Anna-Caren Sätherberg

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Isak From för att han har ställt denna viktiga interpellation om små gles- och landsbygdskommuners svåra förutsättningar men även möjligheter till utveckling i norra Sverige.

Fru talman! Jag bor i en glesbygdskommun i Norrland och är väl medveten om att ingen av statsråden bor norr om Borlänge, på den yta som utgör cirka 60 procent av Sverige. Jag läste precis en artikel från Hela Sverige ska leva som visar att det bara är en minister som bor i en av de 130 kommuner som klassificeras som landsbygdskommuner. Ni får alla googla vem det kan vara.

Det innebär att man kanske inte träffar bybor i livsmedelsbutiken, åker de långa avstånden för att leverera varor och tjänster eller träffar dem som jobbar på ett kommunkontor med få kollegor och som alla har svåra prioriteringar att göra när det gäller hur resurserna ska fördelas.

Det är bland annat det som den här debatten handlar om, fru talman. Hur ska en glesbygdskommun, där skattenivån oftast är mycket högre samtidigt som servicenivån är lägre, klara av att och orka ha fokus på den viktiga näringslivsutvecklingen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För att hjälpa till med detta införde den socialdemokratiskt ledda regeringen 2018 ett riktat stöd för att utveckla näringslivet i 39 glesbygdskommuner. Sveriges glesbygdskommuner har sämre förutsättningar för näringslivsutveckling, och de kommunerna fick 1,76 miljoner kronor årligen för att främja näringsliv och ett bättre företagsklimat. De här 39 kommunerna kännetecknas oftast av långa avstånd till service och kund. Statsbidraget har varit viktigt för att de ska kunna arbeta med frågorna, då resurserna oftast inte räcker till för glesbygdskommunerna.

Hemma hos mig i Jämtlands län har samtliga kommuner fått ta del av pengarna som på olika sätt har stärkt näringslivsutvecklingen. Exempelvis har Bergs kommun kunnat satsa på förutsättningar för fler bostäder och ökad attraktivitet. I Ragunda har medel använts för rekryteringsfrämjande insatser för näringslivet, projekt för inflyttning och framtagande av en ny översiktsplan.

I Åre och Bräcke kommuner har bland annat insatser kunnat göras för föreningsliv och företag tack vare att pengarna räckt till en starkare näringslivsenhet. I Härjedalens kommun, fru talman, har man kunnat fokusera på lokalt livsmedelsföretagande och hållbart fiske samt medfinansiera olika projekt hos företag och föreningsliv.

I regeringens budget för 2025 finns inte längre detta särskilda statsbidrag till glesbygdskommuners näringslivsutveckling med. Det är ingen stor summa, fru talman. Det handlar om 70 miljoner kronor. Regeringen satsar 2025 hela 60 miljarder kronor på nya saker. Vi vet att regeringen har prioriterat höginkomsttagare i storstad och med kirurgisk precision sänkt anslagen just till de norra glesbygdskommunerna.

Landsbygdsministern säger i sitt svar att regeringen ”har ett tydligt landsbygdsfokus” och ”arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges alla landsbygdskommuner”. Min fråga blir då: Vad menar landsbygdsministern att Ulf Kristerssons regering har gjort under de dryga två år som gått sedan den tillträdde för att förbättra villkoren specifikt för glesbygdskommunerna i norra Sverige? Då menar jag befintlig beslutad politik, fru talman, inte framtida utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag delar verkligen glädjen över att vi återigen ska få skattebefrielse på biogas, trots att det tagit två år, vilket inte är särskilt bra.

Ledamoten svarar dock inte på min fråga, fru talman. Ni har sänkt bemyndiganderamen, vilket gör att Klimatklivet inte har kunnat göra några nya utlysningar i november i år, och enligt Naturvårdsverkets webbsida kommer det inte att kunna bli några förrän i slutet av 2025. Det är ett helt år då vi inte kommer att få se några nya laddpunkter eller bönder som ansöker om biogasstöd. Detta stöd har ju varit enormt populärt och väldigt bra för lönsamheten på gården och för den cirkularitet och klimatnytta det gör.

Jag vill verkligen ha svar på frågan om vad Kristdemokraterna på riktigt anser om att man har sänkt bemyndiganderamen så att Klimatklivet inte kommer att kunna göra några utlysningar. Det tycker jag är bekymmersamt.

