Kristina Axén Olin

Herr talman! Jag måste säga att jag blir lite häpen. Vi har förvisso väldigt många myndigheter under kulturutskottet, men vi har en myndighet som heter Myndigheten för kulturanalys som bara för ett par veckor sedan presenterade de senaste siffrorna på kulturområdet.

I den rapporten kan man läsa, herr talman, att kulturskolan förra året fick 2 859 000 000 kronor. Och det är kommunerna som finansierar kulturskolan. Sedan instiftade förvisso riksdagen ett särskilt statligt utvecklingsbidrag, som förra året var 200 miljoner. Det har den här regeringen varit tvungen att dra ned till 100 miljoner. Med det är fortfarande så att 2 859 000 000 kronor kommer från kultursektorn till kulturskolan.

Jag tycker att det skamligt, herr talman, att man då pratar om en slakt av kulturen och en halvering av pengarna till kulturskolan. Vi har 177 400 barn som studerar i kulturskolan. De 100 miljoner kronor man tar bort motsvarar 5 kronor och 60 öre per elev. Jag tror inte att våra elever i kulturskolan tycker att det är skamligt när miljontals människor i Ukraina svälter och inte har någon ström.

Att vi väljer att dra ned med 100 miljoner i en budget om nästan 3 miljarder är väl inte att halvera pengarna till kulturskolan, herr talman. Jag är förvånad om Amanda Lind inte har läst rapporten från Myndigheten för kulturanalys så att hon i stället kan använda riktiga siffror i debatten.

Herr talman! Nu är ju inte Riksrevisionen här och svarar för vad man har skrivit. Men egentligen har man två olika rekommendationer.

Den ena, som Lawen Redar talar om, handlar om kommunikationen mellan Konstnärsnämnden, Kulturrådet och Författarfonden och att de måste utveckla rutiner kring fattandet av olika beslut.

Den andra handlar om en annan sak som Riksrevisionen tar upp. Man rekommenderar att kulturområdet samordnas i större utsträckning för de sökande och för att "skapa bättre förutsättningar för att utnyttja myndigheternas samlade resurser och kompetens". Det är ju inte samma sak som att öka kommunikationen, som Lawen Redar säger.

Herr talman! Lawen Redar frågar om Moderaternas förslag är att göra en översyn av myndigheter, och det stämmer. Vi har inte suttit på någon kammare och funderat på vilka myndigheter man bör slå samman, utan det ska naturligtvis göras en professionell bedömning av vad man kan göra för att möjliggöra en tydligare struktur på kulturområdet.

Men 53 myndigheter eller bolag med myndighetsuppdrag bara under Kulturdepartementet blir helt orimligt, herr talman. Det försvinner pengar i administration och overhead, och det blir enormt svårt att samla kulturen och framför allt att gynna kulturbranschen och effektivisera så att resurser faktiskt kan gå till kultur och kulturarbetare, inte till administration för att vi väljer att inrätta myndigheter och departement så fort vi vill göra avtryck.

Herr talman! Lawen Redar frågar hur den nuvarande regeringen kommer att agera efter Riksrevisionens rapport.

Jag tänker att det kanske är mer för oss som är i det här huset men kanske också för dåvarande ansvariga att läsa och beakta och ta till sig av det som Riksrevisionen framför.

Det vet jag att till exempel våra myndigheter har gjort. De som är berörda i det här fallet har också varit i kulturutskottet och beskrivit hur man har åtgärdat den kritik som Riksrevisionen så väl beskriver i denna rapport.

Det finns ett konstaterande och en rekommendation av Riksrevisionen i den här rapporten. Man rekommenderar att regeringen ser över om bidragsgivningen på kulturområdet kan samordnas i större utsträckning för att skapa bättre förutsättningar och nyttja myndigheternas samlade resurser och kompetens.

Herr talman! Vi moderater har ju önskemål om detta i kommittémotioner och har föreslagit i flera budgetar en översyn av kulturområdet, där vi har 53 myndigheter eller bolag med myndighetsstrukturer. Jag hoppas att den nuvarande regeringen tar till sig rekommendationen och startar denna översyn för att optimera så att kulturen får den kraft och den kanalisering som den förtjänar.

