Daniel Helldén (MP) svarade Energi- och näringsministern Ebba Busch i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2025/26:136 Onsdagen den 10 juni” den 10 juni 2026.
Energi- och näringsministern Ebba BuschKD· i en replikMin plan är – det är i varje fall det som står i min kalender – att jag kommer att kunna berätta mer om det i nästa vecka.Herr talman! Jag skulle vilja vända mig till alla som följer den här debatten via tv eller radio. Nu har ni fått höra de olika politiska alternativen. Det som fått mest uppmärksamhet av vad regeringen åstadkommit har haft att göra med det vi lovade inför förra valet. Vi har fått ordning på den stora migrationen och de många skjutningarna, gjort det billigare att tanka och dessutom stärkt vanliga människors ekonomi. Nu har en barnfamilj 5 000 kronor mer i plånboken tack vare vår politik, som statsministern påpekat.
Detta har lett till många medierubriker. Men samtidigt har KD-hjärtat pumpat ut reformer som stärker vår välfärd. Det har inte fått lika mycket uppmärksamhet. I dag har jag kunnat berätta att vi lyckats vända läget för vårdköerna; de är nu kapade med 36 procent. De har alltså minskat med mer än en tredjedel. Vi har sänkt priset på tandvård med 90 procent för alla Sveriges seniorer. Vi har infört ett fritidskort för att varenda unge ska kunna ha en meningsfull fritid även om mamma eller pappa under en period står utan jobb. Vi gör historiska satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin och bättre övergångar till vuxenpsykiatrin för dem med behov av detta. Vi är också den första regering som ser den ofrivilliga ensamheten som ett riktigt hälsoproblem.
Herr talman! Vänstersidan lockar i den här debatten med mer välfärd, men den skulle komma tillsammans med ett komplett rödgrönt kaos. Därför vill jag säga till alla er som lyssnar att valet inte står mellan hårda och mjuka tag. Det går att kapa både migrationsköer och vårdköer. Man kan få ordning i både energiförsörjningen och välfärden. Med KD får du det bästa från två världar: en borgerlig politik med omsorg om människan.
(Applåder)
I detta anförande instämde Christian Carlsson, Hans Eklind och Magnus Oscarsson (alla KD).
Herr talman! Min fråga är kanske både hård och mjuk.
För ett och ett halvt år sedan presenterade AI-kommissionen sina slutsatser och förslag. Man gjorde det ett halvår före utsatt tid med anledning av att AI-utvecklingen accelererar så snabbt. Det här behöver vi lägga fram snabbare än vi tänkt, sa Carl-Henrik Svanberg. Detta är helt unikt för en svensk utredning, tror jag.
Digitaliseringsministern själv, kristdemokraten Erik Slottner, som tog emot kommissionens förslag, kommenterade till TT: ”Jag skulle inte använda ordet akut.” Och man får väl säga att regeringen har levt efter den devisen. På ett och ett halvt år har regeringen endast genomfört en handfull av de 75 förslag som AI-kommissionen presenterade. Trots att förslagen var färdigutredda har de hamnat i nya utredningar på Regeringskansliet.
Hur ska Sverige kunna vara en del av AI-utvecklingen och inte bara en åskådare vid sidan av som ser sig omsprungen av konkurrenterna?
Herr talman! När det kommer till innovation är Sverige ett hopp, ett ljus i mörkret. I det svenska folket och de svenska företagen finns en styrka som vi behöver släppa loss för att komma över våra ganska svåra och allvarliga problem. Sverige och Europa riskerar att klämmas mellan Trump, Putin och Kina. Vi ska vara ledande även i AI-omställningen – inte på alla områden, men på några avgörande kritiska områden där vi blir oumbärliga och det inte går att runda Sverige. Det är en viktig del av strategin.
Den AI-strategi som regeringen har tagit beslut om är ett första viktigt steg. Men det behöver kombineras med sådana åtgärder som vi vidtar nästa år. Vi ändrar hela miljöprövningshistorien i Sverige och går från 328 olika instanser till en instans. Den typen av massiva förenklingsförslag ihop med en skarp AI-strategi tror vi är avgörande för att släppa loss kraften i svenskt företagande.
Herr talman! Regeringen har lagt ungefär en halv miljard på en AI-strategi. Andra länder lägger tusentals miljarder. Vi vet till exempel att utvecklingen kräver det som heter sandlådor, där man kan titta på utvecklingen samtidigt som man gör något. Det går inte att reglera tillräckligt smart och fatta beslut här i riksdagen, utan vi behöver ha den här typen av regleringar, som regeringen inte törs släppa fram.
