Anna-Caren Sätherberg

Fru talman! En del kom fram, till exempel i CAP, alltså EU:s gemensamma jordbrukspolitik, där det handlar lite mer om att klimatanpassa jordbruket så att vi har markhälsa och kan hålla skördar. Men man ska veta att Sverige inte alltid tycker likadant som övriga jordbruksministrar, som kanske inte ser markhälsa som det viktigaste och inte ser att det hänger ihop, det vill säga att vi måste ha ett klimatanpassat jordbruk om vi ska kunna ha ett livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Många av dessa saker försökte vi åtgärda, bland annat detta med stenmurarna. Jag besökte Öland flera gånger. Det är faktiskt så att man inte ens kan köra in en traktor emellan. Vi gav myndigheter i uppdrag att titta på det, men jag nådde inte ända fram.

Ledamoten Rickard Nordin har helt rätt i att vattentillgången är ett problem för jordbruket och skördarna. Vi kan se att de stora har lyckats med investeringar och gjort dammar, men vi kan också se att de små inte alls har det på samma sätt. Jag hoppas att den uppdaterade klimatanpassningsstrategin tittar på hur vi ska se till att vattenförsörjningen finns, så att vi kan ha skördar i hela Sverige.

Det finns många frågor som du och jag gemensamt kan ställa till regeringen. När det gäller kärnkraften tog jag ju upp att den inte kunde fungera i Frankrike i somras på grund av klimatförändringar som gjorde att vattnet inte kunde kyla kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Om regeringen inte vill stå fast vid de överenskommelser som den här kammaren har beslutat om i bred enighet är det upp till regeringen. Oavsett vilket måste klimatomställningen ske här och nu. Det handlar om tiotusentals gröna jobb som Socialdemokraterna vill fortsätta se växa fram i Sverige. Det handlar om att inte slita av sig ledartröjan och se på när gröna investeringar hamnar i andra länder. Det handlar om att klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet. Det handlar om ansvar och om respekt för våra barn och barnbarn. Det handlar om att utsläppen måste minska och om att vi måste klimatanpassa samhället. Det handlar om att förebygga i stället för att ägna sig åt kvartalspolitik.

Detta är också smart politik - ju mindre man förstör, desto mindre blir kostnaderna för att laga.

Ett förändrat klimat kommer ju att få betydande konsekvenser även för den svenska naturmiljön och kommer att leda till stora utmaningar för våra samhällsstrukturer. Vi måste anpassa samhället till de klimatförändringar vi har redan i dag och till dem vi inte kommer att kunna förhindra i framtiden. Vi måste skydda miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att anpassa samhället efter det som klimatförändringarna medför för mark, vatten och bebyggelse.

Det är ett svaghetsbevis för Sveriges riksdags folkvalda att något som sju av åtta partier var eniga om - att vi ska ta vår del av ansvaret för klimatkrisen - inte gäller längre när vi i stället borde bygga samhället hållbart, starkt, robust, tryggt och säkert för våra barn och barnbarn.

Någonstans är det väl som statsministern säger: På min sida är politiken överens. Svenska folket kan konstatera att Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att öka utsläppen.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga var om den här budgeten kommer att visa om vi ökar eller minskar utsläppen. Det har naturligtvis bäring på även de klimatanpassningar vi måste göra.

Jag kanske ska påminna statsrådet om att expertrådet, som den förra regeringen tillsatte, redan har lämnat goda budskap om vad en regering behöver göra i klimatanpassningsfrågorna. Vad är statsrådets plan efter ett år, efter den här sommaren, efter alla de katastrofer vi ändå har sett inom Sveriges gränser?

Vad är planen? Kommer man i den här budgeten att se till att Sverige minskar sina utsläpp, eller blir det som det här året, nämligen att ministern väljer att öka utsläppen?

(Applåder)

Fru talman! Jag inledde med att säga att man ska leva som man lär; det är en förtroendefråga. Ju fler vetenskapliga rapporter vi får om alltmer alarmerande besked om vilken effekt den globala uppvärmningen har för vår planet, desto mer övertygad blir åtminstone jag om att vi måste öka takten för att minska utsläppen. Det extremväder vi har sett i Sverige och runt om i världen visar detta med all tydlighet.

