Anna-Caren Sätherberg

Fru talman! Jag börjar med att vända mig till åhörarläktaren och säga: Hej Hampus!

I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 23, som rör areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater har lagt fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande på utgiftsområdet.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid, och vårt land pressas just nu av flera parallella kriser. Det är krig i vårt närområde, och vi har en kostnadskris i form av högre matpriser, räntekostnader och hyror som gör det tufft för vanligt folk. Särskilt drabbas ensamstående föräldrar, som redan tidigare hade det tufft med ekonomin. Ovanpå det har svenska löntagare fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök - och dessutom har vi en klimatkris där klimatförändringarna redan är påtagliga och hotar framtida generationer och svenskt välstånd.

Fru talman! Vi behöver se mer svenskt på tallriken, i glaset och i tanken. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Med krig i vårt närområde är det tydligt att Sverige och EU behöver säkra sin egen produktion av livsmedel och insatsvaror, exempelvis drivmedel och gödsel, även vid ansträngda förhållanden och kriser - och ytterst vid krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Sverige behöver ett konkurrenskraftigt jordbruk ur flera aspekter. Det svenska jordbruket skapar god och hälsosam mat, gröna jobb på landsbygden och öppna landskap runt om i Sverige. Men det finns också stora utmaningar.

I år drabbades Sverige av klimatförändringarna med både torka och översvämningar.

Vi ser reportage om kycklinghantering, där myndigheternas kontroller varit alldeles för få.

Den afrikanska svinpesten drabbade Fagersta och närliggande kommuner. De närliggande grisgårdarna fick ta de svåraste besluten, men detta fortsätter även nu att försvåra verksamhet och friluftsliv i ett stort område.

Skattebefrielsen på biogas, som EU-kommissionen sagt ja till, överklagades. Här måste regeringen skyndsamt se till att leverera svar till alla bönder som satsat på biogasproduktion.

Vi socialdemokrater har aktivt drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang för att göra det lätt för den som är gäst att välja det man tycker är rätt. Under vår regeringstid skickade vi även in en anmälan till EU-kommissionen om att Sverige skulle införa ursprungsmärkning. Den drog SD-regeringen sedan tillbaka, fru talman - och nu är det knäpptyst.

På grund av allt detta satsar vi socialdemokrater nästan dubbelt så mycket som regeringen på bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Vi satsar 23 procent mer på en konkurrenskraftig livsmedelssektor, och vi satsar mer än tre gånger så mycket på miljöförbättrande åtgärder i jordbruket i vårt förslag till budget.

Fru talman! Matpriserna är höga. Kostnadsökningarna är högre än i Finland, Danmark och Norge. I veckan kunde man läsa i Dagens Nyheter om rekordutdelning till Icahandlarna. Vi socialdemokrater har krävt och fortsätter att kräva att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser, tar kontroll över prisutvecklingen och ser till att det inte görs oskäliga höjningar av matpriserna. I detta ska hela livsmedelskedjans aktörer ingå, från producenter och grossister till butiksjättarna, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter.

Fru talman! Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt hållbart sätt. Det ska vara en förvaltning som leder till att människor kan leva och bo på landsbygden samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden.

Jakten är en viktig del i många människors liv. Sverige är ett avlångt land där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att värna det lokala, och vi vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas.

Skyddsjakt och licensjakt är båda viktiga verktyg i vår rovdjursförvaltning. Och när det gäller varg, fru talman, kan man bara konstatera att inget som utlovades av landsbygdsministern i valrörelsen har infriats.

Den svenska skogen, som är vårt gröna guld och som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet, hotas nu av klimatförändringarna. Den svenska skogen kommer sannolikt att växa snabbare på grund av ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den svenska skogen har också ett naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen spelar också en central roll i klimatomställningen både som kolsänka och genom att ersätta fossila produkter. Vi socialdemokrater anser att skogens alla värden - jobb, ekonomi, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt och besöksnäring - ska komma samhället till del i största möjliga mån.

Något som är glädjande, fru talman, är att den bioekonomiutredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte nu har lämnat sina förslag. Sverige har alla förutsättningar för mer bioekonomi, men frågan är hur SD-regeringen kommer att agera. Delbetänkandet om mer svensk produktion av biodrivmedel från svenska restprodukter ligger sedan i mars i landsbygdsministerns skrivbordslåda. Eller ligger den i papperskorgen? Den har i alla fall inte gått ut på remiss, vilket jag beklagar.

