gäller professorer är det fortfarande fler som är män - 68 procent just nu.

Moderaterna ser ett bekymmer med att antalet undervisningstimmar på högskoleutbildningarna minskar. Även lärarna ser det som ett stort problem, liksom att administrationen ökar väldigt mycket. Även detta vill vi förändra och förbättra, och vi har därför flera utredningar om det.

Moderaterna vill värna den akademiska friheten, som har nämnts här. Den skrevs in i högskolelagen den 1 juli 2021, och lärosätena ska arbeta aktivt med detta. Just nu bedriver UKÄ fallstudier, som nämnts tidigare, som ska redovisas den 15 maj, alltså ganska snart, för att se hur bestämmelsen om akademisk frihet följs. Det är oerhört positivt.

Moderaterna och Tidöpartierna vill se färre politiska pekpinnar och mindre politiskt inflytande över forskning och utbildning. Det måste dock finnas sakkunnighet hos styrelser och rektorer om både utbildningsbehov och vad marknaden eftersöker.

Slutligen vill jag bara tipsa om att det i nästa vecka kommer att hållas spännande seminarier om både STEM-utbildning och hur vi kan underlätta matematikundervisningen. Jag hoppas att fler kommer att söka sig till dem.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Och det är otroligt roligt med högskoleutbildningar!

(Applåder)

Fru talman! Jag syftade på att ledamoten tidigare sa att Socialdemokraterna gjorde många insatser som avbröts. Jag ville därför veta vad det var som regeringen skulle ha avbrutit och vad Socialdemokraterna i så fall skulle göra för en breddad rekrytering. Men om det inte var någonting som avbröts är det förstås bara positivt.

Jag har också varit runt mycket på olika lärosäten, och jag ser också många som arbetar jättemycket med breddad rekrytering. Men jag ser också att man på många ställen arbetar med att göra det hela välkomnande för studenter med neuropsykiatriska diagnoser. Det kan exempelvis handla om att de kan komma lite tidigare till universitetet eller högskolan. Så gör man till exempel i Malmö. Studenterna kan på så sätt få vänja sig vid omgivningen.

Det finns alltså många som arbetar med detta, och det tycker vi är oerhört bra. Vi ser ett stort värde från regeringens och Moderaternas sida i att få så många som möjligt att vilja studera. Vi behöver fler som vill läsa på universitet och högskola, så vi gör allt för att möjliggöra och underlätta detta.

Sedan är verkligheten givetvis som den är, men det viktigaste är att vi visar för elever och studenter att vi tror på dem och att vi ser möjligheter. Detta ska starta redan i förskolan. Vi tror på elevernas inneboende möjligheter att komma vidare om de vill studera. Alla kanske inte vill studera vidare, men man ska kunna göra det på de nivåer som fungerar. Det viktiga är att vi erbjuder utbildningar med olika inriktningar och på många olika ställen som är välkomnande för alla elever och studenter.

Min undran gäller alltså detta: Om det finns någonting som Socialdemokraterna vill göra mer och som regeringen inte gör är jag nyfiken på det.

Fru talman! Jag funderade på den fråga som ledamoten tog upp ganska tidigt i sitt anförande: breddad rekrytering. Det lät som att regeringen skulle ha avbrutit en massa åtgärder som Socialdemokraterna tidigare hade vidtagit, vilket jag inte riktigt tycker stämmer med verkligheten.

Regeringen satsar mycket på breddad rekrytering, på att studenthälsan ska fungera och på att man ska ge stöd till alla studenter och elever som vill studera. Vi har också arbetat mycket med STEM-strategin, som går ut på att nå föräldrar tidigt för att barn och elever ska våga studera inom områden de kanske inte trodde att de skulle klara. Vi satsar också mycket på tekniksprång, till exempel, för att tala om för studenter att de kan klara studierna.

Jag tycker att regeringen gör väldigt mycket för en breddad rekrytering, så jag är nyfiken på vad det är som ledamoten tycker att vi inte gör men som Socialdemokraterna gjorde.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister eller kanske, i det här fallet, rymdminister Mats Persson.

I veckan undertecknade ministern rymdavtalet Artemis tillsammans med USA:s ambassadör - jag hoppas inte att någon har missat detta. Avtalet innehåller bland annat ett antal principer för hur man ska uppföra sig i rymden och hur man utforskar rymden. Det ger även Sverige möjlighet att vara med i den amerikanska nationella satsningen Artemisprogrammet.

Vad innebär detta program lite mer specifikt, och vad har vi för nytta av det i Sverige?

