Fru talman! Arbetskraftsinvandring var en stor diskussion i ledamotens anförande. Jag kan tycka att om man vill lösa den problematiken är det bara att rösta med Socialdemokraterna eftersom en arbetskraftsprövning mellan parterna naturligtvis är vägen framåt. Parterna ser ju vad som behövs. Det förslaget ligger på bordet. Det är bara att rösta med S om man vill lösa problematiken på riktigt.

Jag tyckte också att det var bra att ledamoten sa i sitt anförande att Tidölaget nu lägger till 10 miljoner till rennäringen och därmed följer Socialdemokraterna.

Men min fråga till ledamoten, fru talman, gäller strömmingsbeståndet i Bottenhavet. Det har sjunkit till kritiska nivåer. Beståndet har mer än halverats. Det är framför allt de äldre individerna som har försvunnit. Lekbiomassan har minskat kraftigt det senaste decenniet och ligger vid gränsvärdet då beståndet riskerar att kollapsa.

Fru talman! Det råder ingen tvekan om att strömmingsbeståndet i Bottenhavet är illa ute. Vi har fått varningssignaler från kustfiskare, och den vetenskapliga rapporten för i år bekräftar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Strömmingen och sillen i Östersjön är ju även födobas i ekosystemet och är därför en art som utgör föda för alltifrån marina däggdjur till fåglar och andra fiskar. Inför årets förhandlingar om fiskekvoter agerade EU-kommissionen och ville ha ett totalstopp för strömmingsfisket. Vi socialdemokrater ville värna det småskaliga fisket men höll med kommissionen i övrigt.

Resultatet av regeringens förhandlingar blev ett fiske på 55 000 ton och därmed också att det storskaliga industrifisket fortsätter. Min fråga, fru talman, blir: Hur ser ledamoten på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar?

Fru talman! Ett bra förslag ska man alltid rösta ja till, speciellt när det är vad parterna vill ha och när både näringslivet och personalorganisationerna tycker att det är viktigt. Sådana förslag tycker jag att man ska prioritera framför dåliga förslag som eventuella partner kan tänkas lägga fram.

Min fråga, fru talman, var hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar. Det är detta som är varningen nu. Det är detta vi står inför. De senaste rapporterna säger att vi är så nära att vi inte kan ha något fiske alls.

Min dröm är att barn och barnbarn ska kunna fortsätta fiska och att vi ska kunna öka strömmingstillgången runt hela kusten. Eftersom strömmingen är så enormt viktig för hela det ekosystem som finns i havet är detta en väldigt stor fråga. Jag såg en debattartikel från samtliga fyra Tidöpartier inför omröstningen där man definitivt sa nej till kommissionens förslag om ett stopp för fisket. Samtidigt har man en rapport som säger att hela strömmingsbeståndet kan kollapsa och att vi ligger väldigt nära detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Min fråga är fortfarande hur ledamoten ser på risken att hela strömmingsbeståndet kollapsar.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Eklöf för hans mycket ärliga anförande, får man säga, där det framgick tydligt vad som är Tidöpartiernas politik och vilka brister ledamoten ser med detta.

Jag fastnade för en sak, nämligen det som sades om att det är vinter i ekonomin och att det därför är viktigt att vi sänker dieselskatten och minskar reduktionsplikten så mycket som möjligt, så att det inte drabbar jordbruket. Men hur man än vrider och vänder på det måste vi ju minska våra utsläpp.

Vi såg siffror i dag, eller kanske i går, om att Sveriges utsläpp faktiskt minskade förra året, om man bortser från den stora gasläckan. Den minskningen, som jag tror var 4 procent, tillskrivs egentligen helt och hållet transportsektorn på grund av reduktionsplikten.

Man skulle direkt kunna minska utsläppen via transportsektorn och maskinparken. Man behöver inte byta maskiner. Om man har biodrivmedel och ersätter en viss del av det fossila med fossilfritt i tanken kan man använda samma maskiner men fortfarande minska utsläppen.

Ni vill ta bort den möjligheten och minska reduktionsplikten så mycket som möjligt. Jag hittar dock ingenting om vad ni vill göra i stället. Det som finns kvar då är att minska uttaget av skog, vilket ni ju inte vill, och att lägga vissa marker i träda, vilket ni inte heller brukar vilja. Detta är ju saker som kommer att drabba lantbruket och landsbygden oavsett reduktionsplikten.

Hur vill ledamoten minska detta genom att inte fortsätta med reduktionsplikten? Vad är alternativet? Hur ska omställningen ske för lantbruket?

Fru talman! Jag fick inget svar på min fråga. Ledamoten tog ju själv upp sänkningen av dieselskatt och sänkt reduktionsplikt som en del för just lantbruket och som en del av betänkandet, som också heter Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Jag tror att Tidöpartierna måste berätta för landsbygden vad det är som väntar. Om vi inte minskar utsläppen kommer det att påverka miljön. Vi har en möjlighet att minska utsläppen relativt snabbt och enkelt genom reduktionsplikten. Vi kan använda befintlig maskinpark, till exempel traktorer och skogsmaskiner, och ändå minska utsläppen om vi kör på biodrivmedel.

Men om vi inte gör detta, vad finns då kvar? I Hasslers utredning, som ni ofta hänvisar till, är det just i lantbruket och de areella näringarna som åtgärderna måste vidtas. Även om detta inte är ledamotens specialområde och vi kommer att prata mer klimat på tisdag behöver man nog säga vad som ska ske i stället när dessa möjligheter att minska utsläppen tas bort.

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Vi har precis hört en sverigedemokratisk ledamot tala, och det fanns mycket jag skulle vilja kommentera, bland annat om reduktionspliktens vara eller icke-vara och att om vi höjer den blir det också fler jobb på svensk landsbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men det är inte för att fokusera på deras förslag som jag är här utan för att berätta om Miljöpartiets budgetsatsningar, och vår budget ska förstås ses som en helhet. Vi vill se en historisk satsning på grön omställning och ett robust samhällsbygge där vi möter både klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättning för människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning.

