Riksflödet
Logga in
Svarade Isak From i en replik ·

Kjell Jansson (M) om Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen

Kjell Jansson (M) svarade Isak From i en replik om Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen i debatten ”Protokoll 2023/24:122 Måndagen den 27 maj” den 27 maj 2024.

Isak FromS· i en replikJag tar tillfället i akt att prata lite mer om statligt ansvar. Privatiseringarna i underhållet av vår infrastruktur har ju lett till den situation vi har i dag. När entreprenörer konstaterar att växeln eller spåret är…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi debatterar nu Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Detta bygger på att vi ska förenkla och göra det lättare att komma igång med att bryta fler gruvor.

Mineralpolitiken är mycket viktig för Sveriges framtida industri. Sverige är ett exportberoende land, och vi måste ta fram produkter och bli självförsörjande i högre grad än vad vi har varit. Sverige är ett välståndsland och ett välfärdsland. Vi har hög standard och oerhört generösa bidragssystem. Någon ska betala det här, och det är vår exportindustri som drar det tunga lasset. Annars räcker inte pengarna.

Det är viktigt med ett växande näringsliv och nya arbetstillfällen, inte minst i den norra delen av landet. Sveriges gruvbrytning, om vi kommer igång med den, kommer att vara den säkraste i världen och ha den bästa arbetsmiljön i världen när det gäller gruvnäringen. Vi har också de bästa tekniska företagen som tar fram bergteknik och borrmaskiner för brytning. Som ledamoten Eric Palmqvist talade om bryter man inte med spett och slägga längre, utan vi har fantastisk teknik för detta.

Gruvnäringen är en av våra basindustrier. När jag var grabb sa man alltid "skogen och gruvorna", och så är det till viss del fortfarande.

Malmbanan har tagits upp i debatten; jag tror att det var ledamoten From som gjorde det. Det är naturligtvis viktigt att infrastrukturen fungerar. Men det är inte så lätt om vi har terrordåd och sprängningar på Malmbanan, som Säkerhetspolisen antyder. Då är det svårt att bygga bort problemen.

Gruvorna är det första steget i att förädla produkter. Malmen vi plockar upp från berget kommer efter många steg av förädling till slut exempelvis att rulla ut som en bil på Torslanda eller hos Scania i Södertälje.

Herr talman! Vikten av att Sverige är självförsörjande på mineraler är avgörande för vår framtida industri. Vi måste minska beroendet av det kommunistiska Kina, som dominerar marknaden fullständigt. Och jag kan garantera alla ledamöter här i plenisalen att arbetsmiljön är väsentligt sämre där än den kommer att vara i Sverige.

De mineral vi köper från Kina gör att vi kan producera batterier, bränsleceller, elmotorer, robotar, drönare, kretsloppschipp, vindkraft och inte minst solceller. De produktområden där vi är mest beroende av Kina är vindkraft och elmotorer.

Det är därför mycket bra att regeringen vill underlätta miljöprövningen av Natura 2000-områden i samband med tillståndsprövning av mineralbrytning. Det är ett stort fall framåt jämfört med tidigare.

Herr talman! Det är av stor vikt att vi öppnar upp för ny mineralbrytning i landet. Det är ett led i att minska beroendet av Kina, varifrån vi köper huvuddelen av metallerna i dag. Kina står för 100 procent av tunga sällsynta jordartsmetaller i EU. Turkiet står för 99 procent av behovet av bor, och Sydafrika står för 75 procent av platina.

Sverige har i dag tolv gruvor. Förhoppningsvis har vi snart fler. Ett exempel är Viscariagruvan utanför Kiruna. Jag vet att Kiruna kommun just nu vill bromsa det projektet. Det kanske går att lösa ut om man tittar på de ekonomiska förutsättningarna.

Mineraler som vi inte bryter men har möjlighet att bryta med de jordarter vi har i Sverige är vanadin, kobolt och litium, som alla är batterimetaller, och uran, som är kärnkraftsbränsle.

Herr talman! Om vi får till detta kommer det att skapas många nya och långsiktigt hållbara jobb. Framför allt får vi en modern teknisk industri med gruvor och en stark näringspolitik där marknad och efterfrågan styr, inte statliga bidrag. Vi ska ha företag av världsklass på gruvsidan. Vi ska se till att Sverige blir det mest konkurrenskraftiga industrilandet i världen för nästa generation.

Herr talman! Jag tar tillfället i akt att prata lite mer om statligt ansvar. Privatiseringarna i underhållet av vår infrastruktur har ju lett till den situation vi har i dag. När entreprenörer konstaterar att växeln eller spåret är slut byts de inte. Det rapporteras inte. Man konstaterar att detta inte ingick i upphandlingen. Detta ingick inte i det här projektet, så det får vara. Det är väl här vi står nu.

Vi socialdemokrater har föreslagit att vi ska återförstatliga järnvägsunderhållet. Det är en början till att få järnvägen i hela Sverige att fungera. Just nu lägger stoppen på Malmbanan krokben för hela omställningen. Det är en del i vad som faktiskt pågår.