Fru talman! Regeringen är riksdagen och svenska jord- och skogsägare svaret skyldig. I propositionen om en kraftigt sänkt andel av biodrivmedel som ska blandas in vid pump finns ingen konsekvensbeskrivning för svenskt skogs- och jordbruk. Ska skogsavverkningen minska? Ska jordbruket ta smällen? Ska Sverige betala dyra böter? Många frågor har vi ställt i över ett år, men svaren på frågorna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Fru talman! Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. Och vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskerinäringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat en hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vårt vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. Men, fru talman, vi har en krissituation. I år var forskningens varningar mer allvarliga än någonsin, och EU-kommissionen agerade och ville ha ett totalstopp för strömmingsfisket.

Vi socialdemokrater ville att det småskaliga kustnära fisket skulle värnas. Resultatet av regeringens förhandlingar blev att det storskaliga industritrålfisket fortsätter. Allvarligt är också att för få fiskerikontroller görs. Dagens Nyheter avslöjar bland annat att ett svenskt fartyg rapporterade att fångsten var 60 kilo sill när den faktiska fångsten var 11 ton. Detta är helt oacceptabelt. Fler kontroller behövs.

Sverige behöver en politik som gör att våra barn och barnbarn kan fortsätta att fiska och också få fisk och inte minst, mina vänner, göra delikatesser som surströmming.

Avslutningsvis, fru talman, pressas i Sverige företag och hushåll av både hög inflation och ökande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för år 2024 den situation som Sverige står inför.

Med detta, fru talman, säger jag tack.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson (S).

Fru talman! Jag tror ändå inte att detta svarar på frågan hur vi ska klara detta kolupptag till 2030. Jag är väldigt medveten om vad både Skogsstyrelsen och andra säger om att vi hade klarat detta förut när vi hade reduktionsplikten och kunde använda oss av flexibiliteterna. Det har vi inte längre. Regeringen är verkligen skyldig att tala om för både riksdagen och jord- och skogsbruket hur man tänker klara målen till 2030. Det är en lag, och det kostar väldigt mycket om man inte klarar detta.

Men jag förväntar mig inte något mer svar. Jag har frågat moderater om detta tidigare, och det blir oftast inte något mer svar än så här.

Men jag tänkte ställa några andra frågor till ledamoten. En fråga handlar om Skogsutredningen. Den fick vi höra talas om tidigt, men vi har inte sett några direktiv till den än. Så frågan är: När, hur och varför?

När det gäller livsmedelsstrategin finns det inte någon delaktighet från oss ledamöter i den. Frågan är: När, hur och varför?

Jag vill också ta upp en utmaning som ledamoten inte tog upp i sitt anförande och som jag upplever starkt. Det handlar om att det finns jordbruk som verkligen har jobbat hårt med sin omställning och använder till exempel biogas och har satsat stort på det.

Här sitter regeringen på händerna. Det händer ingenting med den situationen, alltså att biogasen inte längre är skattebefriad. Det drabbar verkligen de bönder i Sverige som har gjort denna omställning.

Mina frågor handlade alltså om Skogsutredningen, livsmedelsstrategin och biogasen. Ledamoten kanske också kan berätta exakt hur det ska gå till med den ökade kolsänkan. Det vore trevligt att höra.

Fru talman! Skogen är och har varit en ryggrad i svensk ekonomi och ska fortsätta att vara det. Den har definitivt också många fler värden än de ekonomiska.

Det som oroar oss just nu är att det årliga kolupptaget i svensk skog och mark har sjunkit med 40 procent på tio år. Det motsvarar mer än de samlade utsläppen från alla inrikes transporter under ett år.

I riksskogstaxeringens statistik närmar sig nu den fallande kurvan för tillväxt den stigande kurvan för avverkning och naturlig dödlighet. Och när kurvorna möts har vi inte längre en kolsänka. Vi har haft en högre avverkning och en högre naturlig dödlighet som en följd av både torka och granbarkborre. Vi ser också en minskad tillväxttakt, även om den ökat lite grann från 2019.

Klimatförändringarna är här och nu, ledamoten, och de syns i skogen. Enligt det som också ledamoten tog upp i sitt anförande, EU:s nya klimatlagstiftning om LULUCF, ska Sverige öka den genomsnittliga totala nettoinlagringen i skog, mark och träprodukter med 4 miljoner ton till år 2030 jämfört med snittvärdet 2016-2018.

Detta är en stor utmaning, och det är en speciellt stor utmaning om vi samtidigt ser att vår kolsänka minskar år från år.

