Anna-Caren Sätherberg (S) svarade Staffan Eklöf i en replik om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2023/24:49 Torsdagen den 14 december” den 14 dec 2023.
Staffan EklöfSD· i en replikTack, Anna-Caren Sätherberg, för en väldigt relevant fråga! Strömmingen är hotad; det är alldeles riktigt. Sveriges minister gjorde en ansats för att förhandla ned kvoterna, inte minst för industriell trålning som går…Fru talman! Vi debatterar i dag budgetens utgiftsområde 23 Areella näringar.
"Sverige befinner sig i en ekonomisk vinter." Så börjar regeringens budgetproposition. Det är väl valda ord. Lågkonjunkturen och den höga inflationen skadar Sveriges och svenskarnas ekonomi. Jag behöver inte närmare beskriva svårigheterna för dem som lyssnar. De vet.
I det här läget krävs en återhållsam budget och hårda prioriteringar, annars väntar mer av penningvärdesförsämring och höjda räntor. Sverigedemokraterna och regeringen har kunnat prioritera att förbättra konkurrenskraft och likviditet för svenskt lantbruk. Man har inte gjort det så mycket som vi sverigedemokrater skulle vilja, men ganska mycket ändå, om man tar hänsyn till alla delar och till det faktum att vi befinner oss i inflation och lågkonjunktur samtidigt.
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Regeringens budgetproposition för 2024 gör att dieselskatten för jordbruks- och skogsmaskiner med mera fortsatt hålls på miniminivå. Det betyder 3,93 kronor litern jämfört med om vi inte skulle ha gjort så. Reduktionsplikten minskas till 6 procent vid årsskiftet. Det kommer att sänka dieselpriset ytterligare avsevärt. Dessa insatser är viktiga för jordbruksföretagens likviditet och motverkar även inflationen eftersom höga kostnader för insatsvaror driver upp livsmedelspriserna. Det är alltså viktiga åtgärder.
Sedan utbetalas ett krisstöd om knappt 200 miljoner kronor. Det är inte jättemycket, men det är det maximala belopp som Sverige får ge för EU. Krisstödet har att göra med årets eländiga odlingssäsong.
Gårdsstödet ökar enligt plan. Det handlar alltså om de belopp som sedan tidigare ingår i den svenska strategiska planen, men det finns även med 500 miljoner kronor i valutakompensering.
Några mindre, men viktiga, insatser sker också.
80 miljoner i nedsatt slakteriavgift är något som inte minst min gode kollega John Widegren från Moderaterna har drivit hårt.
Det görs en viktig förstärkning av SLU Grogrunds växtförädling för att svensk växtodling ska ha konkurrenskraftiga sorter anpassade till våra odlingsförutsättningar och för att kunna dra nytta av de senaste framstegen inom växtförädling.
Jordbruksverkets medel till utveckling och tillämpade försök nära näringen förstärks, och en ny inriktning läggs till. Det handlar om metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktionen. Sverigedemokraterna jobbar för att garantera att konkurrenskraften inte försämras av sådana nya metoder och att en del av pengarna också ska kunna användas till metodutveckling som kan lösa flaskhalsar i jordbruksproduktionen.
En helt ny åkermarksinventering startas för att följa den intensivt brukade åkermarkens biologiska status för bibehållen framtida avkastning.
De uppräknade insatserna är viktiga för framtida lönsamhet.
Ett par satsningar görs för ökad livsmedelsberedskap och dricksvattenberedskap. Fiske och vattenbruk får även ett viktigt tillskott enligt plan.
Slutligen har rennäringen äntligen fått ett efterlängtat tillskott till ersättningar för de skador som rovdjur orsakar. Det är något som rennäringen har efterfrågat länge.
Även om läget är svårt händer det mycket saker i Tidösamarbetet.
Vi har tyvärr gjort något som försvårar för vissa aktörer i jordbruket. Jag vill ta upp det eftersom vi sverigedemokrater säger som det är. Det handlar om de nya arbetskraftsinvandringsreglerna. Där har vi satt ett krav på minimilön för arbetskraftsinvandrare från utanför EU på 80 procent av den svenska medianlönen.