Sverige har nu en mycket låg statsskuld, och vi anser att det är dags att använda det utrymmet till att göra de samhällsinvesteringar som krävs. Vi måste bryta fossilberoendet och skydda hushåll, välfärd och företag från framtida kostnadschocker. Därför vill Miljöpartiet satsa 100 miljarder per år i tio år framöver på just en grön samhällsomställning. Det är nu vi har möjlighet att göra det. Då är det också naturligt att satsa flera av dessa miljarder på det utgiftsområde vi nu debatterar. Miljöpartiet anser nämligen att jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske är grunden för omställningen till en fossilfri ekonomi. Det är här finner vi lösningarna för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi.

Vi har många satsningar i vår budget, och jag kommer nu att göra nedslag i några av dem.

Det är sällan vi debatterar miljö och jordbruk utan att skogen kommer upp. Jag blev därför väldigt glad när det i förrgår kom en utredning från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket som har analyserat hinder och förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk. Utredningen slår bland annat fast att de statliga skogsägarna kan visa vägen genom att använda sig av hyggesfria metoder i betydligt större utsträckning än i dag. Med ett hyggesfritt skogsbruk får vi en mer variationsrik skog och ökar andra miljövärden. Vi får en skog som är bättre rustad för klimatförändringar, vilket ger en bättre balans mellan skogens olika värden.

Ett av förslagen i utredningen är att man ska ta fram en utbildning och erbjuda ekonomiskt bidrag till skogliga entreprenörer som önskar kompetensutveckling. Man menar att det också behöver satsas på forskning inom skogsskötsel, skogsteknik och skoglig planering för att förbättra förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk. Det bör också tas fram ekonomiska incitament och affärsmodeller samt utvecklad rådgivning för enskilda skogsbrukare.

Utredningen menar att man med hyggesfria och mer naturnära skogsbruksmetoder får en förstärkning av den biologiska mångfalden, bättre klimatanpassning och en ökad återhämtning efter skador.

Detta är precis vad vi i Miljöpartiet har pratat om länge, och det finns med i budgeten i år och fanns med förra året. Vi vill se dessa satsningar. Vi vill ha nya affärsmodeller, mer rådgivning och stöd till skogsbrukare, ersättningsstöd, omställningsstöd och en nationell rådgivningskampanj till enskilda skogsägare - allt för att gynna arbetet med naturnära och hyggesfritt skogsbruk för klimatanpassning och ökad miljöhänsyn.

Nu finns ett gyllene tillfälle för regeringen att plocka upp denna utredning och göra en insats.

Fru talman! Ekologiskt jordbruk är ett annat område. På grund av den rådande ekonomiska situationen har det tyvärr hamnat i knipa. Trots att skillnaden i pris mellan ekologiska och konventionellt odlade livsmedel aldrig har varit så liten som nu är det färre som köper ekologiska varor. Det är väldigt tråkigt eftersom ekologiskt jordbruk är spjutspetsen för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster. Det används inga naturfrämmande bekämpningsmedel, och därmed minskar belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

En stor stöttepelare för det ekologiska jordbruket är den offentliga upphandlingen till de offentliga köken. Sverige har som nationellt mål att till 2030 ska 60 procent av det upphandlade vara ekologiskt. Nu är detta mål i fara på grund av det ansträngda ekonomiska läget. Vi vill därför se ett ekonomiskt stöd till kommuner och regioner så att de ska kunna hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att köpa in denna typ av mat.

Fru talman! Jag går vidare till vatten. I förra veckan meddelades den så kallade PFAS-domen. Den är en milstolpe för svensk miljölagstiftning och en seger för de drabbade. Högsta domstolen har nu klargjort att Kallingeborna, som druckit förgiftat kranvatten, har rätt till skadestånd. Det är en seger. De bosatta på orten är inte ansvariga för sin förgiftning, för de som druckit PFAS-kontaminerat vatten från vattenverket i Kallinge har inte kunnat undvika att få i sig giftet.

Nu måste vi göra vad vi kan för att detta inte ska ske igen. Vi vill instifta en lex Kallinge som garanterar enskildas rättigheter i samband med giftkatastrofer. Vi måste också se till att kommuner som saknar ekonomiska resurser för att till exempel installera PFAS-rening får det.

I vårt budgetförslag har vi ett stort vattenpaket som spänner över flera olika utgiftsområden. I det utgiftsområde som vi behandlar nu har vi ett stort vattenpaket som riktar sig till just kommunerna för att de ska kunna ta fram en långsiktig klimatanpassning och katastrofberedskap och även kunna modernisera sina va- och vattenreningsanläggningar. Vattenpaketet är på 300 miljoner per år. Vi måste se till att man kan dricka sitt dricksvatten hemma. Man ska inte bli förgiftad av det.

Fru talman! Jag ska gå över till att tala om djurskydd här på slutet. Jag var själv med 2016 när vi i denna kammare tog beslut om att avsätta medel för att bygga upp ett 3R-center i Sverige. Det är ett kompetenscenter på Jordbruksverket för att ersätta, minska och förfina djurförsök. 3R står för reduce, replace, refine. Centret inrättades 2017 och har sedan dess varit en kontaktpunkt för uppbyggnaden av detta arbete.

Detta var något som S-MP-regeringen drev igenom, men jag trodde faktiskt i min enfald att vi hade djupt stöd i denna kammare. Att minska djurförsök och stärka 3R-center är något som många ledamöter från vitt skilda partier motionerar om varje år. Just därför blev jag otroligt förvånad när jag såg att det inte fanns med något fortsatt stöd i budgetpropositionen.