I sitt anförande sa ledamoten dessutom att Sverige når ESR-målet. Har ledamoten en fossilbränslebil? Har ledamoten tankat sedan i september? Har han det är prognosen att vi inte klarar ESR-målet, och det bara på grund av ledamotens tankning.

Jag vill också att ledamoten svarar på om han anser att Sverige klarar de av regeringen förhandlade EU-klimatmålen med den förda politiken.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag hoppas också att Tomas tittar på oss. God jul, Tomas!

Tack för ditt anförande, ledamoten!

Jag delar verkligen ledamotens åsikt att det är väldigt bra med betande djur och därmed också beteskrav, såklart.

Klimatklivet har varit populärt och skapat klimatnytta i hela landet. Klimatklivet har till exempel inneburit 180 000 nya laddpunkter. Det har blivit vätgastankstationer för tunga fordon, och Klimatklivet har medfinansierat cirka 80 procent av den biogasproduktion som finns i Sverige i dag. Det här är viktigt på riktigt för våra bönder, för vår försörjningsförmåga och för klimatet. Det är cirkularitet i sin bästa form.

Nu har dock ansökningstillfällena till Klimatklivet ställts in, på grund av regeringens minskade bemyndiganderam. Nästa ordinarie ansökningsperiod öppnar inte förrän under senare halvan av 2025.

Vi socialdemokrater satsar 250 miljoner kronor mer än regeringen på Klimatklivet. Vi vill inte att Sverige ska sitta på händerna under 2025 utan anser att fler laddpunkter behöver byggas och att Sverige behöver mer biogas, vätgas och alla andra smarta klimatomställningsinitiativ.

Fru talman! Mina frågor blir då: Vad är Kristdemokraternas inställning till en minskad bemyndiganderam till Klimatklivet? Anser Kristdemokraterna att det är läge att bromsa utvecklingen? Vill Kristdemokraterna bromsa mer biogasproduktion eller utbyggnad av fler laddpunkter? Om Kristdemokraterna inte vill det, vilka partier i regeringen är det då som ser till att bemyndiganderamen stoppas, vilket gör att man inte kan utlysa några nya initiativ?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag instämmer i att vi behöver billig el. Men då måste regeringen presentera förslag som på riktigt gör elen billig. Regeringen har ännu inte lyckats att presentera ett förslag för Sveriges riksdag där vi kan se den utvecklingen. Vi ska bli konkurrenskraftiga så att vi kan ställa om industrin, så att vi kan ha all den produktion och alla de jobb vi behöver i landet så att företagen inte flyttar utomlands.

I ledamotens anförande handlade det mycket om en satsning på 28 miljoner för ask och alm. Det handlade även om det som fanns med i vårpropositionen, det vill säga att bekämpa myggorna i Dalälven - som är hemska för dem som bor där. Det var vad ledamotens anförande i stort sett handlade om. Nu handlar det om en enorm satsning där man är beredd att lägga svenska folkets plånbok på bordet.

Satsningen kritiseras av myndigheter, av Svenskt Näringsliv och av fackföreningsrörelsen. Man måste komma fram med ett förslag som på riktigt betyder att svenska företag och vanliga svenskar har råd att betala elräkningarna och så att investeringarna sker i Sverige. Vi måste på riktigt se till att Sverige tar sitt ansvar och slutar att öka utsläppen.

Det finns klimatförändringar i hela världen, men jag vill tala om för ledamoten att de också finns överallt i det här landet - från norr till söder.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är det viktigt för Socialdemokraterna att vi slutar med att öka utsläppen. Vi måste föra en politik som på riktigt minskar utsläppen så att vi inte får de klimatförändringar som Europeiska miljöbyrån varnar för, som vi redan ser i landet i form av översvämningar, bränder, stormar och ny biologisk mångfald, det vill säga invasiva arter i skogen. Detta tycker Socialdemokraterna är viktigt.

För att klara industrins omställning behöver det, mycket riktigt, byggas mer el och energi. Omställningen behövs här och nu, och den ska vara både kort- och långsiktig.

Hur kan man liksom inte tycka att vi behöver planera på både kort och lång sikt? Hur kan man inte se havsvindkraftens möjligheter just nu, när den utbyggnaden går snabbare? Hur kan man inte se att man behöver göra både och? Varför hamnar ledamoten och jag i en diskussion om kärnkraft? Vi gick in i en energiöverenskommelse för länge sedan där vi sa att vi skulle bygga mer kärnkraft om marknaden skulle bygga den, precis som samtliga i regeringsunderlaget sa före valet. Då var det inga problem. Det var bara några regler som behövde ändras. Nu är det tydligen problem.