Min fråga till ledamoten blir: Hur ska detta uppnås?

Fru talman! Ett bra förslag ska man alltid rösta ja till, speciellt när det är vad parterna vill ha och när både näringslivet och personalorganisationerna tycker att det är viktigt. Sådana förslag tycker jag att man ska prioritera framför dåliga förslag som eventuella partner kan tänkas lägga fram.

Min fråga, fru talman, var hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar. Det är detta som är varningen nu. Det är detta vi står inför. De senaste rapporterna säger att vi är så nära att vi inte kan ha något fiske alls.

Min dröm är att barn och barnbarn ska kunna fortsätta fiska och att vi ska kunna öka strömmingstillgången runt hela kusten. Eftersom strömmingen är så enormt viktig för hela det ekosystem som finns i havet är detta en väldigt stor fråga. Jag såg en debattartikel från samtliga fyra Tidöpartier inför omröstningen där man definitivt sa nej till kommissionens förslag om ett stopp för fisket. Samtidigt har man en rapport som säger att hela strömmingsbeståndet kan kollapsa och att vi ligger väldigt nära detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Min fråga är fortfarande hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar.

Fru talman! Arbetskraftsinvandring var en stor diskussion i ledamotens anförande. Jag kan tycka att om man vill lösa den problematiken är det bara att rösta med Socialdemokraterna eftersom en arbetskraftsprövning mellan parterna naturligtvis är vägen framåt. Parterna ser ju vad som behövs. Det förslaget ligger på bordet. Det är bara att rösta med S om man vill lösa problematiken på riktigt.

Jag tyckte också att det var bra att ledamoten sa i sitt anförande att Tidölaget nu lägger till 10 miljoner till rennäringen och därmed följer Socialdemokraterna.

Men min fråga till ledamoten, fru talman, gäller strömmingsbeståndet i Bottenhavet. Det har sjunkit till kritiska nivåer. Beståndet har mer än halverats. Det är framför allt de äldre individerna som har försvunnit. Lekbiomassan har minskat kraftigt det senaste decenniet och ligger vid gränsvärdet då beståndet riskerar att kollapsa.

Fru talman! Det råder ingen tvekan om att strömmingsbeståndet i Bottenhavet är illa ute. Vi har fått varningssignaler från kustfiskare, och den vetenskapliga rapporten för i år bekräftar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Strömmingen och sillen i Östersjön är ju även födobas i ekosystemet och är därför en art som utgör föda för alltifrån marina däggdjur till fåglar och andra fiskar. Inför årets förhandlingar om fiskekvoter agerade EU-kommissionen och ville ha ett totalstopp för strömmingsfisket. Vi socialdemokrater ville värna det småskaliga fisket men höll med kommissionen i övrigt.

Resultatet av regeringens förhandlingar blev ett fiske på 55 000 ton och därmed också att det storskaliga industrifisket fortsätter. Min fråga, fru talman, blir: Hur ser ledamoten på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar?

Fru talman! Tack, ledamoten, för att du i alla fall försökte besvara den fråga som de andra tre partierna inte ville svara på!

Ledamoten sa i sitt tal här att man inför kraftfulla medel för att möta klimatkrisen. Det enda vi ser är att utsläppen ökar. Vilka är de kraftfulla medlen?

Fru talman! Jag undrar också om ledamoten kan redovisa de konsekvenser som detta förslag får på skogs- och jordbruk i och med att det är utsläpp i transportsektorn vi pratar om. Jag undrar även över de konsekvenser som Saab, AB Volvo och andra varnar för: När vi sänker priset på fossila drivmedel går elektrifieringstakten ned, och då säljer de färre bilar. De har investerat hur mycket som helst i elektrifieringen.

Jag skulle vilja ha några korta kommentarer om Saabs och AB Volvos remissvar till regeringen. Denna uppfattning delades även av Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen. Detta kommer att bromsa elektrifieringen.

Och vilka kraftfulla medel för att möta klimatkrisen är det som ledamoten beskriver? Vi ser ju bara att utsläppen ökar.

Fru talman! Min fråga är ganska enkel. Jag har försökt få svar på den av tre andra partier, men jag tänker att ledamoten säkert kan svara på den fråga som jag har.

Vi diskuterar i dag frågan om att kraftigt sänka biodrivmedelsinblandningen. Biodrivmedelsinblandningen ökar Sveriges självförsörjningsförmåga och skapar många nya svenska jobb. Man använder svenska skogsrester. Och detta gör att vi har möjligheter att nå målen och att vi kanske inte behöver betala utsläppsrätter och böter till andra länder.