Man tar bort de 15 miljonerna, vilket gör att Jordbruksverket redan nu har gått ut och varslat 39 personer. Nio av tolv tjänster på 3R-centret försvinner. Detta är en katastrof, och det gör att vi inte kommer att leva upp till målen i EU-parlamentets och rådets direktiv om att fasa ut djurförsök när så är vetenskapligt möjligt.

Jag hoppas att Tidöpartierna tar sitt förnuft till fånga och hittar de där 15 miljonerna och ser till att vi inte förstör den infrastruktur som faktiskt finns här.

Fru talman! Med det tänkte jag lämna talarstolen. Vi satsar mer pengar än regeringen på detta område. Jag kan alltså inte yrka på våra förslag, eftersom riksdagen redan har beslutat om lägre budgetramar. Men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet där det går att läsa vad vi vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Som vi konstaterade förut är detta inte klimatdebatten, och det var ledamoten från Sverigedemokraterna som själv tog upp reduktionsplikten. Vi kommer att diskutera mycket mer om detta på tisdag.

Vi har ju ett 2030-mål i Sverige om att minska utsläppen från transporter. För att uppnå det har reduktionsplikten varit ett verktyg. Det finns andra delar för att vi ska kunna uppnå det, till exempel att sänka hastigheten på vägar eller införa förbud på vissa gator - det finns många olika delar för att kunna göra detta.

Men reduktionsplikten har varit absolut enklast, eftersom man då inte behöver ta bort hela fordonsflottan samtidigt. Vi har också haft ett stöd för elbilar. Man har kunnat få upp till 70 000 när man köpte en elbil, vilket har gjort att vi har fått igång detta. Det tog dock Tidöpartierna bort över en natt. Det var ett incitament och ett sätt att kunna köpa en bil men också att kunna leasa - leasingpriserna gick ju ned väldigt mycket. Vi vill också förbättra för kollektivtrafik och annat för många.

Nu drar Tidöpartierna med Sverigedemokraterna i spetsen ned detta till en nivå som gör att våra överenskomna mål inte kommer att uppnås. Vi kommer att behöva hitta andra ställen där vi kan få ned utsläppen när vi inte kan få ned dem på vägtrafiken på det här sättet.

Min fråga är fortfarande: Hur vill ni göra? Vi kan inte ha business as usual. Vi har precis haft COP 28 i Dubai där vi har kommit överens om att fasa ut fossila bränslen - eller fasa ned eller vad det nu blev i slutändan. Vi ska alltså komma bort från fossila bränslen, och det gör man inte med business as usual. I så fall blir det tvärstopp en dag. Egentligen är det nog inte vi som ska svara på frågan, utan det är ni och regeringen.

Fru talman! Här är ledamoten och jag på sätt och vis helt överens. Jag bor själv på landsbygden. Vi har två bilar på två vuxna personer. Fram till för ett år sedan var en av dem en bensinbil. Nu är den utbytt, så nu har vi två elbilar, varav en är fem år. Jag vet allt om att ha räckviddsångest när vintern kommer med den gamla bilen, men med den nya funkar det väldigt bra. Kollektivtrafiken är i princip obefintlig.

Men precis som ledamoten säger har alla inte råd att köpa en elbil. För att kunna fortsätta använda de bilar och den bilpark vi har i dag måste vi ändra på bränslena, och reduktionsplikten är en del i detta. Om vi inte gör det måste vi ha mindre bil, för även fossila bränslen kommer att kosta mer. Reduktionsplikten gör att man kan använda samma bil men med ett annat bränsle eller med inblandning av ett annat bränsle. Det är alltså en del av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Biobränslen är faktiskt en del av landsbygdspolitiken, vilket diskuterades precis före oss här. I Lysekil där jag bor har vi Preemraff. De vill investera flera miljarder för att göra biobränslen på svensk skogsråvara som ska tas från Norrland och från hela Sverige för att kunna bli just dessa nya bränslen.

Det ger nya avancerade jobb på landsbygden, och det är bra för klimatet. Genom att rycka undan mattan, ge nya förutsättningar och inte följa överenskommelser skapar man en stor osäkerhet för de stora företag som vill investera i detta.

Med biodrivmedel får vi en inhemsk produktion av bränslen, vilket ger oss krisberedskap, bra jobb skapas och det blir förnybart i tanken.

Fru talman! Skogen är och har varit en ryggrad i svensk ekonomi och ska fortsätta att vara det. Den har definitivt också många fler värden än de ekonomiska.

Det som oroar oss just nu är att det årliga kolupptaget i svensk skog och mark har sjunkit med 40 procent på tio år. Det motsvarar mer än de samlade utsläppen från alla inrikes transporter under ett år.

I riksskogstaxeringens statistik närmar sig nu den fallande kurvan för tillväxt den stigande kurvan för avverkning och naturlig dödlighet. Och när kurvorna möts har vi inte längre en kolsänka. Vi har haft en högre avverkning och en högre naturlig dödlighet som en följd av både torka och granbarkborre. Vi ser också en minskad tillväxttakt, även om den ökat lite grann från 2019.

Klimatförändringarna är här och nu, ledamoten, och de syns i skogen. Enligt det som också ledamoten tog upp i sitt anförande, EU:s nya klimatlagstiftning om LULUCF, ska Sverige öka den genomsnittliga totala nettoinlagringen i skog, mark och träprodukter med 4 miljoner ton till år 2030 jämfört med snittvärdet 2016-2018.

Detta är en stor utmaning, och det är en speciellt stor utmaning om vi samtidigt ser att vår kolsänka minskar år från år.

Min fråga till ledamoten blir: Hur ska detta uppnås?

