Kjell Jansson

Fru talman! Jag har några frågor till ledamoten Söderberg på hennes anförande.

Det låter bra. Du säger att det behövs mer el fram till 2030. Nu vill jag höra hur du ska få fram det med tanke på miljöbalken och den prövning som görs. Det tar lika lång tid att få fram vindkraft som kärnkraft i dag. Jag vill höra hur du har tänkt.

Varför har ni stängt kärnkraften? Hälften av kärnkraften är stängd. Där har ditt parti varit drivande. Ni är huvudansvariga till detta - ingen annan. Ni har lyckats fånga in Socialdemokraterna att göra detta, som från början var för kärnkraft. Där har ni ett stort ansvar.

Vidare säger du att det behöver byggas bostäder där de nya industrisatsningarna görs. Det vet alla. Men vet du vad problemet är? Det går inte därför att hyrorna är för låga. Det är ingen som kan bygga och få investeringen att gå runt eftersom det tas ut alldeles för låga hyror. Det måste få finnas en fri hyressättning.

Fru talman och ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro! Det jag sa var att det kommer in för lite riskkapital till satsningarna uppe i Norrland. Det är mest statliga pengar. Det finns däremot riskkapital i stor omfattning i övriga Sverige. Det vill jag vara tydlig med.

När det gäller vad Spanien, USA och andra gör har jag också synpunkter, som jag inte har tagit upp. USA är nu med och budar och går in med väldigt mycket pengar för att matcha Kina. Det handlar om att de för en kamp mot Kina för att vinna stora order i världen. Det är väl skälet.

Jag tror inte att det är sunt på sikt. USA har dessutom en ganska stor statsskuld. Jag tror inte att det är hållbart att de fortsätter att pumpa in pengar i sådana här grejer. Alla pratar om hållbarhet. Det här tror jag inte är hållbart.

Fru talman och ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro! Investeringar måste ske på marknadsekonomiska grunder. Regeringen kan inte gå in med pengar i allting. Man går ändå in med ganska mycket pengar. I dag är flera statliga bolag uppe i Norrland, LKAB och SSAB med flera, med i de här industrisatsningarna. De använder alltså sina vinster, som de lägger in i de här företagen. Ett exempel är Hybrit, som också har fått pengar från Industriklivet.

Mitt svar är alltså ganska enkelt. Det måste bygga på marknadsekonomi i större omfattning.

Jag kan också fundera på en del saker. Det pratas mycket om alla industrisatsningar. Men några av våra största företagare som är riskkapitalister och går in i många bolag går inte in i de här investeringarna. Det tycker jag är lite förvånande.

Fru talman! Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som ska mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar lasset.

Detta är ett citat av Winston Churchill.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Näringspolitik, vad är det? Jo, det är politik som ska ge de bästa förutsättningarna för näringsliv och företagare i Sverige att verka. Småföretagen och exportföretagen är roten i Sveriges ekonomi. Exportföretag av världsklass i Sverige är exempelvis Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, SCA, Ericsson och Astra Zeneca - fantastiska företag som i vissa fall har verkat i över hundra år.

Vår exportindustri drar in 52 procent av bnp. Underskatta aldrig det! Därför är det viktigt att vi har bra relationer med omvärlden på alla sätt, både med EU och med resten av världen. Här finns det goda exempel på sådant som regeringen gör just nu. Vår duktige bistånds- och handelsminister Johan Forssell öppnade för två månader sedan ett nytt konsulat i Kalifornien, som är världens femte största ekonomi.

Det är viktigt att vi kopplar ihop bistånd med handel i större omfattning i stället för att bara skicka ut bistånd i världen in blanco, som man gjort tidigare.

Vi måste resa mer i världen för att få hem fler order till vår exportindustri. Vi måste flyga mer. Vi måste åka mer tåg. Vi måste åka mer bil. Vi måste öka rörligheten i omvärlden.

Näringspolitik

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital, människor som är beredda att ta lite större ansvar än vad gemene man gör.

Vi har haft många duktiga företagsledare i Sverige som har byggt bolag - Curt Nicolin med Asea och ABB, Leif Östling som i 27 år var vd för Scania, Hans Werthén med Electrolux och Gustaf Douglas med Securitas och Assa Abloy. Vilka var deras egenskaper? Jo, en förmåga att lyfta sina medarbetare, göra dem viktiga och skapa tillit och självförtroende hos dem. Inte minst utbildade de sin personal för att företaget skulle vara konkurrenskraftigt. Jag har pratat med dessa företagsledare - inte Curt men de andra. De säger att detta har varit roten för att få företagen att växa.

Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Vi har just haft en lång debatt om mindre regelkrångel och mer möjligheter, och den var intressant att lyssna på. Vissa säger att de vill minska regelkrånglet, men jag tolkar det nog som att de delvis vill öka det.

Många driver på med nya regler, inte minst EU. Det kommer hela tiden påbud från EU med mer krångel. Jag undrar: Vad kan det vara för nytta för ett familjeföretag med under tio anställda att ha en arbetsmiljöplan? Sedan kommer Arbetsmiljöverket på besök och hotar med vite om det är fel på planen eller om den är för gammal. Jag tycker att det är högst tveksamt till vilken nytta detta är för företagarna och för Sverige.

Detta gör att många småföretag väljer att inte ha över tio anställda. Man har åtta nio stycken, och har man mer verksamhet packar man den i fler bolag och kör på det viset. Det är ett sätt att kringgå den rätt rabiata lagstiftningen.

Miljöbalken utgör också ett stort hinder för många företags tillväxt, med tillståndskrav och dylikt.