En reformering av arbetskraftsinvandringsreglerna är oerhört viktigt för Sverige. Efter årtionden av extrem migrationspolitik måste invandringen minska drastiskt. Sverige kan då inte ha en arbetskraftsinvandringspolitik som är en av världens mest liberala.
År 2022 var över 300 000 personer arbetslösa, och 24 000 invandrade samtidigt för att arbeta. Det är orimligt och leder till stora hinder för integration.
Systemfelet blir tydligare när man tittar inom yrken, exempelvis kockar. 572 kockar arbetskraftsinvandrade under 2022 samtidigt som Hotell och restaurangfacket larmade om att nio av tio av deras arbetslösa medlemmar inte fick ett branschjobb fastän de hade nog med erfarenhet. Något måste således göras.
När de gamla arbetskraftsinvandringsreglerna infördes varnade vi bland annat för slika undanträngningseffekter, alltså att arbetstagare i Sverige inte får arbete för att man väljer att rekrytera utomlands. Nu lägger vi om reglerna. Regeländringen löser problemet med undanträngningseffekter på det generella planet. Det är en viktig reform för Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Vissa delbranscher inom jordbruksbranschen kan dock få problem när lönekraven höjs för arbetskraft från tredjeland. Därför finns ett antal undantag. De nya reglerna omfattar inte säsongsarbetskraft eller de ukrainare som har kommit och kommer under massflyktsdirektivet, och naturligtvis inte heller arbetskraft från Europeiska unionen.
Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna ville ha en modell med behovsprövning i stället, vilket har den fördelen att hänsynstagande till branschers olika behov är inbyggt i modellen.
I det nya regeringssamarbetet finns en vilja att tillskjuta medel till jordbrukssektorn, att förenkla reglerna och att utveckla jordbruket för att den generella lönsamheten ska öka i jordbruket. Vi föredrar att göra så i stället för att helt undanta jordbruksbranschen från de nya arbetskraftsinvandringsreglerna.
Vi tror på att det svenska jordbruket kan gå från en negativ spiral till en positiv spiral när vi ökar lönsamheten. I den utvecklingen kommer det på längre sikt inte att vara ett problem med vissa lönehöjningar i branschen utan snarare en tillgång som underlättar rekrytering. Att vara en utpräglad låglönebransch innebär nackdelar.
I det fortsatta arbetet, inte minst vid översyner av arbetskraftsinvandringsreglerna, kommer vi att fortsätta försöka lindra lantbrukets problem utan att inkräkta på reglernas syfte.
Fru talman! Ökad lönsamhet är också viktigt för investeringar och generationsskiften. Närmast nu, i inflation och högt ränteläge, ser vi över möjligheterna att framöver underlätta investeringar. Det tror vi blir riktigt viktigt för jordbrukets utveckling.
Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mattias Eriksson Falk (SD).
Fru talman! Arbetskraftsinvandring var en stor diskussion i ledamotens anförande. Jag kan tycka att om man vill lösa den problematiken är det bara att rösta med Socialdemokraterna eftersom en arbetskraftsprövning mellan parterna naturligtvis är vägen framåt. Parterna ser ju vad som behövs. Det förslaget ligger på bordet. Det är bara att rösta med S om man vill lösa problematiken på riktigt.
Jag tyckte också att det var bra att ledamoten sa i sitt anförande att Tidölaget nu lägger till 10 miljoner till rennäringen och därmed följer Socialdemokraterna.
Men min fråga till ledamoten, fru talman, gäller strömmingsbeståndet i Bottenhavet. Det har sjunkit till kritiska nivåer. Beståndet har mer än halverats. Det är framför allt de äldre individerna som har försvunnit. Lekbiomassan har minskat kraftigt det senaste decenniet och ligger vid gränsvärdet då beståndet riskerar att kollapsa.
Fru talman! Det råder ingen tvekan om att strömmingsbeståndet i Bottenhavet är illa ute. Vi har fått varningssignaler från kustfiskare, och den vetenskapliga rapporten för i år bekräftar detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Strömmingen och sillen i Östersjön är ju även födobas i ekosystemet och är därför en art som utgör föda för alltifrån marina däggdjur till fåglar och andra fiskar. Inför årets förhandlingar om fiskekvoter agerade EU-kommissionen och ville ha ett totalstopp för strömmingsfisket. Vi socialdemokrater ville värna det småskaliga fisket men höll med kommissionen i övrigt.