Fru talman! Jag tror ändå inte att detta svarar på frågan hur vi ska klara detta kolupptag till 2030. Jag är väldigt medveten om vad både Skogsstyrelsen och andra säger om att vi hade klarat detta förut när vi hade reduktionsplikten och kunde använda oss av flexibiliteterna. Det har vi inte längre. Regeringen är verkligen skyldig att tala om för både riksdagen och jord- och skogsbruket hur man tänker klara målen till 2030. Det är en lag, och det kostar väldigt mycket om man inte klarar detta.

Men jag förväntar mig inte något mer svar. Jag har frågat moderater om detta tidigare, och det blir oftast inte något mer svar än så här.

Men jag tänkte ställa några andra frågor till ledamoten. En fråga handlar om Skogsutredningen. Den fick vi höra talas om tidigt, men vi har inte sett några direktiv till den än. Så frågan är: När, hur och varför?

När det gäller livsmedelsstrategin finns det inte någon delaktighet från oss ledamöter i den. Frågan är: När, hur och varför?

Jag vill också ta upp en utmaning som ledamoten inte tog upp i sitt anförande och som jag upplever starkt. Det handlar om att det finns jordbruk som verkligen har jobbat hårt med sin omställning och använder till exempel biogas och har satsat stort på det.

Här sitter regeringen på händerna. Det händer ingenting med den situationen, alltså att biogasen inte längre är skattebefriad. Det drabbar verkligen de bönder i Sverige som har gjort denna omställning.

Mina frågor handlade alltså om Skogsutredningen, livsmedelsstrategin och biogasen. Ledamoten kanske också kan berätta exakt hur det ska gå till med den ökade kolsänkan. Det vore trevligt att höra.

Fru talman! Jag börjar med att vända mig till åhörarläktaren och säga: Hej Hampus!

I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 23, som rör areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater har lagt fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande på utgiftsområdet.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid, och vårt land pressas just nu av flera parallella kriser. Det är krig i vårt närområde, och vi har en kostnadskris i form av högre matpriser, räntekostnader och hyror som gör det tufft för vanligt folk. Särskilt drabbas ensamstående föräldrar, som redan tidigare hade det tufft med ekonomin. Ovanpå det har svenska löntagare fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök - och dessutom har vi en klimatkris där klimatförändringarna redan är påtagliga och hotar framtida generationer och svenskt välstånd.

Fru talman! Vi behöver se mer svenskt på tallriken, i glaset och i tanken. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimatomställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Med krig i vårt närområde är det tydligt att Sverige och EU behöver säkra sin egen produktion av livsmedel och insatsvaror, exempelvis drivmedel och gödsel, även vid ansträngda förhållanden och kriser - och ytterst vid krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Sverige behöver ett konkurrenskraftigt jordbruk ur flera aspekter. Det svenska jordbruket skapar god och hälsosam mat, gröna jobb på landsbygden och öppna landskap runt om i Sverige. Men det finns också stora utmaningar.

I år drabbades Sverige av klimatförändringarna med både torka och översvämningar.

Vi ser reportage om kycklinghantering, där myndigheternas kontroller varit alldeles för få.

Den afrikanska svinpesten drabbade Fagersta och närliggande kommuner. De närliggande grisgårdarna fick ta de svåraste besluten, men detta fortsätter även nu att försvåra verksamhet och friluftsliv i ett stort område.

Skattebefrielsen på biogas, som EU-kommissionen sagt ja till, överklagades. Här måste regeringen skyndsamt se till att leverera svar till alla bönder som satsat på biogasproduktion.

Vi socialdemokrater har aktivt drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang för att göra det lätt för den som är gäst att välja det man tycker är rätt. Under vår regeringstid skickade vi även in en anmälan till EU-kommissionen om att Sverige skulle införa ursprungsmärkning. Den drog SD-regeringen sedan tillbaka, fru talman - och nu är det knäpptyst.

På grund av allt detta satsar vi socialdemokrater nästan dubbelt så mycket som regeringen på bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Vi satsar 23 procent mer på en konkurrenskraftig livsmedelssektor, och vi satsar mer än tre gånger så mycket på miljöförbättrande åtgärder i jordbruket i vårt förslag till budget.

Fru talman! Matpriserna är höga. Kostnadsökningarna är högre än i Finland, Danmark och Norge. I veckan kunde man läsa i Dagens Nyheter om rekordutdelning till Icahandlarna. Vi socialdemokrater har krävt och fortsätter att kräva att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser, tar kontroll över prisutvecklingen och ser till att det inte görs oskäliga höjningar av matpriserna. I detta ska hela livsmedelskedjans aktörer ingå, från producenter och grossister till butiksjättarna, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter.

Fru talman! Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt hållbart sätt. Det ska vara en förvaltning som leder till att människor kan leva och bo på landsbygden samtidigt som vi bevarar den biologiska mångfalden.

Jakten är en viktig del i många människors liv. Sverige är ett avlångt land där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att värna det lokala, och vi vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas.

Skyddsjakt och licensjakt är båda viktiga verktyg i vår rovdjursförvaltning. Och när det gäller varg, fru talman, kan man bara konstatera att inget som utlovades av landsbygdsministern i valrörelsen har infriats.

Den svenska skogen, som är vårt gröna guld och som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet, hotas nu av klimatförändringarna. Den svenska skogen kommer sannolikt att växa snabbare på grund av ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Den svenska skogen har också ett naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen spelar också en central roll i klimatomställningen både som kolsänka och genom att ersätta fossila produkter. Vi socialdemokrater anser att skogens alla värden - jobb, ekonomi, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt och besöksnäring - ska komma samhället till del i största möjliga mån.

Något som är glädjande, fru talman, är att den bioekonomiutredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte nu har lämnat sina förslag. Sverige har alla förutsättningar för mer bioekonomi, men frågan är hur SD-regeringen kommer att agera. Delbetänkandet om mer svensk produktion av biodrivmedel från svenska restprodukter ligger sedan i mars i landsbygdsministerns skrivbordslåda. Eller ligger den i papperskorgen? Den har i alla fall inte gått ut på remiss, vilket jag beklagar.