Då kanske det inte riktigt duger när statsministern i regeringsförklaringen säger att statsråden har gjort ett bra jobb. Det duger inte riktigt när Sveriges klimat- och miljöminister samtidigt ser till att Sverige ökar sina utsläpp.

Vad är statsrådets plan? När kommer den uppdaterade strategin för klimatanpassningen? Kommer vi i årets budget att se en minskning eller återigen en ökning av utsläppen?

Fru talman! Jag tror att klimatet förtjänar att vi skriker högt. I juli i år var medeltemperaturen den varmaste som världen någonsin har upplevt, och samtidigt var det även rekordhöga temperaturer på många håll i världshaven. I Frankrike stängdes kärnkraftverk för att vattnet som kyler reaktorerna inte skulle bli för varmt. I Kanada brann över tio miljoner hektar skog - det är den högsta siffran någonsin. I Italien, Algeriet och Grekland har bränder rasat. Människor har förlorat livet och många har evakuerats. I Slovenien rasade broar och vägar till följd av översvämning. I USA, i delstaterna Vermont och New York, rådde undantagstillstånd på grund av skyfall och översvämningar. I Peking blev det regnrekord med flera döda i skyfallen. I Norge kollapsade en damm vid ett kraftverk, och jordskred drog med flera hus i översvämningarna. Detta är bara något av det som har hänt runt om i världen i år där vi ser klimatförändringar.

Fru talman! Sverige är inget undantag. Först var det värme, kraftigt regn och snabb snösmältning som drabbade Småland och som fick Torne älv att svämma över och torkan i maj och juni som drabbade jordbruket på många ställen i Sverige där man fick mycket sämre skördar. Sedan kom Hans, och skyfall drabbade min hemby Åre liksom Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet, till stora kostnader för samhället. Västmanlands jordbrukare har drabbats av allt: torkan, översvämningar - inte minst i Sala - och nu den afrikanska svinpesten. Vanligt folk drabbas när källaren står i vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer. Det är så mycket vi måste göra för att vår infrastruktur, vår försörjningsförmåga, våra hem och våra samhällen ska klara av de klimatförändringar som sker. Det är så mycket som måste göras för ett tryggare och säkrare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Den 16 november skickade regeringen ett pressmeddelande om att den hade lämnat in Sveriges första rapport om klimatanpassning till FN:s klimatkommission. Pressmeddelandet finns kvar på regeringens hemsida, och där kan man läsa följande: "Vi behöver få ner våra växthusgasutsläpp och fasa ut fossila bränslen. Samtidigt behöver vi också öka vår förmåga att anpassa oss och minska risken för att våra samhällen och ekosystem blir ännu mer sårbara, fortsätter Romina Pourmokhtari."

Fru talman! Jag säger dock: Talk the talk, walk the walk - man måste också leva som man lär.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten har nu haft många repliker på sig att svara på varför oppositionen inte får delta i livsmedelsstrategin 2.0, som ska gå från strategi till action eller vad det nu var han sa. Varför utesluts stora delar av Sveriges riksdag från att delta i detta? Det har han inte kunnat svara på. Jag tror att strategier som denna alltid mår mycket bättre när man vet att de håller vid regeringsskiften.

Jag ska svara på vad jag hör när jag är ute. Folk lyfter inte fram livsmedelsstrategin, utan man har tagit upp torkan och vilka problem man hade då. Det är vad svenska bönder vill prata om. De vill även prata om invasionen av Ukraina som skapade höga priser på el, drivmedel, gödsel och foder eftersom vi i Sverige inte kunde ta hand om detta själva. Detta talar svenska bönder om med mig, med oro.

Precis som den moderata ledamoten tidigare tog upp vill de heller inte ha stöd, utan de vill helt enkelt ha en ekonomi så att de klarar sig själva.

