Herr talman! Som har framgått tidigare heter betänkandet vi debatterar En kapacitetsmekanism för elmarknaden.

Den nya lagen ställer krav på att balansansvariga betalar in en avgift till Affärsverket svenska kraftnät för att täcka verkets kostnader enligt sådana avtal som verket ingår för att det ska finnas en kapacitetsmekanism. I propositionen redovisar regeringen bedömningen att det bör finnas en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025, när den nuvarande effektreserven upphör. I den här delen är vi överens med regeringen.

Att den strategiska reservens sammansättning ska vara så klimat- och miljövänlig som möjligt ser jag som en självklarhet. När fossiloljeeldade kraftverk tas i drift för att säkerställa den svenska effektbalansen måste det, enligt min uppfattning, givetvis betraktas som ett misslyckande. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet, herr talman.

Jag medger att jag inte har något bättre förslag för hur finansieringen ska gå till, och jag är överens med regeringen om att vi ska ha en effektreserv i beredskap. Men som jag sa i replikskiftet med sverigedemokraten har vi på elva år inte behövt använda den för eget bruk. Att vi har startat den en gång för att rädda polsk energiförsörjning är en annan sak.

När det gäller samhällsviktig funktion som eldistribution, balansansvar och dess produktion är jag övertygad om att samhället borde ha mer ansvar och ägande. Marknaden är absolut en bra dräng i många fall. Men när vi hyggesbrände avverkade trakter i skogen för att ge återväxten bästa möjliga förutsättning brukade vi säga: Elden är en utmärkt dräng men en urusel och farlig herre om den får härja fritt. Det är lite samma sak vad gäller marknaden på några områden.

Herr talman! Jag tackar för frågan från ledamoten.

Jag kan hålla med om att vi inte ska stänga ned fungerande kärnkraft så länge vi inte har några andra effektslag som kompenserar. Men vår plan och vision är att vi inte ska behöva det efter 2040 eller 2045. Det står jag för. Men om det visar sig att vi inte har de andra pusselbitarna på plats måste vi givetvis ompröva vårt beslut.

Vad gäller teknikutvecklingen kan man om man jämför kärnkraft med andra förnybara resurser som vätgaslagring se att dessa har gått framåt enormt mycket mer. Kärnkraften harvar med sin gamla teknik sedan 50 år.

Framtiden är inte gammal teknik med kärnkraft, vars lagring av uttjänt kärnbränsle inte är fixad än. Det finns ingenstans i världen. Finland är först med att bygga det. Därför hävdar jag fortfarande att framtiden nog är något annat än gammal teknik och farlig kärnkraft som en del av lösningen.

Herr talman! Det här är ingen kärnkraftsdebatt. Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen, för det är mest struntsnack.

Min fråga handlade om den strategiska reserven och varför man inte gör den fossilfri. Det har ingenting med vindkraft att göra. Öresundsverket går på gas. Det finns biogas. Det är exakt samma molekyler, men med biologiskt ursprung. Karlshamnsverket går på olja. Man har till och med testkört det på bioolja, det vill säga förnybara resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Varför ställer inte regeringen krav på fossilfrihet, trots att det helt klart är fysiskt möjligt? Båda verken skulle alldeles utmärkt kunna köra på det. Man kan också naturligtvis ha andra lösningar och andra verk. Det här har ingenting att göra med vare sig vindkraft, nedlagd kärnkraft eller för den delen vad Centerpartiet gjort i den här kammaren gällande energisystemet.

Min fråga är: Om nu regeringen har satt upp ett mål om 100 procents fossilfrihet, varför försöker man inte ens leva upp till det, trots att de fysiska förutsättningarna finns?

Herr talman! Kapacitetsmekanism, strategisk reserv - det är egentligen fina ord för en rejäl backup. Det är klokt att ha en sådan i ett elsystem för att täcka upp när annat skiter sig. Vi vet att det kan behövas om vi har utlandskablar som faller ifrån, kärnkraftverk som snabbstoppar och annat. Det är helt enkelt en relativt billig försäkring mot att få brist i nätet. Vi har länge haft en sådan försäkring, och det är bra. Det är bra att regeringen nu ser att den också kommer att behövas framöver. Så långt är vi helt överens.

