Riksflödet
Logga in
Replikerade på Martin Kinnunen ·

Anna-Caren Sätherberg (S) om Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Anna-Caren Sätherberg (S) svarade Martin Kinnunen i en replik om Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport i debatten ”Protokoll 2022/23:100 Fredagen den 28 april” den 28 april 2023.

Martin KinnunenSD· i sitt anförandeSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport Fru talman! Klimatet är en global fråga. Svensk politik bör också inse detta och bör i regel också omfattas mer av nationalism. Men på…
Replikskiftet · 12 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Fru talman! Klimatet är en global fråga. Svensk politik bör också inse detta och bör i regel också omfattas mer av nationalism. Men på just klimatområdet bör vi inte ha en politik som kännetecknas av nationalism, eftersom nationsgränser aldrig kommer att kunna existera när det handlar om växthusgaser.

Fru talman! Nyckeln till att minska utsläppen är åtgärder som gör skillnad i så många länder som möjligt. Sverige har givetvis en roll att spela, men den kommer aldrig att bli så betydande som vi skulle önska. EU har en större roll att spela. Den kommer kanske att ligga strax under en tiondel av utsläppen, om man tittar på EU:s nivå. Men länder som Kina, USA, Indien och inom kort även Ryssland kommer enskilt att släppa ut mer växthusgaser än vad hela Europa gör. Detta betyder att arbetet måste fortsätta globalt. Vi måste uppmuntra länder att införa pris på utsläpp. Vi behöver också jobba vidare inom EU, och vi behöver se över hur vi nationellt kan bidra på bästa sätt nu när i princip alla utsläpp omfattas av styrmedel och regleringar på EU-nivå.

Fru talman! Naturvårdsverket kom nyligen med en rapport som ska fungera som underlag till den kommande klimathandlingsplanen. Jag tycker att denna rapport innehåller mycket intressant. Två saker tycker jag är viktiga att peka på. Naturvårdsverket slår fast att möjligheten att minska utsläppen till 2045 aldrig har sett bättre ut än i dag. Det borde alla tycka är ganska positivt. Naturvårdsverket slår även fast att klimatpolitiken behöver folklig förankring och legitimitet. Detta har Naturvårdsverket inte tydliggjort på ett sådant sätt tidigare. Det understryker också behovet av Tidöavtalet och den förändring som vi fått i svensk politik.

Fru talman! Här i Sveriges riksdag har en stor majoritet i god demokratisk ordning fattat beslut om Sveriges klimatmål. Ett av dem är etappmålen för inrikes transporter, där utsläppen ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Transporter och även industrin står för en stor del av Sveriges utsläpp. Industrin som ställer om ropar högt efter mer energi och att det ska gå snabbt, vilket gör att de ropar efter vindkraft.

Samtidigt hör vi den sverigedemokratiska ledningen säga nej till all ny vindkraft. Den säger även att de befintliga vindkraftverken ska monteras ned.

Mina frågor till ledamoten är: Hur tänker Sverigedemokraterna att klimatmålen ska nås om industrin inte snabbt får tillgång till mer el så att det finns förutsättningar att ställa om? Och hur tänker Sverigedemokraterna agera för att nå delmålet om en utsläppsminskning i transportsektorn till 2030?

Fru talman! Tidöavtalet är tydligt. Vi ska satsa på fossilfri energi. Vi måste påbörja nybyggnation av leveranssäker kärnkraft. Vi måste också få till stånd betydligt bättre regelverk så att tillståndsprocesserna inte tar decennier. Vi måste bibehålla det lokala inflytandet när det byggs fossilfri energi lokalt, exempelvis vindkraft. Det står Sverigedemokraterna tydligt upp för. Vi måste ha ett lokalt inflytande. Kommunerna måste ha rätt att säga nej. Men kommunerna ska även ha rätt till ersättning. Detta är vi överens om i regeringsunderlaget. Exakt vilka konsekvenser detta får för utbyggnaden av vindkraft återstår att se. Men grunden är att tillståndsprocesserna ska vara enkla och att man också ska kunna få ersättning lokalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Fru talman! Ibland är det lite förvirrande när samma parti pratar så olika språk när det gäller samma fråga. Men jag tackar för detta besked från Martin Kinnunen och hoppas att det är det som gäller just nu i alla fall.

Jag ställde en fråga som Martin Kinnunen kanske kan svara på bättre än vad statsrådet kan, nämligen frågan om det som ligger i statsrådets skrivbordslåda. Två bra utredningar har gjorts för att snabba på för industrins omställning och för att vi ska kunna bygga ut energiproduktionen i snabbare takt. Dessa utredningar har remitterats och är klara. Vissa av förslagen går att lägga fram direkt för att industrin verkligen efterfrågar dem. Det är femte gången i denna debatt som jag ställer frågan. Kanske Martin Kinnunen har ett bättre svar, eftersom jag inte verkar kunna få svar från statsrådet.