Men, fru talman, i dag kan vi läsa i Dagens Nyheter om den nya klimathandlingsplanen, som Dagens Nyheter har fått tag på. Vi i Sveriges riksdag har den inte. Det har däremot medier.

I denna, fru talman, står det tydligt att man vill införa ett svenskt utsläppshandelssystem. Det utsläppshandelssystemet skulle öka priset på diesel och bensin. Anledningen till att vi står här i dag är att man från regeringens sida vill sänka reduktionsplikten.

Fru talman! Min enkla fråga är: Hur ska vi tolka regeringen i denna fråga? I dag säger man att man vill sänka bensin- och dieselpriset. Men när vi läser Dagens Nyheters artikel om den nya klimathandlingsplanen ser vi att man vill öka bensin- och dieselpriset. Min fråga är: Vad vill regeringen?

Fru talman! Du tittar på en industrisosse, Kjell-Arne Ottosson, och vi är ju betongpartiet. Vi tror definitivt inte att industrin är basically gone, utan vi tror på ny teknik. Vi investerar i det. Vi startade tillsammans med Miljöpartiet Industriklivet och Klimatklivet - allt sådant som nu pressar ned utsläppen samtidigt som det skapar jobb i hela landet. Svaret på den frågan är alltså ja, självklart bejakar jag ny teknik.

Men det är ju inte frågan här. Här bejakar man inte just biodrivmedel. Man säger att man gör det här för att sänka priserna vid pump, men jag läser ju DN. Jag verkar inte få något svar på det i dag. Dagens Nyheter säger i en artikel att den nya klimathandlingsplanen innehåller ett svenskt utsläppshandelssystem som naturligtvis skulle öka priset på diesel och bensin.

Fru talman! Det är omöjligt att förstå vad SD-regeringen egentligen vill. Är det bara biodrivmedlen och utvecklingen av den industrin som man vill stoppa?

Med ena handen vill man ta bort reduktionsplikten. I andra handen ska man ha ett svenskt utsläppshandelssystem. Ska man inte ha något? Då får vi betala böter till EU på miljarder eller försöka köpa utsläppshandelsrätter.

Får vi inte det, ja, då är det skogs- och jordbruk som ska stå för det här. Det var ju därför Miljömålsberedningen en gång i tiden var enig om att nu måste vi ta det här på transporterna - därför att jordbruket behöver längre tid, och vi behöver vår skogsproduktion och intäkterna som den ger.

Fru talman! Frågan är verkligen vad SD-regeringen vill.

Fru talman! Kristdemokraternas partiordförande brukar säga att hon har lyckats ro i hamn ESR och andra överenskommelser, så om det är så att man sliter får man väl vända sig till sin partiordförande och fråga hur man ska lösa det.

Fru talman! Jag tänkte också ta upp lite grann av det som ledamoten Rickard Nordin började med om remissinstanserna som har svarat på propositionen.

LRF skriver så här: "I promemorian saknas en analys för hur en sänkt reduktionsplikt påverkar jord- och skogsbruk . LRF ser att förslaget riskerar leda till produktionshämmande åtgärder, hinder för grön omställning och/eller ryckiga spelregler för jord- och skogsbruksföretagen."

Skogsindustrierna skriver så här: "Vi efterfrågar dock återigen att reduktionspliktens utformning bättre balanserar relaterade politiska mål utifrån en gedigen konsekvensanalys."

Skogsstyrelsen skriver att man "anser att analyser och överväganden av andra åtgärder som är samhällsekonomiskt effektiva styrmedel bör komma före föreslagna förändringar".

Södra Skogsägarna skriver så här: "Reduktionsplikten är ett bra styrmedel för att reducera totala utsläpp från transporter."

Det Riksrevisionen skrev i sin rapport var att konsekvensanalyserna var för dåliga. Men nu har vi fått en ny proposition som inte har några konsekvensanalyser. Jag måste ju fråga om inte ledamoten tycker att det är en svaghet att förslaget inte talar om de konsekvenser det kan ha för jord- och skogsbruk eller att konsekvenserna det kan ha är att vi ska betala väldigt dyra utsläppsrätter eller böter till EU.

Herr talman! Jag tycker inte att ledamoten svarade någonting gällande åsikterna från Scania, AB Volvo, Transportstyrelsen, Transportföretagen och Sveriges Åkeriföretag. Jag tycker inte att hon svarade någonting gällande de analyser som har kommit in och som visar att elektrifieringen kommer att bromsa in när fossila drivmedel blir billigare. Ingenting av det svarade ledamoten på.