Herr talman! Dagens ärende som vi nu debatterar handlar om Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin. Förhoppningsvis behöver vi aldrig mer dra några lärdomar eller dela ut några pandemistöd. Jag själv uppskattar Riksrevisionens rapporter och tycker att det finns värdefulla fakta i dem att ta lärdom av.

Riksrevisionen konstaterar i princip att bidragsgivningen och stödgivningen till idrotten har fungerat väl. När det gäller kulturen kommer man med en del kritik, som jag ändå tycker att vi ska ta till oss av och lägga till handlingarna - även om vi ska hoppas att vi aldrig ska behöva hamna i den situationen igen.

Man kritiserar den dåvarande regeringen, som man anser borde ha räknat ut en del saker i förväg som den inte gjorde. Nu har vi som sagt bytt regering, så det är som det är.

Men sedan är det detta som även Amanda Lind talar om - kritiken mot skillnaderna mellan Kulturrådet och Konstnärsnämnden, som har varit problematiska när de har delat ut det statliga stödet för pandemin.

Ett exempel som beskrivs i rapporten är att Kulturrådet 2020 fick 87 000 mejl och 14 000 telefonsamtal till sin krisstödssupport. Det talar så klart för sig självt. Med den numerären är det problem med informationen. Mycket har handlat om att de kulturarbetare som har sökt stöd inte riktigt vetat vart de ska vända sig - till Kulturrådet eller till Konstnärsnämnden. Sedan har man inte fått besked när man vänt sig fel och inte heller fått en tillräcklig motivering, därav detta ganska kaotiska antal konstnärer som varit frustrerade och inte vetat vart de ska vända sig.

Herr talman! Vi har träffat Kulturrådet. Jag vet att Kulturrådet ändrade mycket i stödfunktionerna och informationsgivningen och även i kommunikationen om varför folk hade fått avslag, så många av de felen tror jag är åtgärdade. Man är också väl medveten om det som Riksrevisionen beskriver.

Jag tycker att vi lägger det här till handlingarna och som sagt ber en bön allihop att staten aldrig mer ska hamna i situationen att behöva dela ut miljarder i pandemi- eller krisstöd. Sedan kan vi dra lärdom av de saker som vi möjligen inte rättat till ännu.

Herr talman! Lawen Redar påstår att det inte är särskilt många inom kulturen som är egenföretagare. Det är faktiskt fel. Det är en ganska stor andel som driver egna företag.

Jag är stolt över att vi moderater hjälpte till med att skjuta till medel. Vi lade oss 2 ½ miljard över regeringen när det gällde att rädda artistbranschen. Det var knappast någon bransch som drabbades så hårt av pandemin som just kulturbranschen och såklart även idrottsbranschen.

Herr talman! Jag återkommer i mitt huvudanförande när det gäller debattens ärende, som handlar om Riksrevisionens rapport om hur statens stöd under pandemin fungerade.

Herr talman! Lawen Redar från Socialdemokraterna talade inte om ärendet mer än ett par sekunder på slutet utan valde att använda talartiden till andra saker. Men eftersom herr talmannen inte stoppade Lawen Redar väljer jag att replikera henne i de delarna.

Herr talman! Detta är intressant. Nu har Socialdemokraterna varit i opposition i en månad, eller en och en halv, och kan kritisera nuvarande regering för allt ont i kulturlivet och kulturbranschen. Men Socialdemokraterna har ju innehaft regeringsmakten i åtta år. Varför, herr talman, har man då inte gjort någonting åt de osäkra anställningsformerna?

Lawen Redar pratade om kombinatörstjänster. Ja, ett alldeles uppenbart problem inom kulturen är att väldigt många har osäkra anställningar och kombinerar olika former av stipendier och projektbidrag med egna bolag och annat. Socialdemokraterna gjorde ingenting åt detta. Och det var Moderaterna som fick initiera 2 ½ miljard extra till kulturbranschen med Lisa Nilsson i spetsen under pandemin därför att i princip alla artister annars skulle ha gått i konkurs.

