Herr talman! Vi sverigedemokrater anser att regeringens förslag Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher ligger i linje med vad vi själva anser vara viktigt.

Vi vet att kreativitet och innovation är avgörande för Sveriges framtid. Vi är därför nöjda med att regeringen har tagit fram en strategi som adresserar många av de behov och utmaningar som dessa företag står inför. Därför börjar jag med att yrka bifall till regeringens förslag i dess helhet.

Regeringens förslag syftar till att stärka Sveriges position som ett ledande land inom de kulturella och kreativa branscherna. Vi är övertygade om att det är rätt väg att gå för att främja tillväxt, innovation och rikt kulturliv i vårt land.

Strategin inkluderar viktiga åtgärder som träffande rådgivning, förbättrad finansiering, minskade regelkostnader och ett starkt fokus på kompetensutveckling och livslångt lärande. Vi ser detta som en god grund för att utveckla ett aktivt näringsliv inom området.

Vi sverigedemokrater har lyft fram behovet av att modernisera upphovsrätten för att anpassa den till det digitala samhället. Vi ser positivt på att regeringen delar vår syn på vikten av att skapa en balanserad upphovsrätt som både skyddar skaparnas rättigheter och möjliggör en fri och öppen informationsdelning.

Vi vill särskilt betona vårt stöd för att se över skyddstider och möjliggöra fri spridning av offentlig konst, något som är av stor betydelse för att tillgängliggöra kultur för alla.

Det är också uppskattat att regeringen betonar behovet av att stärka skyddet för immateriella rättigheter och att skapa bättre förutsättningar för företag att hantera dessa tillgångar. Det är i linje med vår ståndpunkt om att immateriella rättigheter är en nyckel till innovation och ekonomisk tillväxt.

Vi ser också positivt på åtgärderna för att främja innovation inom kulturella och kreativa branscher, där regeringen har visat en förståelse för de unika utmaningar som dessa företag möter.

Strategin inkluderar åtgärder för att främja företagande i hela landet, inklusive landsbygden. Detta är något vi sverigedemokrater betonar i vår politik, då vi ser att regionala företag har stor potential att bidra till ekonomisk tillväxt och skapandet av attraktiva livsmiljöer.

Vi vill också att stödet till dessa företag anpassas efter deras specifika behov, vilket regeringen nu verkar vara på väg att göra.

Herr talman! En annan viktig del av strategin är att öka exporten och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.

Det är positivt att regeringen vill främja kulturella och kreativa branscher som en ny basnäring, och att det finns ett fokus på att öka kunskapen om hur man gör affärer internationellt.

Detta är helt i linje med vår ståndpunkt om att kulturella och kreativa branscher har potential att stärka Sveriges varumärke globalt och bidra till en positiv Sverigebild.

Vi sverigedemokrater har länge arbetat för att bekämpa piratkopiering och illegal streaming, som utgör ett hot mot skaparnas intäkter och rättigheter.

Därför välkomnar vi regeringens arbete med att förstärka rättighetsinnehavarnas skydd och att utveckla affärsmodeller som erbjuder lagliga och attraktiva alternativ för konsumenterna.

Genom att skapa en rättvis marknad för upphovsrättsligt skyddat material stärker vi också respekten för immaterialrättigheterna i samhället.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att Sverigedemokraterna ser positivt på regeringens strategi för företag inom kulturella och kreativa branscher.

Flera av de förslag som presenteras i strategin är i linje med våra egna motioner, och vi tror att de kommer att bidra till att stärka kulturella och kreativa branscher i Sverige.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Inom den kulturella och kreativa näringen skapas verk som avspeglar vårt förflutna, formar vår nutid och föreställer oss framtiden. Den kultur som här skapas för människor samman, bryggar över mellan generationer och bidrar med både sinnesro och upplevelser.

Herr talman! Sverige är en kulturell smältdegel där tradition och innovation möts, och detta viktiga utbyte är avgörande för ett framtidssäkrat och tryggt samhälle som håller ihop. Därför är det nödvändigt att vår kulturpolitik främjar en miljö där kultur kan frodas naturligt, understödd av kreativ frihet snarare än statlig intervention och en fördelning av statliga pengar. Jag konstaterar också att de som vill fördela dessa pengar inte har dem.