Det är i sammanhanget också viktigt att påpeka hur ofta den här kapacitetsreserven har körts. Det har skett en enda gång de senaste tio åren. Då användes den i fem timmar på begäran av Polen. Att den strategiska reserven används så lite visar att vi har ett starkt elsystem. Det rankas faktiskt i topp i världen, oavsett vad Tidögänget säger. Det här är mycket tydligt. Det motsäger också de saker som Jessica Stegrud sa tidigare i den här debatten om att behoven ökat. De har inte alls ökat. Vi har inte använt den här kapacitetsreserven på ett decennium, förutom när Polen begärde det; då är det bra att vi kan dela resurser med dem.

Det finns också en tydlig förbättringspotential för den strategiska reserven. Den är fossil, som ni hörde i ett tidigare replikskifte, trots att regeringen satt upp ett mål för elsystemet om 100 procents fossilfrihet. Det går alldeles utmärkt att i stället köra de här verken på förnybara resurser - eller fossilfria, om man nu vill kalla det så.

Detta handlar inte, som vi hörde tidigare, om att politiken skulle bestämma vilket bränsle som körs, utan det handlar om att man sätter upp ramar - precis det som Moderaterna efterfrågade. När staten upphandlar kraft kan man välja att upphandla den fossilt eller fossilfritt. Om det är någonting som är en ram är det väl att säga att det ska vara fossilfritt. Vilka verk som kommer att köras, vilka bränslen det kommer att vara och hur man kommer att formulera detta är det sedan upp till bolagen att bestämma. Det är det inte jag som politiker som gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Det här verkar mest vara dåliga undanflykter från regeringens sida. Det finns helt enkelt ingen anledning att köra fossilt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.

Det är också förvånande att regeringen, som gärna vill tala om långsiktighet, inte slår fast att den här strategiska reserven ska gälla under överskådlig tid. Man får lite känslan att regeringen tycker att det kanske inte vore så dumt med en kapacitetsmarknad egentligen, trots att en entydig forskning visar att det vore dyrt, olämpligt och onödigt att införa en sådan i Sverige, inte minst med tanke på att vi har så mycket vattenkraft som skulle göra det dyrt. Varför avfärdar inte regeringen det här? Den billigaste lösningen är helt enkelt en strategisk reserv. Då är det bättre att slå fast att den kommer att gälla. På så sätt skapar man långsiktighet men också möjligheter för dem som vill investera i en sådan reserv och vara med i upphandlingen.

Slutligen vill man inte heller låta alla tekniker få chansen att konkurrera på lika villkor. Om vi nu återigen säger att man ska sätta upp ramar är det väl klokt att ge alla tekniker möjligheten i stället för att välja ut vilka tekniker som ska få chansen. Likaväl som att produktionen ökas kan man tänka sig att konsumenter är beredda att mot betalning minska sin konsumtion. Utfallet kommer ju att bli detsamma: att utbud och efterfrågan möts under den tid som behövs. Varför låter inte regeringen dem få chansen? Möjligheten har funnits tidigare, så bevisligen har det här fungerat.

Herr talman! Man behöver inte vara så konspiratoriskt lagd för att se att regeringens energipolitik mest är en fernissa. Det mål om fossilfrihet som man själv ofta stoltserar med och säger att man har antagit är man inte ens beredd att leva upp till när det kommer till det man själv kan påverka i form av den strategiska reserven. Att jobba kostnadseffektivt verkar inte heller vara prioriterat, med tanke på att inte alla får chansen. Man håller i stället dörren öppen för det fossila. År 2025 är man beredd att upphandla fossil kraft. Det är galenskaper. Dessutom håller man dörren öppen för en kapacitetsmarknad som utöver de hundratals miljarder som redan är aviserade i subventioner till kärnkraft skulle göra det möjligt att lägga ännu mer pengar på ett ensidigt kraftslag.