Jag vill se de svenska jobben här i Sverige, och jag vill se elektrifieringen. Samtliga som har svarat på remissen säger dock att detta stoppar upp elektrifieringen - som ändå är det som ledamoten säger ska lösa problematiken. Man för alltså en politik som bromsar det man vill ha samtidigt som den ökar utsläppen.

Jag måste också fråga ledamoten det jag frågade Sverigedemokraterna om Dagens Nyheters artikel. Vi stod nämligen här i dag och debatterade biodrivmedelsinblandning. Från Moderaternas sida är det tydligt att det inte handlar om klimathänsyn utan om att minska priset, men i Dagens Nyheter i dag står det om klimathandlingsplanen och att man ska införa ett svenskt utsläppshandelssystem som kommer att öka priserna på det fossila bränslet - det vill säga bensin och diesel. Frågan blir därför: Vad vill man?

Vad är svaret till Scania och AB Volvo? Vad är svaret på frågan hur vi ska klara elektrifieringen när man väljer att sänka priset på fossila drivmedel? Och vad är svaret gällande att man vill införa ett svenskt utsläppshandelssystem som ökar de priser man står här och säger sig vilja sänka?

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att ta upp något som Riksrevisionen skriver i sin rapport. De bedömer att ett styrmedel som reduktionsplikten har förutsättningar att bidra kostnadseffektivt till klimatpolitikens mål.

Sedan skulle jag vilja ta upp att ledamoten gjorde ett inlägg om att man ska göra en omdaning av klimatpolitiken. Men man redovisar ju inga åtgärder än, mer än ökade utsläpp. Alla i denna kammare måste förstå att tiden är viktig, herr talman. Det handlar om det som nu släpps ut och sparas uppe i atmosfären. Det kommer att bli dyrare och ett större problem om vi inte reducerar utsläppen nu.

Herr talman! Jag tänkte också prata lite grann om vad remissinstanserna säger om SD-regeringens förslag till reduktionsplikt.

Scania skriver att de avstyrker förslaget. Man kan även läsa i medierna att Scania har gjort mångmiljardsatsningar på ellastbilar, och bolaget är som många vet en av landets största privata arbetsgivare. Många jobb står alltså på spel i omställningen. Scania säger att vi behöver modiga politiska beslut som gör att fossila bränslen blir dyrare, att det blir billigare att byta till elfordon och att vi får elnät och laddinfrastruktur på plats.

Sveriges Åkeriföretag anser inte att reduktionsplikten för diesel bör sänkas till 6 procent. Transportstyrelsen skriver att takten i omställningen och den viktiga elektrifieringen riskerar att sänkas om det blir gynnsammare att köra fossildrivna fordon än att köra eldrivna fordon, och AB Volvo säger likadant.

Vad har egentligen regeringsföreträdarna tagit till sig av svaren från samtliga av de remissinstanser som har svarat på frågan hur de vill att reduktionsplikten ska utformas?

Herr talman! Jag måste svara ledamoten att jag faktiskt inte vet vem han talar om. Jag kanske inte har varit politiker så länge att jag känner till det. Det måste ju vara någon särskild person som ledamoten syftar på.

Den uträkning som vi redovisar har vi inte fått av några lobbyister, utan den är från RUT, riksdagens utredningstjänst. Både ledamoten och jag borde väl tycka att det är en helt okej instans att använda.

Ledamoten pratar om de opolitiska tjänstemännen, som har sagt att det skulle bli en betydande konsekvens om Socialdemokraterna inte följer exakt vad ledamoten vill ha. Men vad har de opolitiska tjänstemännen sagt om konsekvenserna av detta?

De opolitiska tjänstemän som jag har pratat med säger att det är allt från 15 till 50 miljarder om man inte kommer med de andra åtgärderna i fråga om böter och utsläppshandelssystemet. Där är Sverigedemokraterna svaret skyldiga. Vad är det man tänker göra i stället? Det står ingenting om det.

När vi lade fram ett förslag om utskottsinitiativ - vi ville ha en konsekvensanalys - röstade Sverigedemokraterna ned det. De opolitiska tjänstemän som talar om vad bensin- och dieselpriset kommer att bli måste ju också ha berättat för Sverigedemokraterna och regeringen vad detta förslag innebär och vad det får för kostnader i andra änden.