Dessutom borde både kommuner och statliga myndigheter ha tjänstegarantier vid tillstånd. Länsstyrelsen och Lantmäteriet är exempel på myndigheter som har långa handläggningstider. Länsstyrelsen kan ha upp till två år för att pröva bygglovsärenden med strandskydd här i Stockholms län.

Fru talman! Äganderätten är en del av Moderaternas dna. Det gäller i alla frågor, oavsett om det är skogspolitik eller representation i bolagsstyrelser.

En fråga som har uppmärksammats är hur markägare i norra Sverige får se sin mark ianspråktas av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen men får inte inkräkta på andra viktiga samhällsområden och äganderätten för privat mark.

Fru talman! Illojal konkurrens från statliga myndigheter och kommuner är också en sak som måste stävjas. Det måste tas fram en tydligare lagstiftning för att begränsa den. Exempel är kommunala gym och statliga företag som konkurrerar med skattepengar som riskkapital. Till exempel är maskinuthyrning en grej man håller på med, något som privata företag gör med egna pengar. Jag tycker att det är allvarligt att man konkurrerar med skattepengar.

Vi regeringspartier måste också driva på för att få igång gårdsförsäljningen. Det går alldeles för trögt. Detta är viktigt inte minst för landsbygden och glesbygden, där denna näring passar bra. Därför behöver vi trycka på här.

Arbetsförmedlingen är ett hinder för att få tag i rätt personal. Den behöver reformeras. Jag tror att vi ger Arbetsförmedlingen mellan 90 och 100 miljarder om året i anslag. Det är gigantiska pengar. Där ingår också arbetslöshetsförsäkringen, så det är inte bara personal. Men jag vill ändå påpeka att det är en ineffektiv myndighet, eftersom vi diskuterar myndigheter här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser det över sin organisation och sina kostnader. Ett företag kan inte göra som politiskt styrda verksamheter och organisationer och bara höja skatten och säga att det är för lite resurser. Man får gå i andra änden. Det är skillnaden om man ska vara konkurrenskraftig som företagare i dag eller inte. Det är också skillnaden på marknadsekonomi och planekonomi.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar vårt ansvar för infrastrukturen så att den fungerar för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av landet. Östlig förbindelse har man pratat om i 15-20 år här i Stockholmsregionen, och det är nödvändigt att bygga den. Stockholmsregionen står för 40 procent av bnp i Sverige, och får vi inte den östliga förbindelsen byggd blir vi den sista huvudstaden inom EU som inte har en ringled. Vi är redan det, för Tirana i Albanien fick just en. Vi är alltså efter Tirana och Albanien.

Vidare behöver Arlanda byggas ut och stärkas upp för bättre förbindelser med övriga världen, som jag var inne på, inte minst för exportindustrin.

Fru talman! I Norrland investeras det i ny industri. Mycket statliga pengar pumpas in i Hybrit, som väntas producera fossilfritt stål. Det är lovvärt. Men många frågetecken återstår, inte minst gällande elförsörjningen. Hybrit beräknas dra halva Finlands elförbrukning årligen. Svaga elnät och brist på kärnkraft gör att detta är ett frågetecken.

Energi är statens ansvar. Riksdagen har ansvar och har enats om att bygga ett robust energisystem med utbyggd kärnkraft och utbyggd vattenkraft på befintliga ställen för att tillgodose ett utökat elbehov i framtiden. Då duger det inte med att man ska bygga lite vindkraft här och där. Häromdagen gav vindkraften 1 ½ procent av Sveriges energiförsörjning och vattenkraften 55 procent.

Vattenkraft har varit nyckeln till Sveriges utveckling de senaste 150 åren. Runt om i Sverige prövas nu vattenkraften enligt EU-direktiv. Det är viktigt att vi bevarar vattenkraften och inte avvecklar den. Det är viktigt för våra elsystem och för äganderätten. En hel del av vattenkraften ägs av privatpersoner och företag; det är inte bara Vattenfall och Fortum som äger den.

Det är av stor vikt att riksdagen beslutar om en modern och robust energipolitik med ny kärnkraft för att landets exportindustri ska säkras för framtiden.

Fru talman! Jag ser att jag har dragit över min talartid, men jag vill ändå ta upp det här med gruvnäring och mineralpolitik. Min förhoppning är att Sverige öppnar upp för mineralbrytning, exempelvis uran och kobolt samt andra metaller. I dag importerar vi dessa metaller från tredje världen och från Kina. Det är högst olyckligt. Vi borde vara självförsörjande på dem.

Sverige skulle dessutom bli ett väsentligt mer förmöget land om vi fick igång detta. Dessutom skulle vi ha världens bästa gruvor. De skulle vara säkrast och bäst för personalen. Vi har också fantastisk teknik för det här. Atlas Copco har byggt den här bergtekniken under många år.

Slutligen är det av stor vikt att Sverige behåller sin konkurrenskraft gentemot omvärlden. Det kan vi endast göra genom utbildning, teknikutveckling och lägre skatter på arbete. Hårt arbete ska löna sig. Företagen är garanter för vårt välstånd. Företagen är också garanter för nya jobb i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Sist men inte minst är det av stor vikt att det ekonomiska överskottsmålet blir kvar. Det är garanten för Sveriges ekonomi.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Statliga bolag är i grunden fel i ett samhälle med marknadsekonomi. Skälet till att Sverige har 43 statliga bolag är en historia av att politiken har haft en övertro på att staten är bättre än entreprenörer på att driva företag. Det finns också andra historiska skäl, som jag tänkte komma in på.

