Anna-Caren Sätherberg (S) om Livsmedelspolitik

Fru talman! Vi ska i dag debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande 18 Livsmedelspolitik. Då känner jag direkt att jag vill lyfta fram frågan om kammarens utsmyckning. I blomvasen bredvid mig här finns det jättefina blommor. Men det finns också ett antal strån, sandlosta. Det är ett av våra största problemogräs i svenskt jordbruk och är skördenedsättande. Det minskar helt enkelt livsmedelsproduktionen i Sverige. Det var en parentes, men jag kunde inte låta bli att lägga märke till det.

Fru talman! När man talar om livsmedelspolitik och livsmedelsproduktion kommer man ganska snabbt att tänka på det väder som vi har. Många tycker att det är fantastiskt med solsken och varma dagar med möjlighet till bad och annat. Men svenska jordbrukare befinner sig just nu i en extremt svår situation. Inte bara för våra jordbrukare utan även för våra betesdjur - gräsätare - börjar detta mer och mer likna sommaren 2018. År 2018 satte sina spår för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion under väldigt lång tid. En del av jordbrukarna har inte repat sig än, och detta är fem år sedan. Och nu ser vi att vi är på väg in i en liknande situation. Vissa lantbrukare säger att det redan är värre än 2018.

Gräset har på många håll i Sverige nu skördats för första gången, alltså vinterfodret till våra livsmedelsproducerande djur, och skörden har varit extremt dålig. På vissa håll har skörden varit ned mot 25 procent av normal skörd.

Vad händer då, frågar sig vän av ordning. Ja, om man inte har foder till vintern får man se till att minska antalet djur. Och vi har redan fått signaler om att slaktköerna på våra slakterier börja växa. Det kan många gånger innebära att jordbrukare får skicka djur till slakt som inte är slaktmogna, inte färdiga för att vara livsmedelsproducerande, helt enkelt. Detta ger också ett sämre pris till bonden. Vi ser också att handeln reagerar i detta läge och ser att det finns slaktköer. Det gör att man trycker ned priserna, och priset till bonden blir då lägre.

I takt med stigande räntor får jordbrukarna kanske också sämre betalt för sina slaktdjur. Samtidigt har jordbrukarna under detta år, 2023, stoppat in värden långt över vad de normalt stoppar in i produktionen. Gödselmedlen har varit väldigt dyra, bränslena har varit dyra och utsädena har haft ett högre pris. Det blåser alltså upp till lite grann av en perfekt storm för svenskt jordbruk som ska producera livsmedlen i detta land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det är inte utan att man känner en stor oro och en stor klump i magen. Jag är själv lantbrukare med betesdjur och känner av detta och försöker samla vinterfoder till mina djur. Men jag ser också hur kollegor i branschen på riktigt mår väldigt dåligt just nu.

Då börjar vissa höja rösten och tala om krisstöd till jordbruket. Och då står vi där igen - krisstöd till svenskt jordbruk. Vi har så många gånger pratat om krisstöd. Men vi måste vända denna utveckling så att svenskt jordbruk i stället känner att man kan ta ett sämre år med jämna mellanrum utan att politiken skjuter till krisstöd.

Då finns det ett antal saker som vi behöver genomföra och som denna regering har börjat att genomföra. Jag nämnde tidigare slakten, och vi har då till exempel köttkontrollavgifterna. Där ligger vi fortfarande fel jämfört med våra konkurrerande länder. Det behöver vi komma till rätta med. Vi behöver också komma till rätta med det som vi alltid brukar prata om i våra debatter här, alltså regelkrångel, administration, myndigheternas arbete kontra våra livsmedelsproducerande företag.

Det finns ett antal saker som behöver rättas till, men det har också redan nu tillsatts ett antal utredningar. Det handlar om konkurrenskraft i förhållande till vår djurvälfärd och miljötillstånden för livsmedelsföretag. Och regeringen håller just nu på med ett stort arbete kopplat till livsmedelsstrategin - en uppdatering av den strategi som vi alla här har varit väldigt överens om men som egentligen inte har uppfyllt sitt syfte genom att vi har ökat produktionen.