Herr talman! Jag kom på att ledamoten inte svarade på min fråga om den bränslebluff som Sverigedemokraterna drev i valrörelsen. Det handlade om 10 kronor mindre för dieseln vid pump och 6,50 för bensinen. Enligt den debattartikel som ni skrev tillsammans den 15 mars var bensinpriset 19,84. Det ska då alltså minskas med 6,50. Dieselpriset just den dagen var 22,76, men det var 22,10 dagen efter. Ledamoten har alltså lite att göra om han på riktigt ska uppfylla det han har lovat sina väljare. I Sverigedemokraternas kommunikation har man hela tiden talat om exakt pris vid pump och inget annat.

Återigen fick jag frågan vad Socialdemokraterna kommer att göra. Jo, vi socialdemokrater har redan presenterat vårt förslag, som jag tycker är bra och rimligt och tar ansvar för både klimat och vanliga människors plånböcker. I vårt budgetförslag har vi också en tankrabatt som riktar sig inte till män som kör stora suvar i Stockholm utan till människor som bor i glesbygd och landsbygd, där man verkligen behöver bilen. Vi har också annat som utjämnar skillnaderna när människor har det tufft: ett extra barnbidrag, ingen funkisskatt och en massa annat som gör att vanliga människor klarar av denna kris, som är stor och har många dimensioner.

Men svaret på frågan är, återigen: Ja, det förslag som regeringen har lagt fram tillsammans med Sverigedemokraterna kommer Socialdemokraterna att rösta nej till.

Herr talman! Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser: krig i vårt närområde, ett brutalt och eskalerat gängvåld, en sjukvårdskris när resurser dit inte prioriteras i budgeten, en kostnadskris i form av högre matpriser, med kostnadsökningar som är högre än i Finland, Danmark och Norge, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som gör det svårt för vanligt folk och på detta en klimatkris med klimatförändringar som redan är påtagliga och hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Det behövs en kapten som inte blundar för alla parallella kriser utan ser helhetsbilden när det gäller att styra Sverigeskutan framåt.

I dag debatterar vi regeringens förslag om en kraftig sänkning av reduktionsplikten - ett förslag vars konsekvenser inte redovisas. Efter en valrörelse där Tidöpartierna bingobudade vallöften över varandra, med en sänkning av dieselpriset på ända upp till 10 kronor vid pump och 6,50 för bensinen, är vi nu här.

Herr talman! Sänkningen av biodrivmedelsinblandningen enligt SD-regeringens förslag kommer att kraftigt öka utsläppen och kan också leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Vi har alla redan hört talas om olika förslag som att använda trängselskatter på fler ställen eller införa hastighetsbegränsningar eller bilförbud vissa dagar. Det har även handlat om minskad avverkning av den svenska skogen eller om att jordbrukets utsläpp ska minska i snabbare takt för att kompensera för de ökade utsläppen.

Regeringens förslag riskerar också att innebära färre jobb, förlorade investeringar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen.

Herr talman! Vi socialdemokrater har båda ögonen vidöppna när det gäller att hantera och navigera i Sveriges parallella kriser och yrkar bifall till reservation 2.

Vårt förslag är Sverigebränslet, av många orsaker. Sverige behöver en ny väg framåt. Vi måste göra det billigare att använda bilen för vanligt folk, speciellt där tillgången till kollektivtrafik är obefintlig, samtidigt som vi stadigt pressar ned utsläppen och skapar nya gröna jobb i industrin och stärker Sveriges beredskap.

Det rullar cirka 5 miljoner bilar i Sverige. Av dessa har 4,1 miljoner förbränningsmotorer. Hälften av alla dessa bilar går på bensin, och cirka en tredjedel går på diesel. I kostnadskrisen är det för vanligt folk naturligtvis även bränslet som påverkar, och det är tydligt att vi inte längre kan vara beroende av olja från skurkstater. Det är inte rimligt att det ska hållas ett järngrepp om vanligt folks plånböcker.

Vi föreslår i stället en stabil inblandning av biodrivmedel, som är fastlagd över tid och ökar förutsägbart och stabilt. Med start från 2024 ska nivån på basinblandningen vara 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin.

Detta är en väg framåt som ger Sverige möjlighet att nå 2030-målet, och det ger även industrin och drivmedelsbranschen den stabilitet och de planeringsförutsättningar som krävs för att man ska våga investera i Sverige. Sammantaget kan vi också spara miljarder skattekronor som annars skulle gå till att köpa utsläppsrätter eller betala böter till EU. Det finns, anser vi socialdemokrater, många andra prioriteringar man kan välja att göra för de många miljarderna än att betala för Sveriges utsläpp till andra länder.

