Marie-Louise Hänel Sandström (M) svarade Linus Sköld i en replik om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2024/25:51 Måndagen den 16 december” den 16 dec 2024.
Linus SköldS· i en replikRegeringen satsar inte för att fler ska kunna komma i utbildning. Det är väldig tydligt. Jag redogjorde i mitt anförande för de neddragningar som kommer att bli konsekvensen inom akademin, i yrkeshögskolan och på…Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
I förra veckan debatterade vi studiestöd med ett anslag på 33,8 miljarder kronor. I dag har vi debatterat utbildning och forskning. Det är ett anslag på hela 104 miljarder kronor för 2025. Drygt hälften går till utbildning, och 11 miljarder går till forskning.
För att komma till nivån högre utbildning och forskning krävs det att vi har en fungerande utbildningskedja från förskolan genom hela grundskolan och gymnasiet.
Min kollega Josefin Malmqvist har tidigare på ett förtjänstfullt sätt redovisat hur Moderaterna och regeringen ser på detta. Vi ser att många stora förändringar kommer att göras, de största under de senaste 20 åren. Många utredningar pågår, och jag ser fram emot februari då vi kommer att få fler utredningar som kan leda fram till propositioner. Detta kommer att förbättra mycket för både elever och lärare, vilket känns väldigt positivt.
Fru talman! Vi moderater och regeringen anser att högskola och utbildning är väldigt viktiga verksamheter. Man ska samarbeta med företag och samhället för att få en så hög kvalitet som möjligt och för att så många som möjligt ska kunna delta i detta.
Regeringen satsar på lärosätena med 30 olika anslag. För de statliga lärosätena är satsningen på 26,6 miljarder för 2025. På de enskilda lärosätena, där Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping ingår, satsas 4 miljarder. Vi satsar även 19 miljarder på den statliga forskningen och utbildningen.
Vi gör också särskilda förändringar när det gäller de enskilda utbildningsanordnarna, till exempel Chalmers som ansvarar för både studenthälsa och sjöbefäl och Högskolan i Jönköping som också ansvarar för studenthälsa, som innebär stora ökningar med 16 miljoner under 2025 och 19 miljoner under 2026. Fram till 2026 kommer det att bli ökningar med 40 miljoner för Handelshögskolan i Stockholm, som ska kunna arbeta med de förändringar som sker med de enskilda enheterna när man får fler statliga uppdrag. Det är alltså betydande skillnader som kommer att ske, och jag tror att det kommer att bli förbättringar och att vi utökar arbetet med både de enskilda och de statliga högskolorna och universiteten.
Vi har särskilda utbildningsanordnare, till exempel Teach for Sweden, som arbetar väldigt mycket med att få vuxna som sedan tidigare har en annan utbildning och som vill studera på en lärarutbildning eller som vill läsa pedagogik. Där satsar vi 16 miljoner 2025-2027, vilket ses som väldigt positivt. Vi behöver få fler som vill bli lärare.
När vi diskuterade detta för ett år sedan pratade vi om forskningspropositionen som skulle komma under 2024. Som ni har hört tidigare kom den för bara några dagar sedan - Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Vi kommer att debattera den mer efter årsskiftet, som jag ser fram emot. Men siffrorna finns redan nu. Det är en spännande forskningsproposition där man tar upp många viktiga områden som måste belysas. Det är den största ökningen som någonsin har gjorts på forskning med 6,5 miljarder fram till 2028. För 2025 blir ökningen 1,5 miljarder, för 2026 blir den 2,5 miljarder och för 2027 blir den 4 miljarder. Fram till 2028 har vi alltså en forskningsbudget på 43 miljarder, vilket är en svindlande hög summa och givetvis väldigt viktig.
Vi har tidigare här diskuterat om detta är den största satsningen någonsin, och vi har kanske fått olika svar från Riksdagens utredningstjänst om detta. Men enligt Riksdagens utredningstjänst är det den största satsningen som har gjorts. När man tittar på tidigare år och följer konsumentprisindex kan man säga att det 2008, när det var en borgerlig regering där Moderaterna ingick, var den största satsningen enligt konsumentprisindex. Men om man tittar siffermässigt är detta den största satsningen som någonsin har gjorts på högskoleutbildning och forskning.
