Andreas Norlén

Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Vi samlas nu för avslutning av riksmötet och mandatperioden, men det är kanske inte ett riktigt avslut. Det blir interpellationsdebatter under flera ytterligare dagar inom kort, och i augusti samlas vi för debatter och beslut om flera lagförslag och även för interpellationsdebatter. Tiden däremellan planeras inga debatter här i kammaren, men flera utskott och EU-nämnden ska sammanträda. Ni ledamöter kommer också redan då att vara engagerade i valarbete. Jag hoppas att ni kan varva ned under några veckor, men mer än så blir det ju sällan – allra minst ett valår.

Om vi ändå ska summera mandatperioden kan vi se tillbaka på fyra år då vi har fått hantera ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

En morgon i mars 2024 markerade vi Sveriges inträde som fullvärdig medlem i Nato med en ceremoni på Riksplan. I november 2025 stod riksdagen värd för det fjärde internationella talmansmötet inom ramen för Krimplattformen till stöd för Ukraina. Och nyligen kom beskedet att Gripen ska patrullera himlen över Ukraina.

Sverige är ett land med en liten befolkning. Trots det förmår vi ge viktiga bidrag till såväl Natos som Ukrainas försvarsförmåga. Det beror inte minst på de försvarsbeslut som riksdagen fattat under tidigare mandatperioder, beslut som gjort att vi i dag har en framstående försvarsindustri.

Riksdagen är en del av samtiden, och besluten här formar framtiden.

Precis som tidigare försvarsbeslut påverkar vår försvarsförmåga i dag kommer de många beslut om försvarssatsningar och om stöd till Ukraina som ni fattat under denna mandatperiod att bidra till att forma framtiden för Sverige, Ukraina och Europa.

”Vår tid var en tid för hjältar” heter det i Louise Hoffstens låt om krigsåret 1939. Men det gäller även i Ukraina alltsedan Rysslands fullskaliga invasion för mer än fyra år sedan. Det ukrainska folket kämpar för sin frihet och hela Europas frihet. Därför kommer det svenska stödet att fortsätta, oavsett hur det går i höstens val.

(Applåder)

Det allvarliga säkerhetspolitiska läget ställer krav på oss alla – inte minst på riksdagen som en central institution i vår demokrati. Medborgarna ska veta att deras riksdag har satsat mycket på riksdagens egen beredskap. Vi har informerat alla er ledamöter om säkerhet och beredskap ur ett riksdagsperspektiv, och krigsdelegationen har utvecklat sitt arbete och genomfört flera övningar.

Samtidigt stärker vi säkerheten här i riksdagen. Balansen mellan öppenhet och säkerhet är ett ständigt närvarande perspektiv, men det behöver inte vara en motsättning. Endast i en trygg miljö kan det fria, öppna och stundtals intensiva demokratiska samtalet fullt ut komma till sin rätt. Den här kammaren ställde sig nyligen bakom förslag som innebär utökade säkerhetskontroller och andra åtgärder för att förebygga och motverka ordningsstörningar, särskilt på åhörarläktaren här i kammaren.

Vi arbetar också med att öka säkerheten för riksdagens ledamöter. Det handlar om allt från säkerhetsrådgivning och säkerhetshöjande insatser i övernattningsbostäder till en fördjupad samverkan mellan de myndigheter som ansvarar för att skydda företrädare för demokratin. Det är ett av många exempel på utvecklingsarbete som bedrivs med ledamoten i fokus.

En långsiktig satsning som jag gärna vill nämna i samband med avslutningen i dag är renoveringen av kvarteret Cephalus. Arbetet pågår intensivt och beräknas vara klart 2029.

Ärade ledamöter! När jag tillträdde som talman 2018 fastställde jag tre ledord som skulle prägla mitt arbete: demokratin, utskotten och begreppsparet historia och framtid.

Demokratin har varit ett tema i min och riksdagens externa kommunikation. Under mandatperioden har många av er ledamöter deltagit i riksdagens projekt med att besöka skolor för att tala om riksdagsarbetet, och vi i talmanspresidiet har besökt samtliga län för att samtala inte minst med unga om riksdagen och demokratin. Riksdagen har också utarbetat flera utställningar, varav den senaste just nu turnerar i Sverige. Demokratin behöver dig! heter den. Och nyligen gav jag vid en ceremoni den västra innergården i Ledamotshuset namnet Det fria ordets plats för att lyfta fram yttrandefrihetens betydelse för demokratin. Dessa olika ansträngningar känns extra angelägna i en tid då demokratin runt om i världen utmanas av auktoritära krafter.

Ledordet om utskotten har omsatts i verksamhet för att stödja och stärka utskottsarbetet. Arbetet i ordförandekonferensen med erfarenhetsutbyte om utskottens arbetsformer har fortsatt, och vi har även denna mandatperiod genomfört ett ledarskapsprogram för utskottsordförande.