Dock ska sägas att flera statliga bolag går riktigt bra, till exempel LKAB och Vattenfall. Just nu sätter de av stora delar av sina vinster till Hybrit i stället för att ge staten som ägare utdelning, och det sker med statens goda minne. Vattenfall kommer att ha en mycket strategisk roll nu när vi ska bygga ut kärnkraften i både Ringhals och Forsmark.

Det är av största vikt att vi nu orkar genomföra en utbyggnad av kärnkraften. Den absolut viktigaste frågan är att vi har robusta energisystem för våra industriföretag, framför allt för exportindustrin, som gör av med mycket el. I går kväll var några av oss här på besök hos skogsindustrin, som gör av med enormt mycket energi.

Sveriges välstånd är uppbyggt på innovationer och hårt arbete och, inte minst, på vår fantastiska exportindustri, som i dag drar in cirka 52 procent av Sveriges bnp. Detta är unikt för Sverige; jag vet inte om det finns något annat land i världen som har så duktiga exportföretag som vi har. Vi ska vara stolta över dem och se till att de har bra förutsättningar och robust energiförsörjning så att de kan fortsätta att leverera nya arbetstillfällen och utveckla det tekniska kunnandet.

Sämre går det för SAS. Företaget har gjort stora förluster under de senaste 25 åren. Ett och annat år har det gått med plus, men huvuddelen har varit förluster. En väl fungerande flygtrafik är angeläget för både resande och företagets konkurrenskraft. Det är en prioriterad fråga för regeringen, och SAS har en viktig uppgift i att binda ihop hela landet.

Nu fortgår arbetet med rekonstruktion av företaget. Vi följer detta noggrant. Staten är en ansvarsfull, men inte långsiktig, ägare i SAS. Regeringen överväger - vad jag vet i samråd med riksdagen - att avsluta eller minska ägandet av SAS efter rekonstruktionen. Regeringen driver alltså samma linje som den tidigare regeringen när det gäller SAS, och jag upplever att det finns ett brett stöd här i riksdagen för detta.

Gårdsförsäljning är en viktig grej som behöver komma igång. Detta har utretts under rätt många år nu, men trots det har det inte kommit igång. Det beror på att flera partier, eller delar av partier, har svajat. Alla har inte varit överens.

Rädslan för att Systembolagets monopol ska undermineras är en fråga som har varit uppe i samband med detta. Den rädslan anser jag är kraftigt överdriven. Systembolagets sortiment är svårt att överträffa för en liten gårdsbutik ute på landet.

En sak är i alla fall helt klar: Utan konkurrens ökar varken kvalitet, utbud eller service. Det är en fantastisk grej om man får igång gårdsförsäljning ute på landsbygden så att många små livsmedelsproducenter och bryggerier får en möjlighet att växa och nya arbetstillfällen kan komma till. Och jag tror inte att Systembolaget kommer att gå i konkurs för den sakens skull.

Sveaskog är ett statligt bolag som har stora arealer. Här finns ett uppdrag från regeringen att avyttra 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området.

Samhalls verksamhet har fått mycket kritik. Flera aktörer menar att de har underprissättning vid anbud på exempelvis städtjänster. Det återstår att se vad det blir av detta, men just nu har regeringen tillsatt en utredning av Samhalls verksamhet som leds av Malin Danielsson från Liberalerna.

Fru talman! Postnord är, liksom SAS, ett med danska staten samägt bolag. Danmark har genomfört kraftiga ändringar i verksamheten under det senaste året. Detta kan långsiktigt påverka verksamheten även i Sverige.

Det viktigaste är att postverksamheten fungerar i hela landet. Svenska folket måste kunna lita på att posten och breven kommer fram i tid, vilket inte alltid har varit fallet. Det har helt enkelt försvunnit en del post, och det är tråkigt. Bolaget har haft stora problem med leveranskvalitet, vilket är bekymmersamt. Det är därför prioriterat för staten som ägare att följa utvecklingen successivt och se till att målet om en leveranskvalitet på 95 procent uppfylls.

Fru talman! Drömmar var ett starkt ord. Då är det väl i så fall mer av en dröm att bygga ut vindkraft med samma kapacitet som hela Finland gör av med i dag och som samtidigt bara ger energi ungefär 60 procent av årets timmar. Vad ska man fylla på med de övriga 40 procenten? Jo, om du inte vill ha kärnkraft måste du i så fall bygga ut Luleälven och effektivisera eller utöka kapaciteten på vattenkraften. Det är alternativen.

När det gäller apoteken vill jag ändå hävda att totalen är bra. Allt är inte perfekt - långt ifrån. Det finns trots allt Icabutiker som stänger ibland fast man inte tror det. Så är det. Marknaden fungerar tyvärr så med tillgång och efterfrågan.

Bilprovningen fungerar bra, vill jag hävda. Sedan vet jag att det är bekymmer framför allt i Norrland där Birger Lahti bor, men totalen är bra. Det är inte bra när en aktör är ensam. Något handlingskraftigt kommunalråd borde kanske ligga på och få upp något mindre företag som besiktigar bilar. Jag ska inte namnge någon men kanske någon som har sådana här mobila med sig.

Fru talman! Är det någon vänsterpartist som jag har stor respekt för är det du, Birger Lahti. Du är påläst och kunnig. Det måste jag säga även om vi inte alltid tycker lika.

När det gäller apotek vill säga att när jag under många år var kommunstyrelsens ordförande i Norrtälje försökte vi få Apoteket till Väddö. Det berodde på att det var rätt hög medelålder där, och många var i behov av mediciner. Vi försökte med det statliga Apoteket. De var iskalla och ville inte komma. Vi försökte få dit Systembolaget. De var iskalla, och de har fortfarande inte kommit. Men när marknaden blev avreglerad dök det direkt upp ett apotek som etablerade sig där och som har god omsättning där.