På grund av inflationen vet vi att människor inte har ekonomi att handla mat på samma sätt som innan. Jag blir därför väldigt orolig för hur det ska gå för svenskt jordbruk. I den ekonomiska situation som råder prioriteras inte vanligt folk. Inte heller prioriteras skolorna så att de kan upphandla den här maten som skolmat. Vi stöttar alltså inte svenska bönder på detta sätt. Det gör mig orolig.

Fru talman! Socialdemokraterna vill se en livsmedelsproduktion som fungerar i hela Sverige. Vi vill se forskning och utveckling som leder till nya produkter som också kan exporteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

(Applåder)

Fru talman! Precis som ledamoten säger jobbar vi socialdemokrater på ett lite annorlunda sätt genom att vi till och med tar med ledamoten i frågeställningen och tänker att han, med flera, kanske också kan bidra.

Vi jobbar över partigränserna för att vi tycker att livsmedel och livsmedelsproduktion - hela kedjan - är så viktigt. Vi tycker att det är viktigt eftersom det skapar jobb i hela Sverige och på Sveriges landsbygder. Vi tycker att det är viktigt på grund av att vi behöver den typen av försörjningsförmåga i Sverige. Många delar här är både jobbskapande och matskapande, och det tycker vi är otroligt viktigt. Därför tyckte vi också att det var lika viktigt att se till att samtliga partier fick vara med. Vi tror nämligen att om man lyssnar på flera kan det bli bättre.

Jag vill påminna ledamoten om att som ledamoten sa antogs livsmedelsstrategin 2017, och i dag har vi ju många gånger nämnt i debatten vad som hände 2018: torkan. De beräknade kostnaderna för Sveriges lantbrukare var 6-10 miljarder. Det är också därför vi socialdemokrater står här i dag och undrar vad regeringen tänker göra åt torkan. I pressmeddelandet som vi har läst står det bara att man tänker bevaka situationen. Det står inget om åtgärder till svenskt jordbruk - däremot står det lite om åtgärder till svenskt skogsbruk.

I historien om livsmedelsstrategin som gällde från jord ända till export får man nog också se till vad som skedde under tiden när verkligheten nöp oss. Torkan nu borde man hela tiden ha jobbat för att förbereda landet på. Klimatanpassningsstrategin och annat som vi tog fram skulle ha hjälpt.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 19.

Vad vi väljer att lägga på tallriken kan skilja sig åt, men gemensamt för oss alla är att vi är beroende av mat och vatten för att överleva. Därför känns denna debatt oerhört viktig just nu, inte minst i det tuffa ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Barnfamiljer, pensionärer och ensamstående pressas just nu på ett sätt som vi inte har sett på decennier. Maten är rekorddyr, priserna fortsätter att öka och vi befinner oss i en situation där allt fler människor vänder på varje krona för att få sin privatekonomi att gå ihop.

Detta märks inte minst på våra svenska skolor. Kommunstyrelsens ordförande i Kalmar kommun berättar att skolbarnen äter mer på måndagar och fredagar, och det är inte bara han som säger det. Han säger också att matkonsumtionen ökade med 38 ton första kvartalet 2023 jämfört med första kvartalet 2022. En ökning med 38 ton på ett kvartal - ta in den siffran!

Visst kan barnen äta gröt varje dag, så som föreslagits i debatten, när regeringens budgetprioriteringar inte riktas mot skola, vård och omsorg eller vanligt folk utan i stället mot skattesänkningar för höginkomsttagare.

I det här läget uppmanar finansministern till att man ska välja det billigaste alternativet på butikshyllorna, vilket tyvärr oftast inte är det svenska. Den försämrande köpkraften bland konsumenter i kombination med ökade priser påverkar livsmedelsproducenternas lönsamhet. Den yttersta risken här är konkurs, vilket är en tragedi inte bara för den enskilda företagaren utan också för vårt lands försörjningsförmåga.

Samtidigt visar Rysslands invasion av Ukraina på vikten av höjd beredskap i vårt land, inte minst när det kommer till livsmedel och vatten. Sverige ska i alla lägen kunna försörja sina invånare med mat och rent vatten, och därför behöver vi se mer svenskt på tallrikarna och i glasen, inte mindre.