Herr talman! Jag säger till regeringen: Bättre kan ni! Försök åtminstone att leva upp till era egna mål! Kom tillbaka med nya förslag!

Herr talman! Det är just detta som är så svårt att förstå. De verk som har upphandlats och de verk som skulle vara möjliga att upphandla går ju att köra fossilfritt. Fossil gas är ju identisk med biogas, och biogas finns, så det är fullt möjligt att använda den för att köra verken.

Det verk som har använts mest, Karlshamnsverket, går på fossil olja. Det har ju med framgång provkörts på bioolja. Här finns alltså också fossilfria resurser att tillgå om man väljer att upphandla det. Annars kommer man såklart inte att göra det.

Det är alltså inga sjukhus som blir utan el för att man ställer krav på fossilfrihet, och det är ingen annan heller som blir utan el. Det är tekniskt möjligt. Det har testats i anläggningarna. Det är fysiskt möjligt. Alla parametrar är upprätthållna. Ingen kommer att bli utan någonting. Men regeringen väljer ändå att inte kravställa i det här fallet, trots att man har sagt att vi ska vara fossilfria.

Min fråga kvarstår: Varför väljer man att inte ställa dessa krav trots att det är fullt möjligt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Herr talman! Vi är alla överens om att det fortsatt är klokt att ha en strategisk reserv. Som sades tidigare är det lite som en försäkring, en sista livlina och en backup för elsystemet. Det går dock en viktig skiljelinje här.

Det är bisarrt att vi har en regering som har gjort ett stort nummer av att man ändrar målet för elsystemet från förnybart till fossilfritt, men det första regeringen gör när man har ett val mellan fossilt och fossilfritt är att välja det fossila. Inte minst flera regeringsföreträdare har gjort ett stort nummer av att Karlshamnsverket körs på olja. Här har man det politiska valet att upphandla förnybart - eller fossilfritt, om man så vill; det är väl ingen skillnad i det här fallet - eller fossil olja för den strategiska reserven. Då väljer regeringen alltså det fossila. Det är faktiskt helt obegripligt!

Sedan ska man naturligtvis ta teknisk hänsyn. Man skulle kunna ha övergångsregler. Man skulle kunna se till att göra ytterligare testkörningar, så att man säkerställer att det fungerar. Men som nämndes tidigare har man provkört Karlshamnsverket på bioolja. Den är i princip identisk med fossil olja. Vad gäller gaseldade verk är det exakt samma molekyler som man eldar. Där finns det alltså över huvud taget ingen teknisk skillnad - om man vill upphandla gaseldade kraftverk i den strategiska reserven, som drivs av förnybart. Det finns alltså inga vettiga argument för att upphandla det fossila här, utan detta är bara en ren inkonsekvens från regeringen.

Sedan har det försökts göra gällande att detta skulle behövas på grund av att det kom in mycket förnybart i systemet. Detta behövs ju som en reserv för oförutsedda händelser av alla slag. Det kan vara snabbstopp i kärnkraften och så vidare. Men faktum är att effektreserven aldrig har behövt aktiveras sedan 2013 för det svenska elsystemet, och det ansågs vara klokt att ha den reserven även när vi hade tolv reaktorer. Dessa argument är alltså bara rent nonsens.

Det finns ett väldigt stort problem framåt med att man inte vågar ta ställning mot det fossila. Jag ska citera vad Svenska kraftnät skrivit i sin utredning om en långsiktig kapacitetsmekanism. Om fossilgaseldade kraftverk tillåts delta i upphandlingen kan det enligt rapporten innebära incitament för nyinvesteringar i kapitalintensiva och långlivade anläggningar med hög klimatpåverkan. Det konstateras vidare att eftersom det svenska elsystemet i stort sett är fritt från fossilbaserad produktion skulle nyinvesteringar i sådan produktion flytta Sverige i fel riktning, mot ett system med mer klimatpåverkan. Därför anser Svenska kraftnät att regeringen bör överväga om det är motiverat att ställa hårdare krav när det gäller koldioxidutsläpp än EU:s minimikrav.