Vår kultursektor är inte enbart en källa till kreativitet; den är också ett ekonomiskt kraftverk. Med 190 000 aktiva inom sektorn bidrar den väsentligt till Sveriges ekonomi. Men dess kanske största värde ligger i hur den för samman människor, skapar gemensamma berättelser och förstärker vårt samhällsbygge. Genom att främja en självbärande kultursektor där marknadskrafterna får större spelrum kan vi säkerställa att kulturen är både ekonomiskt hållbar, framtidssäkrad och, framför allt, kulturellt vital.

Jag vill passa på att rikta uppmärksamheten mot ett kulturellt uttryck som är gravt undervärderat i samhällsdebatten, det vill säga den svenska dataspelsbranschen. Det är en bransch som blomstrar, inte bara här hemma utan även på den globala marknaden. Den svenska dataspelsbranschen inklusive alla dotterbolag som skapats omsätter hela 86 ½ miljarder kronor, och detta är alltså en bransch som har växt fram helt utan direkta statliga bidrag. Det är ett levande bevis på att kultur och innovation kan trivas och utvecklas under fria, marknadsmässiga förutsättningar.

Herr talman! Sverige har sedan 2000-talets början skapat sig en lång meritlista med lyckade spel och företag, exempelvis Minecraft från Mojang, Battlefield från DICE och mängder med spel från Paradox, och det fantastiska är att branschen fortsätter att ge. Tidigare i år släppte spelstudion Arrowhead spelet Helldivers 2, vilket redan har sålts i över 12 miljoner exemplar och hyllats runt om i världen.

Spelet utvecklades av ett företag som grundades av ett gäng studenter på Luleå tekniska universitet och som nu har vuxit till över 100 anställda. Framgångarna har kommit ur hårt arbete, innovation, risktagande och fri kreativitet - inte ur statliga bidrag. Vi bör inspireras av dataspelsindustrin och tillämpa dess lärdomar på andra kulturella fält.

Ett försök har gjorts med en strategi för de kulturella näringarna. Den gällde dock bara i bara två år, mellan 2010 och 2012. Efter det har inte mycket skett. Nu tar vi tag i det här på riktigt och lägger fram en strategi som ska sträcka sig tio år framåt. Visionen till 2033 är att Sverige ska ha stärkt sin position inom de kulturella och kreativa branscherna. Exporten från branschen ska ha ökat, och det ska finnas en mångfald av kulturupplevelser i hela landet. Jag vill lyfta några saker som vi ska fokusera på för att uppfylla denna vision.

För att ta oss dit behöver vi börja med att få koll på läget. Statistiken över sektorn är dålig, och därför inför vi ett strategiskt mål om tillförlitlig statistik på nationell nivå så att man vet vad man diskuterar och förhåller sig till.

Sedan ska vi fokusera på en av de allra viktigaste frågorna för denna sektor, det vill säga intellektuella rättigheter. Inom de kulturella näringarna finns naturligtvis en stor del av värdet i just idéerna, och vi behöver därför arbeta med att hjälpa företag och entreprenörer att förstå betydelsen av upphovsrätt men också stärka de offentliga aktörernas arbete med densamma.

Herr talman! Vi moderater pratar ständigt om regelförenklingar, och det är lika viktigt inom denna sektor som alla andra. Det finns omkring 130 000 företag inom sektorn, och det måste vara enkelt för dem att göra rätt, oavsett om man arbetar med dataspel, arkitektur eller mode. Precis som i alla andra sektorer måste ambitionen här vara lägre skatter och mindre krångel, herr talman.

Det svenska musikundret, som nämndes tidigare, var tidigt ute och satte Sverige på den kulturella kartan. Vi kan nu även lägga till det svenska världsledande dataspelsundret. Jag hoppas att vi inte ska sluta där. Jag är övertygad om att kapaciteten som uppvisats inom dessa områden kan spridas till andra delar av de kulturella näringarna. Genom en sammanhängande strategi där vi främjar denna breda bransch kan vi få se nya svenska kreationer på världsmarknaden som stärker Sverige som varumärke.