Fru talman! Att det går åt mer pengar i mataffären har vi alla märkt, men det har inte bara blivit dyrare att köpa mat utan också att producera den. Våra svenska livsmedelsproducenter har drabbats av stora kostnadsökningar sedan kriget i Ukraina inleddes. Vi ser detta när det kommer till insatsvaror som gödsel, foder, el och drivmedel, och nu svajar det även för den biogas som svenska bönder producerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Ett annat hot som har stor inverkan på våra lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen är klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Det är en verklighet vi lever i här och nu. Vi minns alla den heta, extrema sommaren 2018 och skogsbränderna som härjade, problemen med skördarna och bevattningsförbuden. Långtidsprognoserna pekar nu på att vi står inför en likadan sommar med höga temperaturer och alldeles för lite nederbörd.

Vi socialdemokrater har efterfrågat en handlingsplan från regeringens sida gällande på vilket sätt man ämnar hantera effekten av kommande värmeböljor. Det är oerhört viktigt att ha en plan, så att man står rustad inför den möjliga extremvärme och torka som redan drabbat delar av Sverige. Jag vill också påminna kammaren om att det inte bara är landsdelarna söder om Mälardalen som torkan och värmen redan har drabbat, utan att det även gäller andra ställen längre norrut.

Fru talman! Vi behöver kraftsamla för att våra svenska livsmedelsproducenter ska klara sig genom det här ansträngda läget och på sikt kunna stärka sin konkurrenskraft. Ett sätt att öka den robustheten och den inhemska produktionen av livsmedel är den svenska livsmedelsstrategin. När den antogs 2017 fanns en bred samsyn i Sveriges riksdag. I den översyn som nu genomförs verkar det inte finnas något intresse från regeringens sida av att bjuda in oppositionen till gemensamma samtal. Det är beklagligt eftersom det är bra med en bred, gemensam politik så att strategin håller över tid och även när vi nu snart ser ett regeringsskifte.

Ledamöterna från de nuvarande regeringspartierna tyckte att detta var väldigt viktigt innan valet, men sedan kom valet och då bytte man även i det här fallet tydligen åsikt. Vi socialdemokrater står fast vid att det är viktigt för att komma framåt på vägen att samtal förs över partigränser, precis som vi gjorde med den dåvarande oppositionen när vi tog fram Sveriges första livsmedelsstrategi.

Fru talman! Mycket av det jag tagit upp i mitt anförande rör utmaningar och problem, vilket kanske inte är så konstigt eftersom vi befinner oss i ett kritiskt läge. Det handlar om den heta, torra sommaren, krigen i vårt närområde, uppbyggnaden av vår beredskap, beroendet vi har av länder vi inte borde vara beroende av för insatsvaror och inte minst vanligt folks ekonomi. Men vi ska inte glömma bort att det också finns väldigt stora möjligheter.

Livsmedelsproduktionen i Sverige har alla förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Den skapar jobb på landsbygden, och det produceras mat av bra kvalitet med höga miljö- och djurskyddskrav. Det finns en enorm vilja och ett enormt engagemang bland våra svenska livsmedelsproducenter, oavsett om det rör sig om grisbönder, spannmålsodlare, getosttillverkare eller algodlare. Vi har också en mycket bra och kunnig livsmedelsindustri som gärna vill utveckla sina verksamheter efter marknadens önskemål.

I fjol hade jag förmånen att inviga Sveriges första proteinfabrik i Bjuv, som ska erbjuda helsvenska proteiner från baljväxter som vuxit, förädlats och packats i Sverige. Alla ärtor ska med, inte sorteras bort! I måndags besökte jag med flera Ogesta gård, som är en av Sveriges största gårdar och som jobbar strategiskt med klimatanpassning i sitt utsatta läge med återkommande torka. Vi ser också vattenbruket växa fram, ofta i synergi med annan matproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det finns med andra ord en enorm potential i den svenska livsmedelskedjan med framtidens livsmedel och produktion, hållbarhet, jobbskapande och konkurrenskraft från jord till bord och till export.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan upprepa att en fråga gällde livsmedelsstrategin och deltagande från resterande partier, vilket säkert går ganska snabbt att svara på. Jag ställde också en fråga om lönsamheten, som ledamoten började svara på. Det visade sig att den hade ökat i och med livsmedelsstrategin.