Om det här ska vara en energidebatt, fru talman, ska vi prata alla kraftslag och vad Sverige behöver. Och vad Sverige behöver är billig el och mer el.

(Applåder)

Fru talman! Fru talmannen upplyser inte ledamoten om att det här inte är en energipolitisk debatt, men då kan väl jag göra det. Det finns ju väldigt mycket att diskutera i det här betänkandet som inte har någonting att göra med det som ledamoten just nu tar upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

För Socialdemokraternas del är det viktigt att vi får till el här och nu. Ska vi kunna bygga den klimatsmarta industri som skapar jobb och sjysta villkor i hela landet måste vi ha el här och nu, annars försvinner de jobben till något annat land som kan erbjuda energin.

Jag vet att Kristdemokraterna egentligen förstår att man inte bara kan göra en enda sak. Man måste faktiskt göra flera saker. Man kan inte lägga alla ägg i en korg där de kanske kläcks om 20 eller 40 år, utan det måste ske här och nu.

Man har precis sagt nej till 13 havsvindkraftsparker, fastän vi har ett bolag i Sverige - Saab - som har gjort om tekniken och säljer den till andra länder som klarar av att både ha havsvindkraft och försvar. Men Sverige använder sig inte av sitt eget företag. Det är väldigt mycket som är konstigt i det här.

Om det är en energipolitisk debatt vi ska ha, fru talman, kan vi ha det. Jag tycker dock att det är värt att nämna det som den här debatten ska handla om, det vill säga Industriklivet, Klimatklivet, naturen, biologisk mångfald och skogen.

Det finns mycket att prata om. Nu har vi tillbringat den här stunden med att prata om kärnkraft.

(Applåder)

Fru talman! Om det är kända tongångar från mig i talarstolen beror det på att det är samma gamla utsläpparpolitik från regeringen, det vill säga vi når inte målen, och vi fortsätter att släppa ut i stället för att minska utsläppen. Tongångarna kommer att vara sådana tills vi har en regering som gör det man lovar inför ett val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag har ingen aning om hur någon har uttryckt sig, men jag kan väl säga så här: Sverige behöver billig el om vi ska klara konkurrenskraften i vår industri och om vanligt folk ska ha råd med elräkningarna - det är bedrövligt i södra Sverige just nu.

Vad Sverige behöver är en politik på både kort och lång sikt. Man kan inte lägga alla ägg i en och samma korg om de kläcks om 40 år. Vi måste kunna göra både och.

Det är väl självklart att man ska använda all ny teknik som finns för att klara av det här. Om det ska vara möjligt måste vi måste bygga ut vindkraften nu. Om det ska vara möjligt måste vi lagra kraften nu. Ska vi bygga kärnkraft ska det bli billig el som gör den konkurrenskraftig för industrin. Det tror jag inte är svårt att förstå.

Alla kraftslag behövs, men vad som behövs på riktigt är billig el, både på kort och på lång sikt. Där är ledamoten svaret skyldig. Hur mycket har byggts sedan regeringen tog över? Har det kommit upp ett enda vindkraftverk? Ser vi en ökad energitillgång någonstans, eller står man efter två år fortfarande bara och pratar?

(Applåder)

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ, som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande. Vi har i stället ett särskilt yttrande när det gäller utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids största ödesfråga. Jorden blir allt hetare. Alla siffror pekar redan på att 2024 blir det varmaste året någonsin, efter nio år av nya värmerekord. Haven stiger. Isar smälter. Alpernas glaciärer försvinner i rekordfart. Snödagarna blir färre, vilket också vi som bor på Sveriges fantastiska skidorter ser. Men om man vill ha en vit jul, fru talman, föreslår jag ändå att man gör ett besök hemma hos mig i Åre.

Fru talman! En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att Europa inte är redo för riskerna med ett förändrat klimat. Klimatförändringarna hotar energi- och livsmedelsförsörjningen, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiell stabilitet och människors hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån har många av klimatriskerna redan nått kritiska nivåer, och de kan bli katastrofala.

För Sveriges del, precis som för norra Europa i övrigt, är en ökad mängd nederbörd den stora effekten av klimatförändringarna. Antalet dagar med kraftig nederbörd ökar i större delen av landet. När det gäller de intensivaste regnen är det fråga om betydande ökningar.