Från det statligt ägda fanns det inte intresse av att ge samhällsservicen. Det är ett problem.

När det gäller Bilprovningen vill jag inte heller hålla med Birger Lahti, för jag anser att det har blivit många fler verkstäder att gå till. Tidigare var Opus den enda, och det är inte bra när en aktör är ensam och det inte finns konkurrens. Nu har du fler att åka till. Det är kortare köer och snabbare service. Ibland måste du besiktiga bilen rätt fort; det kan ju hända grejer.

När det gäller energipolitiken anser jag att vi måste ha mer energi, absolut. Men den fossilfria energi som är mest effektiv är kärnkraft. Den tar knappt någon mark i anspråk utan får plats på väldigt små utrymmen. Lahti pratade om statliga bolag som är i behov av energi. Med all respekt: Det är ett ypperligt tillfälle att etablera mindre, modulära kärnkraftverk. Då får man fossilfri el snabbt, kanske på tre fyra år.

Herr talman! Detta är en tydlig punkt i Tidöavtalet, och det är också en ganska viktig punkt med tanke på att vi snart har energibrist som väntar. Vi har det inte ännu, förutom tidvis, när det är kallt och när det inte blåser.

Vi måste rusta för robust elförsörjning i Sverige. Då krävs det att vi bygger ut kärnkraft, och det är ett av skälen till att vi har ett statligt bolag vi kan ge i uppdrag att göra detta. Det är svårare att ge de direktiven till andra energibolag, som inte staten äger. Jag tycker att det är en väldigt bra punkt i Tidöavtalet.

Detta är fullt nödvändigt, för vi räknar med en dubbel elkonsumtion redan till 2035. Vi har stora industrisatsningar i Norrland. En av dem, Hybrit, föreslås dra lika mycket el som Finland i dag konsumerar årligen. Då måste vi ha kärnkraft. Det räcker tyvärr inte med vattenkraft, fast det är en väldigt bra energikälla.

Herr talman! Vi ska debattera statliga bolag. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Frågan är: Varför ska staten driva företag? Borde inte näringslivet göra det i stället? Det är såklart min grundsyn som moderat. Men det kan finnas skäl. Det kan vara att staten vill uppnå att det finns en verksamhet som det privata näringslivet inte klarar av eller mäktar med.

Min förhoppning är ändå att regeringen återkommer med ett förslag på sortering eller prioritering av vilka företag staten ska äga långsiktigt.

2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Det kan vara Vattenfall, som bör få direktiv att starta processen att bygga ut kärnkraften. Det är förberett i Forsmark och i Ringhals om man vill bygga stora reaktorer. Det kan även vara mindre modulära reaktorer som kan byggas. Sydkorea har långtgående teknik och bygger ut ute i världen. De kan vara färdigställda på tre år om miljötillstånd och allting finns.

Däremot är det högst tveksamt att staten ska driva apotek. Sedan regeringen Reinfeldt upphävde apoteksmonopolet kan man fundera över: Ska staten ha ett företag som säljer mediciner? Det är högst tveksamt, när det ändå är kontrollerat av Läkemedelsverket och andra myndigheter.

Ska staten driva en bank som SBAB och låna ut till villalån och dylikt och till bostadsrättsföreningar? Det kan man också fundera på. Vi har en finansmarknad i Sverige som fungerar alldeles förträffligt. Även den står under översyn av Finansinspektionen med flera.

Ska staten driva utbildningsföretag som Lernia? Det är en het potatis i mitt parti om den ska göra det. Jag kan verkligen fundera på om det är långsiktigt rätt. Nu har det vunnit en större upphandling hos Arbetsförmedlingen, hörde jag i närtid. Nu har det i varje fall lite att bita i framgent. Men man kan ändå fundera på om det är statens huvuduppgift att driva ett utbildningsföretag.

Det finns något som jag anser är än värre. Ska staten driva entreprenadbolag som Svevia, som bygger vägar och underhåller gator och torg i kommunerna? Det har statens kapital i ryggen när det konkurrerar med privata företag. Dessutom har man ett uthyrningsföretag som heter Arento, som hyr ut maskiner, gräsklippare och dylikt i kommunerna.

Det är framför allt kommuner i södra Norrland som är hårt drabbade av detta. Där får privata företag slå igen på grund av underprissättning av verksamheten. Att konkurrera med skattepengar som riskkapital är osunt.

Ska staten driva ett riskkapitalbolag som Almi? Ofta när man har fått nej på ett case för ett banklån hos bankerna kommer man intågande till Almi och frågar om det är möjligt att finansiera upplägget. Det är ofta tveksamma affärsidéer. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt. Bankerna gör ändå en bedömning av vad som är rimligt att låna ut till utifrån den risk som de tar. Risken kostar normalt sett i form av den ränta som man får. Svaret är inte självklart. Min mening är att dessa verksamheter sköts bättre av banker och det privata näringslivet.

Det stora sorgebarnet vi har bland statens bolag är SAS. Det har sedan många år gått med stora underskott. Jag tror att även oppositionen delar bedömningen att det inte är helt enkelt hur vi ska göra med SAS långsiktigt. Det gäller om vi ska ligga kvar med ett ägande eller inte.

Det har varit en stark tradition i Sverige att äga SAS tillsammans med de nordiska länderna, utom Finland. Tyvärr har verksamheten gått med stora underskott i princip de senaste 20 åren.