Resultatet av regeringens förhandlingar blev ett fiske på 55 000 ton och därmed också att det storskaliga industrifisket fortsätter. Min fråga, fru talman, blir: Hur ser ledamoten på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar?
Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för en väldigt relevant fråga!
Strömmingen är hotad; det är alldeles riktigt. Sveriges minister gjorde en ansats för att förhandla ned kvoterna, inte minst för industriell trålning som går till foderanvändning. Vi tycker att det är en riktig prioritering.
Tyvärr var det bara Sverige som drog åt det hållet. De andra medlemsstaterna drog åt ett annat håll - åt ökade kvoter, eller åtminstone inte minskade. Sverige var alltså ganska ensamt där.
I ett försök att hjälpa Sverige i dessa förhandlingar har Sverigedemokraterna bidragit i två forum: dels den parlamentariska Östersjökonferensen, dels Nordiska rådet. Där har vi verkat för skrivningar som alla andra medlemsstater har ställt sig bakom med förhoppningen att detta skulle göra avtryck även i kvotförhandlingarna i EU, men tyvärr gjorde det inte det. Vi får försöka hitta andra strategier. Vi är helt klart av uppfattningen att det industriella och storskaliga strömmingsfisket måste minska och att fokus måste ligga på att bevara det kustnära fisket.
Jag hinner med att helt kort kommentera arbetskraftsinvandring och Socialdemokraternas förslag på det området. Resultatet här är naturligtvis en del av en helhet - vi kan inte bryta ut en del för att rösta på ett annat partis förslag.
Fru talman! Ett bra förslag ska man alltid rösta ja till, speciellt när det är vad parterna vill ha och när både näringslivet och personalorganisationerna tycker att det är viktigt. Sådana förslag tycker jag att man ska prioritera framför dåliga förslag som eventuella partner kan tänkas lägga fram.
Min fråga, fru talman, var hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar. Det är detta som är varningen nu. Det är detta vi står inför. De senaste rapporterna säger att vi är så nära att vi inte kan ha något fiske alls.
Min dröm är att barn och barnbarn ska kunna fortsätta fiska och att vi ska kunna öka strömmingstillgången runt hela kusten. Eftersom strömmingen är så enormt viktig för hela det ekosystem som finns i havet är detta en väldigt stor fråga. Jag såg en debattartikel från samtliga fyra Tidöpartier inför omröstningen där man definitivt sa nej till kommissionens förslag om ett stopp för fisket. Samtidigt har man en rapport som säger att hela strömmingsbeståndet kan kollapsa och att vi ligger väldigt nära detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Min fråga är fortfarande hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar.
Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågorna.
Arbetskraftsinvandringsförslaget som vi antog är inte alls något dåligt förslag. Det blir bra, men det måste justeras med lite undantag. Detta har vi jobbat på.
När det gäller strömmingen fanns det förslag om ett totalförbud. Det ville vi inte se, och jag hade heller inte uppfattat att Socialdemokraterna ville se ett totalförbud mot strömmingsfiske. Om det införs ett totalförbud drabbar det ju det kustnära fisket - om man inte kan fånga någon fisk över huvud taget kan ju inte den näringen bära sig. Ett totalförbud vill vi inte se. Vi vill dock se minskade kvoter, och det var så vi agerade.
Detta är en fråga som vi får arbeta vidare med.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Eklöf för hans mycket ärliga anförande, får man säga, där det framgick tydligt vad som är Tidöpartiernas politik och vilka brister ledamoten ser med detta.
Jag fastnade för en sak, nämligen det som sades om att det är vinter i ekonomin och att det därför är viktigt att vi sänker dieselskatten och minskar reduktionsplikten så mycket som möjligt, så att det inte drabbar jordbruket. Men hur man än vrider och vänder på det måste vi ju minska våra utsläpp.
Vi såg siffror i dag, eller kanske i går, om att Sveriges utsläpp faktiskt minskade förra året, om man bortser från den stora gasläckan. Den minskningen, som jag tror var 4 procent, tillskrivs egentligen helt och hållet transportsektorn på grund av reduktionsplikten.
