Kristina Axén Olin

Herr talman! Jag tycker inte att Mats Berglund svarar på frågan om varför ingenting hände under de åtta år som Miljöpartiet och Socialdemokraterna styrde i frågorna. Jag tycker man är skyldig invånarna att hålla vad man lovar och vara ärlig nog att säga att när man är i opposition har man tillgång till alla möjliga miljarder, men uppenbarligen inte när man styr.

Herr talman! Jag vill ta upp en helt annan sak. Det gäller studieförbunden. Vi gör absolut en besparing när det gäller studieförbunden. Vi tycker att folkhögskolorna är mycket viktiga i utbildningskedjan, och därför har de flyttats till Utbildningsdepartementet. Men vi gör alltså en besparing på studieförbunden. I nuvarande förslag föreslår vi en neddragning på 100 miljoner från 1,74 miljarder till 1,64 miljarder. Det är en besparing på 100 miljoner nästa år.

Samtidigt har studieförbunden tappat en tredjedel av deltagarna sedan 2018, och två studieförbund har lagts ned och finns därmed inte längre. Sedan 2018 har deltagarna minskat med en tredjedel. Ändå ska studieförbunden ha mer pengar varje år. Vilken annan verksamhet skulle få mer pengar år efter år när de har en tredjedel färre deltagare med i verksamheten?

(Applåder)

Herr talman! Det är med fascination jag lyssnar på Mats Berglund. Jag kan inte låta bli att bli, som sagt, lite fascinerad men också lite orolig när jag hör oppositionspartier som plötsligt har flera miljarder till andra saker medan det inte händer någonting när man har regeringsmakten.

Jag hittade ett pressklipp som handlade om den skolbiblioteksutredning som tillsattes 2019 under ledning av Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet. Den 19 januari 2021 föreslås där lagstadgade skolbibliotek för alla barn i Sveriges skolor med anledning av den lässituation som syntes redan då. "Vi är inte där än", sa dåvarande utbildningsminister Anna Ekström.

Redan då negligerade alltså Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet den utredning som en egen partikollega gjort som föreslog lagstadgade skolbibliotek. Det blev ingenting av det.

Herr talman! Låt oss ta Operahuset som ett annat exempel, apropå ett av våra kulturarv som den här regeringen faktiskt satsar på. Det ramlade ned stenar och rann in avloppsvatten i källaren redan under de två föregående mandatperioderna. I åtta års tid har Mats Berglund och andra kollegor haft möjlighet att fatta beslut om skolbibliotek och renovering av operahus och annat som vi i vår regering nu tvingas ta tag i och satsa pengar på.

Varför satsade inte Mats Berglund någonting då? Hur förklarar Mats Berglund att man när man är i opposition helt plötsligt har tillgång till miljarder att lägga på varenda post, men under åtta års tid var kulturen, kulturarvet, skolbibliotek och barns läsande med mera gravt eftersatta?

(Applåder)

Fru talman! Sedan Svenska kyrkans och statens skilsmässa 2000 finns en uppgörelse mellan staten och Svenska kyrkan där kyrkan får en viss ersättning årligen för att underhålla och reparera i enlighet med kulturmiljölagen.

Vart femte år, fru talman, görs en avstämning. Det gjordes 2014 och 2019, och nu är vi framme vid 2024. Ersättningsbeloppet är 460 miljoner årligen som Svenska kyrkan får för att ta ansvar för underhållet och reparerandet. Det har varit samma nivå sedan 2010.

Det ersättningsbeloppet, fru talman, ska vi inte besluta om i dag. Regeringen återkommer med förslag till ersättningsnivå i samband med budgetpropositionen i höst. Vi kan dock konstatera att vid kontrollstationerna 2014 och 2019 har dåvarande regeringar inte funnit skäl att höja ersättningen utan tyckt att den ska vara kvar på 2010 års nivå.

Det vi i dag gör i kontrollstationen är att vi delvis går igenom hur samarbetet och uppgörelsen mellan Svenska kyrkan och staten har fungerat. Regeringens skrivelse tar upp ett antal olika punkter. I stort tycker man att samarbetet och avtalet med Svenska kyrkan har fungerat mycket väl.

Vi har 3 400 kyrkor i Sverige. Antalet har minskat med 11 sedan förra kontrollstationen, bland annat genom försäljning men också genom att några har brunnit ned. Å andra sidan har det tillkommit 12 kyrkor, men det beror nog inte på att det har byggts några nya utan på att Svenska kyrkan helt enkelt har blivit bättre på att upptäcka de kyrkor man har.

Regeringen anser att Svenska kyrkan genom sina digitaliseringsinsatser har fått en bättre överblick över både byggnader och inventarier. Man kan dock också konstatera att Svenska kyrkan har förlorat många medlemmar sedan förra kontrollstationen och därmed fått mycket lägre medlemsintäkter.

