Elin Nilsson (L) svarade Anna-Caren Sätherberg i en replik om Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel i debatten ”Protokoll 2023/24:38 Onsdagen den 29 november” den 29 nov 2023.
Anna-Caren SätherbergS· i en replikMin fråga är ganska enkel. Jag har försökt få svar på den av tre andra partier, men jag tänker att ledamoten säkert kan svara på den fråga som jag har. Vi diskuterar i dag frågan om att kraftigt sänka…Fru talman! Sverige ska nå klimatmålen. Utsläppen ska bort, och klimatförändringarna måste stoppas. Och klimatomställningen kan bara lyckas när den genomförs av fria människor i en växande ekonomi.
Tillgången till fossilfri energi är grunden i klimatomställningen. Vi behöver både solenergi, vindkraft och kärnkraft i stor skala, och vi behöver elektrifiering.
Den historiska erfarenheten av att hantera miljöproblem visar att omställningen bara lyckas om den görs i en ekonomi som växer. Det är fria människor i välmående ekonomier som löser miljöproblemen, och tillväxt handlar i grunden om smartare lösningar.
Precis detta är också kärnan i klimatarbetet. Omställningen kräver pålitlig tillgång till fossilfri energi. Där finns den stora svagheten i svensk klimatpolitik. Därför är kärnkraften helt avgörande. Därför är det beslut vi fattade tidigare i kammaren här i dag mycket viktigt. Därför kan man inte lämna kärnkraften utanför den debatt vi för här ikväll.
En annan viktig faktor i sammanhanget är att den klimatpolitik vi genomför har ett brett stöd hos gemene man, även hos folk med små ekonomiska marginaler. För det är faktiskt var och en av oss här inne och ute i landet som har ansvar för detta gemensamt.
För att omställningen ska bli av krävs att förutsättningarna finns på plats. En omställning som måste involvera hela samhället och som ska gå pågå under decennier måste ha ett brett stöd. Åtgärderna och styrmedlen måste upplevas som vettiga och välavvägda av det stora flertalet. Förändringarna måste ske kontrollerat. De får inte vända vardagen upp och ned för folk eller driva i grunden sunda företag mot ruinens brant.
Fru talman! Vi har en verklighet utanför den här kammaren att hantera. Samtidigt som vi med kraftfulla medel möter klimatkrisen har vi ett svårt ekonomiskt läge att ta hänsyn till, ett läge som gör det svårt för många att få ekonomin att gå ihop.
En del i detta är självklart de höga bränslepriserna. Folk har svårt att ställa mat på bordet, och man har inte råd att köra sina barn till skolan eller till fritidsaktiviteter. Det är en verklighet som vi nu väljer att hantera. Att det genererar ökade utsläpp är beklagligt, men insatsen är till för att hushållens ekonomi ska gå ihop och för att folk ska få sin verklighet att gå ihop. Och det är inte på bekostnad av folk som ska få sin verklighet att gå ihop som man kan bedriva en verkligt långsiktig klimatpolitik som är hållbar. Därför lägger vi fram det här beslutet nu.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Fru talman! Min fråga är ganska enkel. Jag har försökt få svar på den av tre andra partier, men jag tänker att ledamoten säkert kan svara på den fråga som jag har.
Vi diskuterar i dag frågan om att kraftigt sänka biodrivmedelsinblandningen. Biodrivmedelsinblandningen ökar Sveriges självförsörjningsförmåga och skapar många nya svenska jobb. Man använder svenska skogsrester. Och detta gör att vi har möjligheter att nå målen och att vi kanske inte behöver betala utsläppsrätter och böter till andra länder.
Men, fru talman, i dag kan vi läsa i Dagens Nyheter om den nya klimathandlingsplanen, som Dagens Nyheter har fått tag på. Vi i Sveriges riksdag har den inte. Det har däremot medier.