Den minsta satsningen som har gjorts på senare år var 2000, när det var socialdemokratiskt styre. Då var satsningen på 2 miljarder.
Detta är alltså en otroligt stor satsning som är väldigt viktig.
Fru talman! Det är också väldigt positivt att vi med denna forskningsproposition tänker om, tänker nytt och vill vara tydligare. Den föregående forskningspropositionen, som var på 3,7 miljarder, innehöll lite mer av samma sak. Nu gör vi om detta och tänker nytt.
I denna forskningsproposition satsar vi mycket på viktiga områden, och det finns väldigt många. Jag tänkte ta upp ett axplock av dessa områden. Det handlar om spetsforskning, som är mycket viktig. Det handlar om forskningsinfrastruktur. Det handlar om AI, som nyligen har diskuterats i AI-kommissionen. Det handlar också om life science, grön omställning, livsmedelsforskning, skog och lantbruk och rymdforskning samt om forskares olika möjligheter och holdingbolag som arbetar mycket med att få ut forskningen i verksamhet.
Fru talman! Inriktningen på forskningspropositionen är att svensk forskning ska hålla hög kvalitet, att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna när det gäller forskning som andel av bnp och att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.
Det finns viss oro för att Sverige och EU riskerar att tappa i konkurrenskraft då många länder satsar mer på forskning. EU:s mål är att varje land ska satsa minst 3 procent av bnp på forskning. Sverige ligger på 3,5 procent av bnp, vilket givetvis är väldigt bra. Men vi ska fortsätta att ligga högt och kanske nå ännu högre.
Fru talman! Vi behöver behålla forskare. Vi vill att de ska stanna kvar. Och vi måste locka hit internationella forskare. Då satsar vi på något som kallas karriärstödssatsning. Det innebär att forskare kan ges möjlighet till en biträdande lektorstjänst under fem år. Sedan kan forskare också efter prövning få denna tjänst på lektorsnivå förlängd ytterligare fem år. Det är väldigt viktigt att vi har en mobilitet. Vi vill få hit studenter och forskare från andra länder. Vi vill också att de ska flytta mellan lärosätena. Vi sänker också expertskatten för att kunna behålla och rekrytera utländska experter.
Fru talman! För att vi ska få ett större genomslag och behålla våra ledande positioner är det viktigt att vi vågar prioritera spjutspetsforskning. Vi måste våga satsa på prioriteringar.
Regeringen lyfter fram och satsar på excellens. Vi hörde tidigare att det var negativt att det görs. Jag tycker att det är positivt. Vi satsar på excellenscenter med ett tillskott till Vetenskapsrådet på 1,4 miljarder. Här finns det också långsiktiga program för banbrytande forskning och kluster för framtidens nya teknologier. Det är en stor och viktig satsning.
Regeringens inriktning är också att de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor - basanslagen - i högre grad ska fördelas via våra forskningsråd. Vi tror att detta är positivt. Vi måste prova något nytt eftersom det som gjordes tidigare inte riktigt har fungerat eftersom vi tyvärr håller på att bli förbisprungna.
Även den gröna omställningen måste vara konkurrenskraftig, och vi ställer mycket höga krav på den. Vi behöver prioritera banbrytande teknik som kvantteknik, bioteknik, AI och nya strategiska forskningsområden till exempel inom rymden, polarområdena och metaller och mineraler.
Vi ska också satsa mycket på avancerad forskningsinfrastruktur, till exempel vidareutveckling av våra anläggningar som vi är väldigt stolta över: MAX IV, ESS och Scilife Lab.
Fru talman! Det är väldigt viktigt med life science och olika forskningsinfrastrukturer. Med min tidigare bakgrund som läkare, innan jag blev politiker, anser jag att det är väldigt viktigt med life science-forskningen. Precisionsmedicin leder till fantastiska resultat och stora förändringar. Här har även läkemedelsföretagens forskning en stor och viktig del. Det är därför oerhört viktigt att vi prioriterar life science.