Till och med Svenska kraftnät, som faktiskt ansvarar för effektreserven, rekommenderar regeringen att upphandla fossilfritt. Därför tycker jag inte att det håller att hänvisa till några expertutlåtanden. Det är precis tvärtom. Vår expertmyndighet eller vårt affärsverk här rekommenderar att man ska upphandla fossilfritt för att vi inte ska låsa in oss i ett fossilberoende elsystem eller i alla fall en fossilberoende effektreserv.

Sedan hänger det här med energi och effekt ihop. Vi behöver få in mer energi, och vi behöver få in mer effekt. Men även här misslyckas regeringen kapitalt. Sedan den här regeringen tog över har utbyggnadstakten av fossilfri kraft halverats till och med nu. Vi har gått från en utbyggnadstakt på två gigawatt per år till en gigawatt per år under denna regering, och prognosen är att det kommer att falla ytterligare, till en halv gigawatt, om två år. Pratet om att accelerera utbyggnaden av fossilfri kraft är just bara prat. I verkligheten är prognosen att utbyggnadstakten minskar med 75 procent under den här mandatperioden. Det är en katastrof med tanke på behovet av mer fossilfri el, framför allt i närtid men även på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Detta har många förklaringar, men vi vet att Tidöpartierna stoppar mellan 70 och 100 procent av vindkraften när de har möjlighet ute i kommunerna genom det kommunala vetot. Man har motarbetat solkraften genom att sänka det gröna avdraget och ta bort den så kallade 60-öringen. Man har stoppat nästan all utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det gjorde man först i hela Östersjön genom att lägga en död hand över detta i stället för att försöka hitta samverkanslösningar mellan försvaret och energiintresset. Sedan, på luciaeftermiddagen, lade man en död hand över resterande havsbaserad vindkraft de närmaste tio åren genom förslag som är riktigt dåliga vad gäller att byta system för den havsbaserade vindkraften. Det finns i och för sig en klok tanke i detta, men på grund av det dåliga genomförandet finns det stor risk att det försenar utbyggnaden av vindkraft till havs med tio år.

Sedan har vi en utredning om finansieringen av kärnkraft. Man kan tycka vad man vill om den, men den har mött stenhård kritik även hos kärnkraftsförespråkare. Går man så tydligt in med stora subventioner till ett enskilt kraftslag drar andra investerare öronen åt sig när det gäller att investera i annan kraft, eftersom det inte går att konkurrera med en så subventionerad produktion. Även kärnkraftsförespråkare har sågat denna modell och pekat på att det kommer att leda till effektbrist de närmaste 20 åren om man inte får fart på den övriga energiproduktionen.

Det tar lång tid att bygga ut just kärnkraften, som är regeringens ensidiga fokus. Man fokuserar på det i stället för att fokusera brett, vilket är det minsta man borde kunna begära med tanke på att det låter så i retoriken. Till råga på allt kommer de totala utsläppen att vara 220 miljoner ton högre på grund av den tid som det tar att få kärnkraften på plats - jämfört med att man bygger ut det förnybara, som går snabbt att bygga ut och som är billigt.

Då kommer vi tillbaka till effektfrågan, fru talman. Även här misslyckas man. Effektreserven är ett sätt att säkerställa effekt som en backup, men den är bara tänkt att användas i yttersta nödfall och har faktiskt inte behövt användas sedan 2013.

Kristdemokraterna nämnde att det finns ett litet trevande försök att få fram mer effekt i det så kallade kraftsteget, men när jag hade en interpellationsdebatt med energiministern för någon vecka sedan fanns det absolut ingen aning till svar om hur mycket effekt som man faktiskt får fram genom den satsningen. Det borde rimligtvis finnas någon typ av tanke eller analys från regeringen, eftersom man har gjort ett stort nummer av att prata om effekt, men man har absolut ingen aning om hur detta ska gå till. Man har ingen plan och inget mål.