Den ökade översvämningsrisken drabbar framför allt bebyggelse, vägar, järnvägar och va-system. Dricksvattenförsörjningen riskerar till exempel att slås ut genom föroreningar av vattentäkter eller genom ledningsbrott.

Fru talman! Världen, Europa och Sverige - från norr till söder - drabbas av klimatförändringarna. Vi socialdemokrater lägger därför mer än dubbelt så mycket, jämfört med SD-regeringen, i vår budgetmotion på klimatanpassning. Vanligt folk drabbas nämligen när källaren står i vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer.

Fru talman! Utsläppen måste minska här och nu, innan klimatförändringarna blir värre och inte går att stoppa.

I Sverige har vi en regering som har valt att öka utsläppen, som gör glädjekalkyler och som lämnar en springnota till nästa mandatperiods regering.

Fru talman! Det har varit en hel del glädjekalkyler under regeringens drygt två år vid makten. I klimatredovisningen redovisas ett scenario där man säger att regeringen klarar ett av klimatmålen. Jag tänker också på klimat- och miljöministerns "gyllene lösning". Vi kan se på beräkningen av utsläpp från fossila drivmedel för 2024. Regeringens prognos var uppfylld redan i september i år. Upp med handen, ni som har en fossilbränslebil och som inte har tankat sedan i september!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Sverige behöver en politik som tar sig an utmaningarna och skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt. Sverige behöver en politik som ökar den cirkulära ekonomin, och Sverige behöver en politik som gör att klimatomställningen fungerar för vanligt folk i hela landet.

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar i vår budgetmotion 1 300 miljoner kronor mer än regeringen på detta utgiftsområde.

Vi satsar på miljöövervakningen för att kunna ge beslutsfattare välgrundade underlag och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Vi satsar 500 miljoner mer på Industriklivet, industrins gröna omställning, som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018. Det, fru talman, blev till exempel satsningar på industriprojekt - det handlade om biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion. Industriklivet måste fortsätta att utvecklas.

Vi utredde snabbare tillståndsprocesser. Den här regeringen lämnade över förslag till Sveriges riksdag, och man kommer inte att kunna lösa att ändringstillstånd för verksamheten ska vara huvudregel. Det beklagar jag, fru talman.

Vi satsar 250 miljoner mer på Klimatklivet, som bland annat gett bidrag till 180 000 laddpunkter i hela landet och biogasstöd, som många svenska bönder använt sig av.

Naturvårdsverket har kommunicerat att inga nya stöd nu kan utlysas. Därför är mer resurser av största vikt. Naturvårdsverket har för övrigt en central roll i Sveriges miljö- och klimatarbete. Vi socialdemokrater stärker därför myndigheten med 50 miljoner kronor.

Vi stärker även åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor. Det handlar om fler fiskerikontroller och kameraövervakning på fiskefartyg. Vi måste stärka de fiskbestånd vi har kvar. Det, fru talman, måste vi göra nu.

Vi vill att den gröna industriella revolutionen, som startade i norra Sverige, ska fortsätta. Det är så vi minskar vår sårbarhet, tar vårt ansvar för utsläppsminskningar, bryter vårt osunda beroende av fossila insatsvaror, bygger vårt välstånd och skapar tusentals nya jobb. Men, fru talman, då kan vi inte ha en regering som satsar på fossila bränslen från diktaturstater, som gör att färre elektrifierade fordon säljs från svenska företag. Vi kan inte ha en regering som lämnar walkover.

Detta innebär även de åtaganden som SD-regeringen har förhandlat med EU om när det gäller EU:s klimatmål, som inte nås med regeringens politik. Är det Sveriges alla skattebetalare som ska betala många miljarder kronor i utsläppsrätter och böter?

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur, som är av stor betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa och jobben. De nedskärningar som SD-regeringen gjort under flera år när det gäller skydd av och åtgärder för värdefull natur får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjlighet att vistas i naturen.

Fru talman! Skogen skapar klimatnytta som kolsänka och med nutidens och framtidens fossilfria produkter. Men nedskärningarna har även gjort att många skogsägare har fått vänta - och de fortsätter att vänta - på sin ersättning, som de har rätt till när de bevarar skyddsvärd skog. Det är inte värdigt, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Över hela landet får nationalparker och naturreservat mindre resurser. Det syns att skötsel och åtgärder inte längre fungerar. Vi socialdemokrater vill att fler ska komma ut och upptäcka Sveriges nationalskatt - naturen. Men då måste vandringsleder, skydd och annat fungera. Det handlar om tillgängligheten och om hållbarheten för oss här och nu men även för framtida generationer.