Fru talman! Regeringen är riksdagen och svenska jord- och skogsägare svaret skyldig. I propositionen om en kraftigt sänkt andel av biodrivmedel som ska blandas in vid pump finns ingen konsekvensbeskrivning för svenskt skogs- och jordbruk. Ska skogsavverkningen minska? Ska jordbruket ta smällen? Ska Sverige betala dyra böter? Många frågor har vi ställt i över ett år, men svaren på frågorna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Fru talman! Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. Och vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskerinäringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat en hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vårt vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. Men, fru talman, vi har en krissituation. I år var forskningens varningar mer allvarliga än någonsin, och EU-kommissionen agerade och ville ha ett totalstopp för strömmingsfisket.

Vi socialdemokrater ville att det småskaliga kustnära fisket skulle värnas. Resultatet av regeringens förhandlingar blev att det storskaliga industritrålfisket fortsätter. Allvarligt är också att för få fiskerikontroller görs. Dagens Nyheter avslöjar bland annat att ett svenskt fartyg rapporterade att fångsten var 60 kilo sill när den faktiska fångsten var 11 ton. Detta är helt oacceptabelt. Fler kontroller behövs.

Sverige behöver en politik som gör att våra barn och barnbarn kan fortsätta att fiska och också få fisk och inte minst, mina vänner, göra delikatesser som surströmming.

Avslutningsvis, fru talman, pressas i Sverige företag och hushåll av både hög inflation och ökande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för år 2024 den situation som Sverige står inför.

Med detta, fru talman, säger jag tack.

(Applåder)

I detta anförande instämde Malin Larsson (S).

Fru talman! Jag håller med om mycket av det som ledamoten sa. Jag instämmer också i att vi helt har monterat ned vår beredskap. Därför tillsatte ju den förra regeringen ganska många livsmedelsberedskapsutredningar, som jag hoppas ska komma med bra förslag så småningom.

Jag skulle vilja läsa upp något som jag läste på Facebook. Där står det så här:

"Tondövt myndighetsbeslut om licensjakt. Nyss kom beskedet om hur många vargar som kommer få skjutas vid den kommande licensjakten, enbart 36 djur. En tilldelning som framstår som tondöv. Det är inte så att landsbygdsminister Peter Kullgren varit otydlig med vad regeringen tycker i frågan.

Trots att regeringen har sagt att vill se en halvering av vargstammen.

Trots att Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram en plan för det ska kunna bli verklighet.

Trots att EU-kommissionen nu börjat markera en kommande vändning i vargfrågan ifrån EU:s håll.

Trots dessa tydliga signaler så väljer alltså myndigheterna att blunda för den nya politiska inriktningen och bara tilldela 36 vargar på licensen. Färre än förra året. Ja, det kommer fortfarande enligt modellerna innebära en mindre vargstam även nästa år men inte alls i den takt som politiken nu markerat att man vill gå i.

Ska det svenska politiska systemet fungera - där ministrar inte får ge direkta order till myndigheter - utan myndigheter ska vara följsamma mot den politiska inriktningen som markeras, så måste mål och verkställighet gå i takt. Detta duger inte!!!"

Så skrev ledamoten Kjell-Arne Ottosson. Frågan blir då: Lyssnade myndigheterna mer på den förra, socialdemokratiska landsbygdsministern eftersom tilldelningen det året blev 75 vargar?

Fru talman! Jag fick inte riktigt svar på frågan om myndigheterna verkligen ska lyssna på ministrar eller inte och om den tidigare landsbygdsministern helt enkelt var tydligare eller på något sätt var mer omtyckt av myndigheter. Jag vet inte riktigt hur jag ska tyda det hela.

Men historieskrivningen är ändå intressant, för tillkännagivandet från riksdagen kom exakt en vecka innan uppdraget till Naturvårdsverket gavs. Jag vet inte om ledamoten vet hur Regeringskansliet jobbar, men det går alltså inte på en vecka att ta fram ett ärende. Historieskrivningen kan vi lämna därhän.

Jag undrar bara vad ledamoten egentligen tycker har hänt i den här frågan under det dryga år som har gått sedan vi bytte regering. Det har väl egentligen inte hänt mycket mer än att licensjakten i år blev mycket färre vargar?

Jag har också en annan fråga till ledamoten. Den handlar om ursprungsmärkning av kött på restaurang. Det var också en fråga som den förra, socialdemokratiska regeringen drev. Vi lämnade till och med ett meddelande till kommissionen om att vi skulle införa detta. Men till vår förvåning drogs detta tillbaka av SD-regeringen. Man ville inte införa det.

Sedan dess har det varit helt tomt på nya förslag. Det har hetat att vi ska vänta i två, tre eller fyra månader. Nu, fru talman, har det gått över ett år, och ingenting har hänt i frågan. Men ledamoten kanske vet var ärendet ligger.

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet i denna viktiga debatt!

Jag hade en debatt för ungefär ett halvår sedan, i juni, med en partikollega till Kjell-Arne Ottosson, nämligen Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren. Det handlade om veterinärsituationen och svenskt djurskydd och förutsättningarna för att ha verksamhet dygnet runt i hela landet.

Det var en mycket intressant debatt med utgångspunkt i den utredning som presenterades för drygt ett år sedan, alltså förra året. Svaret som partikollegan och regeringsföreträdaren gav var att regeringen arbetade mycket aktivt med denna fråga och skulle återkomma i beredningen så småningom.

Hela situationen är oerhört allvarlig. Det är en grundförutsättning för att kunna lyckas med att få svensk produktion att öka inom jordbruket. Det gäller alla djurslag som berörs kopplat till behovet av veterinär och fungerande veterinärverksamhet.

