Herr talman! Vi ska i dag debattera näringsutskottets betänkande 1 om utgiftsområde 24. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Ramarna är redan satta, men det finns förslag till budgetförändringar i övriga budgetförslag. Halva mandatperioden har nu gått, och för dem som tillhör andra sidan av svensk politik börjar det bli mer än dags att visa enighet och förmåga att samverka. Socialdemokraterna talar ofta om vikten av breda politiska överenskommelser. Detta kanske är någonting för oppositionspartierna att prova på sinsemellan. Det är dock inte ett samarbete man kan se någonting av när man läser partiernas olika budgetförslag i detta betänkande.

Noterbart är att oppositionens fyra olika budgetförslag diffar med en halv miljard. Hur Socialdemokraterna skulle få ihop en budget om de, ensamma eller med andra, skulle komma till makten vet ingen. Det sänder inga bra signaler till näringslivet om deras politiska förutsättningar vid ett maktskifte. Vi vet inte ens vem Socialdemokraterna i ett sådant scenario skulle styra tillsammans med eller under vilka former detta skulle ske. Än mindre vet vi vilken budget de skulle enas om och hur detta skulle påverka utgiftsområde 24.

Nu är det kanske inte näringslivets största oro vid ett maktbyte. Jag tror att det finns mycket annat som man har fog att vara orolig över om man är företagare i Sverige kopplat till en sådan utveckling.

Näringsliv

På ena sidan i svensk politik har vi de fyra Tidöpartierna. Dessa partier tror på marknadens kraft, värnar näringslivets förutsättningar, ser betydelsen av skattelättnader och säkerställer regelförenklingar. På det hela taget, herr talman, gör de vad de kan för att underlätta och säkerställa att politiken skapar goda grundförutsättningar för näringslivet i Sverige att växa.

På andra sidan i svensk politik har vi de fyra oppositionspartierna. Vad det skulle innebära i praktiken vet jag inte, herr talman. Blir det Centerpartiets skattesänkningar och regelförenklingar, eller blir det Vänsterpartiets skattehöjningar och Miljöpartiets aldrig sinande ström av miljöregleringar med Magdalena Andersson som statsminister? Blir det Vänsterpartiets syn på företagande och privat ägande, eller blir det Socialdemokraternas åtminstone något rimligare syn i frågan? Blir det protektionism eller frihandel? Blir det mer eller mindre kärnkraft? Ingen vet svaret på någon av dessa frågor.

När vi nu står här och pratar om förutsättningarna för näringslivet kopplat till utgiftsområde 24 Näringsliv tycker jag att det är värt att betona att näringslivet förtjänar mer. Det är viktigt att vi från politiken är tydliga och öppna med att vi förstår vår roll. Det är vi som ska lägga grunden och skapa goda förutsättningar, god infrastruktur och energiförsörjning samt sunda, rätt anpassade och rätt riktade regler. Vi ska underlätta för folk att starta företag, göra det enkelt i myndighetskontakten och så vidare. Därefter - när vi har lagt den grundplattan - är det upp till det fria näringslivet att driva fram entreprenörskap, skapa tillväxt och välstånd och generera välfärd för alla som bor i Sverige. Det är i slutändan näringslivet som bygger Sverige starkt genom att bygga Sverige rikt.

Vad gör då Tidöpartierna på detta område? Till viss del handlar det om resurser, vilket jag återkommer till, men det handlar också om tydligare styrning och bättre verktyg till de myndigheter som är satta att ha en koppling till näringslivets förutsättningar. I denna budget får till exempel Bolagsverket och Konkurrensverket höjda anslag. De har samtidigt fått tydligare styrning, exempelvis för att bekämpa brott och osund konkurrens utifrån sina ansvarsuppdrag.

Helheten handlar därför inte bara om vilka budgetramar de får i sammanhanget, vilket vi diskuterar i dag. Frågan är också: Vad får man höjda budgetanslag för att göra, och hur säkerställer Tidöpartierna att det finns regleringsbrev för våra myndigheter som säkerställer en effektiv verksamhet samt att detta inte bara har att göra med de medel man får?

Jag vill nämna några saker vi har satsat på för att underlätta för näringslivet under denna mandatperiod. Jag skulle vilja påstå att det framför allt handlar om regelförenklingar. Vi har nu såväl ett förenklingsråd som ett implementeringsråd på plats. Hädanefter kommer vi att i ett tidigt skede ge synpunkter på hur kommande EU-lagstiftning påverkar det svenska näringslivets förutsättningar. Man kommer också att säkerställa att vi undviker överimplementering. Sverige har blivit världsmästare på att inte bara lägga sig på en miniminivå när det kommer ny lagstiftning utan lägga sig i ovankant och därmed göra det dyrare och svårare för de svenska företagen att följa denna lagstiftning.