Svenska kyrkan har upprätthållit en god tillgänglighet till våra kyrkliga kulturminnen. Det finns dock förbättringspotential, inte minst när det gäller öppettider, framför allt i storstäder och förorter, där vi ser en minskning av öppettiderna.

Det finns också, fru talman, förbättringspotential i fråga om vård- och underhållsbehov av kulturminnen i form av överskådliga planer. Vi hoppas också att Svenska kyrkan ska säkerställa att kulturmiljövårdande myndigheters insyn i fördelningsprocessen och reparationsbehovet av våra svenska kyrkor ska bli ännu bättre.

Fru talman! Jag vill slutligen också nämna att regeringen har tillsatt ett nationellt kulturskyddsråd där Svenska kyrkan kommer att ingå, med anledning av att vi alla har uppmärksammats på vikten av vårt svenska kulturarv i händelse av krig och kris samt hur viktigt det är att säkerställa för framtida generationer att vårt svenska kulturarv bevaras, skyddas, repareras och underhålls ordentligt.

Med dessa ord, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut gällande regeringens skrivelse.

(Applåder)

Herr talman! I dag är en glädjens dag för kulturen och alla företag som är verksamma i den kulturella och kreativa branschen.

Många gånger finns en missuppfattning - den diskuteras mycket i den här salen - att kultur är lika med offentlig finansiering och att kultur innebär statlig, kommunal eller regional finansiering. Men så är det inte. Det finns självfallet kultur som alltid kommer att behöva offentlig finansiering, men den stora merparten är en tillväxtbransch som bidrar till Sverigebilden, gör att andra företag får ökad export och gör att vi får fler turister till Sverige.

Företag i den kulturella och kreativa branschen bidrar till vår tillväxt. Mats Green talade tidigare om dataspelsföretagen. Bara de tio mest lönsamma dataspelsföretagen betalade förra året 2,6 miljarder i bolagsskatt. Det är bolagsskatt som bidrar till vår välfärd och hjälper till att finansiera andra verksamheter i Sverige.

Ett annat exempel jag gärna lyfter fram är det företag som fick regeringens exportpris för två veckor sedan, Svenskt Tenn. Svenskt Tenn har nu varit verksamma i Sverige i 100 år. Där har stiftelsen bekostat forskning i Sverige för flera hundra miljoner kronor. Medlen har gått till miljöforskning, medicinsk forskning och kulturell forskning, och man har på andra sätt bidragit till Sveriges välstånd.

Men vi har också små företag i den kulturella och kreativa näringen. Som ett exempel kan jag lyfta fram Norrbottens Destilleri, som startade för inte så många år sedan. Några eldsjälar uppe i en ort som heter Töre, med knappt 1 000 invånare, startade ett destilleri. Nu har man fått riktig framgång och säljer gin som är smaksatt med typiska norrbottniska smaker, ett gin som klassas som ett av de absolut främsta och säljs i Japan, Chile och Tyskland och på andra ställen och därför bidrar både till att öka turismen i Norrbotten och till att skapa arbetstillfällen på en mindre ort.

Som sagt var, herr talman, det är roligt att få vara med här i dag och diskutera den kulturella och kreativa näringen som en basindustri som förtjänar vår uppmärksamhet, vår tacksamhet och vår stolthet. Jag ser den strategi som vi fattar beslut om här i dag som ett startskott på en process. Vi kommer att behöva revidera och komplettera strategin, och vi kommer att utvärdera den. Men jag ser fram emot en diskussion där kultur inte bara är lika med offentlig finansiering utan någonting som också bidrar till hela Sveriges välfärd.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Fru talman! Kultur är någonting som engagerar en stor del av befolkningen, och det är glädjande.

Det syns också på motioner skrivna av olika riksdagsledamöter att det finns ett genuint intresse för kultur, som de allra flesta av oss faktiskt använder dagligen.

I dag har vi motioner som handlar om allt från svensk scenkonst till samisk nationalscen, bibliotek och litteratur. Men vi har även motioner om vårt operahus här i Stockholm.

Kultur för alla

Det är därför extra glädjande att som moderat här i dag kunna yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därmed avslag på nästan alla motioner med motiveringen att de allra flesta faktiskt redan är bifallna och beslutade eller är under utredning.

Jag tycker att operahuset är en symbol för hur kulturpolitiken har hanterats i flera decennier. Misären som faktiskt råder nu på Kungliga Operan i Stockholm är ingen ny fråga.

