Fru talman! Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. Vi vet att forskningen tydligt visar hur den ökade globala snittemperaturen leder till växande utmaningar framöver. Men klimatkrisen handlar inte bara om vad som sker i framtiden. Den handlar också om vad som sker just nu. Vi ser i dag effekter av klimatförändringar.

Fru talman! Vårt moderna samhälle är planerat och uppbyggt med tanke på vårt klimat. När klimatet förändras behöver också samhället förändras. Vi måste möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär för naturen, samhället och människorna. Extrema väderhändelser kommer att ske oftare, med stora konsekvenser för enskilda människor som riskerar att skadas eller få sina hem förstörda. Det får konsekvenser för vår infrastruktur som kan sättas ur spel, och det får förödande konsekvenser för vår natur som skadas av skyfall, stormar och värmeböljor.

År 2018 resulterade den varma och torra sommaren i omfattande mark och skogsbränder som utöver ekonomiska och personliga förluster skapade problem för vårt jordbruk i form av minskade skördar och brist på foder. I år råder svår torka i stora delar av Europa, och regnovädret Hans orsakade nyligen översvämningar, skred och stor förödelse där stormen drog fram. Låt mig därför tacka för initiativet till denna debatt som ger oss möjligheten att här i kammaren belysa vikten av arbetet för klimatanpassning men också debattera skillnaderna som finns våra partier emellan.

Fru talman! Den absolut största klimat- och miljöbudgeten någonsin är den som röstades igenom i riksdagen för 2022. Den lades fram av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Året därpå kom budgeten för detta år, som är den näst största klimat- och miljöbudgeten någonsin. De rödgröna budgetarna har innehållit stora slagord men saknat satsningar för långsiktiga resultat för klimatet. Sverige har saknat politik för hur vi ska nå vårt klimatmål om nettonoll till 2045.

Fru talman! I budgeten som presenteras för riksdagen i morgon satsar den här regeringen rejält på åtgärder som minskar våra utsläpp. Vi ökar resurser för utbyggnad av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, vi förstärker marknadsintroduktionsstödet för eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner, vi förstärker det framgångsrika Klimatklivet för industrins omställning och vi inför en ny skrotningspremie. Vi gör också en satsning för att utbilda 2 500 fler ingenjörer och främja ny forskning genom elektrifiering och batteriteknik, för vi vet att vi inte klarar klimatkrisen utan all den kompetens som krävs för att lyckas ställa om. Dessutom går vi fram med en långsiktigt stabil satsning på att återväta våtmarker. Över 3,6 miljarder kronor kommer totalt att läggas på detta arbete fram till år 2030. Det är en enormt viktig åtgärd som har en mängd positiva effekter för våra utsläpp som anpassningsåtgärd och för den biologiska mångfalden. Vi satsar på det vi vet fungerar, och vi kallar det för effektiv och ambitiös klimat- och miljöpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Regeringens övergripande mål för klimatanpassningsarbetet är att minska vår sårbarhet och se till att hela samhället utvecklas för att långsiktigt vara robust inför ras, skred, erosioner och översvämningar. Det största och mest handfasta arbetet sker precis som alltid på lokal nivå. Det gäller fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och myndigheter.

Regeringen kommer snart att presentera en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. I den redogör vi för de utmaningar som vi har identifierat i arbetet med klimatanpassning. Det är ett faktum att den här regeringen gång på gång satsar mer än den rödgröna regeringen gjorde i statsbudgetarna som blev verklighet när de hade makten. Det är de borgerliga partierna som värnar arbetet med att rusta vårt samhälle inför klimatkrisen. Vi skriker inte högst, men vi gör rätt sak i rätt tid och lägger grunden för att samhället ska elektrifieras.

(Applåder)

Fru talman! Klimatdebatten har varit het, och vi kan utgå ifrån att frågorna kommer att fortsätta att engagera framöver.

Jag kan tycka att det är lite olyckligt att debatten klumpas ihop. Vi hör till exempel hur företrädare för oppositionen försöker koppla den välkomnade nyheten att vi sänker drivmedelsskatterna till globala klimateffekter, trots att det inte existerar någon som helst vetenskap som kan påvisa att en smärre sänkning av bensinskatten kommer att påverka vädret på ett mätbart sätt under någon som helst tidsperiod någonstans i världen.

Klimatpolitiken är en global fråga, fru talman, men klimatanpassningen är i stället i högsta grad en nationell fråga - en fråga för varje enskilt land.

Fru talman! När man talar om klimatet som ödesfråga handlar det kanske i grunden just om klimatanpassningsfrågor. Det är i det perspektivet - ungefär några decennier - som människor kan tänka framåt. Världen har ett stort arbete att göra med att minska växthusgasutsläppen, men vi ska vara på det klara med att om utsläppen börjar minska om några år, vilket vi hoppas på, eller i alla fall inom ett decennium kommer effekten att synas först långt senare.