Herr talman! Min fråga går också till utbildningsminister Mats Persson.

Jag sitter i styrelsen för Sällskapet riksdagsledamöter och forskare. Som namnet antyder träffas riksdagsledamöter och forskare och diskuterar frågor med varandra. Vi är rörande överens om hur viktig forskningen är, både för Sverige och för samhällets utveckling.

Nu är det väldigt många som väntar otåligt - lärosäten, forskningsfinansiärer, företag och myndigheter - på forsknings- och innovationspropositionen som kommer till hösten. Alla har olika åsikter om vad den kommer att innehålla.

Min fråga till utbildningsministern är vilka punkter som han anser är viktigast och vad propositionen bör innehålla.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Mats Wiking för frågorna.

Jag nämnde inte Forskningsfinansieringsutredningen, som ledamoten nämnt tidigare. Den är till för att utreda hur vi ska finansiera forskningen - precis som det låter - och hur vi kan minska administrationen, effektivisera och förstås höja kvaliteten. Det handlar helt enkelt om hur man kan använda pengarna på ett bättre sätt. Vi har fått ett slutbetänkande från utredningen, och vi håller nu på och bereder det för att se hur det ska användas.

Ledamoten säger att vi gör minskningar, men vi gör stora satsningar på till exempel civilingenjörsutbildningar vid Chalmers, KTH och Lund. Det är en jättestor satsning på ett ökat antal platser. Man kan inte säga att vi bara skär ned. Det tycker jag absolut är fel. Vi gör stora satsningar där.

Som jag nämnde i mitt huvudanförande har vi också en utredning som UKÄ håller i om hur det ser ut med tjänster för doktorander och hur många som har visstidsanställning eller någon annan typ av anställning. Vi ser över alla de anställningsformerna. Vi vill att det ska vara attraktivt för både svenska och internationella forskare att forska i Sverige och helst också stanna kvar här.

Fru talman! Tack så mycket, Mats Wiking, för frågorna! Självklart är detta otroligt viktiga frågor för Moderaterna, regeringen och Tidöpartierna - att komma fram till hur vi ska behålla vår forsknings höga kvalitet. Vi vet mycket väl att grundforskningen är viktig. Det är också viktigt hur mycket som är basanslag respektive forskningsanslag.

Det här är alltså något som vi jobbar med. Det är därför vi i samband med forskningspropositionen inhämtar alla dessa synpunkter och analyser av hur vi kan göra detta på bästa sätt. Jag kan egentligen inte föregå den, men jag vill ändå säga att det för samarbetspartierna är viktigt att vi har en god grundforskning, att vi behåller den höga kvaliteten i Sverige och att vi fortsätter vara eftertraktade även för andra som vill komma till oss och forska.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet om utgiftsområde 15.

Vi har kommit till området forskning, och det är ju intressant. Det är väldigt spännande och väldigt roligt.

Just nu lägger vi mycket stort fokus på forsknings- och innovationspropositionen, som Fredrik Malm nämnde tidigare. Det är ett arbete vi gör vart fjärde år. Inriktningen för den här propositionen är excellens, internationalisering och innovation.

Hur ska man då utveckla denna proposition? Jo, vi har bjudit in forskningsfinansiärer, universitet och högskolor, myndigheter, organisationer och företag att inkomma med svar på remiss om vad man önskar framföra och vad det finns för analyser av hur forskningen ska se ut. Det har även kommit in spontana svar från andra än remissinstanser, så man kan säga att engagemanget för forskningen är stort.

Det finns även en forskningsberedning med 15 ledamöter. Det är en expertgrupp som är utsedd av regeringen för att hjälpa till med utformningen av forskningspropositionen, för den är väldigt viktig.

Vi moderater träffar också många lärosäten och olika andra aktörer. Vad vi tydligt kan se när vi träffar aktörerna är att forskningen hela tiden förändras. Vi måste hela tiden följa med i utvecklingen, både nationellt och internationellt.

En viktig fråga är förstås hur anslagen ska fördelas och att de ska fördelas jämställt.

Fru talman! Man kan säga att utan bildning och forskning stannar Sverige. Sverige ska såklart fortsätta vara ett stort framgångsland. Det är ett litet land men stort inom forskning, och det är jag väldigt stolt över.

Under 2023 utgick det medel för forskning och utveckling på 46,8 miljarder. Av dessa gick 20 miljarder direkt till forskningsanslag.

Dessutom fick de fyra stora forskningsfinansiärerna 13,4 miljarder. Forskningsfinansiärerna ska i samråd med lärosäten hitta den bästa finansieringsmodellen och finansiera forskning som håller hög kvalitet.