Redan när jag var borgarråd i Stadshuset i början av 2000-talet uppvaktade vi Marita Ulvskog, som då var socialdemokratisk kulturminister, kring eländet med operahuset och behovet av renovering. Därefter uppvaktade vi Leif Pagrotsky, socialdemokratisk kulturminister, i samma fråga, men mötte ett ganska kompakt ointresse. Sedan blev Lena Adelsohn Liljeroth kulturminister. Hon förstod att operahuset behövde renoveras och tillsatte de första utredningarna, men tyvärr hann de aldrig beslutas om. Frågan försvann i och med att Moderaterna förlorade regeringsmakten och Alice Bah Kuhnke blev miljöpartistisk kulturminister. Då hände ingenting. Därefter blev Amanda Lind miljöpartistisk kulturminister. Då hände ingenting. Sedan blev Jeanette Gustafsdotter kulturminister. Då hände ingenting.

Fru talman! Nu är Operan nästan världskänd, tror jag, på grund av hur illa det är med huset. Stenar ramlar ned. Det står hinkar i kostymateljén, och det finns till och med en hängränna där eftersom det regnar in. Nu läcker det också avföring eftersom det är hål i avloppsstammarna, så det luktar utedass i hela operahuset.

Vår regering tar ansvar för kulturen och fattar beslut som är nödvändiga. Det är därför glädjande att Parisa Liljestrand och Niklas Wykman, som tillsatte operativa utredningar kring operahuset, i måndags tog emot Statens fastighetsverks och Operans båda förslag till renovering av operahuset. Inom några månader kommer regeringen och samarbetspartiet att fatta nödvändiga beslut om en renovering av operahuset. Det borde ha gjorts för decennier sedan. På område efter område fattar vår regering nödvändiga beslut som främjar kultur i hela landet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki så väldigt mycket för svaret. Det är glädjande om Vänsterpartiet i riksdagen inte stöder beslut som man har fattat i Stockholms stad som minskar antalet idrottsarenor och i synnerhet för flickor.

När det gäller att få till fler platser i och fler barn som går i kulturskolor tror jag att vi är överens om att det är en hel kedja av saker som man måste göra. Precis som Vasiliki Tsouplaki själv säger har kommunerna en väldigt ansträngd ekonomi.

Det är klart att det är svårt för oss i riksdagen att besluta om kulturskolan som är en kommunal verksamhet och säga hur kommunerna ska göra. Vi måste utgå från att kommunerna fattar de klokaste besluten.

Regeringen tillför nu 10 miljarder nästa år till kommunsektorn. Förhoppningsvis väljer många kommuner att inte göra några neddragningar av kulturskolan utan försöker att hitta olika kreativa lösningar för att behålla kulturskolan, som är en viktig verksamhet.

Herr talman! Vänsterpartiet pratar oroande om kulturskolans befarade neddragningar. Jag tror att vi är många, herr talman, som vurmar för vår kära kulturskola och tycker att den är en otroligt viktig verksamhet för våra barn och unga. Den är säkerligen en av anledningarna till att vi har en så fantastisk musikbransch som vi har.

Det som Vasiliki hänvisar till är den rapport som Kulturrådet har presenterat. Ungefär hälften av dem som svarat på enkäten är rädda för att det ska bli nedskärningar på kulturskolan. Nu har vi, herr talman, inte sett dessa nedskärningar ännu, utan det här är vad en del kommuner har sagt - ungefär hälften av dem som svarade i kommunerna befarar en neddragning. Vi får vänta och se. Förra året, herr talman, lade kommunerna 2,9 miljarder på kulturskolan. Det är mer än någonsin. Även om man också tidigare har befarat neddragningar har det inte blivit så. Vi tycker från Moderaterna att kulturskolan är viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Sedan ska man komma ihåg att det trots allt bara är 11 procent av barnen som går på kulturskolan i Sverige. Ibland när vi diskuterar kulturskolan får man för sig att det är 100 procent. Det skulle jag som musiklärare ha önskat att det var, men så är det faktiskt inte.

Herr talman! Jag begärde framför allt ordet för att Vänsterpartiet och Vasiliki talar så varmt om det här med fler idrottsytor och hur viktigt det är. Man befarar att de ska bli färre. Då undrar jag: Hur kan det då komma sig att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad i torsdags bestämde sig för att bygga ett fyravåningshus och därmed stänga en ridskola med 740 medlemmar, varav 400 flickor som rider varje vecka? Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har bestämt att det är viktigare att bygga ett fyravåningshus än att 400 flickor får fortsätta med ridverksamheten. Är det, herr talman, att värna idrott för barn och unga?

Herr talman! I torsdags i förra veckan var jag på en fantastisk konsert med Rosa Kvartetten i Eric Ericsonhallen. I söndags var jag på en annan otroligt bra konsert i Ersta kyrka med Bengt Olléns Lunae Kammarkör. Vi är många som njuter av att åka till Junibacken för att leva oss in i Astrid Lindgrens värld och åka sagotåget. Jag vet inte hur många gånger jag har gjort det, men jag tycker att det är lika fantastiskt varje gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Vi har så mycket god och underbar kultur i Sverige, och vi svenskar tycker verkligen om vår kultur. De flesta har faktiskt sett en film eller läst en bok den senaste veckan, och i princip alla svenskar lyssnar på musik dagligen.