Kulturen är fantastisk, herr talman. Den skapar gemenskap mellan människor, den ger mening till vardagen och den stärker också vår ekonomi. Moderaterna leder nu förändringen för en rikare, mer diversifierad och självständig kultursektor.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge, inte minst inom de kulturella och kreativa branscherna. De består av såväl enskilda som företag och institutioner och ideella verksamheter, vilka många gånger kan vara affärsdrivande. Affärsidén eller råvaran är kulturskapande eller har andra kreativa processer där man använder kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens för att arbeta med originalidéer, innehåll, varor eller tjänster i analoga eller digitala format inom en eller flera kulturella och kreativa branscher.

Under flera år har vi i Sverige varit framgångsrika inom nämnda branscher med internationella succéer och starka varumärken inom exempelvis musik, berättande, design och mode. Svenska företag har dessutom stått bakom banbrytande utveckling inom film och dataspel.

Trots att Sverige är ett litet land kan vi med stolthet lyfta fram vår kapacitet inom de kulturella och kreativa näringarna, där branschernas främsta resurs är individer med kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens.

I dag ska vi fatta beslut om en samlad nationell strategi med syfte att under den kommande tioårsperioden främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Det är en efterlängtad strategi, herr talman, då det senaste samlade initiativet på nationell nivå var en handlingsplan som gällde för perioden 2010-2012.

Detta är en efterlängtad strategi även från regional och kommunal nivå. Kommuner och regioner gör betydande insatser. De är därmed viktiga aktörer i strategin, då de har de goda kunskaper om de lokala förutsättningarna och de lokala företagen och civilsamhället. I strategin lyfter vi fram även Sametinget, som är bärare av en historisk näring. Alla dessa lokala och regionala aktörer verkar nära branscherna och har värdefull kunskap om förutsättningarna för de kulturella och kreativa näringarna.

Med denna strategi tar regeringen ett större grepp om dessa viktiga branscher, som är en basnäring och en viktig del i växande städer. För platsens utveckling är det lokala och det statliga engagemanget betydande, herr talman.

Viktigt i planeringen för att just dessa verksamheter ska finnas kvar på platsen är att skapa möjligheter, till exempel genom att det finns tillgång till lokaler. Regeringen har därför redan nu kartlagt tillgången till musikscener i hela landet. Kulturmiljöer behöver göras tillgängliga för boende, företag och besökare.

Herr talman! De kulturella och kreativa branscherna är en växande del av ekonomin. Därför ska vi vidta rätt åtgärder för att frigöra den potential som finns. Något som återkommande lyfts fram är den tidigare regeringens bristande statistik och frånvaro av gemensamma definitioner. Det gör att det samlade värde som företagen och branscherna genererar inte synliggjorts och därmed inte heller värdesatts.

År 2017 omsatte de kulturella och kreativa branscherna 400 miljarder kronor och sysselsatte cirka 190 000 personer i landet. Företag inom dessa branscher exporterar dubbelt så mycket som genomsnittet av svenska företag gör.

Bilden av Sverige i utlandet är viktig. Och de kulturella och kreativa branscherna är med och bidrar till den. Branscherna har också en drivande roll i näringslivets digitala omställning och kännetecknas av en stor andel högutbildad arbetskraft. De attraherar även utländsk kompetens.

Herr talman! Jag vill därför lyfta fram värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher. Den ökar och bidrar med över 20 miljarder till Sveriges beräknade varuexport och med över 3 procent till bnp. De svenska bolagen i dataspelsbranschen omsatte 32,5 miljarder kronor och 86,5 miljarder kronor när de utländska dotterbolagen räknas med. Det gör Sverige till ett av tre länder i världen med så stor omsättning i branschen.

Generellt finns det ett kunskapsglapp i fråga om företagens behov och potential. Nu ska exportfrämjandet tillgodose utvecklingsbehoven hos denna näring. Riktlinjerna finns nu för Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden. Det är bra.

Vad mer kan vi göra från politikens horisont? Det är en angelägen uppgift för den offentliga sektorn att löpande följa utvecklingen för att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer. Offentliga aktörer behöver hålla sig ajour med hur ny teknik fungerar, vilka affärsmodeller den ger upphov till och vilka värden som skapas i företagen i dessa branscher. Genom digitalisering och AI förstärks också behovet av ökad kunskap och kunskapsspridning om upphovsrätt bland både det offentliga och berörda privata aktörer.