Som ledamoten Mats Wiking nämnde tillsattes en forskningsfinansieringsutredning. Det var för att se över att forskningen är effektiv och hur den kan utformas för att minska administration och hålla högre kvalitet.

Det har kommit ett slutbetänkande, och man har kommit fram till att man vill ändra så att det blir tre nya forskningsmyndigheter. Man föreslår Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten.

Nu bereds utredningen på Regeringskansliet, så ledamoten Mats Wiking får vänta lite på svaret. Jag förstår att han är nyfiken på hur det här kommer att utvecklas - det tror jag att vi alla är. Det viktiga är att vi kan minska administrationen och höja kvaliteten.

Men, fru talman, det finns även andra forskningsfinansiärer. EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, är otroligt viktigt, och det är viktigt att vi finns med ute i Europa. Det finns även andra privata finansiärer, som Riksbankens Jubileumsfond och Cancerfonden, som förstås finansierar cancerforskning, och vi har mycket forskning kring humaniora.

Fru talman! Man försöker hänga med i tiden och i vad som är viktigt inom forskningen, och då talas det alltid om Chat GPT. Jag tittade igen - ibland är det kul att göra det - för att se vad den skulle säga om just det anförande jag skulle hålla. Chat GPT svarade mig så här: "Viktiga aspekter inom högskola, universitet och forskning inkluderar rigorös metodik, vetenskaplig integritet, tvärvetenskaplig samverkan och öppen kommunikation av resultat för att främja kunskapsutveckling och samhällsnytta."

Det är alltså detta som är det viktiga, enligt Chat GPT, och jag får hålla med ganska mycket; det är nog detta som är essensen, även om vi givetvis ska vara kritiska till vad Chat GPT säger. Men här kan vi nog hålla med om en del.

Fru talman! Vi är alla lite oroliga över allt som händer i världen. Det händer mycket sorgligt just nu men också mycket positivt. I vår närmaste omvärld sker väldigt mycket när det gäller den gröna och den digitala omställningen. Det är roligt, och det går fort. Det gäller att hänga med.

Som göteborgare träffar jag många stora industriföretag och även många andra företag, givetvis. Alla säger att kompetensbrist är den stora frågan just nu. Det är roligt att man behöver mycket personal, men vi måste också klara av kompetensbristen.

Vad behöver vi då göra? Vi behöver göra investeringar i tekniska utbildningar. Det behövs mer vidareutbildning och även mer omställning, som nämnts här tidigare.

Någon sa också att Moderaterna och regeringen är väldigt engagerade och jobbar mycket med STEM-strategin; det handlar om science, technology, engineering och mathematics. Vi har en svensk STEM-strategi som planeras vara igång i slutet av året. Hela arbetsmarknaden önskar snabba effekter av detta, men strategin är nog ingen riktig quickfix. Vi måste börja tidigt, redan i förskolan, och vi måste få med både pojkar och flickor i STEM-strategin. Det är viktigt och roligt med naturvetenskap.

Fru talman! En annan viktig fråga är forskningens frihet, som är reglerad i grundlagen. Även i högskolelagen finns tydliga bestämmelser om forskningens frihet. Givetvis ska den akademiska friheten främjas och värnas.

Universitetskanslersämbetet har därför fått i uppdrag av regeringen att göra en fördjupning kring hur lärosätena arbetar med att främja och värna den akademiska friheten. Det ska göras både en nationell och en internationell jämförelse. Detta kommer att presenteras i maj i år, vilket är positivt. Det är viktigt att hela tiden se över att detta fungerar; akademisk frihet är otroligt viktigt.

Fru talman! En annan viktig fråga är hur lärosätena arbetar med att utveckla informationssäkerheten och planera för framtiden. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men vi ligger tyvärr ganska långt efter när det gäller cybersäkerhet. Hotet från cyberattacker - jag tror att många märkte i går hur till exempel många sociala medier slogs ut - ökar påtagligt. Vi måste se till att vi är utbildade kring detta. Vi vill kunna komma på det mycket tidigare, och vi måste förse samhället med cybersäkerhetsexperter som kan detta.

Man har gjort en stor utredning av hur det ser ut på lärosätena. Hur skyddar vi forskningsdata? Hur fungerar det interna arbetet med detta? Hur kan vi minska sårbarheten? Här spelar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en stor roll.