Ibland får man intrycket, herr talman, att kultur är likställt med statliga, regionala eller kommunala bidrag. Men så är det verkligen inte. Inget av de exempel som jag berättade om i början - Eric Ericsonhallen, Rosa Kvartetten, Junibacken eller för den delen Ersta kyrka - har några statliga, regionala eller kommunala bidrag. Ändå är det fantastiska exempel på bra kultur.

Den kreativa näringen och kulturbranschen i Sverige går väldigt bra med 190 000 anställda och en omsättning på över 400 miljarder. Bara exporten står för 20 miljarder, vilket är mer än bilbranschens och trävaruindustrins export. Det är 3 procent av vår bnp.

I dataspelsbranschen i Sverige jobbar nu över 8 000 personer. Förra året var all time high med en omsättning på 32 ½ miljard.

Men trots kulturbranschens och den kreativa näringens framgångar finns det skäl för en statlig kulturpolitik, och det finns särskilda satsningar som vi måste göra och ta ansvar för. Dit hör till exempel vårt kulturarv och våra kulturfastigheter, som aldrig kommer att kunna bära sig själva i en marknadsekonomi.

Därför är vi moderater stolta över den moderatledda regeringen, som, trots den tuffa tid vi har nu när vi måste prioritera satsningar på både försvar, kriminalpolitik, energikris och andra frågor, har lyckats göra satsningar som just har med vårt kulturarv och digitalisering av våra museiföremål att göra. Vi tar nu även fram en plan för renovering av ett operahus, denna otroligt eftersatta historia.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till och är stolt över kulturutskottets förslag till budget.

(Applåder)

Herr talman! Det är intressant hur mycket pengar man har när man är i opposition som man inte har när man sitter vid regeringsmakten eller är kulturminister själv.

Herr talman! Den borgerliga regeringen med en moderat kulturminister har fått ta över ett eftersatt politikområde med kulturfastigheter som förfaller och med en rad andra behjärtansvärda och otroligt viktiga ändamål där det inte fungerar.

Det är en svår tid med krig i vår närhet som innebär att vi måste rusta upp vårt försvar. Vi har en kriminalitet som är förfärlig. Vi har dessutom barn som den socialdemokratiska regeringen har ställt till det för så att de inte kan läsa, och därför måste vi nu satsa extra pengar på läsning i skolan och på våra bibliotek.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Den här regeringen har prioriterat att göra det som är nödvändigt: Man satsar på vårt kulturarv, man satsar på att digitalisera våra museer och man satsar på Riksantikvarieämbetet. För att kunna göra dessa satsningar på kulturarvet, herr talman, tar vi i praktiken 250 miljoner från studieförbunden, som har en budget på över 4 miljarder. 4 miljarder! Jag kan jämföra det med idrottsrörelsen i Sverige, som av våra statliga skattepengar får 2 miljarder. Uppenbarligen är folkbildningen dubbelt så viktig som idrotten i Amanda Linds värld.

Vi tar alltså 250 miljoner från studieförbunden. Av dem lägger vi 100 miljoner på folkhögskolorna, som vi tycker har en viktig uppgift att fylla. Övriga pengar tar vi för att använda till andra saker som vi tycker är viktiga, där Amanda Linds regering och Socialdemokraterna inte har gjort det man borde ha gjort för många år sedan.

Herr talman! Jag måste höra vad Amanda Lind säger när det gäller folkbildningen. Är den dubbelt så viktig som idrotten i Sverige? Är den dubbelt så viktig som våra kulturarvslokaler? Eller hur kan det komma sig att man pratar om nedskärningar och slakt för att vi tar 250 miljoner från ett område som har över 4 miljarder kronor?

(Applåder)

Herr talman! Jag blir lite fascinerad när Amanda Lind talar sig så varm för kulturarvet och menar att vi lägger för lite pengar på att skydda kulturarvet. Vi lägger 100 miljoner på beredskapsfastigheterna, vi lägger pengar på digitisering eller digitalisering av museiföremål och vi ger Riksantikvarieämbetet ännu större uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Då måste jag fundera, herr talman: Vad gjorde Amanda Lind under alla år som hon var kulturminister? Vad gjorde man för att förhindra att Operan fortsatte att rasa sönder och samman så att det nu nästintill är risk för stängning? Vad har man gjort åt Naturhistoriska riksmuseet? Där har taket ramlat ned så att man har varit tvungen att stänga minst till sportlovet. Vad gjorde Amanda Lind som kulturminister för att skydda vårt kulturarv?

Riksantikvarieämbetet har gjort en inventering av hur många av våra museer som har en lista över vilka föremål man ska prioritera i händelse av krig eller invasion, alltså vilka föremål man ska bära ut först eller linda in i plast, som Amanda Lind talar om. Det är 30 procent av våra museer som har gjort en sådan lista och har en sådan beredskap.