Herr talman! Jag anser att staten i stället borde prioritera sina kärnverksamheter, som försvar, rättsväsen, utbildning och sjukvård. Dessutom anser jag att staten behöver stärka sin styrning över sina företag, för jag vill hävda att det är lite svajigt på en del håll. När vd:ar i statens bolag går ut och kräver vissa energislag som ska försörja deras företag med el kan man undra om det är vd:s eller ägarnas uppgift att avgöra vilket energislag man ska driva företagen med. Jag tycker att det är högst grumliga argument som kommer fram i den saken.

Det är också viktigt att styrelserna i de här bolagen har rätt vd för att de ska kunna fungera. Vi har dessutom i dag ett Tidöavtal som påverkar framför allt energibranschen väldigt tydligt, och då bör man följa dessa direktiv och inte ha egna agendor.

Många vd:ar driver att man ska ha ägartillskott för olika investeringar lite här och där. Jag går inte in på detaljer, men jag kan säga att det handlar om många miljarder. Det bör man nog fundera på, och därför tycker jag att regeringen bör styra upp ägardirektiven tuffare för de statliga bolagen.

Herr talman och Elin Söderberg! Man kan stänga Cementa - absolut. Sedan kan vi köra hit cement från Kina. Det går ju också - om det nu är mer miljövänligt att transportera med båtar som går på olja och kol från Kina. Det kan man göra om man tror att det är en långsiktig miljösatsning. Om det ska vara hållbart måste man ha det här i närområdet när vi nu har det.

Vattenbrist, som Elin Söderberg pratar om, är vi inte ens nära i Sverige. Vi har väldigt gott om vatten och en fantastisk vattenkvalitet.

Jag vill också fråga Elin Söderberg apropå miljöbalken och strandskyddet om hon tror att det gynnar landsbygd och skärgård att ha så rigida strandskydd och en så rigid miljöbalk att man inte får bygga någonstans. Om man har någonting som man äger blir man rik på kuppen i skärgården, för nästan ingen annan får bygga. Och om den lokala byggnadsnämnden, som jag sitter i hemma i Norrtälje, skulle ge tillstånd och någon annan sedan överklagar till länsstyrelsen kan ni ge er katten på att den river upp det och säger nej.

Detta görs, med grumliga argument, med hänvisning till miljöbalk och strandskydd, och så vill inte jag ha det. Jag vill minska länsstyrelsens makt, inte öka den. Hur vill Elin Söderberg göra? Tror hon att det är bra för tillväxten och företagandet att ha en stark länsstyrelse?

Herr talman! Elin Söderberg nämner att Moderaterna och Sverigedemokraterna vill förenkla miljöbalken. Och det är klart att vi vill. Vilket trassel det är!

Cementa är ett exempel. Vartenda byggprojekt står på spel om inte Cementa får ett långt tillstånd - även vindkraftsfundament, som Elin Söderberg vill ha. Vi måste förstå hur ett samhälle fungerar och inte gå och drömma om saker och ting.

Jag kan än en gång ta ett exempel jag tog upp i den förra debatten. Ute på Yxlan i skärgården fanns ett fantastiskt varv under kriget med 130 anställda. Det var ett av de största företagen under kriget. Av olika skäl har inte generationsskiftet fungerat. Den förra generationen gjorde inget åt varvet, och det låg för fäfot. Nu ville nästa generation starta upp varvet, flytta ut i skärgården och anställa folk. De lämnade in ansökan i god ordning, och kommunen tillstyrkte. Då överklagade en fritidsboende etableringen, och länsstyrelsen, som Miljöpartiet vill stärka, gick in och sa nej. De får inte starta upp varvet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Är det att se till att företag växer? Är det att se till att skärgården växer? Är det att se till att landsbygden växer? Nej, det är att göra Skansen av skärgården. Det är det Miljöpartiet gör med sin politik.

Herr talman och Elisabeth Thand Ringqvist! Om vi börjar med havsvindkraften är det fritt fram att bygga. Men man får själv betala ledningsnät. Ursprungligen skulle vi subventionera ledningsnät för att bygga upp dessa monster ute i sjön. Detta skulle läggas på hushållen i form av nätavgifter, vilket skulle innebära minst 5 000 per villahushåll i höjda nätavgifter. Jag skulle med kraft avråda från detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Dessutom är det tveksamt att bygga dessa ur försvarssynpunkt. Vi vet vad som händer på andra sidan Östersjön; vi har ett krig där. Även försvaret har synpunkter på detta. Det finns också andra aspekter. Jag såg till och med att Sjöfartsverket var kraftiga motståndare till detta.

Låt dem bygga ledningarna själva, så får vi se om det blir lönsamhet i detta. Jag har svårt att tro det. Även här är det långa tillståndsprocesser, precis som för grejer på land.

När det gäller de modulära kärnkraftverken har vi fått svaret att det går att få upp dem på tre till fyra år. Det är naturligtvis en teknisk fråga; det är vi överens om. Jag kan inte ge mer svar än så här och nu.

När det gäller elprisstödet tittar Regeringskansliet och Näringsdepartementet på detta. Personligen har jag en lösning, men den kan jag inte berätta om här i kammaren. Detta måste nämligen beredas av regeringen.