Vi ser också att Förenklingsrådet kommer att titta på den befintliga lagstiftningen för att säkerställa att den är korrekt riktad och når det som den syftar till att göra. Vi har gett en uppsjö av förenklingsuppdrag till myndigheter. Det finns också ett systematiserat arbete med regelförenkling på departementen. Jag ser fram emot att få se fler konkreta exempel på upprivna eller justerade lagar, precis som vi hittills har sett med avskaffandet av kravet på fysiska kvitton och avskaffandet av danstillståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det sker mycket när det gäller utrikeshandeln. Bara nu i dagarna kunde vi läsa att kommissionen går vidare med avtalet med Mercosur, som kanske är det mest omfattande frihandelsavtalet i EU:s historia. Sverige har spelat sin roll i detta. Vi har nu en strategi på plats för utrikeshandeln, med koppling till utländska direktinvesteringar i Sverige.

Vi ser synergieffekter mellan bistånd och handel, inte minst i återuppbyggnaden av Ukraina. Ytterligare budgetmedel - 55 miljoner - ges till det exportfrämjande arbetet för att stödja detta under nästkommande verksamhetsår. Samtidigt får Business Sweden ökade budgetanslag för sin verksamhet. Med denna budget ska även Kommerskollegium stödjas och utländska investeringar i Sverige underlättas.

Vi ser den största forsknings- och innovationsbudgeten i svensk historia, med en satsning på 6,5 miljarder för att säkerställa excellent forskning. I denna budget garanterar vi en genomlysning av den statliga bolagsportföljen för att kolla att våra bolag gör vad de borde göra samt för att vid behov avyttra fler för att säkerställa att de inte konkurrerar felaktigt med privata aktörer.

Under hela mandatperioden har vi riktat ytterligare medel till Sveriges geologiska undersökning för att säkerställa goda villkor för gruvdrift i Sverige. Samtidigt arbetar man aktivt vidare med de utredningar som finns för att underlätta tillståndsprocesserna ytterligare så att vi kan få se ökad gruvdrift. Detta i kombination med att vi ska ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige kommer att innebära en renässans för gruvor i vårt land.

När det gäller besöksnäringen görs det satsningar på turismfrämjande i denna budget för att ge Visit Sweden tydligare mandat och muskler att marknadsföra Sverige som en turistdestination.

På det stora hela, herr talman, sker det med andra ord stora satsningar på myndigheter och på det arbete som politiken har att göra gentemot näringslivet. Det viktigaste är, återigen, att garantera att näringslivet får fri lejd att under kontrollerade former bedriva sin verksamhet och generera tillväxt och välstånd som vi politiker sedan kan omvandla till välfärd och till att bygga Sverige starkare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Herr talman! Jag vill börja med att kommentera i vilken utsträckning jag ägnade mig åt politiskt spel.

Jag belyste för väljarna att om det hade varit oppositionen som satte denna budgets ramar för vårt utgiftsområde skulle ingen ha haft en aning om hur de ramarna hade fastställts. Det tycker jag är relevant att belysa.

Sedan pratade jag om förenklingsråd, implementeringsråd, Kommerskollegium, Business Sweden, Visit Sweden och många andra av de myndigheter, organ och relevanta aktörer som ryms inom detta utgiftsområde.

Nu till frågan gällande grön omställning. Jag har varit tydlig: Jag ser ett behov av den, för jag ser ett behov av att vi blir energisjälvförsörjande. Det tycker jag är det starka argumentet.

Jag har också varit tydlig i alla intervjuer med att jag inte tycker att man ska känna någon form av skadeglädje över att det går dåligt för ett eller flera projekt inom den gröna omställningen. Jag tycker att det är tråkigt när vi förlorar arbetstillfällen i Sverige. Jag vill som politiker säkerställa goda förutsättningar att verka och hoppas att alla företag verksamma i Sverige når den framgång som de själva tror på och investerar för.

Med det sagt är det uppenbart att om inte Socialdemokraterna tillsammans med andra partier hade blåst upp en enorm grön bubbla hade de här personerna inte varslats i nuläget. Om inte statsminister på statsminister och kommissionär på kommissionär hade rest till Skellefteå och klippt band och tagit bilder hade inte kapital på den fria marknaden allokerats på det sätt som skett i Skellefteå.

Om den här investeringen hade skett under rimliga tidsintervall med rimliga investeringskalkyler hade man inte gått miste om 120 miljarder i ren förlust under ett verksamhetsår för att sedan stå och fråga: Vad ska vi göra för att lösa det här?

Ja, vi måste väl börja med att ha kloka investeringar och säkerställa att vi inte slarvar bort vare sig våra egna pengar som vi förvaltar eller andra länders eller investerares.

Herr talman! Jag vill börja med att upplysa Daniel Vencu Velasquez Castro om att det utöver mandatperioder finns något som kallas konjunkturcykler, som påverkar många av de poänger han lyfter fram i sitt anförande.

Med det sagt har ledamoten sedan han kom in i riksdagen sagt i varje debatt som vi haft på det här temat att Sverigedemokraterna motsätter sig den gröna omställningen, förhindrar att den äger rum och så vidare.

Jag har alltid sagt att jag tror att det finns ett värde i omställningen. Jag tror att det är bra att vara energisjälvförsörjande. Jag har sagt det också i denna debatt. Men sedan första gången ledamoten ställde denna fråga till mig och kom med detta påhopp har ju ganska mycket gått utför för det han hela tiden har sagt är framtiden för Sverige.