Ingenting gjordes på åtta år av den socialdemokratiskt ledda regeringen för att förbättra för kulturbranschen. Jag vädjade om att vi skulle ha parlamentariska överläggningar om ett nytt operahus. Kulturministern sa: Jag hör dig, jag hör dig. Jag vädjade om att vi skulle ha parlamentariska diskussioner om anställningsformerna för kulturarbetarna. Kulturministern sa: Jag hör dig, jag hör dig. Inte en enda inbjudan kom.

Herr talman! Moderaterna har nu haft en kulturminister på plats i en månad. Jag är övertygad om att det kommer att läggas fram en hel del positiva förslag. Socialdemokraterna med Lawen Redar i spetsen tycker jag kunde ha lite klädsam ödmjukhet inför att den socialdemokratiskt ledda regeringen under åtta år inte åstadkom någonting för att förbättra för kulturen i Sverige.

Herr talman! Amanda Lind talar nu om aggressiv marknadsföring som når människor. Det ska inte finnas någon aggressiv marknadsföring eller reklam när det gäller spel i Sverige; det är därför riksdagen har beslutat om måttfullhet och att det är det vi tillåter i Sverige.

Lagen implementerades 2019, och sedan har det tagit ett tag att hitta en rimlig balans. Det har också varit ett antal fall gällande marknadsföringen som kommer att prövas. Om nu samtliga remissinstanser utom Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen anser att en ytterligare förändring av lagen skulle innebära ett totalförbud för marknadsföring eller reklam för spelbolagen, hur kan Miljöpartiet och Amanda Lind blunda för det faktum att det i princip skulle innebära en helt omöjlig situation för spelbolagen - och för medierna, som redan går i dag på knäna i arbetet med att finansiera till exempel tidningar? Jag har inte sett någonting i Miljöpartiets budgetförslag om att kompensera medierna för ett intäktsbortfall motsvarande all spelreklam som finns i dag.

Herr talman! Jag hoppas att Amanda Lind kan tänka sig att låta den lag som riksdagen ändå har fattat beslut om och som handlar om måttfull reklam verka, så att vi kan se till att få en reglerad och nyanserad bransch.

Herr talman! Jag reagerar över att Amanda Lind säger att Moderaterna och en majoritet har yrkat avslag på förslaget i propositionen om måttfullhet vid marknadsföring.

Herr talman! Det är inte så att vi har yrkat avslag på det, utan detta har riksdagen redan beslutat om med anledning av den förra propositionen. Vi har beslutat i en bred majoritet att det ska vara måttfullhet vid marknadsföringen. Och det finns naturligtvis en massa andra regler kring detta.

Det vi nu har yrkat avslag på är att ändra lagen igen. Vi har precis infört en lag som har börjat gälla och som äntligen har fått en del praxisfall. Det känns inte seriöst, herr talman, att då gå till riksdagen och besluta om ett förslag som i princip samtliga remissinstanser - utom Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, tror jag att det var - anser skulle vara ett totalförbud mot reklam för spelbolagen.

Rätt ska vara rätt. Vi har redan i dag en i princip enig riksdag som har beslutat om måttfullhet när det gäller spelmarknaden. Därför undrar jag hur Amanda Lind resonerar kring detta. Till exempel genererar spelbolagen 350 miljoner kronor i annonsintäkter för tidningarna. Om vi fullständigt skulle hindra spelbolagen från marknadsföring skulle jag vilja veta hur Amanda Lind tänker sig att vi ska finansiera medierna, som redan i dag har det väldigt knepigt, herr talman.

Herr talman! Rickard Nordin tar upp en del i spelpropositionen som egentligen belyser det problematiska kring spelmarknad och spelfrågor. Det är ständigt en avvägning. Hur ska vi bejaka att svenskar väljer att spela spel och att spela om pengar samtidigt som vi skyddar människor och konsumenter för att se till att färre hamnar i ett missbruk?

Det som riksdagen beslutade 2018 har till stor del fungerat bra. Vi ser i dag en betydligt mindre andel svenskar som spelar i illegala spel. Tidigare var det nästan hälften av de svenska spelarna som använde olicensierade spelbolag, men senast man mätte - jag tror att det var förra året - var det 87 procent som använde licensierade spelbolag.

