Lawen Redar (S) svarade Kristina Axén Olin i en replik om Kultur, medier, trossamfund och fritid i debatten ”Protokoll 2022/23:38 Onsdagen den 14 december” den 14 dec 2022.
Kristina Axén OlinM· i en replikTack, Lawen Redar, för en intressant fråga! I regeringens budget har vi lagt 6 miljarder mer till kommunerna, om jag inte minns alldeles fel. Det är kommunerna som har ansvaret för kulturskolan. Och som jag sa i mitt…Herr talman! Ibland kan man få intrycket att kultur handlar om vad vi säger i den här salen och de statliga pengar vi avsätter. Men så är det ju tack och lov inte. Kultur är så mycket mer än vad vi beslutar om i statens budget.
Jag tror i och för sig kanske inte att vi här inne har exakt samma uppfattning om vad kultur är. Det som för en är böcker är för en annan att studera konst eller att gå på en konsert. Men jag tror att alla kan vara överens om att kultur är en omistlig del av vårt samhälle, och oerhört viktigt.
Det man sällan talar om, herr talman, är att vid sidan om en del statliga satsningar är kultur och kulturbranschen en del av svenskt näringsliv. Den kreativa och kulturella näringen består av 130 000 företag. Över 190 000 anställda i Sverige jobbar i den kulturella och kreativa näringen med en omsättning på över 400 miljarder.
Här har staten ett ansvar som vi borde diskutera mycket mer i riksdagen. Hur kan vi underlätta och skapa förutsättningar för blomstrande företag i kulturbranschen? Vi måste diskutera skatter, moms, immaterialrätt, upphovsrätt, sjukersättningar och ytterligare en rad frågor om vi vill skapa de bästa möjligheterna för att den här fantastiska branschen ska kunna anställa ännu fler och blomstra ännu mer.
Vi alla här är också stolta över till exempel Sveriges musikexportframgångar som säkert beror på att vi har haft en fantastisk kulturskola i decennier - det som tidigare var kommunala musikskolan. Här i huset kan vi diskutera hur man ska se till att ha utbildade lärare för att fortsätta den här fantastiska utvecklingen och hjälpa musiknäringen att fortsätta vara duktig på att sätta Sverige på världskartan.
Herr talman! Kultur sträcker sig över otroligt många områden i politiken, som vi alltför sällan diskuterar i den här salen. Jag ser fram emot att under mandatperioden få vara med och diskutera hur vi kan hjälpa till att få en ännu mer blomstrande kultur i Sverige.
Staten har självklart ett ansvar för vårt kulturarv och våra nationalscener. Där finns ett eftersatt behov just nu av bland annat renovering. Men i tider av krig i Europa med ett Ukraina där miljontals människor inte ens har ström och mat och där vi i Sverige har en energikris som innebär att folk faktiskt får gå från hus och hem, då kan regeringen inte prioritera kulturen även om vi skulle önska att man kunde göra ännu mer för att hjälpa våra nationalscener, Skansen och andra som har ett eftersatt renoveringsbehov.
Herr talman! Avslutningsvis ser jag fram emot att förhoppningsvis hamna i ett läge där kriget i Ukraina tar slut och vi får bukt med energiproblemen i Sverige så att vi kan återgå till en mer normal tid för Sveriges riksdag, men där är vi inte ännu.
Herr talman! Det var en väldigt intressant debatt här tidigare avseende kulturskolans finansiering och förutsättningar. Den analys som lyftes fram var helt rätt. Rapporten från Myndigheten för kulturanalys har verkligen visat att under de åtta år regeringen leddes av Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet gjordes oerhörda investeringar. Välfärdssatsningar i kommuner och regioner gjorde att man kunde expandera kulturbudgetarna kommunalt och regionalt, och det var också en otroligt expansiv kulturbudget på nationell nivå som presenterades år efter år.
Men trots det har vi haft utmaningar med kulturskolan. Över 30 000 barn står i kö. Många vill träda in i verksamheten. Den stora utredning som gjordes av kulturskolans verksamhet landade i slutsatsen att den primärt ska vara en kommunal angelägenhet och finansieras på det sättet, men att staten kan bistå när det gäller att utveckla verksamheterna och nå de grupper som kanske inte har kommit in i kulturskolans verksamheter.
Det har varit ett väldigt populärt bidrag, och det går inte att konstatera annat än att den här regeringen tar bort de 100 miljoner som var en särskild satsning med anledning av ett återstartsstöd. Som läget är nu har många ungdomar på grund av coronapandemin blivit stillasittande och stannat hemma. Det har varit tufft för dem att komma tillbaka till de verksamheter som erbjudits barn och unga.