Det är oerhört viktigt att följa upp hur situationen ser ut och vad man hör när man träffar olika företrädare. Jag var i Skara i måndags och träffade företrädare för akutverksamheten där. Man får veta att hästar fraktas många timmar och dör under transporten fram till akutsjukvården.

Äskandet från Jordbruksverket var 68 miljoner mer för 2024 till veterinärverksamheten. Det tillmötesgicks inte, och i budgeten ligger en oförändrad ram.

Då är min fråga till Kjell-Arne Ottosson som företrädare för ett av regeringspartierna: Hur avser man att agera utifrån de förslag som föreligger, och när återkommer regeringen med åtgärder?

Herr talman! Det är ändå intressant att vi hade kunnat se ett förslag från regeringen i budgetpropositionen som går helt i linje med det som landsbygdsministern står i kammaren och säger i juni. Man ska återkomma, och man ska arbeta med frågan. Vi avser att göra åtgärder.

Men det kom inga åtgärder i budgetförslaget. Det kom inte extra pengar som skulle möjliggöra en bättre arbetsmiljö, ökade rekryteringsförutsättningar och också en ökad dimensionering för att täcka de stora behov som finns, inte minst kopplat till jourverksamhet.

Det gäller också att hitta incitament som gör att de veterinärer som finns och jobbar i andra områden skulle kunna söka sig till de uppdragen. Det behövs för att aktivt ge förutsättningar för primärproduktionen att fungera och också utvecklas.

Det är ett oerhört allvarligt läge att regeringen inte tillmötesgår äskandet och inte heller ger signaler om 2025 och 2026. Där finns det i sin tur ökade anslagsäskanden. Om det var 68 miljoner inför det kommande året äskar Jordbruksverket 103 miljoner inför 2025 och sedan 133 miljoner till 2026. Det är mer än ramen för 2024, 124 496 000 kronor.

Det säger någonting om hur oerhört stort behovet är och hur myndigheten beskriver förutsättningarna som krävs för att kunna få en verksamhet som är hållbar över tid.

Det är ett tydligt besked från regeringen som här inte prioriterar veterinärverksamheten. Sedan får vi återkomma och följa upp när regeringen avser att återkomma till Sveriges riksdag med besked om hur man hanterar en utredning som nu har varit presenterad i över ett år.

Herr talman! Tack, ledamoten Ottosson, för ditt anförande! Jag märkte att du också fick en släng av den akuta förkylningen man verkar få uppe i talarstolen i dag. Jag hoppas att vi håller båda två genom detta replikskifte.

Egentligen tänkte jag inte kommentera så mycket det du sa. Jag konstaterar bara att vi tycker samma sak fast exakt tvärtom i nästan allt. Det är väl som det är. Man vet var man har oss helt enkelt.

Det finns en fråga där jag hoppas att vi skulle kunna ha samsyn och där vi tidigare har haft samsyn. Det gäller det jag tog upp i mitt anförande om 3R-center. Det är det center som finns vid Jordbruksverket som handlar om att minska, förfina och ersätta djurförsök - reduce, refine, replace.

Det instiftades 2017 och finns där som ett center och en hjälppunkt för dem som håller på med de här sakerna för att man ska minska och ersätta djurförsök. Det är förstås ett led för att uppnå de direktiv som finns i EU om att man ska fasa ut djurförsök där det är möjligt.

Centret har funnits sedan 2017. Om jag inte missminner mig har det haft i princip samma budget hela tiden på 15 miljoner. Nu borde det snarare öka.

I det budgetförslag som kommer från Tidöpartierna finns det inte med längre. Man har tagit bort det. Jordbruksverket har redan aviserat att man ska varsla personer. Jag tror att det var 39 personer på grund av sänkningarna i anslaget varav nio av tolv på 3R-centret.

Min fråga till ledamoten är: Är det ett misstag, eller är det medvetet? Kommer man att hitta de 15 miljonerna och få till en skrivning i regleringsbrevet, eller är det kört?

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet presenterar i vår budgetmotion en ny kurs för ett tryggare Sverige.

Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet.

Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler.

Bankernas och matjättarnas övervinster behöver strypas. De ska inte kunna göra vinster på hushållens bekostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad och håller nu på att vittra sönder helt. För att välfärden ska kunna fortsätta vara ett av samhällets grundfundament behövs resurser så att den som behöver vård får det i tid, den som är på väg in i gängkriminalitet kan stoppas och den som är äldre kan få det stöd hen behöver i vardagen.

Alla som söker sig till förskolan, sjukvården, skolan och äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det skapas genom satsningar, inte genom nedskärningar.

Herr talman! Klimatkrisen är här och nu, med extremväder som långvarig torka och häftiga regn med stora översvämningar.

Samtidigt som vi kraftigt måste minska de klimatskadliga utsläppen för att nå nettonollutsläpp har Sverige en regering och ett stödparti vars klimatpolitik är så skadlig att det hade inneburit lägre utsläpp om de inte hade gjort något alls.

Vi prioriterar i vårt samlade budgetförslag att anvisa betydande resurser till välfärdssatsningar via generella statsbidrag, och vi prioriterar ett klimatomställningsarbete som faktiskt kan ta oss till målet om nettonollutsläpp.

Herr talman! För utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel satsar Vänsterpartiet totalt 2,6 miljarder mer än regeringen.

Vi behöver öka insatserna för skogsbruket. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel av naturvärden.

Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort av hantering av ersättningar när avverkningstillstånd nekas till de fjällnära skogarna för att skydda skogar med höga naturvärden. Här föreslår vi en ökning med 1,3 miljarder mer än regeringen.

Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och öka den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfritt skogsbruk i stället för kalhyggesbruk.