I linje med ambitionen att vara förankrade i historien men alltid ha blicken riktad mot framtiden har vi uppmärksammat flera jubileer, vilket har gett oss tillfälle att lära om och av vår historia och därigenom förstå var vi är i dag och vart vi bör sträva i framtiden. Jag tänker på demokratijubileet under förra mandatperioden men också på 50-årsjubileet av 1974 års regeringsform och årets uppmärksammande av statsministerämbetets 150-årsjubileum.

Många historiker menar att Sveriges första riktiga riksdag ägde rum i Västerås år 1527. Nästa år fyller alltså riksdagen 500 år. Det ska vi fira!

(Applåder)

Om man tittar sig omkring här i kammaren kan man dock få intrycket att riksdagen kom till på 1970- eller 1980-talet, för inredningen präglas av den tidens estetik. Jag har länge tyckt att det borde finnas något föremål här som symboliskt påminner om att riksdagen är mycket äldre än så, och jag är därför glad över att kunna berätta att riksdagens marskalkstav från och med i dag kommer att ha sin plats här i kammaren.

Den ritades av riksdagshusets arkitekt Aron Johansson och var en gåva från Sveriges riksbank till riksdagen vid flytten hit till Helgeandsholmen 1905, och den användes från början vid ett väldigt speciellt tillfälle. Till och med 1974 ägde riksdagens högtidliga öppnande som bekant rum i Rikssalen på slottet. När ledamöterna tågade från Riksdagshuset till slottet gick portvakten med marskalkstaven i spetsen för processionen. Numera står en av riksdagens vakter med marskalkstaven i stora trapphallen vid särskilt högtidliga tillfällen, och i övrigt kommer staven alltså att stå här i kammaren och påminna oss om de långa linjerna.

Ärade ledamöter! I dag har vi också samlats för att tacka dem av er som inte kandiderar för en ny valperiod eller som har lämnat riksdagen det senaste året. Jag vill nu rikta mig särskilt till er:

Det politiska engagemang som utgör grunden för att få väljarnas förtroende att representera parti och valkrets i Sveriges riksdag har burit er genom ledamotsuppdraget – ett av de finaste uppdrag man kan ha i vårt land – fram till den stund när vi nu hedrar er och tackar för era förtjänstfulla insatser för riksdagen.

En ledamot som lämnar riksdagen kan få ett diplom och en guldfärgad riksdagsnål. Efter minst sex års tjänstgöring i följd kan ledamoten också få riksdagens medalj i åttonde storleken. Den som lämnar efter minst tolv års tjänstgöring i följd kan få medaljen i tolfte storleken.

Några har tyvärr inte möjlighet att närvara i dag, men jag ber er som finns i salen att resa er när ni hör ert namn och sedan förbli stående, så tackar vi av er gruppvis med en gemensam applåd.

Diplom och riksdagsnål tilldelas 27 ledamöter: Mats Arkhem, Madeleine Atlas, Sara-Lena Bjälkö, Malin Björk, Ludvig Ceimertz, Dzenan Cisija, Louise Eklund, Torsten Elofsson, Lars Engsund, Rashid Farivar, Cecilia Gustafsson, Göran Hargestam, Malin Höglund, Lars Jilmstad, Kent Kumpula, Ulf Lindholm, Katarina Luhr, Agneta Nilsson, Susanne Nordström, Helene Odenjung, Jakob Olofsgård, Cecilia Rönn, Inga-Lill Sjöblom, Annika Strandhäll, Katarina Tolgfors, Pia Trollehjelm och Jennie Wernäng.

Varmt tack för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Riksdagens medalj av åttonde storleken tilldelas 25 ledamöter: Alireza Akhondi, Lars Andersson, Gulan Avci, Emma Berginger, Gudrun Brunegård, Johnny Cato, Malin Danielsson, Lorena Delgado Varas, Jamal El-Haj, Helena Gellerman, Jörgen Grubb, Tony Haddou, Ulrika Heindorff, Kjell Jansson, Tomas Kronståhl, Sanne Lennström, Ann-Sofie Lifvenhage, Mats Persson, Linus Sköld, Magdalena Thuresson, Vasiliki Tsouplaki, Anna Vikström, John Widegren, Mats Wiking och Carina Ödebrink.

Varmt tack för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Medaljen av tolfte storleken tilldelas följande ledamöter: Hans Ekström, Marianne Fundahn, Caroline Helmersson Olsson, Malcolm Momodou Jallow, Anders W Jonsson, Ellen Juntti, Maj Karlsson, Serkan Köse, Helena Lindahl, Magnus Manhammar, Ingela Nylund Watz, Mattias Ottosson, Saila Quicklund, Daniel Riazat, Karin Rågsjö, Robert Stenkvist, Jimmy Ståhl, Roland Utbult, Hanna Westerén och Markus Wiechel.