Den utmaning som förändrad väderlek för med sig är den största utmaningen för människor. Det är något som samhällen, byar, städer och nationer har sysslat med i alla tider. Nederländerna, i alla fall halva landet, är ett lysande exempel på ett land som inte hade existerat om man inte hade anpassat sig till vattennivåerna, eftersom halva landet ligger under havsnivån.

Fru talman! Sverige antog 2019 en nationell strategi för klimatanpassning med målet att "utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter". Denna strategi antogs här i riksdagen, faktiskt med fullständig enighet mellan samtliga partier.

Strategin lägger grunden för arbetet på ett balanserat sätt. Den tydliggör till exempel att man inte ska slå fast specifika tidpunkter för åtgärder eller bestämma sig för ett visst klimatscenario. Att göra så, skrev den dåvarande regeringen i strategin, vore kontraproduktivt då man skulle riskera att det görs ineffektiva satsningar som kanske inte behövs eftersom vetenskap ständig förändras och vi inte vet hur det kommer att bli i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Det vi vet är att riskerna är olika vid olika tillfällen. Det handlar om vårt lantbruk och skogsbruk, om säkerhet och människors hälsa och, kanske allra mest, om vattenfrågor, i alla fall på kort sikt.

(Applåder)

Fru talman! Vi vill alla leva trygga och bra liv där vi kan lita på att samhället fungerar. Vi vill kunna lita på att samhället kan skydda sina medborgare och lösa de svårigheter som vi ställs inför tillsammans. Men under de senaste årtiondena har det svenska samhället steg för steg försvagats. Regeringar av olika färg har sålt ut, privatiserat och skurit ned. På område efter område har det offentliga ansvaret splittrats upp på en rad olika aktörer - aktörer som dessutom ofta ser mest till sina egna vinster.

Vårt gemensamma samhälle har steg för steg utarmats, och nu kommer klimatkrisen. I somras var det översvämningar, bland annat i Västmanland och Örebro, och i min grannkommun Rättvik drabbades man av jordskred och förstörda vägar.

Det är alltså tydligt nu att vi måste lämna det svaga, uppsplittrade samhället bakom oss, och vi kan inte, som regeringen och SD vill, lägga fram en budget som innebär stora nedskärningar i kommuner och regioner. Vi står inför en tid när det offentliga behöver ha muskler att skydda medborgarna och få samhället att fungera. Vi står inför en tid då vi måste bygga det gemensamma urstarkt, för det är bråttom nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vi behöver både pressa ned utsläppen och klimatanpassa Sverige. Anpassningen handlar om alltifrån olika former av översvämningsskydd till skydd mot torka och värme.

Fru talman! Klimatomställningen och klimatanpassningen kräver ett starkt samhälle som tar tillbaka kontrollen. Om vi gör detta rätt skapar det jobb och framtidstro över hela Sverige. Så kan vi bygga ett samhälle som man kan lita på.

Sommaren började med torka och brist på vatten i framför allt landets södra delar. Det hann påverka både produktionen av livsmedel och produktionen av dricksvatten negativt. Sedan skedde det motsatta. Skyfall och långvariga regn fullkomligt dränkte många tätorter och även åkrar och ängar i landet. Skyfallen förstörde vägar, stora som små, och järnvägens banvallar brast på flera ställen.

Det som är trist är att regeringen hittills inte har presenterat så många åtgärder för att minska de klimatskadliga utsläppen i närtid, utan man har i stället aviserat åtgärder som kommer att öka utsläppen kraftigt de närmaste åren.

Fru talman! Jag kommer, precis som domprost Jonas Eek gjorde i sitt högtidstal i Storkyrkan vid riksmötets öppnande förra veckan, att anknyta till den allra första fråga som en människa ställer i världshistorien, i alla fall enligt Första Moseboken: Ska jag ta hand om min bror? Svaret då som nu är ja. Det är kort och gott en fråga om moral, och det är något som vi aldrig får glömma bort. Denna enkla men viktiga grundregel leder mig till att vilja lyfta fram en aspekt av dagens debattämne som förtjänar mer uppmärksamhet, nämligen klimatbistånd.

Vi har under sommaren fått ganska många påminnelser i vårt land om att sol, vind och vatten inte bara är av godo utan också kan leda till enorma problem. Men med all respekt för alla i vårt land som har drabbats av storm, torka och/eller översvämning finns det en utsatthet i många resurssvaga länder där problemen blir mångfalt större än hos oss. Vi som ett rikt land i västvärlden har ändå möjligheter att i olika grader på ett helt annat sätt ersätta och hjälpa dem som drabbas. Jag försöker naturligtvis inte på något vis att förminska de inhemska skadorna, men det måste vara möjligt att hålla flera tankar och perspektiv i huvudet samtidigt.