Det behövs då även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden.

För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor mer än regeringen.

Vi vill även att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återinförs. Den är av stor betydelse för att nå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogsägarnas kunskapsunderlag.

Herr talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är viktigt. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Här föreslår vi att införa ett statligt stöd även för arbetskostnaden och även ökad ersättning vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp. Vi ökar anslaget med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi ökar även satsningen på 3R-center med 20 miljoner kronor för att kunna fortsätta arbetet med att ersätta, minska och förfina användningen av djurförsök.

Herr talman! Sveriges naturliga ekosystem har stor förmåga att lagra kol, och dessa kolförråd måste skyddas bättre om vi ska klara klimatutmaningen.

Våra åkermarker måste i högre grad brukas så att tillgång till matjord värnas och naturresurser bevaras. Kretsloppen måste vara utgångspunkten, och ett variationsrikt jordbrukslandskap behöver i ökad omfattning stimuleras.

Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel inom jordbrukssektorn utformas så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.

Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det skulle även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad i fråga om livsmedel i nivå med Finlands på ungefär 80 procent.

Herr talman! Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel.

Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, vilka i nuläget generellt är dyrare än fossila. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av detta anslag med 25 miljoner kronor mer än regeringen.

Vänsterpartiet vill även införa miljöersättning för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker samtidigt kolinlagringen i jordbruket.

Sammanlagt vill vi öka anslaget i den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 med 1 miljard kronor mer än regeringen.

Slutligen: För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Herr talman! Jag håller med om att Kjell-Arne Ottosson och jag kanske har samma mål men att våra vägar verkar gå åt det ena och det andra hållet. Det är rätt olika hur vi ska hitta dit.

Angående skydd av skog vill jag säga att vi föreslår en ökning med 1,3 miljarder mer än regeringen som bland annat ska gå just till skogsägare som vill skydda sin skog - det är alltså frivillighet jag pratar om här. Sedan har vi möjlighet att via våra gemensamt ägda statliga skogar föregå med gott exempel och införa, testa, forska om och implementera hyggesfria metoder. Det är svaret på det.

Jag anser att ledamoten har helt fel i sitt resonemang om att vi på något sätt skulle ta skog från Sveriges invånare. Det stämmer inte.

När det sedan gäller klimatnyttan av skogen behöver vi ha skogen som kolsänka. Vi har ett 2030-mål som vi faktiskt är ålagda att genomföra och ta oss till. Det blir väldigt märkligt att ledamoten tar upp detta när han företräder en regering och ett stödparti som via en sänkning av reduktionsplikten ser till att vi måste använda skogen och jordbruket i stället för transportsektorn för att sänka klimatutsläpp.

Herr talman! Denna fina torsdagskväll har vi viktiga frågor på riksdagens bord. I det här läget ska vi förbereda oss för 2024, hur det nu kommer att bli. Vi går mot en vår där Ryssland med stor sannolikhet kommer att återinstallera Putin. Vi har en EU-valrörelse där det kan gå åt olika håll och bli flera förändringar kopplade till det stöd Ukraina behöver. Vi går mot en höst med ett amerikanskt presidentval som också kan förändra förutsättningarna i vår omvärld och för Sveriges säkerhetspolitiska läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tänker på vad ÖB sa när han var här i riksdagen för någon månad sedan. Han sa att det är ett synnerligen allvarligt säkerhetsläge. Jag vill att vi har med oss de orden när vi pratar om försörjningstrygghet, förutsättningar för de areella näringarna, hela landsbygdspolitiken och hur vi arbetar i den här kammaren med olika beslut för att stärka Sveriges möjligheter till ett starkare totalförsvar.

Försvarsberedningen förbereder i dagarna nästa rapport om det civila försvaret. Den kommer nästa vecka. Den är en oerhört viktig signal till det samlade arbetet med att stärka vår beredskap och att få primärproduktionen mer integrerad i livsmedelskedjan också utifrån ett civilt försvarsperspektiv. Jag hoppas att det blir så. Vi jobbar i den riktningen. Det är oerhört viktigt med tanke på de förutsättningar som ska finnas att hantera de tider vi lever i. Det är tider med stor oro och där det kan gå väldigt fort.

Herr talman! Försörjningsförmågan är avgörande för vår säkerhet. Vi behöver ta de här stegen snabbt, och vi behöver göra det vi kan för att av solidaritet och utifrån andra perspektiv och klimataspekter göra så mycket det går för att producera mer i Sverige. Det är också kopplat till nödvändiga insatsvaror där vi har stora importberoenden från länder långt, långt borta.

Centerpartiet har ett budgetförslag som samlat är på 175 300 000 kronor mer än det regeringen och Sverigedemokraterna lägger fram för beslut i riksdagen. Vår budget ska ses som en helhet. Vi har många förslag som ligger utanför det här utgiftsområdet men som påverkar förutsättningarna för landsbygden och övriga områden.

Vi behöver hela tiden ha fokus på hur gröna näringars konkurrenskraft kan stärkas och även följa upp vad som görs i praktiken under året som ligger framför oss.

Vi i Centerpartiet förväntar oss att det vidtas stora åtgärder som stärker konkurrenskraften. Vi kommer att följa upp hur det blir med det praktiska, inte minst med tanke på den diskussion som varit här tidigare.

Kompetensförsörjningen är en oerhört stor fråga för hela Sveriges landsbygd, inte minst inom de gröna näringarna. Vi ser att denna stora utmaning hanteras av regeringen på ett sätt som försvårar för företag inom primärproduktion att få kompetensförsörjning och personal i den grad man behöver.

Vi hörde på ett seminarium som arrangerades i riksdagen förra veckan från ledande företrädare för olika näringsgrupperingar inom primärproduktionen att det kom tydliga signaler om detta. Det är väldigt viktigt att lyssna på vad näringens företrädare lyfter fram.