Herr talman! Det har blivit uppenbart under både pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina att de befintliga system vi har haft inte har varit tillräckligt flexibla. Vi tror därför att det är rätt väg framåt att en del av Sverigebränslet är en så kallad tilläggsinblandning. När priset på världsmarknaderna går upp kan man minska inblandningen, och när produktionen av biodrivmedel i Sverige kommer igång i större skala och priset blir billigare kan tilläggsinblandningen öka.

Vi tror också att det behövs en rad andra åtgärder för att skapa en mer stabil situation när det kommer till bränslepriserna. I dagens regelverk om reduktionsplikten finns en sanktionsavgift för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen. Denna avgift har kommit att få en prissättande funktion på marknaden snarare än att vara en alternativkostnad för att få aktörerna att leva upp till reduktionsplikten. Vi vill se en sänkt reduktionspliktsavgift, för det skulle också ge en viss priseffekt.

Vi föreslår även att Sverige går över till den europeiska dieselstandarden mk 3. Sverige är det enda land i Europa som använder mk 1. En övergång till Europadiesel möjliggör att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket också kan ha en prisdämpande effekt.

Vi anser även att Sverige måste jobba hårt för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå. Det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte ska beskattas på samma sätt som fossila bränslen.

En annan viktig åtgärd vi socialdemokrater vill se är att staten tar ett större ansvar på biodrivmedelsmarknaden.

I vintras föreslog vi en stor reform på energimarknaden: folkhemsel. Den bygger på att staten går in och tecknar långa kontrakt och sedan auktionerar ut elen till rimliga priser. Med vårt förslag om Sverigebränslet, om långa kontrakt och om att överväga de förslag som Bioekonomiutredningen lade fram i våras om intäktsgarantier för produktion av förnybara drivmedel kommer vi att kunna stimulera den inhemska produktionen som ger svenska jobb och gör svenska restprodukter till svenska förnybara drivmedel. Därmed ökar vi Sveriges självförsörjningsförmåga för den egna bränsleförsörjningen.

Herr talman! Sammanfattningsvis: Sverige behöver en ny väg framåt för att hantera alla parallella kriser. Vår modell för biodrivmedelsinblandning i Sverige, vilken vi kallar Sverigebränslet, är viktig för att minska utsläppen. Tillsammans med våra andra budgetförslag gör Sverigebränslet det lättare för vanligt folks vardagsekonomi samtidigt som vi bygger upp Sveriges beredskap och självförsörjningsförmåga, och vi får fler jobb när den gröna industrin väljer att investera i Sverige.

Klimatförändringarna är här och nu och kräver åtgärder. Det går inte att trolla bort 4,1 miljoner bilar med förbränningsmotorer. Ju mer ökade utsläpp i dag som stannar länge i atmosfären, desto tuffare, dyrare och mer ingripande åtgärder behövs.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

Herr talman! Jag kan upplysa ledamoten om att Socialdemokraterna alltid säger nej till dåliga förslag. Vi har ett eget förslag som Sverigedemokraterna gärna får titta på. Om man hade frågat oss innan hade vi kunnat titta på det gemensamt. Det är ett förslag som också återfinns hos de flesta av remissinstanserna. Det är nämligen inte särskilt många av remissinstanserna som säger ja till SD-regeringens förslag.

Jag blir ändå nyfiken. Det finns ingen konsekvensanalys av vad man ska göra i stället. Och i dag kan vi läsa i Dagens Nyheter om den nya klimathandlingsplanen och förslaget om ett svenskt utsläppshandelssystem. När det ska börja verka ska priset på diesel och bensin helt plötsligt höjas.

Min fråga blir: Vad vill SD-regeringen? Är det biodrivmedel som man är emot? Är det att vi ska ha bioindustri i Sverige, fler gröna jobb och självförsörjningsförmåga i stället för att vara beroende av skurkstater? Vi kan nämligen i nästa sekund läsa i Dagens Nyheter att man är beredd att införa höjda kostnader för diesel och bensin men med ett svenskt utsläppshandelssystem i stället.

Herr talman! Jag hoppas verkligen att ledamoten kan förklara vad man vill och hur man vill göra det och även redovisa för svenska folket de konsekvenser som förslaget innebär. Vad är beräkningen av kostnaderna för att till exempel köpa utsläppsrätter eller för böter från EU?