Mycket har alltså blivit bättre, men det finns fortfarande saker som Sveriges riksdag borde göra för att strukturera och styra upp spelmarknaden. Det handlar om att möjliggöra för Spelinspektionen att vidta åtgärder så att färre hamnar i missbruk eller använder illegala spel. Det är detta som vi tar ställning till här i dag.

Vi kommer att återkomma till dessa frågor. Vi har utredningar som just nu pågår, som tittar på om man behöver göra ännu mer för att minska risken för missbruk. Jag är säker på att Rickard Nordin och Centerpartiet kommer att påminna oss alla här om detta. Har det blivit tokigt när det gäller frågor kring kassaregister för spelautomater får riksdagen helt enkelt fatta ett nytt beslut.

Herr talman! Centerpartiet har väckt denna fråga även i en följdmotion och i kulturutskottet, vet jag. Det välkomnar jag. Det är en problematisk fråga.

Det är möjligen så att Centerpartiet har rätt. I så fall hoppas jag att vi alla kan vara beredda på att fundera på förändringar, så att vi får det bästa system som går att hitta. Men just nu har vi i alla fall inte haft möjlighet att ta ställning till Centerpartiets förslag.

Det vi nu föreslår är i enlighet med propositionens förslag. Om det sedan visar sig att det blir en omöjlig situation får vi återkomma.

Herr talman! Många svenskar tycker om att spela. För de allra flesta är det ett nöje, eller man vill kanske stötta den lokala idrottsföreningen. Men vi vet också att även om det för många är ett nöje är det för andra en tragedi. Människor får ett spelmissbruk och skuldsätter sig så att de tvingas gå från hus och hem. Kanske det till och med går så illa att människor tar sitt liv.

I bred majoritet - en blocköverskridande överenskommelse - beslutade den här riksdagen 2018 att reglera spelmarknaden just för att möjliggöra skärpta krav och en reglerad spelmarknad och förhindra att människor hamnar i missbruk.

I dag är spelbranschen också en näring, och mycket fungerar bra. Spelbranschen omsätter 26 miljarder och ger 7,4 miljarder till staten i skatteintäkter. Den ger över 12 000 arbetstillfällen och genererar också miljarder till idrotten, hästnäringen och det lokala föreningslivet. Men vi vet som sagt att det fortfarande är alltför många som hamnar i spelmissbruk.

Statskontoret och Spelinspektionen har gjort en utvärdering av hur spelbranschen och spelmarknaden fungerar. Det vi i dag har på bordet i riksdagen är ytterligare förslag om att skärpa kraven på spelbolagen, att möjliggöra för Spelinspektionen att komma åt olicensierade spelbolag och illegalt spel och att öka möjligheten att se till att färre människor - helst inga alls - hamnar i ett spelmissbruk.

Herr talman! Mycket av propositionens förslag är bra och ger olika nycklar och skärpningar för att möjliggöra en ännu bättre och mer reglerad spelmarknad och en spelinspektion som kan vidta åtgärder. Men på två punkter skiljer sig uppfattningen hos Moderaterna och en stor majoritet i utskottet från vad propositionen föreslår.

Det ena handlar om att ytterligare ändra reglerna för måttfull marknadsföring. Där fattade som sagt en bred majoritet i den här riksdagen beslut om skärpta krav på marknadsföringen som gäller från 2019. Nu äntligen har praxis börjat falla på plats, och vi ser en måttfull marknadsföring från spelbolagen. Att då i dag ändra lagen en gång till känns inte seriöst. En majoritet av oss i kulturutskottet tycker att det är bättre att invänta att den tidigare lagstiftningen som gäller från 2019 ska få fullt genomslag och att vi ser att den fungerar.

Herr talman! Sedan finns en annan punkt i propositionen där en majoritet i kulturutskottet har valt att avstyrka förslagen, och det handlar om Finlandsfärjornas spelautomater. Där föreslår propositionen att man mitt ute på öppet hav ska byta regelverk beroende på om man är på svenskt eller finländskt hav. Det är en helt omöjlig situation, som skulle innebära att man antingen måste göra en kassaavstämning mitt i natten ute på öppet hav eller att båtarna tvingas ha två uppsättningar spelautomater med olika skatt och olika regler. Det skulle göra det hela oerhört komplicerat.