Även bristen på veterinärer och djurskötare har gjort sig alltmer påmind under senare år. Jag väntar fortfarande på att regeringen ska agera på utredningen som presenterades för över ett år sedan. Om man med aktivt arbete har de tidsperspektiven har vi många funderingar kring hur vi ska följa upp vad som görs i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det behövs också särskilda insatser för att fortsätta underlätta för ägarskiften så att unga lantbrukare kan etablera sig. Vi behöver följa upp hur investeringsnivåerna blir kommande år för att kunna se dimensionen framåt.

När regeringen väljer att uppdatera livsmedelsstrategin och arbeta med den tillsammans med Sverigedemokraterna blir det också intressant kommande år att se vad som kommer i praktiken och vad förslagen kommer att innebära.

För något år sedan låg det ett förslag om förändringar och reformer av strandskyddet på riksdagens bord. Det röstades ned av regeringens partier. Men nu i veckan presenterade man förslag av i princip samma omfattning. Det är landsbygdspolitik, det! Men det hade varit mycket bättre om regeringens partier sagt ja när det senast skulle beslutas om förslagen här i riksdagen. I stället försenade man saken för att kunna sätta sin etikett och avsändare på samma förslag.

Herr talman! Sommaren och hösten som varit har inneburit stora förändringar med torka och en längre regnperiod. Vi har följt det här och haft andra debatter kring förutsättningarna för hur klimatförändringar och ekonomiska förändringar påverkar den svenska primärproduktionen.

Vi behöver göra insatser för att näringen ska kunna anpassa sig och vidta åtgärder för att klara en alltmer extrem väderlek i framtiden. Vi har pengar till det i vårt budgetförslag, och det kommer att behövas ännu mer kommande år. Det är viktigt att ha fokus på att också ge landsbygden förutsättningar att ställa om i närtid.

Svenskt jordbruk behöver anpassas till ett Sverige med nettonollutsläpp. Därför lägger vi i vårt förslag 200 miljoner för 2024 till grön omställning i jordbruket. Vi har också 15 miljoner årligen för ersättning för fånggrödor, som ytterligare ett exempel kopplat till vårt budgetförslag.

Vi vet inte hur svinpesten kommer att utvecklas nästa år. Här behövs det också mer medel för att kunna ha höjd för åtgärder och ersättningar på olika sätt, inte minst för att förebygga i de verksamheter som snabbt kan beröras. Det är stora värden som står på spel. I vårt förslag lägger vi ett tjugotal miljoner extra till bekämpning av smittsamma djursjukdomar.

Det har varit starkt fokus på rovdjur och jakt i den här debatten. Jag vill skicka en hälsning till Sveriges regering och Tidöpartierna: Det är väl dags att inrätta en jakt- och viltvårdsmyndighet med befogenheter.

Jag tänker också på skogsbruket. Det gäller att hela tiden ha fokus på att få balans mellan en hållbar jakt- och viltvårdspolitik och att utveckla viltet som resurs. Centerpartiet vill se en växande skogsnäring och en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen.

Nästan hälften av den svenska skogen ägs av privata enskilda ägare. För många är detta en oerhört viktig inkomst och en säkerhet för att kunna bo och verka runt om i våra landsbygder.

Herr talman! Jag vill avsluta med en iakttagelse. Jag såg en gång i tiden en debatt mellan Thorbjörn Fälldin och Olof Palme. Det handlade om grustäktsavgifter. Jag kan konstatera att det i det samlade förslaget från Tidöpartierna föreligger en höjning av naturgrusskatten från 19 till 22 kronor per ton. Det handlar om den del som överstiger konsumentprisindex. Detta innebär 16 procents höjning inför 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Gruset, liksom tillgången till naturgrus, bergtäkter och andra viktiga delar, möjliggör investeringar och en positiv landsbygdsutveckling. När man hör om alla främjande åtgärder är det intressant att ta del av hur regeringspartierna i olika avseenden försvårar för enskilda företagare även på landsbygden.

Herr talman! Tack, Mattias Eriksson Falk, för anförandet! Det ledde in mig på en fråga om den kommande hanteringen av rovdjurspolitiken. Den handlar om Tidöpartiernas strävanden utifrån möjligheten att bestämma själv.

Utredningen kommer att presenteras vid halvårsskiftet 2024. Hur ser Mattias Eriksson Falk och Sverigedemokraterna på den fortsatta hanteringen? När kan vi förvänta oss att det föreligger ett förslag till beslut utifrån de strävanden som bland annat regeringspartierna - eller i alla fall delar av regeringen - har annonserat när det handlar om att minska antalet vargar?

Det skulle vara intressant att höra om Mattias Eriksson Falk kan beskriva hur denna fråga kommer att hanteras nästa år med tanke på att det är ganska ont om tid från det att utredningen presenteras till att det ska fattas beslut om kommande förvaltningstilldelning inför hösten och vintern 2024/25.

Herr talman! Det är just det jag vill veta mer om. Hur ser Sverigedemokraternas linje ut i samarbetet i Tidögänget, och hur tänker man ta denna fråga vidare inför säsongen 2024/25? Det är en sak att säga att man vill minska och förändra, men jag vill veta hur frågan hanteras och hur planen ser ut kopplat till när utredningen är presenterad. När det gäller andra utredningar som har presenterats, till exempel om veterinärfrågan, har det redan gått 13 månader utan att vi har fått något besked från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag uppfattar att Sverigedemokraterna har stor påverkan på regeringspartiernas förutsättning att bedriva sitt arbete. Det här är en fråga som ofta kommuniceras men där det sällan ges svar på hur man konkret ska nå fram till de olika resultat man målar upp och presenterar från de olika partierna inom Tidösamarbetet.

Hur ser vägen ut för att nå dit ni säger att ni strävar?