Solidaritet och samhällsgemenskap tar inte slut vid nationsgränsen, utan vi hänger samman med våra grannar, med både dem som är närbelägna och dem som bor långt bort. Därför är jag glad över att regeringen har lyft fram dessa frågor och sätter ljuset på dem. Vi kan läsa i budgeten för innevarande år att Sverige genom finansiellt stöd till olika miljö- och klimatfonder samt Världsbankens fond för de fattigaste länderna har bidragit till insatser som syftar till ökad motståndskraft och anpassningsförmåga mot klimatförändringar och för minskade utsläpp av växthusgaser i utvecklingsländer.

Vi ser också ett ökat behov av stöd till klimatanpassning och motståndskraft till de allra mest utsatta och minst utvecklade länderna. Vi måste gemensamt hantera de globala utmaningar som klimatförändringarna innebär.

(Applåder)

Fru talman! Det förebyggande arbetet är viktigt för hela vårt land. En god beredskap är det som gör att en kommande kris inte blir en katastrof. Vårt klimatarbete måste gå hand i hand med klimatanpassning och beredskap. Vårt samhälle behöver både ställa om från fossilt till fossilfritt och ställa om för att bli bättre rustat inför extremväder.

Vi behöver höja kunskapen och förbättra riskanalyserna, så att vi kan göra rätt saker på rätt plats. Och vi behöver sätta in rätt åtgärder i ett tidigt stadium för att kostnaderna inte ska bli väldigt stora, som en tidigare talare också har nämnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Redan år 1977, det var alltså 18 år innan jag föddes, inträffade en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid. Nio människor miste livet, och mängder av hus totalförstördes i samband med Tuveraset på Hisingen i Göteborg.

Arbetet med att klimatanpassa det svenska samhället borde ha satts igång mycket tidigare, och det borde ha kommit mycket längre. Tyvärr påverkas detta arbete av ett alldeles för sent politiskt uppvaknande. Det höga tonläget löser, som sagt, inga problem.

Nyligen var jag på en inspektionsresa längs Göta älv och fick ta del av arbetet där med att ras- och skredsäkra en av de mest skredkänsliga dalgångarna i Sverige. Arbetet med skredsäkring vid Göta älv är ett föredömligt exempel på hur man har kunnat öka takten genom att samordna det arbete som sker och involvera alla olika parter som berörs.

En stor del av det som kommer att behöva göras för att vårt samhälle ska bli bättre rustat för klimatförändringar handlar faktiskt om mer komplexa frågor än enbart pengar. Hittills har exempelvis de statsbidrag som funnits budgeterade faktiskt inte använts till fullo. Uppenbarligen är det inte fråga om ett samhällsproblem där den som satsar mest pengar är klar och kan gå hem, utan det här handlar i stället om hur vi bäst ser till att alla delar av landet har förutsättningar att genomföra insatserna som just de är i behov av.

Jag förstår att det här inte kommer att ge mig slagkraftiga rubriker i medierna, men, fru talman, jag vill ändå lyfta nivån i debatten och ta upp några av de faktiska problem som bromsar takten. En hel del kommuner vittnar om att de har svårt att rekrytera kompetens och anställa dem som ska genomföra åtgärderna. Tillståndsprocesser för att genomföra åtgärderna drar ut på tiden. Det finns en otydlighet och en osäkerhet vad gäller ansvarsfördelning mellan kommuner, myndigheter och fastighetsägare. Det finns enligt expertrådet på SMHI både lagstiftning och styrmedel som kan komma att behöva ses över. Och vi behöver på olika sätt öka incitamenten för att satsa. Statens uppgift i arbetet är att leda, stötta och samordna de insatser som bäst utförs runt om i vårt avlånga land på olika platser. Utan rätt åtgärder blir insatserna mer kostsamma när ovädret väl inträffar.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Jag såg fram emot att i dag få debattera det viktiga arbetet med klimatanpassning. Tyvärr är det inte så många som har nämnt vad de vill göra i arbetet med klimatanpassning.

Det är absolut så att detta att gå från fossilt till fossilfritt minskar våra utsläpp och gör att vi är i mindre behov av att genomföra insatser för anpassning. Jag räknade i mitt första anförande upp många åtgärder som regeringen genomför för att minska Sveriges utsläpp. Det man kan påpeka är skillnaden mellan oppositionens bild och regeringens bild, nämligen att det vi ser är att det inte nödvändigtvis är höga bränsleskatter som är lösningen på problemen utan att vi i stället ökar takten i elektrifieringen, att vi möter den framtid vi är på väg mot med innovativa lösningar som minskar våra utsläpp. Det handlar om att satsa på massvis med olika åtgärder genom Klimatklivet för att industrin och systemet ska ställa om och inte om att straffa medborgare som redan sitter med svår ekonomi och inte har andra lösningar att ta till.