En av de verksamheterna är just kulturskolan, som i fortsättningen skulle behöva ha ett återstartsstöd för att nå de barn och unga som nu har hamnat ännu längre från kulturskolans verksamhet. Varför skär man ned med 100 miljoner som hade kunnat gå till att nå de barn och unga som med anledning av pandemin har kommit långt från verksamhetens insatser och inte fått möjlighet att träda in i kulturskolan?
Herr talman! Tack, Lawen Redar, för en intressant fråga! I regeringens budget har vi lagt 6 miljarder mer till kommunerna, om jag inte minns alldeles fel. Det är kommunerna som har ansvaret för kulturskolan. Och som jag sa i mitt anförande, herr talman, skulle ingen vara gladare än jag om vi hade haft mer pengar att lägga på kulturskolan. Jag tror att det många gånger är en investering som gör att fler barn hittar till musiken som ett särskilt språk.
Men det är krig i Ukraina, enorm kris här hemma i Sverige och hög inflation. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Människor tvingas till och med gå från hus och hem för att de inte har råd att betala elräkningen. I en sådan tid är det svårt att prioritera ännu mer statlig finansiering av kommunala musikskolan, som är ett kommunalt uppdrag.
Ändå gör regeringen flera satsningar i budgeten, till exempel på att ta fram ett fritidskort för att få fler barn och unga att röra på sig. Det finns särskilda uppdrag till kulturskolan och idrotten att försöka nå barn i utanförskapsområden på olika sätt. Jag hoppas att tiderna blir annorlunda om det är så att man behöver ännu mer statligt stöd, men primärt är dessa uppgifter kommunala.
Herr talman! Jag betvivlar verkligen inte ledamoten Kristina Axén Olins engagemang för framför allt musiken och barns och ungas tillgång till den. Men den moderatledda regeringen har lagt mindre resurser på kulturskolan - det är ett faktum. Man kommer inte att nå ut till de barn och unga som med anledning av en återstart nu faktiskt skulle behöva mer resurser.
Man hänvisar också till satsningar på välfärden. SKR har meddelat att det krävs 20 miljarder om kommuner och regioner ska kunna behålla nuvarande nivå på bland annat kulturbudgetar. Regeringen lägger 12 miljarder och prioriterar höginkomsttagare i vårt land. Det är så den här budgeten ser ut.
Jag vill ställa en fråga sist i det här replikskiftet. Det lyftes fram av den sverigedemokratiska ledamoten men också av Kristina Axén Olin att man gör en särskild satsning på Skansen. Jag finner inte den bland anslagen. Vad är det för en typ av satsning? Har jag missuppfattat anförandet?
Vi socialdemokrater lägger 10 miljoner mer på de renoveringsbehov som Skansen har. Gör Moderaterna någon särskild satsning i budgeten vad gäller just Skansen?
Herr talman! Vi får nog återkomma till några delar, men när det gäller den sista frågan tycker jag att det är intressant att Lawen Redar tar upp den, för även jag blev ganska chockad när jag hörde Skansens vd berätta att de eftersatta renoveringarna skulle kosta 150 miljoner och att man borde ha fått pengarna för tio år sedan.
Vi har tyvärr inte avsatt några särskilda pengar i vår budget för renoveringsbehoven som vd:n John Brattmyhr redovisade i medierna häromdagen. Men det är helt klart djupt bekymmersamt att Skansen har ett sådant eftersatt renoveringsbehov.
Lawen Redar har tyvärr inga fler inlägg nu, men jag kan undra varför Socialdemokraterna, som ändå innehaft makten, inte har gjort någonting åt Skansens renoveringsbehov, som enligt John Brattmyhr skulle ha behövt åtgärdas för många år sedan.
Varför har man inte fattat beslut om ett nytt operahus när det är så illa i Operan? Det var Lena Liljeroth som tillsatte utredningarna om att bygga ett nytt operahus eller renovera Operan. Det är så illa att man måste sätta upp nät för att det ramlar ned stenar från taket, och man måste pumpa bort vatten som rinner in från Strömmen.
Det har ju varit högkonjunktur, och statens finanser har varit stabila. Varför har då Socialdemokraterna med sina miljöpartistiska kulturministrar inte gjort något åt vare sig Skansen eller Operan, herr talman? Det tycker jag är ganska sorgligt.
Herr talman! Jag tänkte begära ordet, för det blev lite fel i det förra replikskiftet. Jag ställde en fråga till Kristina Axén Olin om kulturskolan och om Moderaterna nu, till skillnad från 2019 då man helt tog bort det statliga stödet till kulturskolan, står bakom det stödet och också är beredda att förlänga och permanenta det. Det vore ett viktigt besked till landets kulturskolor. Just nu är de 100 miljonerna bara för nästa år.