Man skulle direkt kunna minska utsläppen via transportsektorn och maskinparken. Man behöver inte byta maskiner. Om man har biodrivmedel och ersätter en viss del av det fossila med fossilfritt i tanken kan man använda samma maskiner men fortfarande minska utsläppen.
Ni vill ta bort den möjligheten och minska reduktionsplikten så mycket som möjligt. Jag hittar dock ingenting om vad ni vill göra i stället. Det som finns kvar då är att minska uttaget av skog, vilket ni ju inte vill, och att lägga vissa marker i träda, vilket ni inte heller brukar vilja. Detta är ju saker som kommer att drabba lantbruket och landsbygden oavsett reduktionsplikten.
Hur vill ledamoten minska detta genom att inte fortsätta med reduktionsplikten? Vad är alternativet? Hur ska omställningen ske för lantbruket?
Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Den stora klimatdebatten kommer ju att hållas den 19 december.
Det finns en hel palett av åtgärder som man kan vidta och som kommer att komma i klimathandlingsplanen framöver. Det kommer att redogöras mycket mer för detta i debatten den 19 december.
Det finns till exempel möjligheter att öka tillväxten i skogen på olika sätt. Man kan med olika metoder öka kolinbindningen i jordbruket. Det finns också möjligheter att handla med utsläppsrätter så att man kan göra minskningar i andra länder. Det här var bara exempel. Jag är ingen expert på klimatfrågan, så i övrigt passar jag vidare till debatten den 19 december.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jag vill prata om jordbrukets utsläpp. Vi minskar dieselskatten och reduktionsplikten, vilket i sig ökar utsläppen. Men eftersom detta möjliggör ett lönsamt jordbruk blir det möjligt för Sveriges gårdar att finnas kvar i stället för att läggas ned. Jag skulle inte bli förvånad om utfallet blir plus minus noll om man gör en helhetsanalys och räknar på detta ur klimatperspektiv, för det svenska jordbruket är så pass mycket mer klimatvänligt än jordbruken i omvärlden.
Detta är ju ingenting som man kan tillgodoräkna sig i de tabeller som vi tittar på, men det är något som händer i verkligheten. Det som händer i verkligheten är viktigare för klimatet än siffrorna i de tabeller som vi tittar på; det anser åtminstone jag.
Fru talman! Jag fick inget svar på min fråga. Ledamoten tog ju själv upp sänkningen av dieselskatt och sänkt reduktionsplikt som en del för just lantbruket och som en del av betänkandet, som också heter Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Jag tror att Tidöpartierna måste berätta för landsbygden vad det är som väntar. Om vi inte minskar utsläppen kommer det att påverka miljön. Vi har en möjlighet att minska utsläppen relativt snabbt och enkelt genom reduktionsplikten. Vi kan använda befintlig maskinpark, till exempel traktorer och skogsmaskiner, och ändå minska utsläppen om vi kör på biodrivmedel.
Men om vi inte gör detta, vad finns då kvar? I Hasslers utredning, som ni ofta hänvisar till, är det just i lantbruket och de areella näringarna som åtgärderna måste vidtas. Även om detta inte är ledamotens specialområde och vi kommer att prata mer klimat på tisdag behöver man nog säga vad som ska ske i stället när dessa möjligheter att minska utsläppen tas bort.
Fru talman! Reduktionsplikten måste minskas för att det ska bli drägligt att bo på landsbygden och för att lönsamheten i jordbruket ska ha en rimlig nivå.
Alternativet är biodrivmedel, och de har väldigt olika klimatprestanda. Slaktavfall som skickas runt jorden har inte så bra klimatprestanda, och ännu värre är det med rester från palmoljetillverkning, som man kan finna i HVO-bränsle. Men det är bättre nu än förr. När vi för några år sedan tog biobränsle från palmolja visade studier att det var värre för klimatet än att bränna fossildiesel. Nu har det kommit certifieringar, men det finns ändå en resteffekt av att man använder vissa arealer för att producera palmolja. Eftersom alla inte köper certifierad palmolja får det ändå ett läckage, och det finns risk för viss nedhuggning av regnskog.
Återigen: Sett till utsläppen i verkligheten är det inte alls omöjligt att det blir plus minus noll för klimatet när man låter det svenska jordbruket få en minskad reduktionsplikt.