I ett tidigare replikskifte tog Kristdemokraterna upp frågan om ekologiskt jordbruk, och där blir jag förvånad. Varenda gång Kristdemokraterna tar upp den frågan är det som att man inte vill se mer ekologiskt, men då undrar jag varför följande ligger på Kristdemokraternas hemsida: "Det ekologiska lantbruket spelar en viktig roll för att utveckla nya hållbara brukningsmetoder. Kristdemokraterna är positiva till att den ekologiska odlingen ökar och att nya ekologiska metoder kan anammas inom det konventionella lantbruket."

Ändå står ledamoten nästan alltid här och säger något annat. Vad är Kristdemokraternas syn på det ekologiska jordbruket? Är det vad vi alla kan läsa på Kristdemokraternas hemsida, eller är det vad ledamoten Magnus Oscarsson hänvisar till i sina egna uttalanden?

Jag tror att ledamoten måste förstå att regeringen nu har styrt i åtta månader. Man kan inte längre skylla allting på den förra regeringen, utan saker och ting måste hända i sommar med tanke på extremvärme och torka. Detta måste den här regeringen nu ta ansvar för. Ursprungsmärkningen måste den här regeringen nu ta ansvar för. När det gäller livsmedelsstrategin vill man tydligen inte involvera några fler, så det får man också ta ansvar för.

Nu är det dags att sluta att inte ta ansvar. Nu är det dags att steppa upp, ledamoten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten. Det är lite av tomma tunnor skramlar mest. Men vi kan väl gå in lite på de tomma tunnorna, som ledamoten lyfte fram i sitt anförande.

Jag skulle vilja börja med ursprungsmärkningen. Den förra landsbygdsministern skickade en ansökan till EU så att vi skulle kunna ursprungsmärka på restauranger redan nu. Den nuvarande kristdemokratiska landsbygdsministern drog direkt tillbaka den ansökan när han tillträdde. Det är otroligt märkligt. Varför gjorde man det? Då hävdade man att det var för att EU skulle genomföra gemensamma regler. Ministern har flera gånger i den här kammaren svarat på interpellationer från mig och sagt att detta kommer. Men ingenting kommer ju. Hur prioriterar ordförandeskapet, där Kristdemokraternas landsbygdsminister leder rådet, den här frågan?

Jag skulle också vilja säga något om livsmedelsstrategin. Jag tycker att det är jättebra att den uppdateras. Jag har mött ledamoten många gånger i den här kammaren när han har förklarat för mig hur viktigt det är att vi gör det gemensamt. Det är viktigt, för när regeringsskiftet kommer ska detta hålla. Ledamoten har också sagt att detta egentligen inte är något mer än en liten lätt revidering och att vi därför inte behöver ta fram detta tillsammans. Det motsäger sig självt.

Ledamoten vet också mycket väl att den utvärdering som gjordes av den förra livsmedelsstrategin före pandemin visade att lönsamheten hade ökat i alla led. Trots det är jag helt inne på att vi ska ha en uppdaterad livsmedelsstrategi.

Vad gäller torkan och den extremvärme som väntar i sommar har jag läst att regeringen följer läget noga, men jag ser inga åtgärder.

(Applåder)

Fru talman! Inte heller jag har sett vad regeringen har kommit med i dag, men det stod i pressmeddelandet att man skulle presentera en lägesbild. Det låter alltså inte som att det kommer så mycket åtgärder. Men man kanske ska ha lite större förtroende och hoppas på att det presenteras en och annan åtgärd och inte bara en lägesbild, som jag tror är väl känd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Ledamoten sa också i sitt anförande att man i offentlig upphandling måste tänka svenskt. Jag delar verkligen den åsikten. Vi socialdemokrater har till exempel drivit på för att det i samband med upphandling ska vara lättare att välja att handla svenskt. Vi har också drivit på för ursprungsmärkning av kött, vilket regeringen tyvärr tog bort.