Herr talman! Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge för att bli än mer framgångsrikt inom dessa branscher. Med denna samlade strategi stärks förutsättningarna. Den är ett verktyg för att samla och förankra arbetet, och de offentliga verksamheterna bidrar till att stärka och komplettera varandras arbete utifrån behoven hos företag och aktörer i dessa branscher.

Till sist: Det står uttalat i strategin att det är av vikt att ha en löpande dialog med branscherna samt utvärdering. Då tappar vi inte fokus i strategin.

Herr talman! Med det vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Kulturella och kreativa branscher omsätter flera miljarder och är en stor del av svensk exportindustri. Trots det råder fortfarande en bild av att kultur inte är en del av det svenska näringslivet. Ur det perspektivet är skrivelsen vi nu debatterar något av ett paradigmskifte. Regeringen säger här att de kulturella och kreativa näringarna är en ny typ av basnäring i Sverige, och därmed blir frågan ur ett politiskt perspektiv inte bara aktuell för kulturutskottet utan även för oss i näringsutskottet. Det tycker jag är mycket glädjande.

Jag uppfattar att Sverige har ett bra utgångsläge vad gäller dessa branscher. Allt kan inte vara Spotify eller Ikea, men att vi har Spotify och Ikea är betydelsefullt. Det jag hoppas på med den här strategin är att vi börjar systematisera arbetet med att sälja in Sverige och svenska företag inom de här branscherna på ett mycket mer strukturerat sätt än vad vi har gjort tidigare. Det handlar både om att hjälpa företag ut på den internationella scenen och om hur svenska myndigheter och organisationer ska främja förutsättningarna för svenska kulturella och kreativa företag och branscher, generellt.

Herr talman! En av många fördelar med att vara Malmöbo är att vi bor i en huvudstadsregion. Köpenhamn och det danska kulturlivet är väldigt tillgängliga för oss som bor på Skånes västra sida. Det är lika enkelt att ta sig till Köpenhamn som att åka till Helsingborg eller Lund. Det gör att det är lätt att göra jämförelser.

Jag uppfattar att Danmark har arbetat på ett delvis annat sätt än Sverige när det kommer till kultur och kreativa näringar. Det gäller allt från hur man på dansk sida har förvaltat möbelklassiker och gjort dem till exportsuccéer till hur man har positionerat sig som en designdestination med arrangemang som 3 Days of Design, som drar igång i dag.

Dansk design och arkitektur och danska kulturella institutioner är en helt självklar del av danskt näringsliv. Det har fått synergieffekter för hur vi jobbar på den svenska sidan om sundet. I Malmö finns exempelvis Form/Design Center som jobbar lite mer danskt i det att man har varit en uttalad brygga mellan näringslivet och kulturen i Skåne.

Jag tror att vi genom att snegla på hur man i Danmark har värderat och arbetat med de kulturella och kreativa branscherna kan hämta mycket kunskap när vi nu börjar prata om dem ur ett näringslivsperspektiv även i Sverige. Det gäller inte minst hur man har kommersialiserat sitt design- och kulturarv.

Herr talman! Att branschen har enorm potential har lyfts fram av flera kollegor här. Det är positivt och visar hur tongivande den svenska spelindustrin har blivit. Som bland andra Mats Green sa har spel som Minecraft nått enorma framgångar utomlands och blivit globala försäljningssuccéer och därmed bidragit till svensk tillväxt. Det är inte oviktigt att branschen har vuxit fram utan statsbidrag.

I min hemstad Malmö har spelindustrin lett till inflyttning av unga, kreativa människor med unik spetskompetens. Det har fått väldigt positiva synergieffekter för andra branscher i regionen.

Tyvärr är spelindustrin fortfarande ett undantag bland de kulturella och kreativa branscherna. Företag som verkar inom dessa har ofta en uppförsbacke när det kommer till att försöka få omvärlden att förstå den affärsmässiga potentialen i sina produkter. Det gör att många inte förstår vilket monetärt värde det finns i branschen.

Det blir även ett ganska plottrigt område när vi inte kopplar ihop olika företag och branscher. Det gör det svårt att överblicka, och det gör det också svårt för oss i politiken att koppla olika insatser, till exempel inom utbildning och export.