Herr talman! Jag undrar om Amanda Lind kan svara på dessa frågor?

Fru talman! Jag ler lite här eftersom jag under förra mandatperioden föreslog parlamentariska samtal om operahuset för den socialdemokratiska majoritetsregeringen, och jag fick till svar att man hör vad jag säger. Något mer blev det aldrig av det.

Jag är för breda samtal om viktiga frågor för framtiden, och jag vet att operahuset engagerar många. Jag tar gärna med mig att många är engagerade till Kulturdepartementet.

Det är knepigt med operahuset, och vi kan prata detaljer länge. Huset byggdes när till exempel människors snittlängd var 150-160 centimeter, så stolarna i publiksalongen är inte anpassade efter människor som är 175, som jag, eller ännu längre.

Sedan har vi scenen. Den nuvarande scenen har inte den bredd som scenografier i moderna operor har, så man får inte plats med moderna scenografier. Det gör att man till och med begränsar utbudet av föreställningar som fungerar. Det finns alltså väldigt mycket att göra. Operahuset består i dag av över 1 000 rum. Det tycker man är helt galet när man ser huset. Det finns alltså en enorm komplexitet i detta. Dessutom regnar det in, och det ramlar ned stenar och annat.

Jag är lugn och trygg i och med att operahuset självt och vd:n för Operan tillsammans med Fastighetsverket nu tittar på vad som måste göras och vad man kan göra. Jag litar verkligen på professionen i detta fall. Jag är övertygad om att de kommer att göra så mycket som det faktiskt går att göra inom den befintliga platsen och med det befintliga huset.

Förhoppningsvis kan vi återkomma längre fram. De ska vara färdiga med utredningen ganska snart, så jag tror att vi får ett förslag före sommaren.

Fru talman! Jag vill tacka Amanda Lind för frågorna.

Frågan om Operan är otroligt långdragen. Redan när jag var borgarråd i slutet av 90-talet i Stadshuset började vi uppvakta dåvarande regering om behovet av en renovering av Operan. Det är sannerligen inte någon ny fråga utan många kulturministrar, regeringar och riksdagsledamöter har kommit och gått sedan dess.

Som det är nu har Parisa Liljestrand, vår nuvarande kulturminister, gjort ett nytag i frågan och gett ett uppdrag till Statens fastighetsverk att tillsammans med Operan försöka hitta en lösning som går att genomföra.

Det här är komplicerat. Det handlar om ett gammalt hus som kräver renovering, om det över huvud taget är möjligt, och dessutom är möjligheterna begränsade att utöka ytorna med tanke på att det är ett K-märkt område, det finns andra hus i närheten och så vidare. Jag hoppas ändå att utredningen visar på en framkomlig väg framåt. Det kommer inte att bli ett perfekt operahus, som jag tror att många av oss här inne skulle önska, som skulle klara alla moderna krav på hur en opera ska utformas, men det är ändå vårt operahus, och vi får försöka göra bästa möjliga av situationen.

Fru talman! När jag är riktigt stressad och min hjärna är överhettad och är som en popcornkastrull utan lock finns det en metod som fungerar för mig, och det är att sätta mig vid ett piano och spela Bachs inventioner, preludier eller fugor. Då blir det ordning. Jag är otroligt tacksam för att jag har hittat musiken i mitt liv.

Fru talman! De flesta svenskar har kultur i sitt liv och i sin vardag. Jag läste alldeles nyss statistik över hur det ser ut i Sverige: 95 procent av svenskarna lyssnar på musik, 80 procent har läst böcker det senaste året, 90 procent har sett filmer, besökarna till kulturfestivaler ökar kraftigt och mer än hälften har besökt ett fornminne det senaste året. Människor har alltså kultur i sitt liv.

Vi väljer kanske olika kulturuttryck, men de flesta människor i Sverige använder verkligen kultur. Vi använder det när vi ska fira, när vi vill bli glada men också som tröst eller avslappning eller kanske som uppeppning när vi vill piggna till lite. En del använder konst och kultur när de vill uttrycka eller förmedla något.

Men kultur är egentligen mycket mer än så. Kultur har en otroligt viktig plats i vårt samhälle. Vi vet till exempel att barn i skolan som spelar instrument, sjunger i kör eller dansar mellan teoretiska lektioner presterar bättre i de andra ämnena. Vi vet att sjukskrivna människor, åtminstone med vissa sjukdomar, tillfrisknar snabbare med hjälp av olika former av kultur - för att inte tala om bnp, tillväxt och export i Sverige. Vår musikindustri, våra artister, tillsammans med idrottsprofiler gör mer för Sveriges tillväxt och vår export än vad många andra myndigheter kan göra.