Från Moderaternas sida följer vi förstås detta mycket noga. Vi anser därför också att det är viktigt att det kommer ett cybercampus vid KTH. Från regeringens sida satsar vi 25 miljoner i år och 40 miljoner per år framöver för att utveckla detta cybercampus. Det finns redan nu ett cybercentrum på KTH, men det kommer alltså att utvecklas mer. Tanken är att man ska samarbeta internationellt men också över hela nationen, med forskningsinstitut, myndigheter och företag, för att kunna arbeta mer kring vår cybersäkerhet.

Regeringen föreslår också att Försvarshögskolan ska få förutsättningar att utveckla en utbildnings- och forskningsmiljö som stöder mer säkerhet, vilket också är väldigt viktigt.

Fru talman! Det finns förstås stora möjligheter inom forskningen, och vi ser att det händer mycket inom både flyg och rymd. Jag tror inte att någon har missat att vi har fått en astronaut, Marcus Wandt. I dag såg jag att han kommer att bli hedersdoktor på Chalmers, vilket gläder mig även om jag inte har gått på Chalmers. Jag är från Göteborg och har många i släkten på Chalmers. Han får denna titel för att han har visat att grundforskning och rymdforskning är viktigt men också att det är viktigt att få ut forskningen till samhället. Nu blir han alltså hedersdoktor på Chalmers, vilket förstås känns väldigt roligt.

Det är också viktigt, fru talman, att Sverige behåller sitt goda rykte när det gäller forskningens höga kvalitet. Konkurrensen är stenhård, och vi måste hela tiden hålla hög kvalitet och visa att vi har excellens.

Regeringen vill därför satsa mer på framstående miljöer och forskningsområden. Det finns några strategiska områden. Det är mycket som är viktigt att forska på, men teknik, rymdforskning, försvarsforskning och nationell och global hälsa är de stora områden som vi jobbar mycket med nu.

Inom medicin är precisionsmedicin otroligt viktigt. Nu kan man gå från att lindra till att bota sjukdomar. Det är förstås otroligt sensationellt att vi har kommit så långt inom den forskningen.

Fru talman! Jag vill avsluta med att trots att det finns mycket forskning och mycket som fungerar på universitet och lärosäten ser vi en oroande minskning av antalet doktorander. Många tycker att det tar lång tid och innebär en osäker framtid och kanske svårigheter med försörjning. Kanske ser man hos företagen inte alltid nyttan med doktoranderna.

Moderaterna vill att vi ska öka samarbetet mellan akademin, näringslivet och kommunerna för att se hur vi kan använda doktorander. Det finns jättestor nytta med att de bedrivit forskning sedan tidigare. Vi vill också se till att det finns goda villkor för doktorander. Det måste finnas möjlighet att försörja sig som forskare, och vi har därför gett Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att följa hur det ser ut med tjänstetillsättningar så att det finns en trygghet även inom forskningsvärlden.

Jag vill avsluta med att jag är väldigt stolt över Sveriges forskning. Den kan alltid förbättras, och vi ska se till att den också gör det genom forskningspropositionen, som kommer i höst.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om utgiftsområde 7 Studiestöd.

Jag har tidigare här i talarstolen talat om vilka möjligheter till utbildning det svenska studiestödet ger. Jag har också berättat att jag och min familj har kunnat gå våra drömutbildningar. Nu har tre fjärdedelar klarat av sina utbildningar. Den fjärde, den yngste sonen, har läst halva sin utbildning på Chalmers. Utan studiestöd hade det inte gått. Han kan också flytta hemifrån och ha en egen bostad. Det hade inte fungerat utan studiestöd.

Jag är glad att vårt oerhört generösa studiestöd finns. Det är, som sagts tidigare, det mest generösa i världen. Vi ska vara stolta över det.

Det är Centrala studiestödsnämnden, CSN, som arbetar med frågorna. De säger: Vi gör studier möjliga! Det är fantastiskt. De gör faktiskt studier möjliga.

CSN har ett ganska stort uppdrag. Man ska förstås administrera studiestödet i olika former. Man ska också kunna ge hemutrustningslån. CSN ska också ge information om vilka olika studiestöd som finns.

CSN ska också se till att det kommer återkrav och att lånen betalas tillbaka. Det är en stor och viktig uppgift. CSN har gjort ett stort arbete med detta, både i Sverige och utomlands, och återbetalningen har ökat. Upp till 94 procent av lånen betalas tillbaka, vilket förstås är bra.

CSN ska också motverka bidragsbrott och säkerställa att utbetalningarna blir helt rätt. Det har tyvärr funnits missbruk på området. Man har fått felaktiga utbetalningar. Då har CSN genom olika metoder snabbt kunnat se till att de stoppats. Det är en viktig uppgift som CSN har.