Vi vet att det här skulle vara fantastiskt bra för läkemedelsindustrin, fordonsindustrin och energibranschen. Alla våra svenska huvudbranscher kommer att ställas om med AI. Men vi ligger efter, för vår lagstiftning är för långsam.
På vilket sätt jobbar näringsministern med att få fram den typen av sandlådor, så att vi kan ligga längst fram och töras göra det?
Herr talman! Det här är ännu ett område där Centerpartiet och den sittande regeringen skulle kunna jobba mer för att bana väg för företagande. Den här sortens företagande har vi massor av i Sverige. Vi är ledande i Europa när det kommer till så kallade unicorns – enhörningar. Vi har en extremt stark startup-scen, men vi behöver bli bättre på att se till att de här företagen kan växa och få in mer kapital till Sverige.
När jag talar med näringslivet får jag inte höra att man vill att vi ska införa alla delar av AI-strategin. En del förslag var kanske inte de bästa – vi har gått vidare med de bästa förslagen. Det man pekar på är förenklingar, förenklingar och förenklingar samt tillgång till kapital och energi. Nu har vi prioritet i forsknings- och innovationspropositionen för bland annat testhubbar och sandlådor.
Det som vore absolut mest skadligt för Sverige vore en tillbakarullning av den energipolitik som just nu banar väg för fossilfri baskraft och mer kärnkraft och som är det som en hållbar AI-strategi behöver.
(Applåder)
Herr talman! Riksdagen riskerar snart att fatta ett historiskt skadligt beslut om att avskaffa det kommunala vetot mot uranbrytning. Kritiken från lokalsamhällen och kommuner har varit massiv. För att dämpa oron har Tidöregeringen i stället lovat att nytt kommunalt veto mot brytning i alunskiffer.
Problemet är bara att det inte finns något sådant veto. Ingen utredning är presenterad, och det finns ingen tidsplan för när det ska komma. Vad regeringen gör är att ta bort kommunernas veto mot ett löfte om ett nytt veto någon gång i framtiden.
Herr talman! Kristdemokraterna brukar tala sig varma om att beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Men när det gäller uranbrytning verkar det plötsligt inte gälla längre.
Jag vill därför fråga Ebba Busch: När kommer regeringens utlovade veto?
Herr talman! Min plan är – det är i varje fall det som står i min kalender – att jag kommer att kunna berätta mer om det i nästa vecka.
Herr talman! Det är ett spännande besked, om det nu är ett besked, eftersom ni har dragit på detta i evigheter, Ebba Busch. Ni vill avskaffa vetot, och sedan kommer det ett veto någon gång i framtiden. Det rimliga är att man börjar med att se till att det är kvar.
När ministern säger att det kommer i nästa vecka är det att lura kommunerna. Man måste ta allting i rätt ordning. Nu riskerar kommunerna att förlora vetot. Vi har ingen aning om vad regeringen kommer att hitta på.
Det är tydligt att regeringen och Sverigedemokraterna försöker att vilseleda och lura in svenskarna i något som är extremt farligt. Det är möjligtvis så att det i nästa vecka kommer tårta. Jag vet inte.
Det handlar i grund och botten om mycket stora ingrepp i mark och vatten. Miljöpartiet kommer inte att acceptera det. Vi säger nej till uranbrytning, även i alunskiffer, och ja till lokalt självbestämmande.
Herr talman! Ibland behövs tårta, och ibland behövs uran. Sverige och världen behöver mer uran därför att vi behöver mer kärnkraft och mer fossilfri baskraft, eller om man så vill grön baskraft, som jag också kan tänka mig att kalla det.
Uran har vi trygga och säkra metoder för att bryta. Sedan är det en jättenoggrann tillståndsprocess för hur det får gå till. Därför är det orimligt att ha ett kommunalt veto mot det.
Alunskiffer finns det i dag ingen beprövad metod för att bryta i på ett säkert sätt. Därför har vi sagt att vi vill utreda ett kommunalt veto mot detta, men det ska inte vara på det sätt som man har haft tidigare.
Det lokala måste ha möjlighet att säga sitt, och bolagen måste ha det lokala med sig. Om forskningen ändras här är det möjligt. Men just nu finns inte det underlaget. Därför tycker vi att detta har varit en rimlig väg framåt.
Samtidigt blir Sverige ändå en starkare gruvnation, och Sverige och Europa blir mindre beroende av Kina än vad vi i dag är. Så bygger vi Sverige starkt och respektfullt.