Vi talar inte så ofta om allt det goda som kultur för med sig i ett samhälle, och den senaste tiden har vi fallit in i en diskussion om kultur på en tråkig nivå. Det finns många frågor vi borde diskutera. Vi behöver till exempel fundera över hur vi kan åtgärda kompetensbristen i kulturskolan runt om i Sverige där det saknas utbildade pedagoger. Vi behöver diskutera hur vi ska få fler barn att knäcka läskoden så att ännu fler barn kan hitta nöjet med att försvinna in i böckernas värld.

Vad ska vi göra med alla våra orkestrar? Allt fler av instrumentalisterna i orkestrarna är utbildade i ett annat land än Sverige. Hur skyddar vi Sveriges kulturarv i den händelse vi skulle råka ut för ett krig? Vad kommer AI att få för påverkan på kulturbranschen? Vad behöver vi lagstifta om i kammaren för att se till att säkra kulturbranschens fortlevnad och hantera problem med upphovsrätt som kommer i en helt ny dager med AI:s inträde?

Fru talman! Det finns många saker vi borde prata om som är nödvändiga för att få en blomstrande kultur i Sverige. Det glädjande med dagens motionsbetänkande är att det finns många i riksdagen som är engagerade i kulturfrågor. Det gäller enskilda ledamöter och partier. I dagens betänkande har vi behandlat 80 yrkanden, och de handlar om allt från operahus, blåsinstrument och bibliotek till minoritetsspråk.

Fru talman! I betänkandet föreslår utskottet att motionsyrkandena ska avslås. Det beror nästan alltid på att vi ofta tycker lika, men de flesta frågor som tas upp i motionerna är sådant som antingen redan är beslutat, är på gång eller är under utredning. I många frågor har vi ett gemensamt engagemang och tycker lika. Samtidigt som jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut hoppas jag att vi kan fortsätta debatten och tillsammans föra de frågor som är så viktiga för kulturbranschen och kulturen i Sverige framåt, i stället för att falla in i en ovärdig debattnivå som gör kulturbranschen en otjänst.

(Applåder)

Herr talman! Ibland - ganska ofta - påstås vi i Sverige vara världens, eller i alla fall ett av världens, mest ensamma folk. Det stämmer kanske när det gäller hur vi bor, för i Sverige bor var femte person ensam. Det handlar om över 2 miljoner vuxna människor utan barn. Det är förmodligen den högsta siffran i världen; möjligen har Island fler enmanshushåll. På det sättet är vi alltså väldigt ensamma.

Tittar man sedan på hur många människor som upplever sig ensamma i Sverige ser man dock att det ser ganska bra ut. I Sverige är det bara var tionde person som säger sig vara ensam och leva i ofrivillig ensamhet. Det är i och för sig också en alldeles för hög siffra, men den är långtifrån den värsta i världen. I Polen upplever sig var femte människa vara ofrivilligt ensam, och i Italien - som vi ser som ett familjeorienterat land - säger sig var fjärde människa vara alldeles för ensam.

Jag är övertygad om att en av anledningarna till att vi ändå upplever oss ha sällskap och inte leva i ofrivillig ensamhet är vårt fantastiska utbud av tv-program och vår fantastiska public service. Vi har underbar underhållning 24 timmar om dygnet. Vi får utbildning, nyhetsförmedling, underhållning och glädjande budskap, och det är säkerligen ett stort sällskap för alla ensamma människor.

Vi svenskar tittar mycket på tv, herr talman - 114 minuter per dag, enligt de senaste siffrorna. Det är dock något lägre än året dessförinnan, då vi tittade lite mer; förra året hade en minskning med 8 procent skett jämfört med tidigare år. I vissa grupper har det minskat ännu mer, framför allt bland de yngre, som inte längre tittar på linjär tv.

Förra året var faktiskt TV4 för första gången den kanal som människor tittade mest på. Flest timmar tittades på TV4. Men det program som är oslagbart när det gäller att nå höga tittarsiffror är På spåret, som ses av mer än 2 miljoner svenskar. Det är helt fantastiska siffror.

Herr talman! Vi har ett högt förtroende för public service i Sverige - 75 procent har förtroende för SVT1 och SVT2, och 72 procent har förtroende för radion. Det är också höga siffror, men det har börjat polariseras. Vissa grupper har lägre förtroende medan vissa grupper och åldrar har mycket högre förtroende.

Det syns i motionsfloran från både partier och enskilda att vi har ett stort engagemang i public service-frågor. Därför är det glädjande att regeringen nu har tillsatt en parlamentarisk kommitté, där jag har fått nöjet att ingå. Den ska titta just på public service: Hur kan vi se till att public service får möjlighet att verka och ha det fantastiska utbud av program den har? Hur kan public service jobba för att få ännu större förtroende hos alla grupper av invånare i Sverige?