Därför satsar vi socialdemokrater 500 miljoner mer än SD-regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv såväl i Sverige som i världen. Utsläppen måste minska. Sverige måste ta sitt ansvar.

Dessvärre möter regeringens budgetproposition inte heller i år den situation som Sverige står inför. Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att klimatomställningens jobb inte försvinner i väg till andra länder.

Med detta önskar jag god jul till fru talmannen, till alla fina kollegor i utskottet och till kansliet. Tack för i år!

(Applåder)

I detta anförande instämde Jytte Guteland, Joakim Järrebring, Björn Petersson och Sofia Skönnbrink (alla S).

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Vi socialdemokrater satsar mer än dubbelt så mycket på klimatanpassning som Kristerssonregeringen gör på de anslagsområden vi talar om. Kostnaderna kommer bara att öka för ett samhälle som inte arbetar förebyggande.

Vi kan ta några exempel. Översvämningarna i Gävle 2021 uppskattas ha kostat 1,2 miljarder. Stormen Hans uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Skogsbranden 2018 uppskattas ha kostat 1 miljard kronor. Den totala kostnaden för torkan 2018 uppskattades till 6-10 miljarder kronor. Ett annat exempel är de samhällsekonomiska effekter som jordskredet vid E6 vid Stenungsund gav. Bara återuppbyggnaden beräknas kosta 1-1,2 miljarder kronor, men i och med att tågen inte kan gå och att gods- och persontrafiken inte kan köras beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 2,4 miljarder kronor per år.

Socialdemokraternas bedömning är att det inte går att vänta. Som jag sa står det tydligt i den handlingsplan som kom att en rad åtgärder behöver vidtas under innevarande mandatperiod för att skapa förutsättningar. Det är därför jag menar att ledamoten gärna får återkomma till de åtgärder och resurser som finns i den samlade budgeten för 2025. Ansvaret för detta har ju Ulf Kristersson och den regering som han har tillsatt.

Ledamoten får också gärna svara på min andra fråga, om ledamoten anser att Sverige klarar det av regeringen framförhandlade EU-klimatmålet med regeringens klimatpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med om mycket av det ledamoten säger. Många stora framsteg har gjorts, och många goda nyheter borde vi berätta om.

Som socialdemokrater vill vi gärna fortsätta berätta om framsteg och goda nyheter. Vi har en önskan och ett uttalande om att vi vill se Sverige bli det första fossilfria välfärdslandet, men vi vet också att det då behövs en regering som vill minska utsläppen, inte öka dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

I mars i år kom regeringens reviderade skrivelse Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning. I första stycket, Skrivelsens huvudsakliga innehåll, står följande: "Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta tillvara de möjligheter som kommer med ett förändrat klimat. Under den innevarande mandatperioden behöver en rad åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning som leder till att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter."

Min fråga till ledamoten är: Om man tittar på regeringens budget för 2025, var kan man se vilka åtgärder som föreslås och vilka resurser regeringen tillfört efter beslutet om den nationella strategin och regeringens handlingsplan för klimatanpassning, som skulle minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter?

Fru talman! Jag blir ändå lite förvånad över att Sverigedemokraterna år efter år inte vill skydda, åtgärda och ta hand om Sveriges kulturarv, det vill säga den svenska naturen. Detta handlar om friluftsanordningar, inventering och jobben på landsbygden. Omkring 1 000 jobb i gles- och landsbygden har försvunnit på grund av regeringens minskningar i denna budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag besökte för några veckor sedan den fantastiskt fina Tyresta nationalpark. Där berättade man om situationen när resurserna har minskat.

Jag vet inte hur ofta ledamoten är ute i naturen eller hur ofta Sverigedemokraterna besöker Sveriges nationalparker. Men det finns nog inte någonting mer svenskt än Sveriges fina natur. Därför har vi socialdemokrater satsat 500 miljoner kronor mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur.

Det är som ledamoten säger att försvaret behöver pengar. Vi behöver definitivt bekämpa de kriminella gängen. Men den stora delen av Sverigedemokraternas och regeringens budget har ändå gått till att sänka skatten för höginkomsttagare. Då kanske de tycker att det är mycket viktigare än just Sveriges fantastiska natur. För samtidigt som man skär ned i budgeten lägger man ändå resurser på att bilda nya naturreservat. Det har bildats massor av nya naturreservat under denna regerings mandatperiod, men det har inte lagts några pengar på att sköta dem. Det hänger inte ihop, fru talman.