Fru talman! Den här regeringen gör många olika insatser för klimatanpassning. Vi har höga nivåer för anpassningsarbetet, men det är inte pengarna som är problemet. Det här handlar mer om hur vi ska utföra arbetet på rätt sätt, hur vi ska hitta kompetensen, hur vi ska se till att samordna arbetet och hur vi ska se över ansvarsfördelningen i klimatanpassningen. Det här är ett arbete som många tidigare har nämnt att det råder stor enighet om. När man väl börjar debattera blir det svårt att mäta argument mot varandra. I stället måste man prata om vad man faktiskt vill göra, och det har jag tidigare deklarerat.

Sedan har vi frågan om utsläppen. Om vi ska prata om hela klimatkrisen på 20 sekunder, kan jag redogöra för att den här regeringen arbetar hårt för att nå Sveriges satta klimatmål, och vi gör det genom att öka omställningstakten i industrin och i transportsektorn från fossilt till fossilfritt. Då behöver man mer el, kärnkraft, vindkraft och insatser för att återväta Sveriges våtmarker.

(Applåder)

Fru talman! Jag är inte särskilt förvånad över att Centerpartiet inte gärna pratar om kärnkraft, med tanke på att det låter lite olika beroende på vem från Centerpartiet som talar om frågan. Så jag kan förstå att du verkligen uppskattar att undvika att prata om kärnkraften.

Men låt oss göra så, och låt oss prata om klimatanpassningsarbetet. Det finns stora summor att tillgå när man vill klimatanpassa. Det gör man genom att ansöka om de medlen. Man ansöker för många olika åtgärder. Vasystemen specifikt är en kommunal fråga. Kommunerna hanterar dem på olika sätt.

När kommunens resurser är uttömda kan man höra av sig till MSB, exempelvis vid en översvämning eller annat. Då kommer MSB med förstärkningsresurser. Det kan handla om översvämningsbarriärer, högkapacitetspumpar och andra lösningar som MSB har att tillgå för de kommuner och regioner som inte klarar av att sköta det ansvaret. Det är i grund och botten ett lokalt ansvar där statens roll är att stärka den lokala och regionala förmågan. Det är så man arbetar med frågorna i Sverige.

Fru talman! Jag betackar mig för sådana tips från Centerpartiet, särskilt när de kommer från ett parti som knappt vet vad de tycker om den allra största klimatfrågan, nämligen om vi ska ha kärnkraft eller inte. Det kan man inte svara på, men man står gärna och ger tips på olika frågor som rör va-system. Jag ska noga lyssna på de förslag du har radat upp och se vad regeringen kan sätta in för åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

När vi nu talar om klimatanpassning, vilket är vad debatten handlar om, vet du mycket väl att det är ett lokalt ansvar där staten gör förstärkningar. Det gör vi genom våra myndigheter. Det är MSB som tillgodoser de medel som bland annat Miljöpartiet tagit initiativ till i tidigare regeringar, vilket innebär en påbörjad satsning, som den här regeringen fortsätter att satsa på i samma utsträckning. Om det blir exempelvis höga vattennivåer är det MSB som följer upp, ser på hur situationen ser ut och föreslår lösningar till länsstyrelser och till kommunerna. Det är så arbetet går till.

Att påpeka att vi hänvisar till fel myndighet visar att man helt enkelt inte har förståelse för hur statligt arbete funkar. Om Rickard Nordin föredrar att han och jag drar på oss stövlarna och åker ut till kommunerna och löser frågan själva får han föreslå det i kammaren, men än så länge styrs det statliga arbetet för anpassning genom medel till MSB och andra myndigheter.

(Applåder)

Fru talman! Det är skillnad mellan att tala om anpassningsarbete och att tala om hur vi ska lösa klimatkrisen.

Anledningen till att vi inte samlar alla riksdagens partier i klimatkrisfrågorna, apropå de åtgärder vi har med i en budget, är att vi inte håller med Miljöpartiet. Vi kommer inte att vidta samma åtgärder som Miljöpartiet vidtog under sin tid i regering och under sin tid på denna post. Det finns ideologiska skillnader. Den här regeringen väljer att gå marknaden till mötes och vill ta vara på företagens möjlighet att ställa om Sveriges industri och transportsektor och på så sätt ta Sverige ur klimatkrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

När det gäller anpassningsarbete är det som många andra förtjänstfullt har nämnt. Senast vi antog en strategi var 2019. Det var en regering som Per Bolund själv satt i som lade fram den, och den röstades igenom i enighet här i kammaren. Jag hoppas att vi kommer att kunna uppnå samma enighet när regeringen alldeles snart lägger fram sin strategi. När det gäller klimatanpassning, som denna debatt handlar om, finns det en stor enighet vad gäller att ta ansvar för vårt samhälle och säkra oss inför konsekvenserna av att den globala snittemperaturen ökar.