Nu försöker man få fram en livsmedelsstrategi 2.0, och den ska ta sin utgångspunkt ute hos den enskilda lantbrukaren. Det är ju där det börjar. Får vi inte en ökad produktion ute hos den enskilda lantbrukaren kan vi inte heller uppfylla livsmedelsstrategins mål, och dem är vi nog alla här som sagt överens om. Vi behöver nämligen producera mer mat. Vi brukar säga att ungefär 50 procent av svensk mat är importerad. I år kommer den siffran förmodligen att höjas ganska betänkligt om denna torka fortsätter. Som läget ser ut just nu kan vi nog på spannmålssidan se minskningar av skörden på i alla fall 30 procent rakt över. Men om denna torka fortsätter är vi snart nere på halv skörd.

Vi behöver såklart göra ytterligare ett antal saker, och vi behöver skicka signaler från det offentliga ut till svenskt jordbruk om att vi tycker att det är viktigt med svensk mat och svenskt jordbruk, till exempel när det kommer till frågan om offentlig upphandling. Det är en ganska låg procent av den offentligt upphandlade mat som konsumeras i Sverige som är svensk. Det ligger någonstans runt 10 procent av den konsumerade maten. Men det är en otroligt viktig signal att vi från det offentliga visar att gamla och unga - de som faktiskt äter den upphandlade maten och inte kan välja - får äta av den bästa maten, och den bästa maten är, som vi vet, producerad i Sverige. Maten som är producerad i Sverige har en miljö- och klimatpåverkan som är bland de lägsta i världen, och antibiotikaanvändningen vid produktionen av mat är också bland de lägsta i världen. Vi behöver upphandla mer svenskt. Det gör också att vi får en helt annan säkerhet när det kommer till beredskap, försörjningstrygghet och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Maten kommer därför att bli världspolitik de kommande åren. Förslagen i Farm to Fork, EU:s livsmedelsstrategi, kommer i grunden att leda till en minskad livsmedelsproduktion. Trender som finns i vissa europeiska länder just nu - till exempel i Tyskland, där man ställer om en del - kommer kanske att leda till en minskad livsmedelsproduktion, vilket kommer att leda till en mindre export. I Nederländerna och i Danmark börjar man föra diskussioner om att minska exporten av livsmedel. Detta är stora exportörer av livsmedel. Och när dessa länder börjar minska sin export, samtidigt som vi har Putins orättfärdiga angreppskrig i Ukraina, börjar det bli oroligt i fråga om maten.

På samma sätt är det när vi ser torra somrar gång på gång, även runt om i världen, det vill säga att produktionen av mat kommer att minska. Det kommer också att leda till att maten blir dyrare. Detta tror jag är otroligt viktigt att ha med sig i denna diskussion, alltså att maten inte kommer att vara billig utan att den kommer att bli dyrare, särskilt om man ska ha bra mat.

Fru talman! I detta läge finns det, om vi inte ska hoppa på tanken om krisstöd direkt, ett antal saker som behöver göras. Vi behöver ta bort alla begränsningar som är koppade till CAP, så att vi kan skörda så mycket som möjligt och även på ytor som vi normalt inte skulle skörda utan har tagit ur produktion. Vi behöver göra det möjligt för bönder i våra kommuner att skörda på ytor som normalt inte skördas.

Jag såg i går att Linköpings kommun var ett gott föredöme när man gick ut och sa till bönderna: Var så goda, ni får skörda gräs och foder på dessa ytor som normalt inte är jordbruksytor. Vi behöver se till att frågan om vatten - möjligheten att i sådana här lägen ta vatten - inte är så svår som den är i dag.