Ledamoten får därför gärna förklara för svenska folket en gång till varför det är så viktigt för Sverigedemokraterna att slakta budgeten för skydd av och åtgärder för Sveriges fantastiska natur. Ledamoten får också gärna svara på om han anser att Sverige klarar regeringens förhandlade EU-klimatmål med den politik som förs.

(Applåder)

Fru talman! Det är klart att vi alla är glada över åtgärder för alm och ask, för vi socialdemokrater tycker att den svenska naturen är en nationalskatt.

Men, fru talman, i nationalparkerna och i våra naturreservat ser man efter år av slakt i budgeten bristen på skötsel och åtgärder i värdefull natur.

I den socialdemokratiska regeringens budget för 2022 var anslaget drygt 2 miljarder. I den servettskiss där Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde några ändringar lät ni faktiskt de 2 miljarderna vara kvar. Man kan undra om det var Liberalerna i regeringen som krävde slakt av denna budget, för slakt blev det. Det började med i stort sett en halvering 2023, från 2 till 1,1 miljarder. Det ökade lite 2024 till 1,2 miljarder. Nu är det 1,3 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

En enkät som TT gjorde 2023 till landets länsstyrelser visade att de minskade resurserna gjorde att det blev igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar och att situationen blir värre. Samtliga länsstyrelser som har svarat har uppgett att det leder till färre skötselåtgärder i skyddad natur. Underhåll av vandringsleder, rastskydd och spänger är sådant som man på många håll har fått skära ned på.

Att resurserna krymps märks inte omedelbart men kan få stora konsekvenser om resurserna ligger på samma nivå, menade länsstyrelserna 2023. Och nu har Sveriges regering och Sverigedemokraterna lagt fram ytterligare två budgetar med resurser på samma nivå.

Min fråga blir då: Hur anser Sverigedemokraterna att den fantastiska svenska naturen som är skyddad ska åtgärdas och skötas?

(Applåder)

Fru talman! Den här debatten hade vi många gånger. Den senaste utvärderingsrapporten om livsmedelsstrategin gäller 2022 och visar att lönsamheten har ökat i primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel men minskat i restaurangledet. Den visar att utvecklingen av den miljömässiga hållbarheten i flera fall går åt rätt håll, men att det inte går tillräckligt fort, och att utvecklingen av den sociala hållbarheten går åt fel håll när det gäller folkhälsa och tillgång till kompetent arbetskraft. Det var den senaste utvärderingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Vi socialdemokrater vill ha jordbruk i hela landet. Det skapar jobb på Sveriges landsbygder, ger god och hälsosam mat och stärker Sveriges försörjningsförmåga och beredskap.

En tjänsteman på Livsmedelsverket sa i Sveriges Radio att vid långvarig kris eller krig skulle norrlänningarna behöva evakueras till södra Sverige för att få livsmedel. Det är ju helt orimligt och också en av anledningarna till att vi socialdemokrater vill höja stödet till bönderna i norr med 60 miljoner. Jag vet att ingen av statsråden bor norr om Borlänge, men att ingen av dem ens uttalar sig när det sprids att det finns en strategi för hela landet oroar oss som bor utspridda på 50 procent av Sveriges yta. Det var bara knäpptyst.

Fru talman! Ser inte Kristdemokraterna något behov av att stärka det norrländska jordbruket? I regeringens budget finns ju inga tillskott. Regeringen prioriterar höginkomsttagare i storstad. Vad tänker Kristdemokraterna om att norrlänningarna ska evakueras söderut för att få tillgång till mat vid långvarig kris eller till och med krig? Vilka förslag har Kristdemokraterna för bönderna som har speciella utmaningar i norr?

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag vill bara påpeka att om man först brutalt skär ned anslaget för smittsamma djursjukdomar för att i år lägga tillbaka lite av den nedskärningen är det inte riktigt vad jag kallar en stor satsning.

Förra mandatperioden hade ledamoten och jag flera debatter i denna kammare om livsmedelsstrategin, den första i Sverige någonsin, som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde för hela livsmedelskedjan 2017. Det var, som Lantbrukarnas Riksförbund skrev, ett historiskt beslut.