Det här är inte så svårt. Om företag har det svårt kan de kontakta Skatteverket och begära anstånd med att exempelvis betala in skatt. Det tror jag att de kan få utan att regeringen lägger sig i. Det skulle jag föreslå om någon ringer mig och frågar, och det gör faktiskt någon. Då tipsar jag om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för frågan! Om vi börjar med de mindre, modulära verken har jag inte namnet på de fabriker som tillverkar dem; det finns flera. Men vem som bygger dem är en teknisk fråga och även en upphandlingsfråga. Regeringen borde ge uppdraget till Vattenfall, till exempel, för att komma igång. Man kan faktiskt få upp de här på tre fyra år, har tillverkarna själva meddelat. Jag vet kollegor som har varit på ABB i Västerås, där man också står startklar för att bygga mindre, modulära kärnkraftverk.

Jag tror alltså att tekniken finns och att intresset för att göra det är jättestort. Men det krävs också att någon beställer. Jag tror att regeringen måste skriva regleringsbrev om detta, för jag tror inte att intresset är så stort i styrelserna. Vattenfall gör tv-reklam om att man ska bygga havsvindkraft. Det är ren obstruktion mot regeringen, anser jag.

Nästa fråga gällde företagsstöd för el. Det är en fråga som nu utreds av Näringsdepartementet. Det är en besvärlig fråga, för när man ger elstöd handlar det också om att vara konkurrensneutral. Den frågan är svår för mig att redogöra för här i kammaren eftersom departementet inte är klar med den. Men det pågår ett intensivt arbete, och det är bråttom - du har helt rätt i det.

Herr talman! Ja, man kan överdriva allting, men till dess att vi har kärnkraft är vi tvingade att använda det vi har. Det är vintertid vi behöver ha detta igång. Sommartid har vi ett visst överskott - det håller jag med om. Men vi har inte ökat den totala produktionen; det är nys. Vindkraft står för ungefär 3 procent av Sveriges el. Det avvecklas definitivt väsentligt fler terawattimmar framför allt i Ringhals och även i Oskarshamn 1 och 2. Det är alltså nys.

Om ledamoten Elin Söderberg värnar om minskade utsläpp rekommenderar jag henne att göra en resa till Indien, världens största land nästa år. Där bygger man just nu 300 nya kolkraftverk. I Tyskland startar man nu 27 nya kolkraftverk. Om vi nu har några fjärrvärmeverk och oljeverk som går tror jag tyvärr inte att det räddar världen om vi stänger av dem.

Sverige står för 1 promille av världens utsläpp. Skogen suger upp mer. Netto är vi alltså minusutsläppare. Men vill man sila mygg och svälja kameler ska man fortsätta med denna politik.

Herr talman! Tack för frågan, Elin Söderberg!

Hur jag ser på det? Det är en konsekvens av att vi har stängt ned kärnkraften för fort och för tidigt och att det saknas energi. Då måste man underlätta för den energi som kan ersätta den nu när det är vinter genom att elda i fjärrvärmeverk och allting. Då måste man sänka energiskatterna, för annars kommer priserna att bli ännu högre. Det är helt nödvändigt att reglera det med skatter. Det är svaret på frågan. Men vi kommer inte att komma förbi att ha fossileldade värmeverk så länge vi har brist på el. Det har vi vintertid, inte sommartid.

Att vindkraften ska lösa det här är en dröm som inte finns. Vindkraften ger i dag ungefär 3 procent av elen 50 procent av årets timmar. Vi behöver ha el 100 procent av årets timmar, som kärnkraften ger - och vattenkraften, inte minst, som ni också vill ompröva. Det har regeringen stoppat tills vidare.

Att ompröva vattenkraften i det här läget, när vi har underskott på el, vore förfärligt. Det gäller att tänka hela vägen. Här har man börjat i helt fel ände. Man har börjat med att stänga kärnkraften. Nu när man gjort det ska man elektrifiera Sverige. Nu ska man bygga batterifabriker. Då har man ingen ström till det. Man har inte tänkt hela vägen - man har haft lite otur när man tänkt.

Herr talman! Tack för frågan, Aida! Vi står inte upp för det.

Vi anser att det finns regelverk för utrikeshandel inom EU som gäller, och de reglerna vill vi följa.

Vi vill inte lägga på mer pålagor. Jag vill varna för att lägga på mer pålagor på exportindustrin. Då kommer vi att få sälja mindre ute i världen. Vi kan inte sälja mindre; vi ska sälja mer. Om vi vill behålla vårt välstånd måste vi göra fler affärer, inte färre. Ju fler pålagor som läggs på, desto svårare kommer det bli att göra affärer.

Svaret är alltså nej på din fråga.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar hela lasset. Winston Churchill.

Fram till slutet av 1800-talet var Sverige ett mycket fattigt land. Min farfar föddes 1882, och han fick gå till sjöss när han var 13 år. De hade inte råd att ha honom hemma. Han var borta i sju år. Det är kanske inte den barndom man önskar för sina egna barn, men så tufft var det på den tiden. Nästan en miljon människor flydde Sverige, det vill säga migrerade till USA för att få ett bättre liv.

Hur har Sverige lyft sig? Jo, genom utbildning, hårt arbete, entreprenörskap och innovation. Det finns ett enormt entreprenörskap i Sverige, och det har skapat många jobb.

Företagen är roten i en stat med marknadsekonomi för att hålla välståndet uppe. När jag var grabb sa man alltid att skogen och malmen är roten. Det hörde man jämt i skolan. Och det är fortfarande så.

Svensk exportindustri är unik och extremt framgångsrik internationellt sett. Den drar in 52 procent av bruttonationalprodukten till Sverige, vilket är helt outstanding i världen. Jag vet inte om något annat land har så fantastiska exportföretag. En jämförelse visar att de övriga nordiska länderna ligger långt efter.