Varmt tack för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Medaljen av tolfte storleken tilldelas också elva ledamöter som har tjänstgjort i 20 år eller mer. Till er vill jag säga några ord om vars och ens tid i riksdagen. Jag ber även er att resa er upp när ni hör ert namn och förbli stående så tackar vi också er med en gemensam applåd.

Patrik Björck! Du representerar Västra Götalands läns östra valkrets och Socialdemokraterna. Du blev invald i riksdagen 2006, alltså samma år som många av de andra som vi tackar av här i dag. Under din tid i riksdagen har du varit ledamot av skatteutskottet, arbetsmarknadsutskottet och EU-nämnden.

Helena Bouveng! Du representerar Jönköpings län och Moderaterna och blev invald i riksdagen 2006. Under din tid i riksdagen har du varit ledamot av flera utskott såsom försvarsutskottet och skatteutskottet liksom ledamot av Nordiska rådets svenska delegation.

Gunilla Carlsson! Du representerar Göteborg och Socialdemokraterna och blev invald i riksdagen 2002. Under din tid här har du varit ledamot av flera utskott såsom kulturutskottet och trafikutskottet samt även vice ordförande i finansutskottet, valberedningen och Nordiska rådets svenska delegation. Vi samarbetade mycket under det förra svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet.

Margareta Cederfelt! Du representerar Stockholms stad och Moderaterna och kom till riksdagen för första gången 1999. Under din tid här har du framför allt arbetat med utrikespolitik, men du och jag arbetade tillsammans i konstitutionsutskottet, för att nämna ett annat exempel. Du har även varit ordförande i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen, vice ordförande i OSSE-delegationen och president i OSSE:s parlamentariska församling.

Jan Ericson! Du har representerat Västra Götalands läns södra valkrets och Moderaterna sedan 2006. Du har bland annat varit ledamot i EU-nämnden, finansutskottet och utbildningsutskottet samt varit ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson! Du har representerat Skåne läns västra valkrets och Moderaterna sedan 2006. Du har framför allt varit verksam i näringsutskottet, men du har även varit ledamot av finansutskottet och kvittningsperson för Moderaterna.

Lars Mejern Larsson! Du representerar Värmland och Socialdemokraterna sedan 2006. Under denna tid har du bland annat varit ledamot av kulturutskottet, trafikutskottet och Nordiska rådets svenska delegation.

Johan Löfstrand! Du blev invald i riksdagen 2002 för Östergötland och Socialdemokraterna och har under denna tid varit bland annat förste vice ordförande i civilutskottet, ledamot av lagutskottet och vice gruppledare för Socialdemokraterna. Du och jag har suttit både på östgötabänken och i riksdagsstyrelsen tillsammans.

Fredrik Malm! Du har varit riksdagsledamot för Stockholms län och Liberalerna sedan 2006. Under denna tid har du varit bland annat ordförande i utbildningsutskottet, men vi tänker framför allt på dig som utrikespolitiker. Du har även suttit i andra utskott, såsom arbetsmarknadsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Helén Pettersson! Du valdes in i riksdagen 2006 för Västerbottens län och Socialdemokraterna. Under denna tid har du bland annat varit ordförande i försvarsutskottet och ledamot i arbetsmarknadsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Olle Thorell! Också du har varit riksdagsledamot sedan 2006. Du representerar Västmanlands län och Socialdemokraterna. Under denna tid har du bland annat varit ledamot i utrikesutskottet, ledamot i riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen och ordförande i riksdagens delegation till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet.

Till sist vill jag vända mig till Lotta Johnsson Fornarve, som under den förra mandatperioden var andre vice talman. Vi hade ett mycket fint samarbete i talmanspresidiet, och du gjorde viktiga insatser för riksdagens jämställdhetsarbete. Du har varit ledamot för Södermanland och Vänsterpartiet sedan 2014 och bland annat varit ledamot i försvarsutskottet och ordförande för riksdagens styrgrupp för det bilaterala demokratifrämjande samarbetet.

Varmt tack till er alla för era insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Kära vänner! När jag läste listan över ledamöter som inte ställer upp för omval kände jag spontant: Riksdagen kommer inte att bli densamma utan er. Vi tackar i dag av många ledamöter med lång erfarenhet av riksdagsarbete, många som satt sin prägel på kammardebatter med färgstarka och engagerade anföranden och många som dragit ett tungt lass i utskotten. Många av er har jag lärt känna och samarbetat med i olika sammanhang. Ni kommer att vara saknade.