Det är krig i Ukraina, vilket naturligtvis också har gett helt nya förutsättningar för tv och radio då vi vet att förtroendet för public service är väldigt stort under kris eller krig. Vi måste tyvärr förbereda oss på att värre saker kan hända i Sverige, så hur kan vi förbereda public service för att verka även under de förhållandena och ge förutsättningar för det?

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut när det kommer till våra motioner om public service och film.

(Applåder)

Herr talman! Jag ser fram emot att dessa utredningar kommer och att vi för en diskussion om hur vi på olika sätt kan bidra till att näringen får bättre villkor och kan blomstra ännu mer. Men jag noterar också att man i förordet till den statliga utredning om det kreativa Sverige som kom i augusti påtalar den ryckighet och brist på beslut som har rått under de senaste tio åren när det gäller kulturområdet; man hoppas att detta ska få ett slut.

Jag ser fram emot många positiva och förhoppningsvis pragmatiska diskussioner med Amanda Lind i dessa frågor.

Herr talman! Jag antar att Amanda Lind talar om de kulturella och kreativa näringarna. Jag är inte säker på att alla vet vad KKN betyder.

För att börja med den första frågan är den budget vi har fattat beslut om nu budgeten för nästa år. Jag kan inte stå här och lova hur kommande budgetar kommer att se ut. Det beror naturligtvis på vad som händer både i världen och i Sverige. Vi kan inte berätta om några definitiva beslut när det gäller den statliga extrasatsning som gjordes i form av ett utvecklingsbidrag till kulturskolan.

Men, herr talman, jag upprepar det jag har sagt: Kulturskolan är en kommunal uppgift. Kommunerna lägger nästan 2,9 miljarder på kulturskolan. Det man gjorde från statens och riksdagens sida var att instifta ett särskilt utvecklingsbidrag som, enligt vad som sades redan från början, skulle löpa under några år för att kulturskolan skulle kunna hitta nya metoder och kanske nå nya grupper. Att det bidraget halveras i en tid då det som sagt var är krig i världen och även kris här hemma tycker inte jag är så konstigt. Det är 5 kronor per elev vi talar om - att det bidraget är halverat borde inte innebära att kulturen är raserad i Sverige.

Jag får helt enkelt återkomma till om det finns möjlighet till statliga utvecklingspengar längre fram, när vi ser hur budgetläget ser ut för 2024.

Herr talman! Jag får frågor om de kulturella och kreativa näringarna. Det handlar om både moms, skatter, upphovsrätt och immaterialrätt. Vi inväntar med spänning den utredning som kommer om det som förhoppningsvis skulle kunna underlätta för kombinatörer inom kultursektorn, som kombinerar sina tjänster på olika sätt. De har i dag problem med både sjukpenning och annat.

Det finns otroligt mycket som vi borde göra, som vi kanske borde diskutera och ägna tid åt i stället för att sprida myter om en kultur som är raserad. Jag ser fram emot det!

Herr talman! Vi får nog återkomma till några delar, men när det gäller den sista frågan tycker jag att det är intressant att Lawen Redar tar upp den, för även jag blev ganska chockad när jag hörde Skansens vd berätta att de eftersatta renoveringarna skulle kosta 150 miljoner och att man borde ha fått pengarna för tio år sedan.

Vi har tyvärr inte avsatt några särskilda pengar i vår budget för renoveringsbehoven som vd:n John Brattmyhr redovisade i medierna häromdagen. Men det är helt klart djupt bekymmersamt att Skansen har ett sådant eftersatt renoveringsbehov.

Lawen Redar har tyvärr inga fler inlägg nu, men jag kan undra varför Socialdemokraterna, som ändå innehaft makten, inte har gjort någonting åt Skansens renoveringsbehov, som enligt John Brattmyhr skulle ha behövt åtgärdas för många år sedan.

Varför har man inte fattat beslut om ett nytt operahus när det är så illa i Operan? Det var Lena Liljeroth som tillsatte utredningarna om att bygga ett nytt operahus eller renovera Operan. Det är så illa att man måste sätta upp nät för att det ramlar ned stenar från taket, och man måste pumpa bort vatten som rinner in från Strömmen.

Det har ju varit högkonjunktur, och statens finanser har varit stabila. Varför har då Socialdemokraterna med sina miljöpartistiska kulturministrar inte gjort något åt vare sig Skansen eller Operan, herr talman? Det tycker jag är ganska sorgligt.

Herr talman! Tack, Lawen Redar, för en intressant fråga! I regeringens budget har vi lagt 6 miljarder mer till kommunerna, om jag inte minns alldeles fel. Det är kommunerna som har ansvaret för kulturskolan. Och som jag sa i mitt anförande, herr talman, skulle ingen vara gladare än jag om vi hade haft mer pengar att lägga på kulturskolan. Jag tror att det många gånger är en investering som gör att fler barn hittar till musiken som ett särskilt språk.