Jag tycker att det är intressant att man här i riksdagens talarstol och i intervjuer, vid studiebesök och så vidare står och säger: Framtiden för svensk industri är grön, och vi är stolta över det vi har åstadkommit.

Jag hade inte varit stolt om jag hade bidragit till en utveckling där det finns risk att 10 miljarder i pensionsmedel är helt borta. Jag hade inte varit ett dugg stolt om jag hade drivit på en utveckling där man har fattat irrationella beslut på riskabla underlag som nu har lett till arbetslöshet för mängder av personer, till att man förlorat offentliga medel, till att pensionsfonder investerat på ett sätt som jag inte tror att de hade gjort utan den här politiska vurmen och så vidare. Jag hade inte varit ett dugg stolt om jag hade bidragit till den utvecklingen.

Jag är däremot stolt över att jag och Sverigedemokraterna har vågat ställa kritiska frågor om riskfyllda projekt med en överhängande del offentliga subventioner, stöd och pådrivningsfaktorer.

Gällande blockpolitik vill jag minnas ett citat från Magdalena Andersson i helgen: Socialdemokraterna "stänger inga dörrar, utom mot Sverigedemokraterna".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(DANIEL VENCU VELASQUEZ CASTRO (S): Det är korrekt.)

Det var på tal om vikten av breda politiska överenskommelser, som den socialdemokratiska ledamoten lyfte fram för mig.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vad är näringspolitik? Jo, det är att politiken ska ge de bästa förutsättningarna för våra företag att verka i Sverige och internationellt. Däremot är det rent skadligt när politiken går in med riktade pengar till olika näringslivsprojekt. Resultatet blir ofta tvärtom mot vad syftet är. Marknadsekonomi byts mot kommandoekonomi som man använder i kommunistiska och totalitära stater. Jag vill avråda från den formen av åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Småföretagen och exportföretagen är roten i Sveriges ekonomi. Exportföretag vi har i Sverige är av världsklass. Jag kan nämna Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco inte minst, SCA, Ericsson och Astra Zeneca. Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Några goda exempel på vad regeringen har gjort för att stimulera exportindustrin är att öppna ett nytt konsulat i Kalifornien, som är världens femte största ekonomi. Nu planeras att även öppna ett konsulat i Texas, som är en mycket stor ekonomi.

Vi måste resa mer i världen för att ta hem fler order till våra exportföretag. Vi måste flyga mer, åka mer tåg, köra mer bil och inte sluta med flyget, för det skulle begränsa möjligheterna för vår exportindustri att göra affärer med omvärlden.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera kapital och ta lite större ansvar än gemene man gör. Vi måste ge småföretagen bättre villkor för att växa.

Jag ska ta upp några stora företagsledare som är värda att nämna. Curt Nicolin byggde upp Asea-Atom och svensk kärnkraft, som är världens säkraste. Hans Werthén byggde upp Electrolux till ett världsföretag. Leif Östling var den förste att införa lean i Europa, och den lastbilstillverkningen blev världens bästa. Gustaf Douglas byggde upp Securitas och Assa Abloy. Vad var deras egenskaper? Jo, de hade förmåga att lyfta, se och ha tillit till sina medarbetare - och inte minst utbilda medarbetarna när det var lågkonjunktur och motgång. Det var stora gubbar.

Herr talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Jo, den stora utmaningen för såväl EU som Sverige är låg tillväxt; den blir bara 1 procent de närmaste åren. Vi halkar efter USA, som ligger på 3 procent. När Trump tillträder den 20 januari lär han väl gasa på så att USA kommer upp i ännu högre tillväxtsiffror. Det är vad jag tror. Om det är rätt eller fel återstår att se.

USA utvecklar och ligger främst i hela techindustrin. Kina kopierar. EU reglerar. Tyvärr ägnar EU-kommissionen alltför mycket energi åt att införa regleringar. De vill exempelvis reglera sönder vårt skogsbruk, och Sverige orkar inte stå emot. Vi måste få stopp på detta ofog som gör att Europa tappar konkurrenskraft. Vi behöver ta fram fler reformer för tillväxt. Här i Sverige bör vi exempelvis reformera miljöbalken, som är ett stort hinder för mycket av industrins utveckling i dag.

Vi måste underlätta för innovation och utveckling av nya företag, exempelvis genom att öppna fler gruvor och bli självförsörjande på metaller som i större omfattning kan minska vårt beroende av Kina och i synnerhet Ryssland.

LKAB är ett draglok uppe i Norrland. De levererar 70 procent av Europas stål. Kvaliteten är av yppersta klass. Nu ska de öppna en ny gruva, som heter Per Geijer.

Herr talman! Vi avvaktar och ser vad som händer i USA med eventuella tullar. Det handlar i första hand om tullar på varor och inte på tjänster. Det gör att främst vår bil- och läkemedelsindustri kommer att påverkas.