När vi tänker tillbaka på de ledamöter som gått före oss, som hanterat svåra frågor och fattat framsynta beslut kan vi vara tacksamma över att ledamöterna då inte ryggade tillbaka för svårigheterna de ställdes inför under sin tid i riksdagen. Detsamma gäller er. Även ni har under er tid i riksdagen ställts inför svåra beslut, och inte heller ni har ryggat tillbaka – tvärtom. Ni har sett de problem som medborgarna möter i sin vardag, och ni har försökt finna lösningar på dem utifrån era olika politiska utgångspunkter. På så sätt har ni förvaltat förtroendet för riksdagen som en demokratisk institution som finns till för medborgarna.

Jag vill också berömma er ledamöter, både er som lämnar och er som blir kvar, för att ni trots ibland väldigt långa debatter med starka meningsskiljaktigheter förmår skapa en fin stämning och god kamratanda över partigränserna. Vi har de senaste dagarna här i kammaren sett prov på denna anda i form av de många vänliga ord som framförts till ledamöter som hållit sina sista anföranden. Det visar på den fina respekt som finns ledamöter emellan, och det är en styrka för vår demokrati.

Vars och ens insats som riksdagsledamot är unik. Ingen annan ledamot kommer någonsin att göra exakt detsamma som just du som nu lämnar riksdagen har gjort. Också Riksdagshuset är unikt. Det är en stark symbol för vår demokrati, och det bär på så mycket av historia, kultur och traditioner, men det är samtidigt en levande arbetsplats där demokratin återskapas varje dag. När du kommer hem i kväll och ser tillbaka på just din unika tid i detta unika hus hoppas jag att du kan tänka: Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat min övertygelse.

Å riksdagens vägnar: Ett stort tack till var och en som nu lämnar riksdagen. Tack för din gärning som riksdagsledamot, tack för dina insatser för riksdagen och tack för ditt arbete för allas vår demokrati!

(Applåder)

Jag vill be er som har tackats av att följa med mig till en mottagning i Sammanbindningsbanan direkt efter avslutningen.

Jag vill också informera kammaren om att jag har utdelat riksdagens medalj till några personer som inte är riksdagsledamöter: utskottsrådet Peder Brynolf, utskottsrådet Hans Hegeland och skyddsvakten Jarmo Rahikainen samt docent Katarina Barrling och professor Lena Wägnerud.

Jag hörde att det var en spontan applåd på väg när jag hade nämnt Jarmo. Jag tycker att vi släpper fram den!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill tacka er alla för ert arbete i riksdagen under den här speciella mandatperioden. Jag vill tacka talmanspresidiet och gruppledarna samt ledamöterna i riksdagsstyrelsen. Tack för ett mycket gott samarbete trots ibland komplicerade frågor att hantera!

Jag vill även tacka riksdagsdirektören och övriga medarbetare i Riksdagsförvaltningen för utomordentliga insatser.

Partikanslierna med sin personal är också viktiga för det politiska arbetet och en del av alla som har sin dagliga arbetsplats i riksdagens fina hus. Tack också till er!

(Applåder)

Låt mig också avslutningsvis framföra ett varmt tack till er alla för att jag har fått förtroendet att vara riksdagens talman under såväl denna som den förra mandatperioden. Det är ett fantastiskt uppdrag – ansvarsfullt men också intressant och stimulerande. Jag kan lova att jag har gjort mitt allra bästa för att vara hela riksdagens talman, för att utveckla arbetet i riksdagen med respekt för dess historia och för att bidra till att vårda och värna vår demokrati.

Jag har sagt det förut, men jag säger det gärna igen: Jag har älskat varje sekund av varje minut av varje timma av varje dag av varje vecka av varje månad av varje år som jag har fått vara er talman. Tack!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Låt mig avsluta med en sommardikt. Då undrar ni: Vilken poet har han valt? Möjligen överraskar jag en och annan genom att säga att jag tänkte läsa en sommardikt av Göran Greider.

Du begär för mycket av sommaren.Sommaren begär ingenting av dig.

Lägg dig på rygg i gräset.Gräset bär dig och när du rest dig väntar det några timmar och reser sig igen.Det har all tid i världen.

Du tror att du har ont om tid.Den här gamla björken är bräddfull av tidoch delar med sig när du kommerpå trädgårdsgången.

På stenbänken sätter sig en fjärilför att vila ut från allt doftande arbete.Den säger: Gör som jag, vik ihop dina vingaroch flyg genom dig själv.

Du begär för mycket av sommaren.Sommaren begär ingenting av dig.

Med dessa ord önskar jag er alla en skön sommar!

(Applåder)

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch, försvarsminister Pål Jonson, civilminister Erik Slottner och kulturminister Parisa Liljestrand.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Ärade ledamöter! I would first like to invite you to rise to welcome Her Excellency the Ambassador of Ukraine, Svitlana Zalisjtjuk, to the Swedish Parliament.