Det finns alltså ett antal olika saker vi behöver lyfta nu, för läget är akut. Nu behöver vi rädda årets livsmedelsproduktion. Men livsmedelsstrategin 2.0 ska leda till att vi räddar även framtidens livsmedelsproduktion i Sverige - och ökar den.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och önskar en god och trevlig sommar till såväl talmannen och hela talmanspresidiet som alla anställda - och framför allt till mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Socialdemokraterna för frågorna.

Som det inleddes med tror jag att vi är överens om många delar här. Vi ser liknande problem och problembilder, och jag tror också att vi ser ganska liknande lösningar på många av dem.

Det jag tycker är en stor skillnad mot 2018 är att det har funnits en lite bättre beredskap i branschen. Vi har redan sett hur man är igång och hittar lösningar i form av att flytta foder och så vidare. Ibland finns det en del oro gällande det foder man eventuellt kommer att importera i detta läge, för det gör att vi bland annat får in den typ av problemogräs jag nämnde tidigare.

Frågan ställdes vad regeringen gör. Jag vet att det i dag har varit en pressträff med landsbygdsministern och ministern för civilt försvar gällande åtgärder med anledning av torkan. Jag har själv inte bevittnat den och vad som eventuellt har kommit fram där - det får jag väl läsa i efterhand - så jag vet inte exakt vad regeringen planerar just nu.

Det jag vet är att det genom Jordbruksverket redan har satts igång uppdrag gällande att kunna skörda trädor även i kompensationsstödsområden, liksom i kantzoner - olika typer av miljöytor, helt enkelt. Det handlar om att kunna rädda det gräs som eventuellt fortfarande finns och inte är nedbränt.

Vattenfrågan tycker jag också är jätteviktig. Vi vet att det är krångligt, och det såg vi egentligen redan 2018. Vi har ganska god tillgång på färskvatten som vi skulle kunna använda i livsmedelsproduktionen, särskilt i förhållande till andra länder, men det finns fortfarande en hel del hinder för att använda det. Jag vet som sagt inte om regeringen har presenterat något kring det i dag, men där måste vi hitta lösningar som gör att det går snabbt. Det kanske bara ska behövas en enkel anmälan till en myndighet, så att det inte blir ett administrativt elände som drar ut på tiden när vattnet behöver användas.

Fru talman! Vi hade behövt långt mycket mer talartid, känner jag!

Jag hoppas också att det kommer åtgärder snabbt. Jag hade själv möte med statssekreteraren i går, så jag hoppas att det är åtgärder på gång. Jag vet dock att det är vissa saker som redan är i görningen via Jordbruksverket och så vidare.

Upphandlingen av mat tycker vi fortsatt är en mycket viktig fråga. Både jag och ledamoten Magnus Oscarsson har tjatat om den frågan i vår hemkommun; jag tycker nästan synd om de tjänstemän i Ödeshögs kommun som har fått jobba med mig och Magnus som kommunpolitiker. Där är vi riktiga föregångare och har varit det under lång tid, så vi har egentligen aldrig riktigt förstått de hinder som ska ha funnits för att upphandla mer lokalt och närproducerat. Vi har nämligen gjort det i 15 års tid eller något liknande - jag tittar frågande på Magnus Oscarsson.

Jag tror att vi är ganska många som delar åsikt i frågan om ursprungsmärkningen av kött. Jag tycker fortfarande inte att jag har fått ett riktigt klart svar på varför vi inte körde vidare, men vi väntar ju på någon form av EU-utfall där.

När det gäller budgetfrågan och pengar till kommunerna får ju motfrågan bli hur mycket mer pengar till kommunerna som Socialdemokraterna hade i sitt vårbudgetförslag. Det var väldigt lite, tror jag.

Jag är också bekymrad över att matkonsumtionen i skolorna ökar ganska ordentligt. Det är en väldigt oroande situation. Den största ekonomiska svårigheten är ändå fortsatt inflationen, och den behöver vi pressa ned. Det måste vara vår huvuduppgift när det kommer till ekonomin, för det är först när vi har lyckats motarbeta inflationen på ett effektivt sätt som vi kan börja göra satsningar igen. Det utrymmet finns just nu inte i budgeten.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Det här är jätteintressanta frågor som vi skulle behöva långt mycket mer tid till. Jag lägger gärna ut texten kring vad som krävs för framtiden.