Flertalet tunga aktörer har nämnt att vi skulle behöva ungefär tio gigawatt reglerbar kraft till någonstans mellan 2030 och 2035. Men regeringen har absolut inte gjort någon analys av detta, och då får man ingen styrning på det. Miljöpartiet har föreslagit att vi ska sätta upp ett mål om tio gigawatt reglerbar kraft och flexibilitet till 2030. Det finns många tekniker som kan bidra till det: höjd effekt i vattenkraften, höjd effekt i kraftvärmen, olika typer av energilagringar - pumpkraft, vätgas och värmelagring - och användning av flexibilitet. Men det är en otroligt svag insats av regeringen när det gäller just effektfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Fru talman! Jag tycker att det behövs en rejäl skärpning av regeringens energipolitik på totalen. Man hade kunnat börja med att se till att upphandla effektreserven fossilfritt för att åtminstone försöka nå sina egna mål om ett fossilfritt elsystem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till en av dem.

Fru talman! Jag tyckte att det lät lite förvirrat från ledamoten. Jag har verkligen inte påstått att vi har elunderskott, utan det är precis som ledamoten konstaterar.

Jag brukar som exempel nämna att när högern styrde senast, alltså när nuvarande energiministerns parti senast var inblandat, då hade vi elunderskott på årsbasis i Sverige och var beroende av att importera tysk och polsk kolkraft. Detta gällde flertalet år som Alliansen styrde. Efter åtta år med en rödgrön regering hade vi, när vi lämnade över regeringsmakten, det största elöverskottet i EU. Vi har alltså ett stort överskott på el tack vare Miljöpartiets politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Jag tycker att det är bra att vi diskuterar effektfrågan, för Miljöpartiet är, mig veterligen, det enda parti som faktiskt har satt upp ett konkret mål om att få fram just mer reglerbar effekt. Regeringen har inget mål och ingen analys kring detta. Eller kan Jessica Stegrud svara på vad regeringsunderlagets analys är av hur mycket effekt som behövs och var den ska komma ifrån fram till 2040? Det är alltså Tidöpartierna som har frågor att besvara.

Apropå effektreserven kan jag bara konstatera att Stegruds påstående faller på sin egen logik. Effektreserven fanns ju även under den tid vi hade tolv reaktorer, och då hade vi ett elunderskott. Den logiken går bara inte ihop om man tittar på fakta.

Fru talman! Jag vill börja med att korrigera Stegrud. Vi har absolut inte EU:s sämsta effektbalans. Det faller på sin egen orimlighet om man kan fysikens lagar, för om vi har ett stort överskott av el och exporterar 99 procent av årets alla timmar har man också ett överskott på effekt. Jag tror därför att Jessica Stegrud behöver läsa på lite grann om fysikens lagar.

Det som Stegrud antagligen syftar på är att vi har ett produktionsunderskott i SE4 men inte ett effektunderskott, och för att förstå skillnaden måste man förstå fysikens lagar. Det är inte ett effektunderskott eftersom vi har ledningar som exporterar el - ungefär sex gigawatt om jag inte kommer ihåg fel - till SE4 som upprätthåller balansen.

Med det sagt vore det definitivt välkommet med mer produktion i SE4, vilket är något som inte minst Miljöpartiet driver på. Vi vill ju se till att vi inom kort ansluter mer havsbaserad vindkraft till SE4. Det skulle pressa ned elpriserna rejält. Vi behöver även bygga ut den landbaserade vindkraften, men där sätter framför allt SD men även resten av Tidöpartierna stopp i och med det kommunala vetot.

Det är inget snack om att vi behöver mer effekt; det har jag förespråkat länge. Det är klart att när man har mer väderberoende kraft behöver man också mer reglerbar kraft. Därom är vi överens i vissa delar.

Vi är också överens om att gasturbiner är ett väldigt bra komplement. Den stora skillnaden är att Tidöregeringen vill upphandla fossila resurser, medan Miljöpartiet föreslår att vi upphandlar förnybara resurser som kan produceras till exempel av svenska bönder i form av biogas, vilket vore en stor vinn-vinn för det svenska näringslivet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)