I denna, fru talman, står det tydligt att man vill införa ett svenskt utsläppshandelssystem. Det utsläppshandelssystemet skulle öka priset på diesel och bensin. Anledningen till att vi står här i dag är att man från regeringens sida vill sänka reduktionsplikten.
Fru talman! Min enkla fråga är: Hur ska vi tolka regeringen i denna fråga? I dag säger man att man vill sänka bensin- och dieselpriset. Men när vi läser Dagens Nyheters artikel om den nya klimathandlingsplanen ser vi att man vill öka bensin- och dieselpriset. Min fråga är: Vad vill regeringen?
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, vad vill regeringen egentligen? Vi vill få ned utsläppen. Vi vill hitta långsiktiga lösningar. Vi har höga ambitioner. Och vi har, precis som ledamoten Storckenfeldt sa tidigare, lagt om kursen ordentligt. Vi vill öka den fossilfria energiproduktionen. Vi går därför fram med att bygga mer kärnkraft.
Angående uppgifterna i medierna kan jag varken dementera eller bekräfta. Det finns ännu inget faktiskt förslag att ta ställning till. Jag har inte tagit del av nyheten. Dessutom ska man vara lite försiktig med sådant man läser i medierna som inte är bekräftat. Jag har ingen aning om ifall det stämmer eller inte. Det återstår att se.
Fru talman! Tack, ledamoten, för att du i alla fall försökte besvara den fråga som de andra tre partierna inte ville svara på!
Ledamoten sa i sitt tal här att man inför kraftfulla medel för att möta klimatkrisen. Det enda vi ser är att utsläppen ökar. Vilka är de kraftfulla medlen?
Fru talman! Jag undrar också om ledamoten kan redovisa de konsekvenser som detta förslag får på skogs- och jordbruk i och med att det är utsläpp i transportsektorn vi pratar om. Jag undrar även över de konsekvenser som Saab, AB Volvo och andra varnar för: När vi sänker priset på fossila drivmedel går elektrifieringstakten ned, och då säljer de färre bilar. De har investerat hur mycket som helst i elektrifieringen.
Jag skulle vilja ha några korta kommentarer om Saabs och AB Volvos remissvar till regeringen. Denna uppfattning delades även av Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen. Detta kommer att bromsa elektrifieringen.
Och vilka kraftfulla medel för att möta klimatkrisen är det som ledamoten beskriver? Vi ser ju bara att utsläppen ökar.
Fru talman! Jag delar bilden att det är problematiskt att utsläppen ökar. Det är därför vi vill vidta kraftfulla åtgärder. Elektrifiering är ett viktigt steg i detta, men det handlar också om hela den gröna omställningen, om industrialiseringen och om att skapa nya jobb så att folk får det bättre, så att de kan fatta bättre beslut och så att de kan köpa en elbil. Där är kärnkraften jätteviktig.
Angående remissvaren har jag inte tillräcklig kunskap för att svara på den frågan, så detta får jag lämna osagt. Jag får återkomma i en annan diskussion. Sedan kanske jag missade något.
(Applåder)
Fru talman! Vi hör Elin Nilsson, Liberalerna, inleda med: Sverige ska nå klimatmålen. Men det som Liberalerna tillsammans med de andra Tidöpartierna nu gör är att effektivt montera ned klimatpolitiken och öka utsläppen så att Sverige inte når klimatmålen.
Elin Nilsson säger också: Vi vill få ned utsläppen. Vi vill ha höga ambitioner. Vi ska ha en elektrifiering. Man ska kunna köpa en elbil. Den gröna omställningen är också viktig.
Men den politik som regeringen bedriver får inte ned utsläppen. De ökar. Det är inga höga ambitioner; det är sänkta ambitioner. Det är inte en påskyndad elektrifiering. Det är en övergång till ökat fossilberoende. Det är inte enklare och billigare att köpa en elbil. Man har gjort det dyrare att köpa en elbil.