Den andra frågan jag tänkte ställa till Kristina Axén Olin rör kulturella och kreativa näringar. Jag delar ledamoten Kristina Axén Olins engagemang för KKN-politiken. Jag upplevde också att detta var en fråga där vi kunde enas under förra mandatperioden, när det gällde de olika krisstöden till kulturen. Inte minst Moderaterna var talespersoner för att få till stöd som fungerar även för egenföretagare och företagare inom kultursektorn. Jag tackar för det engagemanget.
Vad ser Kristina Axén Olin mer konkret där? Återstartsutredningen hade förslag inom KKN-området. Jag ser inga sådana budgetsatsningar, men Moderaterna kan ju ha andra idéer på detta område. Min fråga är hur ni konkret tänker gå vidare med KKN-arbetet.
Herr talman! Jag antar att Amanda Lind talar om de kulturella och kreativa näringarna. Jag är inte säker på att alla vet vad KKN betyder.
För att börja med den första frågan är den budget vi har fattat beslut om nu budgeten för nästa år. Jag kan inte stå här och lova hur kommande budgetar kommer att se ut. Det beror naturligtvis på vad som händer både i världen och i Sverige. Vi kan inte berätta om några definitiva beslut när det gäller den statliga extrasatsning som gjordes i form av ett utvecklingsbidrag till kulturskolan.
Men, herr talman, jag upprepar det jag har sagt: Kulturskolan är en kommunal uppgift. Kommunerna lägger nästan 2,9 miljarder på kulturskolan. Det man gjorde från statens och riksdagens sida var att instifta ett särskilt utvecklingsbidrag som, enligt vad som sades redan från början, skulle löpa under några år för att kulturskolan skulle kunna hitta nya metoder och kanske nå nya grupper. Att det bidraget halveras i en tid då det som sagt var är krig i världen och även kris här hemma tycker inte jag är så konstigt. Det är 5 kronor per elev vi talar om - att det bidraget är halverat borde inte innebära att kulturen är raserad i Sverige.
Jag får helt enkelt återkomma till om det finns möjlighet till statliga utvecklingspengar längre fram, när vi ser hur budgetläget ser ut för 2024.
Herr talman! Jag får frågor om de kulturella och kreativa näringarna. Det handlar om både moms, skatter, upphovsrätt och immaterialrätt. Vi inväntar med spänning den utredning som kommer om det som förhoppningsvis skulle kunna underlätta för kombinatörer inom kultursektorn, som kombinerar sina tjänster på olika sätt. De har i dag problem med både sjukpenning och annat.
Det finns otroligt mycket som vi borde göra, som vi kanske borde diskutera och ägna tid åt i stället för att sprida myter om en kultur som är raserad. Jag ser fram emot det!
Herr talman! Jag hör att Kristina Axén Olin inte är så passionerad när det gäller kulturskolestödet. Det kanske ligger i linje med att Moderaterna för några år sedan helt skar bort det.
Det är precis som Kristina Axén Olin säger ett utvecklingsstöd, och det har inneburit väldigt mycket positivt för verksamheten, inte minst för att barn och unga som har stått långt från kulturskolan kan ges möjlighet att testa och att komma in i kulturskolans verksamhet. Det Miljöpartiet säger är: Låt oss ta del av de positiva erfarenheterna av stödet, och låt oss permanenta det och hitta nya former för det. Det skulle vi vilja se - inte att man tar bort det och säger att det var tillfälligt. Man har alltid möjlighet att ompröva den typen av beslut.
När det gäller KKN gläder det mig att Kristina Axén Olin tar upp SGI-utredningen. Den var Miljöpartiet med om att driva fram - ett viktigt steg, inte minst nu efter pandemin, när det har blivit smärtsamt tydligt hur svårt många kulturskapare och kombinatörer har det. Detta är något som jag tror att både Kristina Axén Olin och jag har varit medvetna om väldigt länge, men nu måste vi komma framåt.
Flera andra viktiga utredningar är också på gång när det gäller de kreativa och kulturella näringarna. Det handlar om trygghetssystemen, där det nu finns tre olika utredningar på bordet, som ska landa under mandatperioden, och om den strategi för kreativa näringar som har tagits fram, också på initiativ av vår regering.
Jag följer noggrant vad som händer här och hoppas verkligen att det kan bli rejäla förstärkningar och förbättringar på detta område. Det skulle vara bra för svenskt kulturliv.
Herr talman! Jag ser fram emot att dessa utredningar kommer och att vi för en diskussion om hur vi på olika sätt kan bidra till att näringen får bättre villkor och kan blomstra ännu mer. Men jag noterar också att man i förordet till den statliga utredning om det kreativa Sverige som kom i augusti påtalar den ryckighet och brist på beslut som har rått under de senaste tio åren när det gäller kulturområdet; man hoppas att detta ska få ett slut.
Jag ser fram emot många positiva och förhoppningsvis pragmatiska diskussioner med Amanda Lind i dessa frågor.