Fru talman! Vi behöver också locka fler studenter till lärarutbildningarna. Detta kan ske genom att man möjliggör en stark koppling mellan teori och praktik. Jag nämnde till exempel Teach for Sweden. Det gör att teori och praktik kan förenas när man samtidigt arbetar. Därför är det också viktigt att vi kan underlätta detta för lärosätena. Det har varit ett bekymmer att man inte har varit anställd. Man måste ha en anställning om man ska kunna gå en utbildning där teori och praktik integreras. Därför gör regeringen en ändring i högskoleförordningen som innebär att anställning kan bli ett särskilt behörighetskrav inom utbildningsformen, och det är väldigt efterlängtat.
Fru talman! Vi har i nuläget en utmanande tid med krig i vårt närområde. Det finns mycket oroligheter i världen. Det pågår också en teknisk tävling, kan man säga, där vi håller på att bli omsprungna. Nu satsar regeringen på hög kvalitet på högre utbildning och på hög kvalitet på forskning och givetvis på akademisk frihet. Vi gör stora satsningar på dessa områden för att Sverige ska vara en ledande nation. Vi ska ha en stark konkurrenskraft. Vi satsar därför mycket på prioriterad forskning och högre utbildning.
(Applåder)
Fru talman! En unik sak med det svenska utbildningssystemet är de ständigt återkommande möjligheterna att fortsätta att utbilda sig och bygga på sin kunskap. Det är helt nödvändigt för att vi i Sverige ska kunna konkurrera med kunskap och ny teknik att befolkningen är beredd att vidareutbilda sig genom livet. Det var också därför som regeringen Löfven redan 2014 satte igång med Kunskapslyftet och byggde ut antalet utbildningsplatser för vuxna med över 160 000 under våra åtta år vid regeringsmakten.
Men när SD-regeringen tog över 2022 kapade man drastiskt stödet till vuxenutbildningen. Man lade ned fungerande branschskolor. Vi protesterade. I vårt budgetförslag lade vi mer resurser till vuxenutbildning, yrkeshögskolor och branschskolor men också såklart till folkbildning och till arbetsmarknadsutbildning.
På våren 2023 erkände regeringen och SD att vi hade haft rätt. Det behövdes mer resurser till vuxenutbildningen, och därför föreslog man detta i en ändringsbudget. Samma sak hände året efter. Regeringen lade för lite pengar i budgetpropositionen för att sedan återkomma i vårändringsbudgeten med mer resurser.
Men problemet är att när regeringen har så dålig framförhållning som man har haft när det gäller vuxenutbildningen kan pengarna inte användas effektivt. De blir underutnyttjande eftersom ryckigheten här inte passar systemet.
I år avsätter Socialdemokraterna återigen över en halv miljard mer än regeringen till vuxenutbildning. Sverige har rekordhög arbetslöshet. Hade det då inte varit bra att vuxna kunde utbilda sig under arbetslösheten för att kunna ta de jobb som finns?
Varför, Marie-Louise Hänel Sandström, har ni inte lärt er av de två tidigare åren - vore det inte bättre om vuxna kunde utbilda sig i stället för att vara arbetslösa?
(Applåder)
Fru talman! Tack, ledamoten Linus Sköld, för frågan! Det är alltid bra att man utbildar sig. Därför har vi till exempel omställningsstudiestödet, för vi vill att vuxna ska utbilda sig. Regeringen har anslagit mer pengar för att CSN ska kunna påskynda arbetet. Alla de som söker omställningsstudiestöd snabbare ska kunna få besked. Man gör ganska mycket, tycker jag, för att få fler äldre i utbildning.
Vidare tittar vi på fler vägar till yrkesutbildning. Som nämndes tidigare i dag gör vi också om så att gymnasieutbildningar kan gå på olika sätt. De som inte är så teoretiskt lagda kan nu i stället få mer yrkesutbildning som en ny väg inom gymnasiet. Det är en utbildning som vi tänker satsa på där.