Ett sådant förslag måste i så fall självfallet förhandlas från svensk sida tillsammans med Finland, så att man hittar en överenskommelse om hur man hanterar spelautomaterna, precis som man i dagens verklighet har kommit överens om vilket regelverk som ska gälla.

Herr talman! Slutligen vill jag upprepa att mycket av propositionens förslag är bra. Detta välkomnar vi moderater, våra samarbetspartier och en bred majoritet i kulturutskottet. Men på två punkter vill jag alltså yrka avslag på propositionens förslag.

Herr talman! Det finns ett antal fantastiska allianser inom kultursektorn, men de har bildats beroende på att de själva velat samarbeta.

Jag vill upprepa för herr talmannen och riksdagsledamöterna att Socialdemokraterna har känt till problemen inom kultursektorn: att det är som det är med arbetsvillkoren, att det är rörigt med myndigheter och att man klagar på ryckigheten till och med i de statliga utredningarna. Ingenting har gjorts åt detta de senaste tio åren. Socialdemokraterna har inte gjort någonting åt det.

Herr talman! Socialdemokraten Lawen Redar ställer ett antal frågor till mig om sjukförsäkringen och andra saker som tagits upp i olika utredningar som bevis på hur rörigt det är att vara kulturarbetare i dag. Det jag beskrev i mitt anförande är en bransch som sysselsätter mer än 190 000 människor här i Sverige. Man har helt orimliga villkor. Man har 23 myndigheter att vända sig till. Man är bidragsberoende. Man har inte någon ordentlig sjukförsäkring. Stipendier ingår inte i sjukförsäkringen. Det är olika direktiv för olika myndigheter man ska söka bidrag hos. Det finns, herr talman, en rad problem som Socialdemokraterna inte har gjort någonting åt.

Nu har vi haft en moderat kulturminister, ett moderatlett kulturdepartement och en regering bestående av Moderaterna och ett antal samarbetspartier i några dagar. Jag hoppas kunna glädja riksdagen med att komma tillbaka så fort det bara går med lösningar på de problem som Socialdemokraterna har känt till men inte gjort någonting åt under de senaste åtta åren.

Herr talman! Jag tror att alla här är överens om att kultur är en viktig del av våra liv. Vi använder kultur på många olika sätt, när vi vill fira, för att glädja oss, som tröst eller när vi vill bli lugnade. Kultur kan också användas för att förmedla budskap, för att skapa gemenskap eller för att peppa oss på joggingturen.

Men vi är nog inte riktigt överens om vad som är god kultur eller vad som är kultur. För en kan det vara Verdis La traviata. För någon annan kan det vara Håkan Hellströms musik. En tredje kan säga att det är Astrid Lindgrens böcker, och en fjärde kan säga Unga Klaras föreställning Brinn.

Herr talman! Kultur är inte bara vår enskilda eller samhällets uppfattning om kultur. Det är också en bransch och en näring. Fler än 190 000 människor jobbar i Sverige i den kulturella och kreativa näringen. Ungefär vart tionde företag i Sverige drivs i den kulturella och kreativa branschen. År 2017 omsatte de 400 miljarder kronor och satte Sverige på världskartan.

Herr talman! Detta är en bransch som förtjänar större uppmärksamhet och bättre villkor än vad man förmått i det här huset de senaste åtta åren. Jag ser fram emot att med en moderat kulturminister och våra samarbetspartier äntligen ge branschen och kulturarbetarna i Sverige bättre förutsättningar för en blomstrande kultur och en bättre struktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattKultur och idrott

Herr talman! Kulturutskottet har 23 myndigheter och över 30 stiftelser och bolag under sitt ansvarsområde. Det medför politiska direktiv, administration och en ostyrd verksamhet som är helt orimlig när det gäller att ge de bästa förutsättningarna för kultur. Jag ser fram emot att få vara med och se till att det blir färre myndigheter och färre politiska direktiv och att vi skapar förutsättningar för branschen att blomstra ännu mer, så att fler än 190 000 kan försörja sig i framtiden och så att vi får anledning att vara glada och får ta del av ännu mer kultur.

Herr talman! Vi alla behöver kultur, och kulturbranschen behöver oss.

(Applåder)