Svenskt jordbruk och skogsbruk släpper ju ut en del, men det finns heller inga branscher som binder så mycket som våra jordbrukare och skogsbrukare gör. För att de ska kunna fortsätta att göra det krävs god lönsamhet, vilket har saknats i svenskt jordbruk under en längre tid. Jag brukar ofta återkomma till detta: Svenska bönders produktionsresultat är bland världens bästa både när det gäller odling och när det gäller djurproduktion, men lönsamheten är bland de sämsta.

Vi har ett systemfel någonstans. Det beror inte på den här regeringen eller på den förra regeringen - lite mer beror det förresten på den förra regeringen, såklart. Det beror inte på någon av ett antal regeringar under en lång tid, för detta - att det inte ska gå att tjäna pengar i svensk livsmedelsproduktion - kanske är ett systemfel som har byggts upp i 30, 40 eller 50 år.

Vissa kan tycka att det är bra att vi petar ut solceller på åkermark och producerar energi. Andra tycker inte att det är lika bra. Min första tanke är: Hur kan det vara så otroligt mycket mer lönsamt att bedriva solcellsproduktion på bra åkerjordar än att producera mat? Det är jättekonstigt. Det beror såklart på att vi har pressat jordbruket och haft en kraftig storleksrationalisering, som jag i mångt och mycket tycker är bra.

De långsiktiga reglerna ska nu inrymmas i livsmedelsstrategin 2.0. En väldigt stor mängd organisationer - jag tror att det är 60 eller 70 stycken - har spelat in förslag till livsmedelsstrategin. Detta ska börja bearbetas under hösten, och sedan ska regeringen komma med färdiga förslag. De eventuella lagförslag som krävs för att man ska kunna göra förändringar kommer ju att dyka upp här.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och diskussionen.

Emma Nohrén talade om att bruka andra grödor, ändra vår djurhållning och så vidare. Jag är helt övertygad om att branschen kommer att se till att göra detta om det behövs. Jag tror att branschen vet väldigt väl vad som fungerar.

Jag kommer tillbaka till frågan om storleksrationalisering. Jag vet till exempel att Socialdemokraterna, kanske förra veckan, var ute på ett gårdsbesök och träffade ett väldigt stort jordbruksföretag. Det är de som skapar omställningsmöjligheterna, för det är de som kan hitta lönsamhet i att göra det. Det är till syvende och sist så att det behövs lönsamhet för att man ska våga göra dessa delar.

Man har hittat smarta system för till exempel bevattning och klimatanpassning. Jag tror att man har en biogasanläggning som man använder. Man är ett stort jordbruksföretag. Dessa möjligheter finns för de stora.

Emma Nohrén var inne på att ekologiskt klarade sig bättre än konventionellt under 2018. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag är djurbonde och konventionell, och jag klarade mig också väldigt bra. Det handlade nog mer om de gårdar som hade djur och så vidare. Vi ser att dessa gårdar ganska ofta har en högre mullhalt i sina jordar. Ett år som detta har man sett väldigt stor skillnad; jag har sett det tydligt när jag har skördat gräs hemma på markerna. Lerjordarna - de goda jordarna - klarar sig förhållandevis bra ändå, men de jordar som har fått mer naturgödsel har också en högre mullhalt och klarar sig väldigt bra.

Det är detta vi måste jobba med, och då ska vi inte minska vår animalieproduktion utan snarare öka den. Jag tror att detta är lösningen på många av de framtida problemen. Växtodlingen har vi där vi har den. En ökad animalieproduktion kommer att innebära bra saker för klimatet. Vi kan ha mer naturbetesmarker, som binder mer koldioxid. Vi kan också höja mullhalten i åkerjordarna.

Detta var några förslag.