Fru talman! Jag vet att det pågår ett väldigt bra arbete med dessa frågor i Regeringskansliet. Jag vet också att delar av dessa utredningar har gott stöd från alla partier och säkerligen kommer att genomföras. Men det är inte tillräckligt. Vi behöver göra mer. Det är därför som det behöver pågå ett arbete i Regeringskansliet mellan samarbetspartierna.

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg hade också frågor kring klimatmålen. Denna fråga går egentligen tillbaka till 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 - delvis strax före Sverigedemokraternas första mandatperiod i riksdagen. Vi bjöds inte in till Miljömålsberedningen från början, vilket är förståeligt eftersom vi inte satt i riksdagen då. Men vi bjöds inte heller in senare, så vi fick inte vara med och förhandla om klimatpolitiken med de andra partierna.

Sedan dess har vi haft två miljömålsberedningar där vi har förhandlat klimatpolitik och annan miljöpolitik med andra partier. Det har gått bra. Det jag skulle vilja se är en ny miljömålsberedning som, mot bakgrund av vad som händer i vår omvärld och i EU, tittar på målen igen och ser om det går att förbättra detta ytterligare. Vi är gärna med i en sådan process.

Fru talman! Ja, där kom det - precis det som är anledningen till att jag överlämnar ett kontrakt till alla partier i riksdagen. Det handlar om att säkerställa att man inte river upp grunden för svensk klimatpolitik.

Martin Kinnunen säger helt öppet att han vill riva upp den grunden. Han vill förändra ramverket. Han vill - såklart, eftersom han representerar Sverigedemokraterna - försvaga ramverket. Det är nämligen det Sverigedemokraterna har ägnat sig åt ända sedan de bildades och inte minst sedan de kom in i riksdagen. Varje gång de har haft möjlighet har de föreslagit försvagningar och borttagande av klimatpolitik, men de har inte lagt till någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Det är dock aldrig för sent. Man kan inte ge upp hoppet utan måste ändå hoppas på att människor, även partiföreträdare för andra partier, kan ta till sig av ny kunskap när Sveriges största företag nu skriver på Dagens industris debattsida att radikala utsläppsminskningar i nutid - man betonar i nutid - är den enda möjligheten att klara Parisavtalets mål. Man skriver: "Om klimatomställningen skulle bromsa in drabbas vi och många andra svenska företag hårt."

Är Martin Kinnunen beredd att skriva under kontraktet och faktiskt ställa sig bakom de svenska klimatmål som företagen vill se uppnådda?

Fru talman! Tack för detta fantastiska erbjudande, Per Bolund! Vi kommer dock inte att skriva på något kontrakt här i dag.

Som jag sa tidigare har Sverigedemokraterna förhandlat klimatpolitik och havs- och miljöpolitik med de andra partierna i Miljömålsberedningen, och vi har kommit överens. Vi har kommit överens om förslag till nya klimatmål, också tillsammans med Miljöpartiet, och det är förslag som jag tycker blev ganska bra - dock väldigt komplexa, krångliga och kanske svåra att genomföra i praktiken. Men när det gäller utgångspunkten, att vi kan jobba med vår export och minska de konsumtionsbaserade utsläppen, har vi i grunden en samsyn.

Vi bör se över de klimatpolitiska målen när vi nu närmar oss slutdatumet för vissa av dem. Extremt mycket har hänt; i princip alla utsläpp vi har i Sverige omfattas av EU-regelverk i dag. Så var det inte tidigare. Hur undviker vi att utsläpp flyttar runt i Europa i stället för att minska totalt sett? Det finns mycket att göra på det området.

Fru talman! Martin Kinnunen missar inte en chans att fortsätta förvilla i och förvanska miljödebatten. Till exempel hänvisar Martin Kinnunen nu till EU, men när Sverigedemokraterna röstar i EU röstar man emot klimatmålen. Man röstar emot alla de åtgärder som skulle minska utsläppen på EU-nivå. Här i Sverige säger man alltså att man ska jobba internationellt, och internationellt säger man att man inte ska jobba alls.

I debatten ägnar man sig hela tiden åt att säga att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige - att vi är så små att det inte gör någon skillnad om Sverige agerar eller inte. Detta ligger helt enkelt inte i linje med vad vetenskapen säger. Varje kilo utsläpp spelar roll. Alla insatser behövs. Vi är i ett akut nödläge, och alla behöver göra mer. Det säger även IPCC, FN:s klimatpanel, som Martin Kinnunen brukar säga att han står bakom. Men han står inte bakom det som är den svenska uttolkningen av IPCC:s besked, det vill säga det klimatramverk som sju av åtta partier har ställt sig bakom.

Jag kommer envist att lämna över mitt kontrakt, och jag hoppas att Martin Kinnunen faktiskt gör jobbet och vill ompröva sin inställning när han ser att läget är så allvarligt som det är.