Min fråga handlar dock inte om det. När man pratar med kommunstyrelsens ordförande i Kalmar kommun får man veta att de har tittat på hur mycket mer mat som har konsumerats under ett kvartal 2023 jämfört med samma kvartal 2022. Det är ungefär samma antal elever, men matkonsumtionen har ökat med 38 ton. Det beror naturligtvis på att alla inte får den gröt på morgnarna som vi hör om i debatten, vilket beror på att det för många faktiskt ser väldigt svårt ut ekonomiskt. Eleverna äter då mycket mer skolmat.

John Widegren ingår i underlaget till en regering som inte riktigt satsar på kommuner och regioner just nu. Den ekonomin ser inte så bra ut. Min fråga är: Hur ska kommunerna ha råd att handla det som både Widegren och jag vill, nämligen svenskt till skolmaten?

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande! Det fanns mycket i det som jag håller med om, till exempel att vi måste tänka långsiktigt när det gäller svensk primärproduktion.

Det förändrar dock inte den situation vi har just nu. Långtidsprognosen har ett bra tag talat om att vi står inför en sommar med extremvärme - med hetta. Vi socialdemokrater gick i förra veckan ut med några förslag till regeringen om hur man borde tänka, för även om man ska tänka långsiktigt är det knastertorrt i markerna här och nu. Vi kan ju dansa en regndans, men det verkar inte hända någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Den förra torkan i Sverige, 2018, kostade enligt beräkningar svenskt jordbruk 6-10 miljarder, och man har knappt återhämtat sig sedan dess. Ledamoten pratade om att det måste göras saker här och nu, men en av mina frågor till ledamoten är just vad regeringen gör. Än så länge har i alla fall inte jag hört någonting, utan regeringen har sagt att kommunerna ska öka sin beredskap när det gäller äldrevården. Vi vet ju att både bränder och torka kan slå hårt mot skogs- och jordbruk.

Min andra fråga, kopplat till beredskap i sommar, rör vattentillgången. För att få ta vatten ur sjöar och vattendrag att bevattna grödor med krävs det en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen eller ett tillstånd från mark- och miljödomstolen. Därför vill jag passa på att fråga ledamoten om regeringen har någon plan för hur dessa processer ska kunna påskyndas i ett läge där allt fler lantbrukare kommer att bli beroende av utökad bevattning.

Herr talman! Sveriges stora företag skrev en debattartikel i dag om just svenska investeringar och hur mycket de är på tårna och vill bidra.

I den intervju i Svenska Dagbladet som jag nämnde sa statsministern att Sverigedemokraterna och Moderaterna tycker olika i några frågor och att klimatet är en. Han såg framför sig att samarbeta med andra partier när det gäller klimatpolitiken.

Statsministern sa så här: Den stora skillnaden är att Sverigedemokraterna över huvud taget inte är med på klimatmålen. De ställer sig bredvid den övergripande målsättningen, och det gör verkligen inte vi.

Ulf Kristersson sa att detta inte är någon liten fråga för honom. Det är ju verkligen inte en liten fråga, utan det är en av vår tids stora ödesfrågor.

Min fråga till ledamoten är: Hur tänker Moderaterna agera? Är det som finansministern sa om klimatmålen efter valet, alltså "Når vi dem inte så når vi dem inte"? Statsministern lovade före valet att klimatpolitiken var för viktig och att han ville söka samarbete med andra partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! Jag har ibland lite svårt att veta vad Moderaterna vill. Ledamoten skrev efter valet en debattartikel som var ungefär som hennes första anförande här och handlade om att Sverige borde använda sina resurser till att investera i klimatprojekt i andra länder och därigenom åstadkomma större utsläppsminskningar än på ett nationellt plan.

Detta sa även Jimmie Åkesson före valet. Han sa att en insats som på riktigt hade gjort nytta hade varit att ta hela Sveriges klimatbudget, skicka den till Kina och säga att de måste minska utsläppen med pengarna.