Fru talman! Jag tror att det räcker med att lyssna på denna debatt för att man ska höra vem det är som vill skapa splittring i svensk politik när det gäller klimatpolitiken och vem det är som höjer tonläget i stället för att tala om vilka faktiska lösningar som finns på de problem som vi står inför.

Det var just därför som mitt parti valde att inte sitta med i någon energiöverenskommelse. Liberalerna såg att man fattade beslut som inte var bra för det svenska energisystemet. Man fattade beslut som var på väg att förstöra vårt samhälles förutsättningar att ställa om med tanke på den enorma mängd el som vi behöver.

Vi ser gång på gång hur Miljöpartiet förstör svensk energipolitik och sätter stopp för de möjligheter som finns för Sveriges industri att sluta använda det fossila och i stället gå över till el. Detta är den stora utmaningen framöver, och denna regering är helt enig när det gäller att arbeta väldigt hårt för att få till den stora mängd el som behövs för att Sverige ska klara av klimatkrisen. För det behöver vi inte oppositionens hjälp. Vi betackar oss för den och försöker att hantera den situation som har uppstått så gott det bara går med den tid vi har att tillgå.

Fru talman! Jag tänker fortsätta med att inte prata om kärnkraft - jag tycker att vi kan prata om någonting helt annat.

Inom jordbruket vilar mycket ansvar på den enskilda lantbrukaren när det gäller just klimatanpassning. Det är kostsamma åtgärder som gör det tufft för redan hårt pressade livsmedelsproducenter. Exempelvis behövs det investeringar i bevattning som ger säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen och har andra miljöfördelar. Samtidigt ser vi hur miljöprövningar gör att man snarare vill riva ut dammar.

Vi behöver också anpassa regelverken för att underlätta lantbrukets klimatanpassning. Här ser vi stelbenta regelverk - som vi har vetat om ganska länge - som stoppar klimatanpassningsåtgärder inom lantbruket. Det kan handla om regler för vattenuttag eller om biotopskydd i stenmurstäta områden som omöjliggör rationell bevattning.

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg, som ju faktiskt nyligen var landsbygdsminister, är varför S inte åtgärdade detta när man satt vid regeringsbordet.

Fru talman! Det är stora ord i denna debatt, framför allt från oppositionen. Men jag har inte kunnat identifiera särskilt många stora ord om just frågan vi debatterar i dag, nämligen klimatanpassning.

Som tidigare sagts antog riksdagen på förslag från den dåvarande regeringen en strategi för klimatanpassning. Samtliga partier var för. Vi har i dag statliga bidrag till klimatanpassning, och det hade vi förra mandatperioden också. Men någon ökad miljardrullning på just detta anslag har inte varit aktuell eftersom hela anslaget inte har förbrukats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Det krävs givetvis ett aktivt arbete med att utforma regelverk och se över lagstiftning. Det pågår ett arbete med tillståndsprocesser på många olika plan som förhoppningsvis även kan bidra till arbetet med klimatanpassning i olika former. Det är inte så enkelt att man i en budget bara kan plussa på några miljarder och snabba på anpassningen på alla områden, utan det gäller att identifiera vad som ska göras, var det ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Det är som sagt mer komplicerat än att bara stoppa in några miljarder i en kalkyl.

Fru talman! Expertrådet för klimatanpassning lyfte fram flera områden i sin rapport från 2022. Ett område var livsmedelssäkerhet, och det finns en potential för Sverige att producera mer livsmedel. Klimat- och sårbarhetsutredningen kom exempelvis fram till att intäkterna från lantbruket sannolikt kommer att öka mer än kostnaderna framöver. Då är det till exempel viktigt att alltid se till potentialen inom livsmedelsproduktion. Här har kommunerna ett viktigt arbete att göra, exempelvis att verkligen tänka över om man ska exploatera jordbruksmark eller inte. Bygger man bostäder på åkermark är det extremt komplicerat och svårt att återställa den. Här har Sverige ett stort ansvar och en viktig potential.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.