(Applåder)

För på dagen fyra år sedan välkomnade jag ambassadörens företrädare hit till riksdagen. Den fullskaliga ryska invasionen hade då bara pågått i några timmar. Det var ett laddat ögonblick när ingen visste vad som skulle hända, men när alla insåg att vi stod inför ett avgörande ögonblick i Europas historia. Då närmade sig här i Sverige riksdagsvalet i september 2022. Nu närmar sig riksdagsvalet i september 2026.

En hel mandatperiod, fyra långa år, har passerat. Fyra år, under vilka den ukrainska civilbefolkningen har fått utstå massakrer och terrorbombningar, sorg och lidande. Men vi ser också tillbaka på fyra år då Ukraina, till en början mot alla odds, lyckats hålla angriparen tillbaka – fyra år av kamp, hjältemod och motståndsvilja.

Jag besökte Ukraina förra året och minns starkt det jag såg genom tågfönstret när vi rullade in på järnvägsstationen i Kyjiv. På en annan perrong stod en liten flicka med ett knippe ballonger i handen. Kanske fyllde hon år. Kanske var hon på väg för att fira någon annan. Oavsett vilket blev jag djupt berörd. Den ögonblicksbilden visade både på krigets konsekvenser och på motståndsviljan. Att miljoner ukrainska barn växer upp i skuggan av den ryska krigföringen är en av krigets grymmaste konsekvenser. Men jag blev samtidigt varm om hjärtat av trotset och motståndsviljan som finns i att vilja fira sina födelsedagar även i en ond tid.

Att Ukraina lyckats hejda den ryska framryckningen beror i första hand på den ukrainska befolkningens enighet, initiativkraft och offervilja. Men även omvärldens stöd har spelat roll. Därför är jag glad och stolt över den enighet som den här riksdagen har visat i stödet för Ukraina, nu senast manifesterat under förra veckans utrikespolitiska debatt här i kammaren. Denna enighet är en styrka. Den visar att vi alla, trots åsiktsskillnader i många andra frågor, sluter upp bakom vikten av att försvara demokratin, friheten och varje nations rätt till självbestämmande. Det är en enighet som även avspeglas i ett brett folkligt stöd för Ukraina här i Sverige.

Ett annat belägg för det stöd Ukraina åtnjuter var talmansmötet inom ramen för Krimplattformen, som hölls här i riksdagen i höstas. Mötet samlade representanter från nästan 70 av världens parlament, från alla världsdelar. Att så många länder var representerade visar inte bara hur brett stödet för Ukraina är. Det visar också att många fler än vi inser att det inte enbart är Ukrainas frihet som står på spel i denna strid. De som kämpar, lider och dör i Ukraina gör det i försvaret av allas vår frihet.

Ukrainas civilbefolkning genomlider nu sin fjärde krigsvinter. Extrem kyla och upptrappade ryska attacker på civil infrastruktur gör den till den svåraste krigsvintern hittills. Fyra år av strider har inte enbart lämnat spår i form av en mängd nya gravar. Även naturen har ödelagts. Krigets konsekvenser tas upp vid ett lunchseminarium här i riksdagen i dag. Vardagslivet i Ukraina efter fyra år av krig är ett perspektiv, säkerhetspolitiska utmaningar ett annat. Men även de svåra effekterna på miljön belyses.

Ärade ledamöter! De frusna frontlinjerna, skyttegravarna, taggtrådshindren och ett ingenmansland täckt av kratrar minner om första världskrigets fasor. Till detta kan vi snart foga ytterligare en likhet. Rasar kriget fortfarande när vi samlas här till avslutning i juni har det då pågått lika länge som första världskriget.

Versaillesfredens följder har diskuterats i mer än ett sekel. Många varnar nu för konsekvenserna ifall Ukraina tvingas underteckna ett fredsavtal som dels belönar angriparen Ryssland, dels riskerar att bara ge en kort respit inför nya ryska angrepp. Men det finns en avgörande skillnad mellan de båda krigen. Medan första världskriget bröt ut som en följd av komplicerade stormaktsförvecklingar är Rysslands krig mot Ukraina just detta: Rysslands krig mot Ukraina. Kriget startades av Ryssland och kan upphöra på ett ögonblick om Ryssland skulle följa internationell lag och dra tillbaka sina trupper från ukrainskt territorium.

Det enda sättet att säkra en rättvis och varaktig fred är att fortsätta stödja Ukraina och öka pressen på Ryssland. Därför är de villigas koalition så viktig. Därför kommer Sveriges stöd att bestå fram till den dag kriget är avslutat och hela Ukraina åter är fritt, och också långt därefter.