Livsmedelsstrategins utgångspunkt var en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen skulle svara mot konsumenternas efterfrågan och bidra till ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Handlingsplaner beslutades, och många myndigheter fick uppdrag. Det handlade om regelgivningen över livsmedelskedjan och om att förenkla Verksamt.se, se över den strategiska kompetensförsörjningen, satsa på innovationsfrämjande arbete, utveckla kompetenscentrum för växtförädling och ett livsmedelsexportprogram riktat till små och medelstora företag, arbeta för likvärdig kontroll, stärka nyckelhålsmärkningen, göra insatser mot livsmedelsfusk och minska matsvinnet. Fyra myndigheter tog fram ett kraftfullt vildsvinspaket. Det här är bara lite av arbetet.

Ledamoten ville i de debatterna att livsmedelsstrategin skulle uppdateras. Den åsikten delar jag. Strategin har funnits i sju år nu. Ledamoten ville när han satt i opposition att uppdateringen skulle göras tillsammans med alla partier. Den åsikten delar jag. Min fråga är varför det inte blir någon uppdatering som samtliga partier är med på. Det är ju ändå ledamoten Magnus Oscarssons partikamrat som är landsbygdsminister.

Den 7 februari 2023 kommunicerade landsbygdsminister Peter Kullgren att en ny livsmedelsstrategi skulle tas fram. Väldigt många väntar på den. När kommer den?

(Applåder)

Fru talman! Att maten har blivit dyrare har ju inte haft någon korrelation med primärproduktionen. Det är ju inte bönderna som har tjänat pengar på att maten har blivit dyrare. Oftast i den här kammaren pratar vi om lönsamheten i primärproduktionen. Det här handlar om någon annan. Även här finns stora koncernbolag som inte bara äger en affär utan också äger hela grossistledet. Även här har vi en marknad som gör att livsmedelspriserna ökar, men konkurrensen är för dålig.

Jag skulle vilja säga några fler saker. Om Socialdemokraterna hade fortsatt styra hade ursprungsmärkning på kött varit på plats för två år sedan. Det hade även hänt någonting med bioekonomiutredningen, som levererades väldigt mycket tidigare. Livsmedelsstrategins uppdatering har tagit över två år, och vi har inte sett den än.

Apropå livsmedelspriserna är ju detta en privat kedja. Det ser inte ut som att hela kedjan har lönsamhet, utan det är mer lönsamt i vissa delar än i andra. Då måste man som jag sa i mitt anförande satsa på andra saker än att sänka skatten för höginkomsttagare, för 50 procent av ensamstående mammor klarar inte en oförutsedd utgift. Det var precis det jag sa i mitt anförande, och om det är det Sverige vi ska ha är det inte ett socialdemokratiskt Sverige. Det är ett Sverige där regeringen prioriterar sina satsningar, och Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna får stå för hur det ser ut just nu.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar John Widegren för de väldigt intressanta frågorna. Jag håller med om många av förslagen, men jag har inte sett en enda av dessa saker komma fram ur regeringens händer.

Vi hade ett strandskyddsförslag, men det röstades ned. Vi tillsatte livsmedelsstrategin med tydliga uppdrag till myndigheterna om att göra regelförenklingar, se över hela massan och satsa på exporten, nya innovationscenter och nya växtförädlingscenter. Det handlade om enorma satsningar på allting. Jag har dock inte sett en enda grej komma ur regeringens händer i de frågor som ledamoten tog upp.

Däremot har jag sett att man försämrar glesbygdskommunernas förutsättningar att bedriva näringslivsutveckling. Det handlar om de 70 miljoner som ledamoten tog upp. När man bor i en glesbygdskommun vet man att man har låg servicegrad redan som det är - mycket lägre än andra. Man har även en hög skattenivå redan som det är. Det finns inte resurser att satsa på det som skulle kunna få spinn på en hel kommun, det vill säga dess näringsliv. Just detta väljer regeringen att ta bort.

Regeringen väljer också att ta bort det sektorsbidrag på 300 miljoner som har gått till de kommuner som har under 9 000 invånare, alltså till dem som har det ännu tuffare. Även detta väljer man att ta bort. Ledamoten kallar det bidrag till dessa kommuner. Jag kallar det en nödvändighet om hela Sverige ska leva.