Fru talman! Som politiker måste man kunna hålla flera bollar i luften samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Vi har haft en diskussion kring hur vi ska utforma de klimatpolitiska rättsakterna inom ramen för Fit for 55, och där har hela riksdagen varit kritisk mot massor av saker. Vi har förbudet mot förbränningsmotorer, där riksdagen ville behålla lågutsläppsfordon så att man kan fortsätta köra bilar på exempelvis biogas. Det förbjuder EU, och det tycker flertalet partier i riksdagen egentligen är dåligt. Man tycker helt enkelt inte att den rättsakten är bra. Det var det som stod i den samlade svenska ståndpunkten i den faktapromemoria som kom från regeringen, som även Miljöpartiet var en del av.

Vi är alltså många här i kammaren som har varit djupt kritiska mot EU:s klimatpolitik. Samtidigt tycker alla i kammaren att man ska jobba med EU:s utsläppshandelssystem för att minska utsläppen. Det är ett effektivt sätt att minska utsläppen och ett fantastiskt bra verktyg. Sedan är frågan vilken nivå man ska lägga det på, och där har vi haft ett annat förslag än vad exempelvis Per Bolunds parti har haft.

Fru talman! Det svenska näringslivet leder omställningen inte bara i Sverige utan i världen. Man bidrar genom att sälja rena produkter och rena tjänster runt om i vår värld och bidrar till minskade utsläpp. Det är fantastiskt vad man lyckas med - och man gör det med vinst. Man visar att den svenska ekonomin kan växa samtidigt som våra utsläpp minskar. Detta är en fantastisk utveckling och en grund för företag att agera på som vilar på marknadsekonomi och liberala principer.

Nu önskar man sig dock mer vindkraft. Jag är glad att vi godkände Kriegers flak; på 120 dagar lyckades regeringen göra lika mycket som den förra regeringen gjorde under åtta år och godkänna en stor havsvindkraftspark. Den ger 2,7 terawattimmar per år - massvis med ren el.

Vi har ett avtal som säger att vi vill ha vindkraft och att den har en viktig plats i energimixen. Vi vill ha mer kärnkraft och mer fossilfri energi. Om Sverigedemokraterna fick bestämma själva, skulle de då vilja ha mer vindkraft?

Fru talman! Som miljöministern konstaterar har vi ett samarbete kring dessa frågor, och vi behöver mer fossilfri energi.

Från Sverigedemokraternas sida kan jag bara konstatera att vi inte vill att rikspolitiken ska vare sig subventionera eller förbjuda vindkraft. Vi har svensk lagstiftning som bör förenklas. Vi har kommuner och kommuninvånare som ska kunna bestämma över sina liv och sin vardag, och de ska kunna få den kompensation och ersättning som krävs.

Vad förenklingarna av lagstiftningen sedan leder fram till får vi se. Om någon kommun vill bygga vindkraft och kommuninvånarna går ut och demonstrerar och verkligen vill ha vindkraftverken har vi absolut inte för avsikt att försöka förhindra dem från att få vindkraftverken - om nu någon också vill bygga dem.

Fru talman! Det är onekligen så att särbehandlingen, det vill säga att olika partier har bestämt vilket energislag de gillar och sedan hjälpt det energislaget, har varit skadligt för Sverige och skadligt för klimatarbetet. Därför är det viktigt att vi skapar en jämn spelplan och inte särbehandlar vare sig vindkraften eller andra energislag och på ett dåligt sätt bygger upp ett system som blir lite skört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Om det handlar om den lokala acceptansen, som ledamoten Kinnunen påpekar, och att folk inte vill ha vindkraft på sin lokala mark - kan man då överväga saken om jag lyckas hitta en modell för ökad lokal acceptans, kanske lik de modeller som Sverigedemokraternas danska systerparti har ställt sig bakom och tyckt är okej? Är det den lokala acceptansen som är problemet och inte själva vindkraften? Säg att vi hittar en modell som ökar den lokala acceptansen - är Sverigedemokraterna då villiga att överväga en sådan modell för mer vindkraft?

Fru talman! Jag tackar Romina Pourmokhtari för frågan.

Sverigedemokraternas linje har under lång tid varit att all kommersiell verksamhet egentligen ska betala kommunal skatt. I dag har vi en statlig fastighetsskatt, och vi tycker att pengarna ska gå tillbaka till region och kommun oavsett om det handlar om en vindsnurra eller en Coopbutik. Vi är alltså positiva till sådana åtgärder. Vi vill som sagt inte ha en statlig politik som subventionerar eller förbjuder olika energislag.

Samtidigt måste man ur ett systemperspektiv kunna problematisera vad det leder fram till om vi har väldigt mycket väderberoende energi. Det medför samtidigt systemkostnader i utbyggnaden av nät. Om det byggs mer väderberoende energi är det alltså viktigt att det finns leveranssäker energi - och kanske behöver även vattenkraften leverera ännu mer. Systemperspektivet är viktigt här.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.