Vi har extrema väderfenomen i Sverige. Vi har haft det historiskt och kommer sannolikt att ha det även framöver. Det viktigaste för att lantbruket ska kunna hantera detta är en ökad resiliens, och det innebär att vi måste stärka lönsamheten inom livsmedelssektorn. Då klarar man av missväxt på grund av exempelvis torka ett enskilt år och behöver inte lägga ned produktionen.

Detta är också extremt viktigt för att minska utsläppen i världen. Om vi kan producera mer mat i Sverige kommer utsläppen på global nivå att minska, för vi har ett av de klimatsmartaste lantbruken i världen. Detta kan vi bidra till genom att exempelvis sänka drivmedelsskatterna. Genom att ta bort reduktionsplikten kan vi få fler livskraftiga livsmedelsföretag, mer matproduktion i Sverige och totalt sett lägre utsläpp i världen. Det är nämligen det som det handlar om: utsläpp i världen.

Fru talman! Sverige ska bidra i det globala klimatarbetet, och det gör Sverige i dag. Ser vi till vad vår skog suger upp i form av koldioxid har vi i dag i princip nettonollutsläpp. Vi släpper alltså ut ungefär lika mycket som vi tar upp.

Det vi har varit katastrofalt dåliga på i vårt land är att föda vår befolkning. Vår livsmedelsproduktion motsvarar bara 50 procent av vår efterfrågan. Här har vi en stor klimatskuld. Vi måste öka livsmedelsproduktionen, och då behöver vi livskraftiga livsmedelsföretag. Därför måste regelkrångel, skatter och avgifter minskas. Detta har fungerat katastrofalt dåligt under Socialdemokraternas tid vid makten. Livsmedelsstrategin blev ett fiasko, och vi har inte lyckats få upp livsmedelsproduktionen och lagt ökade kostnader för bland annat drivmedel på livsmedelssektorn. Detta är problematiskt, så det är positivt att vi nu kan bättra på det här arbetet.

Fru talman! Jag tackar Per Bolund för frågan.

Vi hamnar ofta i diskussionen att Sverigedemokraterna säger att det inte är någon kris. Vad är en kris? Hur definierar vi det? Är det något allvarligt som kommer att hända inom ett år? Vad beror det allvarliga på? Jag tycker inte att det är jättespännande att definiera exakt hur man ska använda krisbegreppet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vad vi sverigedemokrater har konstaterat är att vi mot bakgrund av forskningen är fullständigt överens om att vi behöver minska växthusgasutsläppen i världen.

Sverigedemokraterna har haft påverkan på regeringens politik i ungefär ett år, så jag vill påpeka att om det är något parti här inne som inte är ansvarigt för olika typer av kriser eller problem i människors källare är det nog ändå Sverigedemokraterna. Per Bolunds parti har haft betydligt fler år vid makten under den tid det har varit problem med människors källare.

Fru talman! Jag tror att vi alla minns Moderaternas slogan på valaffischerna i valrörelsen för ett år sedan: Nu får vi ordning på klimatet.

Nu närmar vi oss årsdagen för Moderaternas regeringsbildande tillsammans med resterande Tidöpartier. Det är tyvärr ingenting att fira för alla oss som är oroliga över vart klimatet och planeten är på väg. Aldrig förr har väl en regerings politik mötts av ett så kompakt motstånd från forskare från alla våra stora universitet, från samtliga miljöorganisationer, från regeringens egna myndigheter och expertråd och till och med från tjänstemännen på Regeringskansliet, som skriver i budgeten att med den förra regeringens politik var vi på väg att nå klimatmålen men med den här regeringens politik är vi inte på väg att göra det. Även företagen kräver att regeringen skärper klimatpolitiken och gör den mer ambitiös.

Nu har vi en väldigt uppenbar klimatkris. Vi har samtidigt en regering som ökar utsläppen men också drar ned på klimatanpassningsanslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Nu får vi ordning på klimatet - så lät det då. Jag vill fråga Helena Storckenfeldt: Hur tycker Moderaterna att det går med det?

Fru talman! Det talar jag gärna om, trots att detta är en klimatanpassningsdebatt. Vi är stolta över att vi har gjort precis motsatsen till det som Moderaterna brukar hävda, det vill säga kraftigt ökat svensk elproduktion under vår tid vid makten. Vi har dessutom gjort den mer klimatsäker eftersom förnybar energi är mer klimatsäker än vad kärnkraft är. Det här med att vi har ett nedmonterat energisystem är bara spinn som inte har någon som helst faktabas.

Jag vill också ge en kommentar till Helena Storckenfeldts anförande. Hon sa där att vi inte har några skilda uppfattningar om klimatanpassning. Det är inte heller sant, och det är lika bra att vi uppmärksammar det. I den rödgröna regeringen 20-dubblade Miljöpartiet anslagen till klimatanpassning. För varje krona som den tidigare moderatledda regeringen satte av lade vi 20 kronor då vi lämnade regeringen.