(Applåder)

Ärade ledamöter! Den ukrainska författaren Viktorija Amelina debuterade 2015 och har belönats med flera litterära priser. Efter den fullskaliga ryska invasionen började hon dokumentera krigsbrott. Den 27 juni 2023 blev hon allvarligt skadad vid en rysk robotattack mot Kramatorsk, där hon åt på en pizzarestaurang. Hon avled tre dagar senare, 37 år ung, som ett av 13 dödsoffer för den ryska attacken.

En tid innan hon dog skrev hon en dikt om sorg, smärta och hopp. Jag vill avsluta med att läsa den. Jag läser den för att den hjälper oss att förstå krigets konsekvenser för människorna. Jag läser den till minne av Viktorija Amelina och till minne av alla de andra liv som släckts under Rysslands orättfärdiga krig. Jag läser den för att den är ett uttryck för den ukrainska kultur som Ryssland påstår inte finns – den kultur som Ryssland vill förinta.

På den karga våråkernstår en kvinna klädd i svartoch ropar ut sina systrars namnsom en fågel på den tomma himlen

Hon ska ropa dem alla ur sigDen som flög bort för tidigtDen som tiggde om att få döDen som inte kunde hejda dödenDen som aldrig slutade väntaDen som aldrig slutade troDen som alltjämt sörjer i tysthet

Hon ska ropa dem alla ned i jordensom sådde hon åkern med smärtaoch ur smärtan och kvinnonamnenska hennes nya systrar växa upp ur jordenoch åter sjunga muntert om livet

Men hur ska det gå för henne, kråkan?Hon stannar för alltid här på åkerneftersom hennes rop är det endasom håller alla svalorna flygande

Hör du hur hon kallarvar och en vid namn?

Tack! Slava Ukraini!

(Applåder)

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av kulturminister Parisa Liljestrand, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, landsbygdsminister Peter Kullgren och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Kulturministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och EU-minister Jessica Rosencrantz.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Socialtjänstministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Klockan är 18 och kammarens sammanträde har återupptagits. Det har blivit dags för partiledardebatt.

Det är, som bekant, första gången som en partiledardebatt i riksdagen äger rum kvällstid. Tanken väcktes ursprungligen av min företrädare Urban Ahlin och togs sedan vidare av mig. Efter diskussioner mellan mig, de vice talmännen och gruppledarna blev resultatet att valårets första partiledardebatt ska genomföras klockan 18 i stället för på förmiddagen.

Syftet är förstås att ge fler väljare möjlighet att ta del av partiledarnas argument eftersom vi tror att fler har möjlighet att följa debatten på kvällstid än på dagtid. Jag vill därför hälsa alla tittare och lyssnare välkomna, oavsett om ni följer debatten på riksdagens webbplats, i SVT eller i Sveriges Radio. Även ni som sitter här på åhörarläktaren, inklusive företrädare för den diplomatiska kåren, är förstås mycket välkomna till Sveriges riksdag.

Riksdagens partiledardebatter skiljer sig mot andra partiledardebatter, bland annat genom att partiledarna får tala om vilka ämnen de vill och att det finns en talarlista och förutbestämda talartider, så de behöver inte kämpa för att få ordet.

Ärade ledamöter! I dag är det avslutning i kammaren inför riksdagens juluppehåll, även om det blir interpellationsdebatter också i morgon.

När vi samlas här i dag befinner vi oss alltså på randen till valåret 2026. Om nästan på dagen nio månader infaller valdagen, denna speciella dag i vår demokrati när luften är laddad av spänning, när allt ska avgöras, när allt står på spel.

Inför det kommande året är min förhoppning att vi kommer att få en sansad, saklig och seriös valdebatt, en debatt som rakt och ärligt tydliggör skillnaderna mellan partierna i en respektfull ton. Onsdagen den 14 januari genomförs valårets första partiledardebatt här i riksdagen. För första gången äger en partiledardebatt i riksdagen rum kvällstid, och den sänds i SVT så att fler väljare ska kunna följa en riksdagspartiledardebatt i direktsändning.

För mig personligen innebär valåret att jag går in på upploppet av mitt åttonde år som riksdagens talman, och jag vill gärna säga att jag är lika ödmjukt tacksam för förtroendet som jag var när jag först tillträdde. Min ambition är att även i fortsättningen vara hela riksdagens talman, och jag ser fram emot att fortsätta arbeta i tätt samspel med de vice talmännen, gruppledarna och alla er ledamöter. Jag är alltid redo att ta del av synpunkter och frågor från var och en av er.

Ärade ledamöter! Vi lever i en tid när internationella relationer blivit allt viktigare. Under hösten har vi genomfört två stora, internationella möten i riksdagen: Nordiska rådets årliga session och det fjärde internationella talmansmötet inom ramen för Krimplattformen.

Båda dessa arrangemang har organiserats på ett mycket förtjänstfullt sätt av riksdagens internationella kansli, men de har också krävt omfattande insatser av medarbetare från alla andra delar av Riksdagsförvaltningen. Jag vill framföra ett varmt tack till alla som bidragit till att dessa båda viktiga möten blev mycket lyckade. Stort tack också till alla ledamöter som varit engagerade i dessa möten.