Den här skrivelsen och strategin är ett första steg mot att förändra detta och utveckla potentialen inom de kulturella och kreativa branscherna. Jag tror att det kommer att vara oerhört viktigt att vi förvaltar detta väl framåt. Det finns en enorm potential inom företagen, instituten och branscherna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

Herr talman! Som min partikamrat Lorena Delgado Varas lyft tidigare i debatten är Vänsterpartiet positivt till att regeringen tagit fram en strategi, men vi har en del medskick för det kommande arbetet.

Jag arbetar vanligtvis i kulturutskottet och deltar i dagens debatt för att trycka på det faktum att en strategi för de kreativa och kulturella branscherna inte får ses som en fråga främst om företagsrådgivning och exportstöd, även om de frågorna är viktiga. För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att en sådan här strategi verkligen tar det breda greppet över hela kulturpolitiken och stärker upp till exempel utbildningssektorn och de sociala skyddsnäten.

En övergripande kritik från oss är att det finns så få konkreta förslag och att ingången från regeringen är att det inte ska behövas nya resurser för att finansiera strategin. Det tycker vi är väldigt olyckligt. Det kommer att behöva tas fram handlingsplaner, och självklart kan det då behövas en utökad budget hos ansvariga myndigheter för att kunna bedriva ett aktivt utvecklingsarbete. Vi ser också att flera delar av den kulturella infrastrukturen i dag är underfinansierad och står inför nya sparkrav inom såväl civilsamhället som det offentliga på kommunal, regional och nationell nivå.

Herr talman! En central fråga för att det ska gå att försörja sig inom de här branscherna är att vi har ett fungerande regelverk för upphovsrätten. I skrivelsen anges krafttag mot illegal nedladdning men ingenting om bristerna i dagens lagstiftning gällande immaterialrätten. Om det inte finns ett starkt skydd och en politisk förståelse för kulturarbetares situation kommer få personer att kunna försörja sig på sitt skapande. Det EU-direktiv som skulle skapa ett ramverk för detta, DSM-direktivet, som vi debatterade förra året, har än så länge inte lett till stärkta rättigheter i praktiken och därmed inte heller till ökade intäkter.

Den här frågan måste regeringen följa mycket nära och vara beredd att ta nya initiativ kring. Den utredning som gjordes i Sverige om den oavvisliga ersättningsrätten har mött massiv kritik från de konstnärliga branschorganisationerna, och vi ser behov av ett omtag där. Länder som Spanien och Holland har fått till en lagstiftning som man kan inspireras av.

Herr talman! Under pandemin blev det väldigt tydligt att de som drev enskilda företag stod utanför många system. Aktiebolag och handelsbolag fick snabbt statligt stöd. När vi och andra partier lyfte frågan i finansutskottet kom det ett stöd även till enskilda företagare, men omsättningsgränsen sattes så högt att många tyvärr ändå inte kom i fråga. Det visade på en okunskap om hur låga intäkter många inom de kreativa och kulturella branscherna har. Vi har tidigare här i debatten hört många framgångsexempel, men det är också viktigt att lyfta att många har det väldigt tufft ekonomiskt. Många behöver kombinera sitt företagande med tillfälliga anställningar, projektmedel eller stipendier. Dessa så kallade kombinatörer hamnar ofta mellan stolarna i både sociala trygghetssystem och företagsstöd.

I strategin framställs gigekonomin som en positiv utveckling som erbjuder flexibilitet och ska skapa tillväxt. Men att behöva hoppa mellan olika tillfälliga uppdrag är absolut inget nytt. Inom de kulturella och kreativa branscherna finns sedan länge till exempel frilansande musiker, skådespelare och journalister. Det som har hänt de senaste decennierna är att de fasta tjänsterna blivit färre och att allt fler inom de offentliga institutionerna övergått till att förvänta sig att kulturarbetare har eget företag och fakturerar i stället för att få anställning. De statliga stödstrukturerna för frilansande har i vissa fall också blivit svagare.