Den gröna omställningen håller på att sakta in. Näringslivet skriker efter el i närtid, kompetensförsörjning och snabbare tillståndsprocesser. Men regeringen har inte genomfört Klimaträttsutredningens förslag för snabbare tillståndsprocesser. I stället har man tillsatt en ny utredning, där första punkten handlar om att sänka miljöstandarden i Sverige till EU:s miniminivå. Man har försvårat arbetskraftsinvandringen, vilket försämrar för industrin när det gäller deras rekryteringsbehov. Och när det gäller elproduktionen satsar man på kärnkraft som kanske kommer på plats någon gång i framtiden. Det är ingen som vill investera i det, som det ser ut nu.
Man levererar inte i fråga om en snabb utbyggnad av förnybar elproduktion. Man stoppar utredningen kring vita certifikat och energieffektiviseringar bara månader innan den är klar, och man vingklipper Incitamentsutredningen.
Det duger inte att önska. Liberalerna måste leverera politik.
Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågorna! Ja, vi vill väldigt mycket. Vi gör också väldigt mycket.
Vårt absolut viktigaste mål är nettonoll 2045. Det tar vi sikte på. Det ska vi klara. År 2030 jobbar vi såklart också mot, men det blir svårare. Så är det.
Sedan gäller det förnybar energi. Vi behöver energi på plats snabbt. Vi behöver ny energiproduktion i Sverige. Vid sidan av kärnkraften byggs mycket vindkraft och solkraft. Och det är faktiskt så att regeringen under sin korta tid vid makten har godkänt mer havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen gjorde under hela sin tid vid makten. Det stämmer alltså inte att vi inte gör någonting.
Fru talman! Ja, vad gör man då för åtgärder för att försöka nå nettonoll 2045? Jag har inte fått några konkreta reformförslag från Liberalerna om detta. Det som vi har sett presenteras från budgeten hittills är att man till exempel förlänger Industriklivet, gröna kreditgarantier och sådant som Miljöpartiet införde när Miljöpartiet satt i regering.
Sedan är man uppenbarligen nu redo att säga: Men vi verkar inte nå 2030-målet.
Jag ser dock ingen plan från regeringen för hur man ska hantera att vi inte uppfyller vårt ESR-åtagande och vad det innebär för det svarta hål man gräver i statskassan - inte heller för att vi förlorar återhämtningsfonden från EU och vilka konsekvenser det kan innebära för svenska mjölkbönder om de ska försöka kompensera för de ökade utsläppen i transportsektorn.
När det gäller kärnkraft, vindkraft och solkraft är det bra att det görs något lite för vind och sol. Det är bra att man har godkänt en del havsbaserad vindkraft. Det var inte så att alla de ansökningarna låg på vårt bord när vi satt i regering. Det är ju lite svårt att godkänna dem då. Däremot gjorde vi jättemycket när vi satt i regering som gjorde att tillståndsprocesserna och ansökningarna kom igång och nu ligger på regeringens bord. Det är bra att man har godkänt dem, men när det gäller reformerna för att stimulera elproduktion som kan komma på plats i närtid har man dragit benen efter sig. Dessutom har man lagt ned eller motarbetat utredningar som var på gång.
Debatten i dag handlar om reduktionsplikten. Syftet med reduktionsplikten är att minska utsläppen i den befintliga fordonsflottan. Kärnkraften gör ju noll och ingen nytta för att minska utsläppen i den befintliga fordonsflottan, och jag har inte hört ett enda förslag från Liberalerna om hur man ska ställa om den befintliga fordonsflottan nu när man river upp reduktionsplikten.
Fru talman! Det beslut vi tar i morgon kommer att leda till ökade utsläpp. Vi tycker inte att ökade utsläpp är bra, men det finns en ekonomisk realitet att ta hänsyn till. Vi behöver se till att vanliga människor på landsbygden och i städerna i hela Sverige har råd att sätta mat på tallriken och ta sig till och från jobbet, träningen och fritidsaktiviteterna.
Vi är i ett läge där många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det här är ett sätt att möta det. Det är också att ta ansvar för Sverige.
(Applåder)