Regeringen gör mycket för att satsa så att fler ska komma i utbildning och så att det ska finnas utbildningar som passar många olika läggningar.
Fru talman! Regeringen satsar inte för att fler ska kunna komma i utbildning. Det är väldig tydligt. Jag redogjorde i mitt anförande för de neddragningar som kommer att bli konsekvensen inom akademin, i yrkeshögskolan och på regionalt yrkesvux. Och detta fortsätter på andra utgiftsområden också. När det gäller folkbildningen säger Folkbildningsrådet att det kommer att bli tusentals färre platser på folkhögskolorna nästa år. Arbetsmarknadsutbildningen halveras med den här regeringen vid rodret. Människors utbildningsmöjligheter förtvinar under regeringens styre.
I vårändringsbudgeten kommer Marie-Louise Hänel Sandström och hennes kompisar att ha kommit på att det visst behövdes mer pengar till vuxenutbildningen, för arbetslösheten är den högsta vi har haft på tio år, om man inte räknar pandemiåren. Att då skära ned i människors möjligheter att utbilda sig är osmart konjunkturpolitik. Det är riktigt osmart konjunkturpolitik.
Socialdemokraterna fick rätt i budgeten 2023 och i budgeten 2024, och vi kommer att få rätt i den här budgeten också. Välkommen tillbaka med ett ändringsförslag till våren, där regeringen lägger till mer pengar till vux.
Marie-Louise Hänel Sandströms enda svar här är omställningsstudiestödet. Omställningsstudiestödet är ett direkt resultat av förhandlingar mellan parterna som regeringen har misskött. Det har varit en formidabel katastrof. Regeringen har underlåtit att tillskjuta medel till CSN, så att handläggningstempot ska kunna öka. Man har dragit benen efter sig när det gäller de regelförenklingar som både parterna och CSN har efterlyst. Och när man väl får tummen ur och börjar genomföra förändringarna ligger ikraftträdandet ett helt år fram i tiden.
Omställningsstudiestödet är en jättebra reform - missförstå mig inte - och det är också bra att regeringen nu får loss pengar till CSN. Men hanteringen hittills har varit en formidabel katastrof.
(Applåder)
Fru talman! Jag vet inte om jag ska tacka ledamoten för frågan, för jag vet inte om det var någon fråga. Men givetvis tycker vi att det är otroligt viktigt med utbildning.
Det är ju positivt att ledamoten vet vad regeringen kommer att göra till våren, för det vet vi inte själva. Tydligen vet ledamoten mer än vad vi gör.
Givetvis ser vi alltid över var det saknas pengar och var det är bekymmer, precis som vi gjorde med omställningsstudiestödet. Stora satsningar gjordes, och regeringen eftersökte också förslag från både CSN och parterna på hur man skulle göra för att underlätta med till exempel digitalisering. Det handlar om att underlätta hanteringen av ansökningarna, helt enkelt. Regeringen gjorde stora satsningar på att lösa detta.
Både från Socialdemokraternas och från regeringens sida kan man nog säga att det var en väldigt stor anstormning av ansökningar, vilket man inte riktigt hade räknat med. Man hade inte riktigt budgeterat för det. Planeringen var att man skulle gradera upp det efter ett år, men det var många fler som sökte, och det blev en överraskning för alla partier. Man behövde lösningar för att påskynda handläggningen. Nu är man i stort i fas, och det blir snabba svar när det gäller omställningsstudiestödet.
Givetvis kan regeringen också göra omprövningar av var det kan behövas fler studieplatser. Exakt var kan jag inte säga i nuläget. Men jag kan ändå säga att regeringen är noga med att det finns utbildningsplatser. Man är noga med att vi har lärarutbildningar som fungerar och att vi har skolor och gymnasier som fungerar, så att vi ska kunna få fler utbildningar. Vi gör otroligt mycket för att förbättra detta. Givetvis vill vi minska arbetslösheten.
(Applåder)