Vi har nu i stället en regering som drar ned anslaget till skredsäkring, som är en del av klimatanpassningen, med 140 miljoner kronor. Vi byggde vår politik på expertis; vad Moderaterna bygger sin politik på vet jag inte riktigt.

En annan moderat slogan var: Nu får vi ordning på Sverige. Tror Helena Storckenfeldt att de som får sina källare översvämmade tycker att Moderaterna har fått ordning på Sverige?

Fru talman! Klimatförändringen leder som sagt till en kraftigt förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, och samtidigt får vi längre perioder av torka som blir allt vanligare.

Vad behöver vi då göra för att lyckas med den klimatanpassning som krävs? Jordbruket kommer att behöva anpassa sin vattenhantering med exempelvis fler invallningar, fler diken och mer dränering. Bevattningssystem behöver utvecklas. Även skogen påverkas, och det behöver mötas av en långsiktig planering som innehåller till exempel mer blandskog kombinerat med en stärkt biologisk mångfald som kan stå emot torka med tillhörande insektsangrepp och som även kan stå emot skyfall bättre.

Det är också viktigt att se över vårt befintliga väg- och järnvägsnät för att kunna klimatsäkra så mycket som möjligt. Städer och tätorter behöver anpassas så att de tål de översvämningar som nu inträffar med allt tätare mellanrum. De behöver även anpassas efter de värmeböljor som blir allt vanligare. Det behövs till exempel fler välisolerade hus och mer grönska i städerna som kan ge skugga och sänka temperaturen för invånarna, samtidigt som grönskan kan suga upp mer vatten vid skyfall.

Det är tydligt, tycker jag, att staten behöver bidra mer till kommuners och regioners arbete med klimatanpassning.

Fru talman! Ju mer vi släpper ut, desto mer behöver ju klimatanpassas. Det är alltså inte konstigt att jag ställer frågor, som Centerpartiet har väldigt svårt att svara på, om hur den sektor som Centerpartiet ofta vill hitta särlösningar för ska minska utsläppen. På vilket sätt ska minskad import minska utsläppen från svensk jordbrukssektor? Det förstår jag inte riktigt.

Men om ni vill prata om anpassning kan vi självklart göra det, Rickard Nordin. Du väljer själv att fokusera på va-systemen, som du mycket väl vet inte är det statliga fokuset. Från statens sida handlar det om hur vi på bästa sätt kan samordna, strukturera, ansvarsfördela och se till att arbetet utförs på bästa sätt på lokal nivå.

Här hör jag i stället en antydan till att vilja försöka ta tillbaka arbetet mer åt statens sida. Vill Centerpartiet plötsligt inte decentralisera utan ändra ordningen så att staten har ansvar för va-system över hela landet? Jag förstår inte riktigt vad som gäller för Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Det här replikskiftet handlar om vad ni vill göra. Så vad vill du göra när det gäller klimatanpassningen?

Fru talman! I mitt första anförande hade jag en mer global syn på frågan. I mitt andra anförande tänker jag zooma in mer på Sverige.

Vilka nationella utmaningar har vi att hantera i fråga om klimatanpassningar? Jag ser flera delar, fru talman. Men de kanske tydligaste signalerna utifrån om vad som är den största utmaningen och som kommer mig till del är, trots vad vi hörde om den antagna strategin, att man upplever att det är otydlig styrning, otydliga ansvarsområden och därmed vissa utmaningar med finansiering. Nu kommer en uppdaterad strategi. Vi får hoppas att vi i den kan möta de utmaningarna.

Sverige är ett avlångt land. Våra kommuner har olika förutsättningar beroende på var de är belägna och beroende på topografi och geografi. Även om vissa lösningar är gemensamma kan man av olika skäl stå relativt ensam i andra delar. Nu måste vi hitta bättre former för samarbete mellan dem som har liknande utmaningar. SMHI driver vårt nationella kunskapscentrum för klimatanpassning. Det är en viktig nod för samlad kunskap om klimatanpassning. Men trots det kommer det önskemål om mer samarbete och erfarenhetsutbyte.

Fru talman! Det leder mig in på den tredje utmaningen: det nationella ansvaret gentemot det regionala och lokala. Som vi har hört flera gånger togs det ett beslut 2018 om att ge kommunerna ökat inflytande. Det är i sig rätt, då de har planmonopolet och samtidigt den lokala kunskapen. Men, som vi ofta ser även i andra delar, hamnar man då i clinch. Staten vill gärna peka med hela handen för att få den önskade riktningen på politiken samtidigt som staten inte har den lokala kunskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vi måste ha större tilltro till våra kommunpolitiker och deras kunskaper om det lokala. När människor på lokal nivå får möjlighet att påverka sin egen tillvaro stärks samhällsbygget, oavsett om det är på global nivå eller i Sverige. Arbetet med att minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett klimat i förändring är beroende av varandra och måste samordnas.