En stor konkurrensfördel för exportindustrin har varit billig el och robusta elsystem som ger el varje timme året runt oavsett väder. Det här har tyvärr avvecklats.

Cirka 900 miljarder av skatteintäkterna kommer från företagen. Dessutom tillkommer löneskatterna i företagen. De är alltså inte inräknade här.

Vad kan vi riksdagspolitiker i utskottet göra för att förbättra villkoren för företagen? Man har varit inne på regelförenklingar. Tillståndsprocesserna måste förenklas. De tar alldeles för lång tid, och det finns många skräckexempel som har tagits upp här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Energin är i dagsläget det allra viktigaste. Det måste finnas ett robust elsystem för att upprätthålla industrins konkurrenskraft. Historiskt sett har det alltid funnits. På 70-talet planerades det för 24 nya kärnkraftverk i Sverige. Det blev folkomröstning med tre linjer. Detta landade i att Moderaterna och Socialdemokraterna gjorde upp på ett ansvarsfullt sätt om att bygga tolv reaktorer, och det var de helt överens om. Därför är min förhoppning att Socialdemokraterna ansluter sig till oss för att bygga kärnkraft igen.

Den rödgröna regeringen stängde sex reaktorer. Jag kan hålla med om att det var läge att stänga Barsebäck eftersom det inte stod på berg. Men stängningen av de andra fyra var ett oerhört dåligt beslut eftersom det inte har funnits någon ersättningsenergi när de har stängts. Först har de stängts, och sedan har man sagt att man ska bygga vindkraft. Det är synnerligen naivt att tro att det ska lösa problemet.

Sverige har överskott på energi sommartid, men inte vintertid - i synnerhet inte när det blåser och är kallt. Då köper Sverige i stället in brun kolkraft från Tyskland och Polen. Sedan körs Karlshamnsverket, som drar 140 000 liter olja per timme. Är det grön omställning? I min värld är det inte så, utan i min värld är det brun omställning.

Den viktigaste uppgiften vi nu har är att få fart på utbyggnaden av kärnkraft samt ändra och förenkla tillståndsprocesser och regler för att komma igång. Det går att börja med mindre modulära kärnkraftverk. Man behöver inte börja med de stora på en gång. De mindre verken kan ligga nära industrier med stora elbehov - pappersindustrin, etcetera. Det gäller även andra industrier, till exempel batterifabriker.

Det behövs två nya kärnkraftverk i Ringhals, och det behövs ett nytt verk i Forsmark. Det finns gott om plats i Forsmark. Det var från början planerat att bygga 15 verk uppe i Forsmark - tre är byggda. Dessutom kan man implementera mindre modulära reaktorer.

Jag vill ta upp att det är samma regelverk för små företag som för stora, till exempel Volvo och ABB. Det är en otrolig skillnad att driva ett litet företag; jag har själv gjort det i 26 år.

Man åker upp till Åre och åker skidor med personalen - som många gör - och en bryter benet. Om man är fyra på firman är alltså 25 procent borta. Sedan är det en lönekostnad i 14 dagar men med mindre intäkter. Vissa saker behöver ses över. Jag säger inte att man måste göra just detta, men det var ett exempel.

Herr talman! Vi behöver förenkla regelverket för företagare. Vi behöver också se över myndigheternas regleringsbrev. Många myndigheter är inte särskilt trevliga mot företagarna och bromsar deras verksamhet. Det har till och med förekommit hot. Jag har exempel, men jag tänker inte ta upp dem här.

Skatterna behöver reformeras. Låt oss titta på Stockholmsregionen. Ungefär 70 procent av invånarna betalar 70 procent i skatt. Man betalar först kommunalskatt på i snitt 30 kronor. Sedan betalar man statlig skatt på 22 procent. Sedan betalar man moms, trängselskatter med mera. Många kommer därmed upp i drygt 70 procent.

Är det ett rimligt skattetryck? Personligen tycker jag inte det. Jag tycker att det ska vara lägre skatt på arbete. Sedan kan det finnas punktskatter, till exempel moms. Det tycker jag är helt okej. Men just skatten på arbete måste sänkas. Jag håller med Isak From om att grunden är arbete och industri. Men då måste det vara gynnsamma skattesystem för de människor som springer upp på morgonen vid 4-5-tiden för att jobba hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det måste också vara lönsamt att driva företag. Det är inte fult att driva företag. Man riskerar kapital. Man kanske till och med sätter sin villa i pant på ett lån som man behöver för att kunna investera. Det är i de små företagen som jobben skapas - väsentligt mer än i de stora. Men det finns undantag, till exempel Northvolt.

Herr talman! Vi ska vara stolta över våra fantastiska företag i Sverige. Jag vill lyfta fram det här. Det finns många exportföretag i världsklass. Låt mig nämna några: Scania, Volvo, Electrolux, ABB, Sandvik, Atlas Copco, Assa Abloy med flera.

Vi har också haft fantastiska industriledare som har byggt upp dessa företag. Det har varit industriledare som inte har tittat på kvartalsekonomin utan jobbat långsiktigt för att bygga bolagen starka och se till att det blir lönsamhet och nya jobb i företagen.

Leif Östling var fantastisk. Han har alltså moderniserat Scania under sina 27 år och höjt produktionen fyra gånger. Det är ett helt fantastiskt jobb, och han har skapat enormt många jobb. Scania är världens finaste lastbilstillverkare.

Curt Nicolin byggde upp Asea, som så småningom blev ABB. Sedan var det Hans Werthén i Electrolux.

Det känns ibland som att inte alla i riksdagen uppskattar dessa personer. Man tar allt för givet och tänker att det är klart att det är så här, men det är inte alls så givet.