Men det är krig i Ukraina, enorm kris här hemma i Sverige och hög inflation. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Människor tvingas till och med gå från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen. I en sådan tid är det svårt att prioritera ännu mer statlig finansiering av kommunala musikskolan, som är ett kommunalt uppdrag.

Ändå gör regeringen flera satsningar i budgeten, till exempel på att ta fram ett fritidskort för att få fler barn och unga att röra på sig. Det finns särskilda uppdrag till kulturskolan och idrotten att försöka nå barn i utanförskapsområden på olika sätt. Jag hoppas att tiderna blir annorlunda om det är så att man behöver ännu mer statligt stöd, men primärt är dessa uppgifter kommunala.

Herr talman! Ibland kan man få intrycket att kultur handlar om vad vi säger i den här salen och de statliga pengar vi avsätter. Men så är det ju tack och lov inte. Kultur är så mycket mer än vad vi beslutar om i statens budget.

Jag tror i och för sig kanske inte att vi här inne har exakt samma uppfattning om vad kultur är. Det som för en är böcker är för en annan att studera konst eller att gå på en konsert. Men jag tror att alla kan vara överens om att kultur är en omistlig del av vårt samhälle, och oerhört viktigt.

Det man sällan talar om, herr talman, är att vid sidan om en del statliga satsningar är kultur och kulturbranschen en del av svenskt näringsliv. Den kreativa och kulturella näringen består av 130 000 företag. Över 190 000 anställda i Sverige jobbar i den kulturella och kreativa näringen med en omsättning på över 400 miljarder.

Här har staten ett ansvar som vi borde diskutera mycket mer i riksdagen. Hur kan vi underlätta och skapa förutsättningar för blomstrande företag i kulturbranschen? Vi måste diskutera skatter, moms, immaterialrätt, upphovsrätt, sjukersättningar och ytterligare en rad frågor om vi vill skapa de bästa möjligheterna för att den här fantastiska branschen ska kunna anställa ännu fler och blomstra ännu mer.

Vi alla här är också stolta över till exempel Sveriges musikexportframgångar som säkert beror på att vi har haft en fantastisk kulturskola i decennier - det som tidigare var kommunala musikskolan. Här i huset kan vi diskutera hur man ska se till att ha utbildade lärare för att fortsätta den här fantastiska utvecklingen och hjälpa musiknäringen att fortsätta vara duktig på att sätta Sverige på världskartan.

Herr talman! Kultur sträcker sig över otroligt många områden i politiken, som vi alltför sällan diskuterar i den här salen. Jag ser fram emot att under mandatperioden få vara med och diskutera hur vi kan hjälpa till att få en ännu mer blomstrande kultur i Sverige.

Staten har självklart ett ansvar för vårt kulturarv och våra nationalscener. Där finns ett eftersatt behov just nu av bland annat renovering. Men i tider av krig i Europa med ett Ukraina där miljontals människor inte ens har ström och mat och där vi i Sverige har en energikris som innebär att folk faktiskt får gå från hus och hem, då kan regeringen inte prioritera kulturen även om vi skulle önska att man kunde göra ännu mer för att hjälpa våra nationalscener, Skansen och andra som har ett eftersatt renoveringsbehov.

Herr talman! Avslutningsvis ser jag fram emot att förhoppningsvis hamna i ett läge där kriget i Ukraina tar slut och vi får bukt med energiproblemen i Sverige så att vi kan återgå till en mer normal tid för Sveriges riksdag, men där är vi inte ännu.

Herr talman! Jag tycker att Amanda Lind måste använda rätt siffror. Det blir helt fel proportioner om man säger att en budget om 3 miljarder är halverad.

(AMANDA LIND (MP): Det sa jag inte.)

I själva verket är det det statliga bidraget om 200 miljoner som är halverat, inte budgeten till kulturskolan - som lärare i kulturskolan nu verkar tro, herr talman, eftersom jag får mejl där de skriver att det påstås att vi har halverat budgeten till kulturskolan. Det stämmer inte.

I övrigt kan man läsa följande i den här rapporten, som är väldigt intressant och som jag rekommenderar till utskottet: "När det gäller kommunernas utgifter är trenden på senare år stadigt ökade utgifter för allmän kulturverksamhet och musik- och kulturskolan. Utgifterna för bibliotek och stöd till studieorganisationerna har varit mer stabila. Det sistnämnda området fick dock ett betydande tillskott både under 2020 och 2021" - av kommunerna.

Det är alltså inte så, herr talman, att kulturen slaktas för att vi inte avsätter ännu fler miljarder här i den här salen. Vi har naturligtvis varit tvungna att prioritera det krig vi har och att hjälpa Ukraina. Vid sidan om elkris är det inflation och en rad andra problem som Sverige står inför. Men att påstå att pengarna till kulturen är halverade är att fara med osanning, herr talman.