Fru talman! Jag vill tacka Per Bolund för frågan. Det gläder mig att han har så pass höga tankar om mig att han tror att jag kan allt om regeringens politik. Just bostadspolitik, infrastruktur och försäkringar ligger inte i första hand inom miljö- och jordbruksutskottets område. Jag ska erkänna att det är många saker här i världen som jag inte kan. Detta är några av dem. Men jag kan absolut ställa frågan vidare till ansvarig minister, som jag känner mycket väl, för återkoppling.

Dock har vi redan även ett annat problem, oavsett klimatförändringar. Vissa försäkringsbolag vill inte försäkra på landsbygden i dag. Men det har med värdet på fastigheten att göra. När ett hus är färdigbyggt är det alltså inte värt så mycket som man har betalat för att bygga det. Det tog vi upp flera gånger med Per Bolunds tidigare kollega, Peter Eriksson, för att försöka hitta en lösning, vilket vi inte gjorde. Men jag hoppas att vi kan finna lösningar i det här fallet liksom i fallen Per Bolund nämner. Det måste vi göra, oavsett vad det handlar om.

Fru talman! Vad gäller försäkringsfrågan är vi helt eniga. Där ser jag inte någon skiljelinje, och det tror jag inte heller finns i den här kammaren över huvud taget. Självfallet är det så att om man har en fastighet måste man kunna försäkra fastigheten.

Som jag nämnde i mitt inlägg finns det tyvärr redan i andra delar problem med detta för att fastigheter ligger ute på landsbygden. Det är alltså inte bara kring klimatanpassningar som vi har utmaningar i detta utan i flera delar. Det hoppas jag att vi kan finna lösningar på.

Vad gäller den andra frågan som Per Bolund tog upp är det faktiskt så att vi nu ger ett riktat statsbidrag till kommuner och regioner för att de inte ska stå ensamma inför en stor ekonomisk utmaning. Det är ju faktiskt så att det finns flera utmaningar. Det är inte bara en jättestor klimatutmaning utan också jättemånga andra utmaningar som vi som samhälle står inför.

Vi som regering måste klara att hantera alla dessa utmaningar samlat, men vi har inte ett träd där det växer pengar utan måste hantera dem med de pengar vi har och laga efter bästa läge.

Fru talman! Det stämmer helt enkelt inte. Den summa som finns inom vårt område för klimatanpassning är 255 miljoner för 2023. År 2022 var samma anslag 174 miljoner. Det är en ansenlig summa. Vi satsar starkt på klimatanpassning. Sedan finns det andra budgeteringar, exempelvis utgiftsområde 20 om försvar och kris. Jag gissar att det är det man menar om man refererar till jordskred. Där satsar regeringen 500 miljoner likt man gjorde året innan, 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Jag förstår alltså inte vad man refererar till när man påstår att vi har minskat på anslagen. Den här regeringen satsar hårt på anpassning.

När Per Bolund så stolt proklamerade att man ökade anslagen med väldigt stora summor kom det jättemånga ansökningar. Det blev svårt att hantera, och därför fördelades medel mellan olika myndigheter för att man skulle lyckas hantera alla de ansökningar som kom in.

Vad är det man menar när man påstår att regeringen minskat anslagen till klimatanpassning? Jag påpekar ju här att i vår budget står det 500 miljoner, precis som det gjorde för 2022.

Fru talman! Jag vill endast kort tacka alla som tagit sig tid att diskutera de viktiga frågorna om klimatanpassning och beredskap här i dag. Jag vill särskilt tacka Miljöpartiet som tog initiativet till debatten. Jag vill också konstatera att det finns väldigt mycket av arbetet för klimatanpassning som vi är överens om.

Det som det råder oenighet om mellan partierna rör främst hur mycket medel som ska allokeras i detta arbete. Vi ser att de pengar som finns inte används fullt ut. Låt oss prata om de konkreta lösningar som behövs för att medlen ska användas i större utsträckning!

Särskild debatt om klimatanpassning

Jag vill också kort citera IPCC:s nya ordförande Jim Skea: "Vi talar om ödesdigra hot som en konsekvens av klimatförändringarna. Men vi får inte låta oss paralyseras. För vi har verktygen som vi behöver för att adressera den här frågan. Det gäller både hur vi ska anpassa samhället till de klimatförändringar som oundvikligen kommer att ske, och hur vi kan minska framtida utsläpp. Vi har förmågan. Vi känner till tekniken."

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.