Ledamotens partiordförande, tillika statsministern, hävdade dock före valet i en intervju i Svenska Dagbladet att han inte håller med Jimmie Åkesson. Ulf Kristersson sa att han tycker att det som Sverige gör har stor betydelse. Han hade svårt att se motsättningen i att Sverige, som förvisso är en liten del av världen, drar sitt strå till stacken på sin plätt på jorden och är ett föredöme i världen.

Vad är då Moderaternas klimatpolitik? Är det ledamotens eller statsministerns?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Fru talman! Ibland är det lite förvirrande när samma parti pratar så olika språk när det gäller samma fråga. Men jag tackar för detta besked från Martin Kinnunen och hoppas att det är det som gäller just nu i alla fall.

Jag ställde en fråga som Martin Kinnunen kanske kan svara på bättre än vad statsrådet kan, nämligen frågan om det som ligger i statsrådets skrivbordslåda. Två bra utredningar har gjorts för att snabba på för industrins omställning och för att vi ska kunna bygga ut energiproduktionen i snabbare takt. Dessa utredningar har remitterats och är klara. Vissa av förslagen går att lägga fram direkt för att industrin verkligen efterfrågar dem. Det är femte gången i denna debatt som jag ställer frågan. Kanske Martin Kinnunen har ett bättre svar, eftersom jag inte verkar kunna få svar från statsrådet.

Fru talman! Här i Sveriges riksdag har en stor majoritet i god demokratisk ordning fattat beslut om Sveriges klimatmål. Ett av dem är etappmålen för inrikes transporter, där utsläppen ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Transporter och även industrin står för en stor del av Sveriges utsläpp. Industrin som ställer om ropar högt efter mer energi och att det ska gå snabbt, vilket gör att de ropar efter vindkraft.

Samtidigt hör vi den sverigedemokratiska ledningen säga nej till all ny vindkraft. Den säger även att de befintliga vindkraftverken ska monteras ned.

Mina frågor till ledamoten är: Hur tänker Sverigedemokraterna att klimatmålen ska nås om industrin inte snabbt får tillgång till mer el så att det finns förutsättningar att ställa om? Och hur tänker Sverigedemokraterna agera för att nå delmålet om en utsläppsminskning i transportsektorn till 2030?

Fru talman! Jag kan inte förstå varför det är så svårt att prata om dessa utredningar och remissvar som finns och som kan se till att vi bygger ut mer och får till mer energi och en industri som växer. Varför är det så svårt att svara på den frågan? Nu har jag ställt den fyra gånger.

Varför jag sa förnybar el är för att industrin skriker efter det. De vill ha den nu. Och då är det vindkraft de vill ha. Det var därför som jag pratade om förnybar el. Industrin vill ha den snabbt på plats.

Sedan vet naturligtvis Romina Pourmokhtari att vi står bakom den energiöverenskommelse som vi tillsammans slöt en gång i tiden, det vill säga att man faktiskt kan bygga ut kärnkraften på de platser där den redan har funnits. Det har vi inte haft någon annan åsikt om. Det är verkligen en icke-fråga. Frågan är: Hur tänker Romina Pourmokhtari se till att vi faktiskt får mer energi? Det räcker inte med retorik.

Fru talman! Jag skulle snabbt vilja slänga tillbaka att statsrådet gärna får svara på mina två frågor som hon inte svarade på, nämligen frågorna om Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen som är färdigremitterade och ligger klara i statsrådets byrålåda. När kommer förslag gällande dessa utredningar till Sveriges riksdag? Dessa utredningar kan faktiskt på riktigt se till att vi får fart på utbyggnaden av mer el.

Det är riktigt att vi gjorde en kontrollstation för att se över reduktionsplikten. Vi mildrade också kostnaderna genom en skattesänkning vid pump. Men detta var tillfälliga åtgärder. Och det är ingenting som diskuteras nu i regeringen och i regeringsunderlaget, det vill säga om reduktionsplikten ska vara på noll procent, som Sverigedemokraterna driver och med flaggan i topp hoppas vinna. Eller hur stor ska reduktionsplikten vara? Detta svar väntar vi alla på, statsrådet.