Det har visat sig, herr talman, att otryggheten och svårigheten att försörja sig inom de här branscherna verkar särskilt avskräckande för dem som kommer från arbetarklassen och dem som har bott en kortare tid i Sverige. De har kanske inte de kontakter som man behöver ha inom kultursektorn för att ta sig in och inte heller ett ekonomiskt kapital att falla tillbaka på. Det är viktigt för oss i Vänsterpartiet att snarast få på plats ett trygghetssystem som kan stärka rättigheterna, så att fler från olika delar av vårt samhälle vågar satsa på ett yrkesliv inom de här branscherna.

Herr talman! Det här är ett stort och komplext ekosystem. Alla länkar i kedjan behöver fungera bra. Då väger frågan om utbildning och kompetensutveckling väldigt tungt i en sådan här strategi. Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att vi behöver stärka hela utbildningssektorn för att kunna locka fler från olika bakgrunder till kultursektorn. Kulturskolan är till exempel ett viktigt komplement till grundskolan och behöver stärkas i många delar av landet. Det är viktigt att ta bort avgifterna för att sänka trösklarna och ge alla barn samma möjlighet att utveckla sina kreativa förmågor. Regeringen jobbar just nu på ett fritidskort, och vi tror att det kan vara en bra väg framåt. Men det saknas kulturskolepedagoger, en nyckelkompetens för att kunna korta köerna och låta fler barn utvecklas.

Vi beklagar också att regeringen skär i studieförbundens verksamhet. Den svenska musikexporten skulle inte se ut som den gör i dag utan studieförbundens replokaler och stöd till musikintresserade i alla åldrar.

Vi vill också påpeka att det finns en lucka i redovisningen av utbildningsutbudet för vuxna i strategin. En stor del av de yrkesutbildande och högskoleförberedande utbildningarna inom kultursektorn tillhör inte kategorin yrkeshögskoleutbildningar, som det står, utan är en egen kategori under Myndigheten för yrkeshögskolan. De har ett eget regelverk som bland annat tillåter höga terminsavgifter. Det vore intressant, tycker vi, med en översyn av regelverket för att undersöka om avgifterna utgör en tröskel för den som vill vidareutbilda sig.

Vi saknar också centrumutbildningarna i strategin. De är väldigt viktiga. De finns över hela landet. De förmedlar jobb och bidrar med kompetensutveckling för frilansande.

Men jag ska också ta upp något som är bra i strategin. Det är väldigt bra att miljöers utformning och plats för kultur får stort utrymme. Vi delar regeringens oro för att de processer vi kan se i många storstäder där kulturverksamheter som skapar värden i en stadsdel inte får plats när attraktiviteten i stadsdelen ökar och hyrorna och fastighetspriserna följer med upp. Då får man inte längre plats. Det är viktigt att den här gentrifieringsprocessen sätts under lupp. Vi ser fram emot den rapport som ska komma om tillgången på lokaler senare i år. Vi ser att även de små företagen kan ha stora behov av lokaler för sitt skapande och sin affärsidé.

Ett orosmoln som jag vill passa på att ta upp gäller det arbete som pågår med att se över myndighetsstrukturen på kulturområdet. Det är viktigt att strategin inte tappar fart på grund av stora omorganisationer.

Jag vill också lyfta fram att vi uppskattar den del av strategin som handlar om stödet till den fria konsten och yttrandefriheten globalt. Jag vill dock i det sammanhanget påpeka att det sker ett stort kulturellt utbyte, och en positiv Sverigebild förmedlas, via det breda civilsamhället inom biståndsarbetet. Jag uppmanar därför regeringen att även fortsätta att stödja den verksamheten via olika myndigheter framöver.

Herr talman! Tiden rinner iväg. Jag vill avslutningsvis lyfta fram det fantastiska kulturutbud som skapas varje dag inom våra kulturella och kreativa branscher. De tusentals människor som ger oss en vackrare, intressantare och roligare vardag, bidrar till fördjupande samtal, skapar arenor för möten och ökad förståelse mellan människor, utmanar våra tankemönster och bidrar till en hållbar tillväxt förtjänar ökad trygghet vid sjukdom och föräldraledighet. De förtjänar förbättrat stöd för företagsutveckling och goda förutsättningar till kompetensutveckling.

Från Vänsterpartiet kommer vi att följa den här strategins utveckling noga och hoppas att vi efter valet 2026 får möjlighet att vara med och styra insatserna för att öka möjligheterna att nå målen.

(Applåder)