CSN ska också följa de sociala och ekonomiska situationerna för att se om lånet kommer att förändras. Det har skett med omställningsstudiestödet.

Man har också till uppgift att se till att kvinnor och män får lika villkor. Man analyserar detta så att det blir på samma sätt för män som för kvinnor.

Fru talman! Det finns nu 500 000 personer i Sverige som har studiestöd. Det är väldigt många. Vad är då det viktigaste med studiestödet, och vilka är det egentligen till för? Jo, det ska skapa förutsättningar för den enskilde, oavsett härkomst och bakgrund, att utvecklas. Det ska även ge ett högt deltagande i studier och göra att samhället utvecklas och att Sverige växer som nation. Moderaterna ser att det flexibla studiestödssystemet gör det möjligt att studera mot bakgrund av alla dessa parametrar. Det är dessutom grundläggande för jämlik utbildning.

Nivåerna på studiemedlen har höjts med 1 100 kronor från den 1 januari i år. Det är en effekt av beslutet om höjt prisbasbelopp. Även fribeloppet har höjts, vilket innebär att den studerande kan arbeta lite mer vid sidan om. Man får tjäna upp till 111 000 kronor under ett halvår, och det gör att man får möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden och prova hur det är att arbeta, kanske - förhoppningsvis - med det man studerar till.

Vi tycker att det är mycket positivt att den här möjligheten finns. Vi ser också att man skulle kunna höja fribeloppet eftersom vi tycker att det är viktigt att man får möjlighet att arbeta, även om studierna givetvis är viktigast.

Vi har pratat tidigare här om att studerandet har förändrats. Förut studerade man vidare direkt efter gymnasiet, men nu studerar man högre upp i åldrarna, kanske efter det att man har fått familj. Många kommer att läsa flera olika utbildningar. Därför har gränsen för när man kan få studiestöd höjts från 56 till 60 år. Nedtrappningen i rätten att låna har höjts från 47 till 51 år. Det är något som Moderaterna har drivit länge, och vi är väldigt glada att det är så numera.

Fru talman! Som komplement till det nuvarande studiestödssystemet finns nu det omtalade omställningsstudiestödet. Det har vi pratat om här tidigare. Det finns flera anledningar till att detta infördes. En förändrad arbetsmarknad, ökad medellivslängd och höjd riktålder för att gå i pension ger ökat behov av omställning och flera vidareutbildningar under arbetslivet. Jag talar om det livslånga lärandet.

Fru talman! Omställningsstudiestödet infördes den 1 oktober 2022. Då kunde man för första gången söka det. Det kom enormt många ansökningar. Otroligt många sökte. Det tog lång tid att behandla ärendena. Vi har diskuterat hur detta kan göras bättre. Den tidigare regeringen hade inte planerat för anstormningen av sökande. Därför har det blivit långa väntetider.

Det har varit ganska komplext att hantera omställningsstudiestödet. Det handlar ju om förhandlingar med parter och om att man måste ha ett arbete sedan tidigare. Det handlar också om att man ska vara omställbar. Det har blivit långa väntetider på grund av mycket manuell hantering.

Regeringen såg givetvis att det fanns bekymmer. Den 7 september 2023 fick CSN alltså 3 miljarder för att hitta sätt att förbättra detta och korta handläggningstiderna. CSN kom med förslag på ändringar, och flera har börjat användas. Den 1 april kommer en stor förändring, och redan från och med den 1 januari 2025 sker en lagändring som innebär att mer kan automatiseras. CSN använder även ett nytt it-system för att kunna göra det här mycket enklare.

Det är också viktigt att jobba tillsammans med parterna så att man vet när man ska ansöka. Många som söker kan kanske inte få omställningsstudiestödet, och då gäller det att de i stället för att behöva vänta lång tid får snabbt besked om att de inte kan söka just det lånet. Det är även prioriterat att detta arbete inte påverkar det andra studiestödet. Merparten söker ändå det vanliga studiestödet. En mindre andel söker omställningsstudiestöd.

I det livslånga lärandet är kompetensutveckling och omställning något vi kommer att få vänja oss vid. Vi kommer att se detta framöver i yrkeslivet. Vi kommer att byta jobb. Vi kommer att gå flera utbildningar. Moderaterna tycker att det är väldigt viktigt att det finns möjlighet till detta. Vi anser också att det är viktigt att få med att arbetsplatsskadorna minskar med bättre utbildning.

Omställningsstudiestödet och det vanliga studiestödet ger möjligheter till i stort sett alla i Sverige att studera, och det är jag jättestolt och glad över.

(Applåder)