Vi måste också ha ett förmånligt företagsklimat med färre regler och pålagor samt lägre skatter på arbete. Jag var inne på detta tidigare. 3:12 behöver reformeras. Vi måste göra det enklare för företag som tar ansvar och riskerar pengar att också få lite utdelning.

Herr talman! Vi i riksdagen bör också överväga att bryta mer mineral. Jag tror att det skulle kunna vara en stor näring både i Norrland och på andra ställen i Sverige att bryta mer mineral. Vi har gruvor, men det finns mer mineral att bryta. I dag är lagstiftningen så rigid att det i princip är förbjudet att göra det. Jag tror att man behöver göra en översyn av lagstiftningen.

Infrastruktur är en annan del som behöver förbättras. Trafikverket klarar inte av sina uppdrag med underhåll av vare sig järnväg eller vägnät. Det är alldeles för dåligt underhåll. Ute på landsbygden är det så dåliga vägar att det till och med är trafikfarligt i delar.

Många vägbyggen måste man strama upp upphandlingen av. Byggena av nya stora vägsystem står still från torsdag till måndag morgon. Under sommarhalvåret, när det är ljust och hyggligt bra väder, tycker jag att man ska kräva två skift för att korta processerna så att byggandet går fortare.

Arlanda måste byggas ut. Om vi ska klara att vara ett konkurrenskraftigt land måste vi bygga ut Arlanda och se till att vi har fler direktflyg ut i världen, till USA och Asien och så vidare.

Vi har tappat direktflyg. Det innebär nu att om man ska flyga till Chicago måste man först flyga ned till Kastrup och byta där för att komma vidare. Det tycker jag inte är okej. Ska vår exportindustri, som behöver ge sig ut i världen och göra affärer, lättare ha kontakt med omvärlden måste man bygga ut Arlanda och få dit fler flighter som går direkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Även vägnätet till Arlanda behöver förstärkas med fyrfilig motorväg.

Fru talman! Vi debatterar regional utveckling, och jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Nyckeln till en levande landsbygd hänger på flera faktorer. Vi ser i dag att landsbygdsutvecklingen hotas av myndighetsaktivism. Jag kommer att ge några exempel på hur det går till i skärgården där jag bor.

Bra infrastruktur behövs för att landsbygden ska fungera, men underhållet som Trafikverket ansvarar för är alltmer eftersatt. Vägnätet blir allt sämre. Det är så dåligt att det till och med är trafikfarligt på många ställen.

Det behöver byggas ut bredband, vilket har nämnts här, men det går trögt - och det tycks gå lika trögt vilken regering vi än har.

Postservicen håller på att avvecklas. Den fungerar inte. Brev försvinner. Viktig post försvinner.

Man motarbetar mikrobryggerier. Jag har en god vän som driver Norrtelje bränneri. Det krävs 33 myndighetstillstånd för att koka brännvin - 33 myndighetstillstånd - är ni med? Det behövs regelförenklingar om man vill ha ett näringsliv som fungerar ute på landsbygden.

Jag ska ta upp ett annat exempel. Ute i skärgården hade vi under kriget ett varv som hade 130 anställda. Det var den största arbetsplatsen i skärgården. Varvet har efter hand krympt på grund av problem med generationsskiften som inte fungerat. Nu vill barnbarnet öppna upp varvet igen. Det är ett mycket fint varv där stora ekonomibyggnader och allting finns. Det är inte en nyetablering som det handlar om utan bara en omstart.

Vederbörande söker tillstånd hos länsstyrelsen i god ordning. Länsstyrelsen skickar ut ärendet på remiss och frågar alla grannar vad de tycker. Då är det en granne som är emot av ett skäl som länsstyrelsen ser som viktigt och därför säger att hon inte får tillstånd att öppna varvet igen.

Sådana godtyckliga beslut från myndigheterna är oroväckande om vi vill ha en levande landsbygd. Det kanske inte hade blivit 130 anställda på varvet igen men kanske åtta tio stycken. Det hade också varit lovvärt ute i skärgården.

Samtidigt håller regionen på med skärgårdsutvecklingsplaner och säger att man ska ha en levande skärgård. Det har man hållit på med i många år. Man pytsar ut lite pengar här och där till stöd för projekt, men ingenting är långlivat. Det behövs entreprenörskap och förenklade regelverk.

Om man bor på en ö i skärgården, inte har en helikopter men en båt för att ta sig dit ansöker man i god ordning tillstånd hos kommunen för att bygga en brygga. Man får svaret att tillstånd beviljas. Då kommer länsstyrelsens tjänstemän godtyckligt in och river upp strandskyddsdispens för brygga med det grumliga skälet att bryggan förstör botten och fiskelivet. Om man har en stenkistebrygga leker fisken där. Fiskarna leker i stenkistor och vassruggar, ingen annanstans.

Det är mycket myndighetsaktivism som vi måste ta tag i.

Regional utveckling

Ska vi ha en levande landsbygd behöver också strandskyddet reformeras kraftigt och inte minst miljöbalken, som är väldigt sträng. Den gör det nästan omöjligt att sätta igång en mineralbrytning, som min kollega Mats Green tog upp här tidigare. Vi har enorma mineraltillgångar i Sverige, och vi behöver ompröva hela minerallagen och börja titta på att börja med mineralbrytning. Det tror jag skulle vara väldigt bra att börja med för framför allt de norra delarna av Sverige. Vi behöver också ha uran när vi framgent ska starta upp ny kärnkraft.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

Regional utveckling

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Ekonomisk trygghet för familjer och barn