(Applåder)

Herr talman! Konsekvenser är något som jag verkligen skulle vilja höra lite om från ledamoten. I propositionen står det nämligen ingenting om konsekvenserna.

Denna debatt handlar om det biodrivmedel som ska blandas in i diesel och bensin för att minska utsläppen. Men den handlar även om att få igång mer svensk produktion av biodrivmedel av svenska skogsrester, om att öka vår självförsörjningsförmåga och om att skapa fler svenska gröna jobb.

Om vi inte minskar våra utsläpp i transportsektorn är till exempel skogs- och jordbruket oroliga för konsekvenserna som regeringen har valt att inte redovisa. De kan bli att vi får betala miljarder efter miljarder i form av utsläppsrätter eller böter till andra länder om vi inte når EU:s mål.

Före valet lovade Sverigedemokraterna en prissänkning vid pump på 10 kronor per liter när det gäller diesel och 6,50 kronor per liter när det gäller bensin. Frågan till ledamoten blir om löftet som Sverigedemokraterna gav svenska folket bara var en bränslebluff.

Fru talman! Jag försökte göra en retorisk övergång till oviljan att satsa på förebyggande arbete. Därför tog jag upp båda frågorna.

Ledamoten svarade inte på varför man skar ned på länsstyrelserna. Det vill jag gärna ha svar på.

Jag hörde att klimat- och miljöministern i sitt första inlägg sa att den största budgeten lades fram av Moderaterna tillsammans med Liberalerna och andra. Jag vill bara påminna Moderaterna och klimat- och miljöministern om det man gjorde i denna budget som var det största, nämligen att man tog 3 miljarder kronor just från klimat- och miljöområdet och gjorde andra satsningar med. Året efter skar man ned med ytterligare 4 miljarder kronor.

Budgeten för 2022 hade varit enorm och klimatanpassbar om den inte hade petats på av moderater, liberaler, sverigedemokrater och kristdemokrater.

Fru talman! Att jobba förebyggande verkar inte alltid vara Moderaternas melodi. Vi kan titta på gängkriminaliteten som drabbar Sverige nu. Jag förstår inte oviljan att satsa på förebyggande arbete och se till att rekryteringen av barn och unga till gängen får ett stopp samtidigt som man satsar på det straffrättsliga.

Samma sak gäller klimatpolitiken. Varför vill inte Moderaterna prioritera att få ned utsläppen i stället för att få ökande kostnader för samhället i den klimatanpassning som måste göras efteråt? Det här är en kvartalsrapportspolitik som bara lämnar efter sig ökande samhällskostnader. Den visar också på en ovilja att ta ansvar för våra barn och barnbarn.

Varför skar man ned i vårändringsbudgeten till länsstyrelserna med drygt 60 miljoner kronor när vi visste att vi hade torka att vänta oss och när vi vet att de har ansvaret för att samordna insatser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Fru talman! Sverige tillhör världen, är ett av dess rikaste länder och har historiskt haft stora utsläpp men har skärpt till sig väldigt bra, vilket kanske beror på den typ av regeringar vi har haft tidigare.

Fru talman! Är detta bara en religion, eller är det något där man agerar på riktigt? Jag blir förvånad över partiledaren Jimmie Åkessons uttalande att klimatfrågan är en religion och inget som vetenskapen samlat säger är vår tids ödesfråga. Blir det verkligen bättre för världen, klimatberedskapen och klimatanpassningen om Sverige fortsätter att öka sina utsläpp?

Fru talman! I sommar var första skörden på många ställen runt om i Sverige halv eller mindre. I Västmanland, inte minst i Sala, drabbades bönderna ytterligare när åkrarna också blev översvämmade. Min hemby Åre drabbades av skyfall och översvämningar, och bilderna som kablades ut därifrån var hemska. Liknande saker hände i hela Sverige och hela världen. Klimatförändringarna är påtagliga och påverkar människors liv och ger stora samhällsskador i Sverige och hela världen.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har beskrivit klimatfrågan som en ny religion, vilket förstås är helt obegripligt när den samlade vetenskapen säger att vi måste agera nu.

Fru talman! Vad vill Sverigedemokraterna göra för att vanligt folks källare inte ska stå under vatten och för att vanligt folk ska slippa bortspolade vägar och järnvägar och kunna ta sig till jobbet? Vad vill Sverigedemokraterna göra för att vi ska ha ett jordbruk i hela landet som klarar av klimatförändringar och extremväder?