Mindre krångel, fler möjligheter och mer utrymme för entreprenörskap behövs. Vår utskottsordförande sa nyss att det har tillsatts ett regelförenklingsråd och ett implementeringsråd. De ska försöka begränsa regelverken. Vi vill ha mindre regelkrångel. Men flera driver på för nya regler, inte minst i EU. Även i Sverige, här i utskottet, finns det vissa som driver på det politiskt. Det handlar om galet många regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Företag med tio anställda måste ha arbetsmiljöplan och jämställdhetsplan. Arbetsmiljöverket gör flygande inspektioner och vill se hur arbetsmiljöplanerna ser ut. Om de inte är tillräckligt bra hotar man med vite på hundratusentals kronor. Jag tror inte att det gör att fler vill starta småföretag, om jag ska vara ärlig.

Kommuner och statliga myndigheter borde införa tjänstegarantier för att begränsa långa handläggningstider. Lantmäteriet har i dag handläggningstider på ett till två år om man ska få hjälp med avstyckning av en fastighet.

Herr talman! Äganderätten är en stor del av Moderaternas dna. Det gäller alla frågor från skogspolitik till representation i bolagsstyrelser.

En annan fråga som också uppmärksammas är hur markägare i norra Sverige får se sin mark tas i anspråk av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen, men det ska inte ge fritt tillträde till privat mark.

Herr talman! Illojal konkurrens är ett problem. Det är bra att Bolagsverket gör en översyn och försöker begränsa den ekonomiska brottsligheten och att Konkurrensverket tittar på illojal konkurrens. Vi har faktiskt ett statligt bolag som bedriver illojal konkurrens och som jag vill ta upp som exempel. Det är Svevia som har ett dotterbolag som heter Arento som hyr ut byggmaskiner och tränger ut lokala småföretagare. Det är inte bra.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? Jo, man ser över sin organisation och sina kostnader. Det är inte som i den politiska verksamheten, där man skjuter till mer pengar och mer resurser. Sedan höjer man skatten. Det är precis felaktigt. Vi ser att dagens Myndighetssverige växer och blir alltmer ineffektivt.

Herr talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar vårt ansvar för infrastrukturen så att den fungerar bra för företagen. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Regeringen har nu bistått med ökade anslag till underhåll, och det är väldigt bra. Östlig förbindelse behöver byggas här i Stockholmsregionen, som ju står för 40 procent av Sveriges tillväxt och bnp. Vi måste ha en ringled. Det är bara vi av alla huvudstäder som är utan - till och med Tirana har fått en, men inte Stockholm. Kort sagt: Det behövs mer flyg, mer tåg och mer bil.

Herr talman! Energipolitiken havererade under det rödgröna styret, som stängde sex reaktorer. Det nämndes tidigare att det var dåligt med el i södra Sverige häromdagen. Det är ju klart som tusan när alla de sex reaktorer man stängde låg i södra Sverige! Det var två i Barsebäck, två i Ringhals och två i Oskarshamn.

Vi har ett jobb att göra nu med att återställa och bygga upp ny kärnkraft. Det är på gång. Jag hoppas att vi fattar beslut under våren om konkreta förslag från riksdagen. Sverige har i dag väderberoende energiproduktion, och det håller inte för industrin och inte heller för hushållen. Det är därför elpriset far upp och ned. Förra veckan var det uppe i 10 kronor per kilowattimme.

Runt om i Sverige finns många vattenkraftverk som är under ny miljöprövning. Det är viktigt att vattenkraften blir kvar. Den behöver också utvecklas med nya turbiner. Det kan göras kortsiktigt, innan kärnkraften är på plats, för att lösa elbristen. Det hoppas jag verkligen kan komma till stånd. Vattenfall äger en stor del av vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det behöver byggas fyra nya reaktorer.

Herr talman! Slutligen är det av stor vikt att Sverige behåller sin konkurrenskraft i omvärlden. Det kan endast göras genom utbildning, teknikutveckling och lägre skatter. Hårt arbete ska löna sig. Företagen är garanten för välståndet och för nya jobb i framtiden. Det är av stor vikt att man håller sig till de ekonomiska ramverken. Det garanterar jobb och tillväxt.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med jämställdhetsplanerna. Jag tog också upp arbetsmiljöplaner. Alla sådana planer blir hämskor på småföretag. Det underlättar inte för dem. Det är för mycket regelverk. Det var i det sammanhanget jag nämnde de två. Det finns många fler regelverk som är hämskor på småföretag.

Det ska underlättas. Vi behöver inte ha så himla mycket regelverk och detaljstyra småföretag. Större företag har HR-avdelningar som hanterar sådana frågor. Detsamma gäller kommuner och offentlig sektor. Det var det jag ville hävda.

Ledamoten tar upp att det dessutom är mycket konkurser. Det är alldeles sant. Många av de konkurser som nu sker beror på att man inte klarar av att betala tillbaka pandemistödet. Det är tufft för många. De har inte lyckats få ihop pengar efter pandemin. Omsättningen har inte lyft så pass mycket för dem att de har kunnat lägga undan pengar för att betala tillbaka pandemistödet.

Herr talman! Vi ska ha klart för oss att USA:s ekonomi och samhälle inte är som i Europa. Kulturen är helt annorlunda där borta. Jag försvarar inte den underbalanserade ekonomi som USA har. De är inte ensamma om att ha det. Det är skadligt. Många länder i Europa har det också.