Kjell Janssons parti har återkommande genom åren lagt krokben för norra Sverige. Det var kanske ingen slump att det var Kjell Janssons parti som lade ned Norrbotniabanan och tog bort det projektet. Det hade varit rätt värdefullt att ha Norrbotniabanan på plats nu. Dessvärre står den nu och hackar. Den har stått still en längre tid.

Det kan också ha att göra med privatiseringarna. Just nu pågår det en upphandling om en tunnel som tydligen tar väldigt lång tid.

Jag tror att Kjell Jansson behöver se till helheten och titta på vad som faktiskt bygger Sverige starkt. Vad är det som får social acceptans? Funkar bostadspolitiken? Funkar infrastrukturen? Får folket som bryter malmen det stöd de är berättigade till?

Herr talman! Tack, Isak From, för dina frågor!

När det gäller Trafikverkets underhåll är vi helt överens: Det är undermåligt och har så varit under många år. Oavsett blå eller röd regering har det varit eftersatt. Det har prioriterats ned mot annat. Jag ska inte gå in på alla utgiftsslag vi tar beslut om i riksdagen, men det är inte så att man har prioriterat vägar och spår.

Det ser vi som bor i Stockholmsregionen. Stockholm är den sista huvudstaden inom EU som inte har en kringfartsled. Till och med Tirana i Albanien har nu fått det, även om de inte är med i EU. Vi väntar på fortfarande på vår östliga förbindelse.

När det gäller underhållet av just Norrland kan jag inte gå in på detaljer, men jag vet att Trafikverket har ett klart förbättringsområde när det gäller underhåll. De har fått kraftig kritik av Riksrevisionen när det gäller upphandling, extrajobb och så vidare. Där tror jag inte att det finns någon konflikt mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Däremot kunde kanske förmågan att styra Trafikverket förbättras en aning.

Norrbotniabanan har väl prioriterats ned, vad jag erfar, mot andra projekt. Det är inte heller så konstigt, för de första prognoserna visade på ganska låg trafik där. Om nu alla industrisatsningar som man går in med i Norrland med statliga medel blir verklighet finns det med all sannolikhet större behov av Norrbotniabanan.

Detta ska inte blandas ihop med privatiseringar. Det har ingenting med det att göra. Trafikverket äger ju banorna. Vem som sedan kör tågen, om det är ett privat företag eller staten, är egentligen ointressant i sammanhanget.

Herr talman! Vad som kanske är intressant i sammanhanget, Kjell Jansson, är att den här regeringen har sagt nej till EU-medfinansiering. Kjell Jansson drev väldigt hårt att vi inte skulle ha några höghastighetsbanor, och jag kan förstå det. Men i sin iver att skrota dem sa man nej till all EU-medfinansiering via de så kallade TEN-T-projekten.

Vi vill plocka hem EU-medfinansiering och göra de här projekten lönsamma. I EU förstår man nämligen betydelsen av att ha sammanbundna stråk. Det tycks inte den här regeringen göra.

För att återgå till dagens debatt nämnde jag i mitt anförande Critical Raw Materials Act som väldigt viktig. Den gäller alltså nu, och Sverige ska nu korta sina tillståndstider till 27 månader för vad som ska bli ett prioriterat projekt. För att det över huvud taget ska bli någon gruva i framtiden kommer det nog att vara nödvändigt att man får ett sådant EU-godkännande så att man är ett prioriterat projekt.

Men vad är då det, enligt Kjell Jansson? Som jag anförde i talarstolen är det först och främst motstående intressen som säger nej. Det kan vara bönder på Östgötaslätten, samer i norra Sverige, samtliga kommuner i Jämtland eller regionen i Skåne som säger nej för att detta hotar grundvattnet eller någonting annat.

Vilka andra, Kjell Jansson, är det enligt Moderaterna som ska stå tillbaka?

Herr talman! Tack för frågorna, ledamoten From!

För att börja med höghastighetstågen var det ett vansinnesprojekt som den nya regeringen skrotade, med all rätt. Det var hysteriska pengar för låg nytta när det gäller tidsvinster. Det skulle dessutom ha fört ned huvuddelen av Stockholmsregionens flygresenärer mot Kastrup så att Arlanda hade tappat ännu mer kraft än vad man gjort senaste tiden. Det tyckte vi inte var bra.

När det gäller prioritering av olika trafikslag, som ledamoten From frågar mig om, är det svårt att svara rätt upp och ned på allt. Det finns önskelistor från alla håll, regionalt och nationellt, som ledamoten From är väl medveten om. Här i Stockholmsregionen vill vi som jag nämnde ha en östlig förbindelse. Norrland vill ha Norrbotniabanan. Jag vet också att man vill ha tågförbindelse mellan Göteborg och Borås, något som stoppades av Härryda kommun om jag är rätt uppdaterad.

Det finns alltså många projekt, och det finns olika skäl till att saker inte kommer fram som de ska. Men jag tror också att det behövs bättre processer i vägprojekten långt tidigare så att man inte har en massa konflikter under byggets gång, som det tycks vara just nu.

Det är som bekant också en ny nationell plan på väg. Den är under bearbetning, och det återstår att se när den kommer. Där hoppas jag att de viktigaste projekten kommer med.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.