Nordiska rådets session påminde oss om att det nordiska samarbetet kanske aldrig varit så nära och så viktigt som nu. Krimplattformens parlamentariska toppmöte genomfördes av riksdagen tillsammans med Ukrainas parlament och samlade nära 70 delegationer här på plats eller digitalt från alla världsdelar till stöd för Ukraina. Det sände en viktig signal i en avgörande tid.

Ärade ledamöter! Under året som gått har säkerheten såväl inne i som utanför riksdagen varit en viktig fråga. Vi behöver stärka vår förmåga att skydda en öppen riksdag och öka tryggheten för riksdagens ledamöter, inte minst nu inför valåret. Vi gör det genom ett närmare samarbete med de myndigheter som ytterst ansvarar för säkerheten för ledamöterna samt för ordning och säkerhet vid riksdagen. Och vi gör det genom att utveckla riksdagens eget säkerhetsarbete när det gäller ledamöterna, riksdagens lokaler och övernattningsbostäderna.

För en tid sedan kom Utredningen om offentlighet och säkerhet i kammaren med sitt slutbetänkande. Det innehåller förslag med syftet att ge riksdagen bättre förutsättningar att hantera ordningsstörningar och säkerhetsrelaterade hot i kammaren. Nu ska förslagen beredas.

Det nya säkerhetsläget kräver också att vi ökar vår beredskap och säkerställer vår förmåga att upprätthålla den parlamentariska processen vid incidenter, i kris, i krig och vid krigsfara. I det syftet har vi till exempel genomfört aktiviteter under beredskapsveckan och övat med krigsdelegationen.

Ärade ledamöter! För en vecka sedan beslutade riksdagsstyrelsen om Riksdagsförvaltningens verksamhetsplan för 2026. Där finns en lång rad konkreta åtgärder för att ge er så goda förutsättningar som möjligt att utföra ert viktiga uppdrag. Förvaltningens arbete med ledamoten i fokus utgår bland annat från omhändertagandet av 2023 års riksdagsutredning. Jag har under året träffat förvaltningens avdelningar och lyft fram vikten av ett arbete som utgår från ledamöternas förutsättningar att utföra ledamotsuppdraget.

Låt mig ge några exempel på planerade utvecklingsaktiviteter under nästa år.

Renoveringen av kvarteret Cephalus fortsätter. Ambitionsnivån för ledamöternas övernattningsbostäder höjs genom bland annat fortsatta renoveringsinsatser.

Arbetet med att tillhandahålla effektiva digitala tjänster som är enkla att nå och använda fortsätter. Under 2026 införs en ny plattform för digitalt samarbete. Nya lösningar för digital inlämning av motioner med digitala signaturer ska implementeras, och Riksdagsförvaltningen ska skapa förutsättningar för att ta till vara de möjligheter som AI ger.

Förberedelser inleds också för att iordningställa en studio för inspelning av poddar och innehåll till sociala medier. Planen är att studion ska vara på plats 2027. Denna är en av många åtgärder som har sin grund i riksdagsutredningens betänkande.

Stödet för er ledamöter i samband med att ni anordnar möten och konferenser i riksdagen ska öka. Stödet ska också förbättras vid bokning av vissa resor i tjänsten, och vi kommer åter att ha resebyråmedarbetare på plats i riksdagen.

Låt mig också nämna något som ni möjligen redan har uppmärksammat, nämligen den fina nya utställningen Lagar som bygger landet, placerad precis där man kommer in i huset från allmänhetens entré. Den är ett samarbete mellan riksdagen och Riksarkivet, och den syftar till att lyfta fram viktiga dokument ur vår parlamentariska historia.

Ärade ledamöter! Tre personer som är här i dag har avslutat sina riksdagsuppdrag. Jag vill därför vända mig direkt till er med ett stort och varmt tack för era insatser i demokratins tjänst.

Att vara folkvald riksdagsledamot är ett av de finaste uppdrag man kan få i vår demokrati. Med väljarnas förtroende i ryggen representerar man dem, sitt parti och sin valkrets.

För arbetet här i demokratins hjärta kommer ni nu att tackas av. Jag ber er resa er upp när ni hör ert namn.

Riksdagens guldnål och diplom tilldelas Märta Stenevi. Du valdes in i riksdagen 2022 som representant för Miljöpartiet och Stockholms län. Du är förstås mest känd som Miljöpartiets språkrör samt jämställdhets- och bostadsminister, men under din tid i riksdagen har du varit ledamot i civilutskottet, socialförsäkringsutskottet och krigsdelegationen. Du har tidigare även varit regionråd i Skåne, kommunalråd i Malmö samt partisekreterare.