Vi i Sverige har skött vår ekonomi de sista 20 åren, oavsett om det har varit borgerlig eller socialdemokratisk regering. Det vill jag hävda. Vi har en stabil ekonomi, och den ska vi vara rädda om.

Däremot måste vi nu bygga kärnkraft. Staten kommer då att låna ut pengar för att bygga kärnkraft. Det är mycket pengar. Att avveckla sex reaktorer har kostat ungefär 1 000 miljarder. Och nu ska vi låna ut cirka 400-500 miljarder för att finansiera detta; jag tror att de har en presskonferens om det i denna stund.

Sverige måste faktiskt gå in med pengar för att få till det. I min värld ska staten vara huvudägare av kärnkraften och energin - men man behöver inte äga allt - precis som när det gäller vägar och järnvägar. Det är lämpligt att staten är huvudman i fråga om den infrastrukturen.

När det gäller energin måste vi bygga nu - ja. Vi måste ha ett robust energisystem. Vi kan inte ha ett energisystem med propellerteknik som är väderberoende.

Herr talman! Låt mig börja med Norrland. Det är enormt stort rent ytmässigt. Jag anser att det finns plats för allting. Man behöver inte tränga undan lokalbefolkningen och förstöra deras liv bara för att man öppnar några gruvor. Vi har att välja på att ta till vara våra egna naturresurser eller att vara beroende av Kina och Ryssland. Det är vad det handlar om nu. Det är fråga om vad vi vill. Om vi ska ha en grön omställning måste vi ha de här metallerna och komponenterna. Jag och mitt parti föredrar att vi tittar på att öppna gruvor - i god ordning. Sverige lär ha de bästa gruvorna rent tekniskt och säkerhetsmässigt. Det är jag fullt övertygad om.

Vad gäller energi räknar vi med ökad energiförsörjning fram till 2040. Då vill vi ha robust energi som ger ström oavsett väder. Vi behöver också se till att det funkar för industrin. Om vi nu vill ha nya företag och jobb måste vi ha trygg och säker energileverans och ett pris som vi vet vad det blir.

Det finns ingen vindkraft som går ihop med låga priser på noll eller minus. Flera vindkraftsparker har gått i konkurs. Det tror jag att ledamoten är medveten om. Vid låga energipriser finns det dessutom inget utrymme för vindkraft. Om vi bygger vindkraft måste vi också ha ersättningsenergi, och då handlar det till stor del om fossila bränslen. Vattenkraften kan bära en hel del i norra Sverige, men i övrigt handlar det om att öppna Karlshamnsverket eller köra det oftare för att balansera det hela.

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för anförandet. Det är en sak jag skulle vilja fråga Birger med anledning av både hans anförande och det man kan läsa i Vänsterpartiets särskilda yttrande. Vänsterpartiet vill rikta 35 miljoner till Vinnova för att de ska kunna forska och utveckla alternativa byggmaterial för att kunna "ersätta fossila byggmaterial som cement, stål och betong".

Min korta fråga är om Birger Lahti själv tror att det kommer en dag då vi inte behöver fossila byggmaterial utan använder oss av exempelvis trä för att bygga vägar, byggnader och annat. I nästa steg kommer vi väl in på alla tänkbara typer av områden. Ordvalet som används både i anförandet och i det särskilda yttrandet är "ersätta fossila byggmaterial", inte komplettera eller liknande. Jag har full förståelse för att man av såväl miljöskäl som arkitektoniska skäl kan vilja ha mer trä än cement när man bygger en husfasad. Men tror Birger Lahti på att det skulle kunna ersätta fossila byggmaterial?

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag beträffande utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 2025 samt yrka avslag på samtliga motioner.

Budgeten för utgiftsområdet uppgår till cirka 8,3 miljarder kronor. Målet för näringspolitiken är att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och fler växande företag. Ett gynnsamt företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Sveriges företag och entreprenörer är motorn i vårt välstånd. När människor ges möjlighet att förvalta sina förmågor och förverkliga sina idéer stärks hela samhället, och detta vill jag betona vikten av.

Dessa medel är strategiskt fördelade för att underlätta företagens innovationskraft, minska regelkrångel och ge förutsättningar för näringslivets såväl nationella som internationella konkurrenskraft samt för forskning och innovation. Forskning och innovation, herr talman, är helt centrala frågor för Sveriges konkurrenskraft, för vår välfärd och för den gröna omställningen. Innovativa startup-företag och inkubation är en viktig ingrediens i just detta.

Den här regeringens centrala mål är att främja ett gynnsamt företagsklimat. Vi vet ju att vi bygger vårt välstånd genom företagande och att det alltid är företagare som pengarna kommer ifrån. Det är genom att företagare tar risker, startar bolag som växer och anställer fler människor som vi genererar skatteintäkter till många.

Herr talman! Enligt Tillväxtverkets årliga mätningar kostar regelkrånglet företagen hela 370 miljarder kronor varje år. Det är hisnande summor. Det är pengar och arbetstimmar som i stället hade kunnat användas för att utveckla företagen, expandera och kanske anställa. En central del för den här regeringen är att minska företagarnas administrativa börda, något som företagen under flera år själva lyft fram behovet av. Den här regeringen lyssnar på företagarna, och det är glädjande att Förenklingsrådet och Implementeringsrådet nu är inrättade för att förenkla regelverk och förbättra företagens kontakt med myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Ytterligare något som företagen i Sverige lyft fram och som skapat en överhängande administrativ börda och tidskrävande arbete är myndighetskontakterna. Sveriges myndigheter är viktiga för våra företag. Att myndigheter samarbetar med varandra gör att vägen in för våra företag förenklas. Det har den här regeringen nu genomfört. Sveriges företag får nu mer tid att utveckla sina produkter, tjänster och idéer i stället för att fastna i administrativa bördor, föråldrade regelverk och komplicerade redovisningar. Det är i alla fall en stark målsättning för den här regeringen.

Herr talman! Organiserad brottslighet får negativa återverkningar på företag och deras förutsättningar att konkurrera på lika villkor. Brottsligheten kostar företagarna närmare 100 miljarder kronor per år. Här krävs återigen samverkan mellan flera myndigheter. Regeringen ökar bland annat Bolagsverkets kapacitet att analysera och bekämpa ekonomisk brottslighet. När jag för samtal med Bolagsverket berättar de att insatserna förbättrar samverkan mellan myndigheterna och att de nya initiativen ökar möjligheterna att identifiera och stoppa illegala aktiviteter. Det är glädjande.

Herr talman! Internationell handel är en förutsättning för Sveriges globala konkurrenskraft. Vi vill säkerställa att svenska företag har bästa möjliga förutsättningar att växa och konkurrera internationellt. Business Sweden vänder sig till företag, särskilt små och medelstora. Verksamheten syftar till att öka kunskapen hos svenska företag om förhållanden och möjligheter på internationella marknader i syfte att stimulera dem till att utnyttja sin och de olika marknadernas potential.

Herr talman! Jag har personligen fått förmånen att besöka Ukraina och Kiev. Ukraina är ett land i krig. Samtidigt pågår det investeringar och utveckling på många plan, inte minst inom det högteknologiska området. Återuppbyggnaden av Ukraina sker varje dag mitt i kriget. På de platser där ryska robotar förstör infrastruktur återställs området omgående. Vi fick berättat för oss att gator återuppbyggs på bara ett par dagar.

Herr talman! Näringslivet spelar en viktig roll i uppbyggnaden av Ukraina, men vi vet att den höga riskexponeringen är ett hinder för många företag. Därför är det glädjande att budgeten innehåller en ram om 888 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina, vilket ger företag som avser att exportera till Ukraina tryggare möjligheter att exportera samhällsviktiga varor och tjänster till landet. De kan därmed bidra till återuppbyggnad, hållbar samhällsutveckling och ekonomisk utveckling i Ukraina.

För Business Swedens statliga uppdrag föreslås anslaget ökas med 24 miljoner kronor 2025. För utgifter för infrianden av exportkreditgarantier till Ukraina till den del utgifterna inte kan klassificeras som bistånd föreslås anslaget ökas med 55 miljoner kronor.

Herr talman! Det är viktigt att upprätthålla Sveriges innovationsförmåga och investeringsklimat. Regeringens strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft, som beslutades hösten 2023, är ett steg i rätt riktning. Företagens innovationsförmåga och konkurrenskraft är även starkt kopplade till den nyligen presenterade forsknings- och innovationspropositionen. Vi ser fram emot att detta ska uppfyllas. Regeringens insatser för att främja företagande, innovation och handel är väl avvägda förslag som stärker det svenska näringslivet och innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag beträffande utgiftsområde 24.

Herr talman! Tack, ledamoten, för så viktiga frågor!

Företagen behöver verkligen lättnader i regelkrångel och de administrativa bördorna. Jag är väldigt stolt över att vi lägger mycket arbete på det. Vi har nu inrättat ett förenklingsråd och ett implementeringsråd, då också de regelverk som EU kommer med behöver granskas.

Det är en del konkurser, säger ledamoten. Det är tyvärr en våg efter pandemin. Men vi ska såklart stävja den.

Det är viktigt att arbetslösa kommer in i utbildning för att kunna ta de jobb som finns i dag. En anledning till att de arbeten som finns inte blir tillsatta är att utbildningarna inte har varit riktade mot de behov som funnits på arbetsmarknaden. Där gör regeringen stora satsningar med reform efter reform i budgeten. Vi höjer anslagen i budgeten för flera yrkesutbildningar för att vuxna ska kunna få den utbildning de behöver.

Vi ger också ökade anslag och ökar kvaliteten för högre utbildning för att vi ska få en ökad genomströmning så att företagen ska kunna anställa.

När det generellt handlar om företag talade ledamoten alldeles nyligen om kvinnors företagande. Där är jag också otroligt stolt. Vi behöver stimulera och hitta nya metoder för att kvinnor ska kunna starta företag och också få sina företag att växa. Det är egentligen en skam att vi inte har gjort det tidigare. När kvinnors företag får förutsättningar kommer det också att bli fler företag i vårt land.