Nu har du lämnat riksdagen. Vi är många här som kommer att minnas ditt engagemang för jämställdhet, klimat och mycket annat. Jag minns personligen särskilt våra samtal under den senaste regeringsbildningsprocessen hösten 2022.

Varmt tack till dig för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Riksdagens medalj av åttonde storleken tilldelas Acko Ankarberg Johansson, som tyvärr inte kan vara här i dag. Hon valdes in i riksdagen 2018 som representant för Kristdemokraterna och Jönköpings län. Hon har alltid brunnit för sociala frågor, inklusive sjukvårdsfrågor, och under sin tid i riksdagen var hon ordförande i socialutskottet. Hon har även varit sjukvårdsminister och partisekreterare samt kommunstyrelsens ordförande i Jönköping. Sedan i november är hon landshövding i Västmanlands län.

Jag vill framföra ett varmt tack till henne för hennes insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Riksdagens medalj av tolfte storleken tilldelas Johan Hultberg. Du valdes in i riksdagen 2010 som representant för Moderaterna och Kronobergs län, men du har klarat av något som få här inne har åstadkommit. Du flyttade till en annan valkrets, nämligen Västra Götalands läns norra – eller Fyrbodal, som jag förstår att ni kallar den där hemma – och du lyckades bli invald även därifrån.

Under din tid här har du varit engagerad i både miljöfrågor och sociala frågor, och du har varit ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, socialutskottet, EU-nämnden, riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen och Nordiska rådets svenska delegation.

Mycket har hänt under dina 15 år i riksdagen. Du har inte bara upplevt denna utveckling, utan du har också varit med och format den.

Varmt tack till dig för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Riksdagens medalj av tolfte storleken tilldelas även Johan Pehrson. Du valdes in i riksdagen redan 1998 som representant för Folkpartiet och Örebro län. Du är förstås mest känd som partiledare för Liberalerna samt arbetsmarknads- och integrationsminister respektive utbildningsminister.

Under din tid i riksdagen var du ordförande i justitieutskottet samt ledamot i flera andra utskott liksom i riksdagsstyrelsen, Utrikesnämnden och Krigsdelegationen. Du har även varit gruppledare för Liberalerna.

Under din tid som gruppledare hade vi en hel del att göra med varandra, och när du var partiledare hade jag nöjet att bjuda dig på tomater under den senaste talmansrundan hösten 2022.

Med din humor och spontanitet har du bidragit till den goda stämningen i vår folkvalda församling – men din gärning har också präglats av stort engagemang och stor seriositet.

Varmt tack för dina insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige!

(Applåder)

Nu är er tid i Sveriges riksdag över. Jag hoppas att ni från era år här i riksdagen bär med er många fina minnen av intensivt arbete i detta fantastiska hus, som i sig självt symboliserar vår demokrati men som också inrymmer så mycket av dynamik, förhandlingar och andra processer som alla till slut syftar till att göra vårt land bättre. Med engagemang, sakkunskap och hårt arbete har ni bidragit till att forma vårt land och vår samtid men också vår framtid.

Riksdagsarbetet utförs tillsammans med andra, men varje ledamot sätter sin prägel på sitt uppdrag. Det som just du har gjort kunde ingen annan göra. Dina initiativ, dina val och dina prioriteringar är just dina.

Än en gång: Varmt tack till er för allt ni har gjort för riksdagen och för Sverige!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Jag vill nu avslutningsvis tacka var och en av er för det arbete ni under året lagt ned för riksdagen och för Sverige. Jag vill också framföra ett varmt tack till talmanspresidiet, gruppledarna, utskottens presidier, de internationella delegationernas presidier och ledamöterna i riksdagsstyrelsen för ett gott samarbete.

Jag vill även säga varmt tack till riksdagsdirektören och alla medarbetare i Riksdagsförvaltningen. Jag vet att ni under våren till exempel kommer att ha mycket att göra med förberedelserna inför valet och introduktionen av de nya ledamöter vi ska hälsa välkomna efter valet.

De stundande helgerna är en påminnelse om att vi snart går mot ljusare tider. Även i en mörk tid finns ljusglimtar, något som Stig Dagerman fångade i en av sina dagsverser:

Den första snön är vitastav allt som vindar drev.En morgon ligger jordenbeströdd med vita brev.

Olästa över dagenskall vila myr och lund.Så mycket post fick ingensom vinterns första stund.

Men alla brev skall brytas.Var fråga få sitt svar.Och vargens gång skall läsasav dem som ögon har.

Och mänskans spår skall visaen broder var hon bor,ty ingen är så ensamsom han om hösten tror.

Med de orden vill jag önska er alla en välförtjänt ledighet, en riktigt god jul och så småningom ett gott nytt år.

(Applåder)