Herr talman! Tack, ledamoten, för inlägget!

Jag skulle vilja säga att företag också går i konkurs på grund av den otroligt stora regelbörda de har. Jag är förvånad över att Socialdemokraterna inte lägger pengar på det. Ni tror att företagen kan lyckas ändå med dessa regelbördor.

Ni satsar inte 10 miljoner på Förenklingsrådet. Det lägger ni på annat. Ni satsar inte 13 miljoner på Implementeringsrådet. Det lägger ni på annat. Ni tror inte på det företagen har sagt år efter år.

Det är regelbördorna som är en bromskloss för vår utveckling, för vår tillväxt och för att vi ska ha frihet att göra det vi vill göra för våra företag, i stället för att sitta med administration och administration.

När det handlar om yrkesutbildningar är det en oerhört stor satsning som regeringen gör på yrkesutbildningar. Ledamoten säger nu att vi drog tillbaka medel för att sedan komma tillbaka.

Vi var tvungna att dra tillbaka för att se vilka yrkesutbildningar vi behöver i dag för arbetsmarknaden. Vad behöver vi? Så kan en regering göra för att satsa på en yrkesutbildning som är för arbetsmarknadens behov. Just nu är det flera yrkesutbildningar som startas för att det är många som behöver gå den utbildningen för att få jobb.

Jag vill säga något om kvinnors företag. Det jag sa är att vi nu hittar metoder för kvinnors förutsättningar för entreprenörskap, för företagande, för ökat riskkapital och för att också kunna få stöd för att driva företag. Tillväxtverket gör nu en utredning, och vi kommer att se svaret på det om något år.

Herr talman! Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för svenskt näringsliv, svensk industri och Sveriges företag. Mycket är gjort, men betydligt mer är kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Ökande energipriser, en infrastruktur i stort behov av investeringar och omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina, som har nämnts här tidigare, utgör stora utmaningar för delar av näringslivet. Vi har också en ganska stelbent byråkrati och en myndighetskultur som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid.

Det övergripande målet för näringspolitiken måste därför vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration är viktiga pusselbitar i detta. Det är också områden som nuvarande regering lägger stor vikt vid att ta sig an.

Herr talman! Det är mycket som kan bli bättre vad gäller just möjligheterna att driva företag i Sverige. Ibland ser vi tyvärr hur det offentliga står i vägen för det privata företagandet. Myndigheternas uppgift ska inte enbart vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan även att hjälpa människor och företag att göra rätt.

Det är ett perspektivskifte som är viktigt. Vi har under ett flertal år sett hur företagens kostnader till följd av regler har ökat med flera miljarder. Det är inte rimligt. Det understryker också behovet av de regelförenklingar som regeringen nu föreslår. Det handlar om att inrätta ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Det är utmärkt! Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter.

Herr talman! Vi debatterade i förra veckan Sveriges energisituation och konstaterade samfällt att det fortfarande behöver byggas ut energiproduktion i Sverige, speciellt i de södra delarna, och att vi behöver jobba på alla sätt för rimligare elpriser i hela landet. Jag skulle tro att detta är det enskilt viktigaste vi i den här kammaren kan göra för svenskt näringsliv. Men vi behöver naturligtvis också bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kan få stor betydelse även för svensk export.

Det gäller inte minst Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar finns kvar över Öresund på den svenska sidan, och dessa behöver åtgärdas och byggas bort.

För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Herr talman! Det blir allt tydligare att Sveriges position som ledande kunskapsnation inte längre är helt självklar. Vi halkar efter, dels på grund av tidigare regeringars misslyckande med långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringsliv och arbetsmarknad, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.

Vi behöver möta detta. Vi måste också i mycket större utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi måste också se till att arbetsmarknadens behov får genomslag på yrkesutbildningarna. Den här regeringen har börjat göra detta, och det arbetet kommer att fortgå under längre tid framöver. Det är inte bara bra; det är helt nödvändigt för att Sverige ska klara sig i en knivskarp internationell konkurrens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag återvänder till den käpphäst jag brukar stå här och prata om: Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver och för att kunna få fler, inte minst unga kvinnor, att söka sig till ingenjörsutbildningar. Jag skulle i sammanhanget åter vilja lyfta behovet av att Sverige nu med kraft börjar arbeta utifrån den STEM-strategi som nu äntligen finns på plats.

Herr talman! Vi har i Sverige kommit långt vad gäller jämställdhet. Det betyder inte att det inte finns skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter, och det gäller naturligtvis även inom näringslivet. I den uppräkning av företagsledare som kollegan Kjell Jansson gjorde här tidigare är den gemensamma nämnaren inte bara dessa personers duglighet utan också att de är män. Fortfarande har män betydligt mer kapital än kvinnor, investerar mer och driver fler företag. Det är något osunt när vi har så stora obalanser mellan män och kvinnor, och det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Det pågår just nu ett arbete inom regeringen som syftar till att utjämna de skillnader vi ser mellan mäns och kvinnors möjligheter. Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserum och ledningsgrupper och att äga och driva bolag? Jag ser fram emot att se vad regeringen fortsättningsvis kommer att presentera i detta ämne.

Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. Det är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället.

Den stora skiljelinjen mellan oss och partier som Socialdemokraterna tror jag är synen på hur stor staten ska vara och hur mycket det offentliga i dess olika former också ska vara utföraren av skattefinansierad verksamhet. Liberalernas världssyn bygger på att företagande bäst utförs av det privata. Det är bäst för medborgarna, för företagen själva naturligtvis men också för Sverige som ett fritt, starkt och välmående land. Att ha bidragsentreprenörer är sällan en vinnande strategi.

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till regeringens förslag under utgiftsområde 24 Näringsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag tror att en stor och avgörande skillnad mellan våra partier är synen på hur närvarande och stor staten ska vara och vilken roll staten ska ha. Naturligtvis ska staten ta ett ansvar för samhällsutvecklingen och för det som vi ibland kallar Sverige AB. Liberalerna landar dock därmed inte i slutsatsen att vi ska ta människors pengar och ge dem till det privata näringslivet. Vi landar i att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt och starkt näringsliv. Det handlar om att bygga vägar, att få en bättre energiproduktion i hela landet och att ha starkt utbildningsväsen som är både spetsigt och brett och som kan få unga men också människor mitt i livet att antingen få en utbildning eller vidareutbilda sig, både för individens egen skull och för samhällets skull när behoven ändras.

Naturligtvis ska staten ta ett ansvar. Men man behöver inte landa i en pengapåse, utan man kan landa i en struktur som bygger förutsättningar för ett starkt och fritt näringsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tackar ledamoten för åsikterna.

Jag upprepar vad jag tycker är en borgerlig och liberal ingångsvärdering i näringspolitik, nämligen att staten ska stå för allt det som skapar förutsättningar för ett fritt, starkt och självständigt näringsliv. Vi behöver lägga mer pengar på investeringar i infrastrukturen. Vi behöver se till att vi har lägre energipriser i hela landet. Vi behöver se till att vi har både en grundutbildning och en forskarutbildning i världsklass som kan hjälpa till att stärka det svenska näringslivet.

Vi har dock en skillnad i synen på hur stor staten ska vara när det kommer till sådant som att kasta pengar på det privata näringslivet. Oavsett vad problemet är uppfattar jag att detta alltid är socialdemokratins förslag till lösning: mer pengar och mer bidrag. Jag kan inte se hur det skulle stärka det svenska näringslivet bättre än att skapa förutsättningar i form av en utbyggd infrastruktur och i form av både en grundutbildning och en forskarutbildning som är till för alla och som stärker både individen och Sverige som samhälle.

Fru talman! I dagens debatt om näringspolitik - och även senare, i debatten om regional utveckling - vill jag passa på att lyfta att årets budget innehåller en mycket bra satsning för den valkrets jag är invald för, nämligen Jämtlands län.

Satsningen gäller skötsel, besöksförvaltning och säkerhetsanordningar för vandringsleder på statlig mark och innebär att 25 miljoner kronor per år öronmärks för ändamålet under åren 2025-2027. Att staten tar ansvar för underhåll av vandringslederna i Jämtlandstriangeln är någonting som jag har drivit på för i budgetförhandlingarna och nu alltså fått gehör för.

Det här är inte minst kopplat till att Svenska Turistföreningen i samråd med samebyn och länsstyrelsen under sommaren 2023 beslutade att minska verksamheten vid fjällstationerna i Jämtlandstriangeln. Det var kopplat inte minst till slitage på marken. De vidtagna åtgärderna ledde, föga förvånande, till 30 procent färre besökare i Jämtlandstriangeln. Det är ett minst sagt riskabelt spel med Jämtlands näringsliv. I och med budgetsatsningen hoppas jag att underhållsskulden snart ska vara åtgärdad så att verksamheten kan återgå till tidigare nivåer, till gagn för såväl friluftsälskande turister som jämtländsk turistnäring.

Fru talman! I sammanhanget vill jag också påtala en orimlighet, nämligen att man så lättvindigt premierar den så kallade rennäringen framför regionalt viktiga näringsverksamheter. När jag säger "den så kallade rennäringen" menar jag att den inte är att beteckna som näringsverksamhet eftersom den är tungt bidragsfinansierad.

Den så kallade rennäringen ligger som en våt filt över halva Sveriges yta vad gäller regional utveckling. Tids nog måste vi ta tag i den här frågan på allvar. Jakt, fiske och vandring - sådant som kanske gör att människor söker sig till norra Sverige och kan fylla på de företag som är i behov av arbetskraft - kan vi inte hantera på det sätt vi gör i dag.

Näringsliv

Tills vidare gläds jag dock åt att Jämtlandstriangeln nu ska få sitt efterlängtade underhåll så att vi snabbt kan återställa tillgängligheten för svenskar som vill fjällvandra i Jämtland och andra områden. Nu återstår egentligen bara att länsstyrelsen och STF agerar utifrån det nya läget. Turistnäringen är central för Jämtlands län och får inte slarvas bort.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)