Jag ser fram emot att ledamoten och regeringen kommer framåt i de olika frågor som ledamoten tog upp, det vill säga ett förändrat strandskydd, enklare regler och allting annat. Än så länge är det dock tomt i inkorgen från regeringen.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater har lagt fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Fru talman! Vi behöver mer svenskt på tallriken, i glaset och i tanken. De gröna näringarna och Sveriges hårt arbetande lantbrukare är nödvändiga för att både klara klimatomställningen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Sverige och EU behöver verkligen öka takten för att säkra sin egen produktion av livsmedel och insatsvaror som till exempel drivmedel och gödsel. Därför vill vi socialdemokrater också höja Norrlandsstödet med 60 miljoner, för att vi ska ha livsmedelsproduktion och beredskap i hela landet.

Vi behöver ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk av många anledningar: för den goda och hälsosamma maten, för gröna jobb på landsbygden och för öppna landskap runt om i Sverige.

Utmaningar finns, som klimatförändringarna, som redan drabbar det svenska jordbruket med både torka och översvämningar. Men, fru talman, att se kor på bete ute i det fria är sinnebilden för ett Landsbygdssverige som går före, ser fler värden och gör att så många av oss väljer svenskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Eftersom vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken har vi aktivt drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang. Syftet är att göra det lätt att som gäst välja det du tycker är rätt. Under vår regeringstid agerade vi och skickade en anmälan till EU-kommissionen om att Sverige skulle införa ursprungsmärkning, som regeringen sedan valde att dra tillbaka - för att två år senare skicka in en ny anmälan. Låter detta rimligt? Nej, det är klart att det inte är. Svenska restaurangbesökare fick vänta i två år på att få veta var köttet kommer ifrån innan regeringen tog sitt förnuft till fånga.

Fru talman! I små och glest befolkade kommuner finns särskilda utmaningar. Det kan handla om befolkningsminskning och långa avstånd till kunder, leverantörer och service. Därför införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag för näringslivsutveckling till Sveriges 39 glesbygdskommuner. Pengarna har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta företagen. Vi ser därför med oro på att regeringen nu har valt att dra tillbaka stödet, för glesbygdskommunernas utmaningar finns kvar, fru talman. Det skulle även regeringen veta, om något av statsråden bodde och verkade norr om Borlänge. Vi socialdemokrater vill därför fortsätta satsningen på 70 miljoner.

Fru talman! Den svenska skogen är vårt gröna guld, som skapat och skapar jobb, välstånd och hållbar tillväxt i hela landet. Skogen spelar en enorm roll i klimatomställningen, både som kolsänka och genom att ersätta fossila produkter. Skogen ska förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk.

Klimatförändringarna drabbar dock även den svenska skogen, och riskerna för skador ökar. Skogsbruket måste alltså anpassas för att klara ett förändrat klimat så att skogen kan stå emot exempelvis stormar och insekts- och svampangrepp.

Fru talman! Sverige har alla förutsättningar för mer bioekonomi. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte Bioekonomiutredningen, som har levererat sina förslag. Delbetänkandet om mer svensk produktion av biodrivmedel fick regeringen i mars - förra året. Men frågan är om regeringen kommer att agera, eller leverera.

Detta gäller även frågan om hur regeringen tänker nå EU:s och våra svenska klimatmål. Efter regeringens dryga två år vid makten är man fortfarande svenska folket svaren skyldig. När regeringen väljer att prioritera att öka utsläppen, är det skogsavverkningen som ska minska? Är det jordbruket som ska ta smällen?

Fru talman! Det är faktiskt inte rimligt att Sveriges regering inte har svar till Sveriges lantbrukare.

Vi har också en krissituation när det gäller Östersjön och tillgången till fisk. Regeringens ja till ökade sill- och strömmingskvoter i EU står vi socialdemokrater inte bakom, och inte heller att det storskaliga industritrålfisket fortsätter. Och det är allvarligt att för få fiskerikontroller utförs i Sverige.

Sverige behöver en politik som ser till att fiskbestånden i Östersjön ökar och att vattenbruken blir fler - en politik som gör skillnad på både kort och lång sikt. Vi välkomnar inriktningspropositionen om havsmiljöpolitiken, men vi socialdemokrater kräver också handling här och nu, innan fiskbestånden kollapsar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Marknadsmisslyckandet inom djursjukvården gör att kostnaderna för vård är skyhöga om ditt djur blir sjukt. Två stora riskkapitalbolag har en stor del av marknaden. Vi socialdemokrater har lämnat flera förslag för att komma till rätta med detta.

Vi har även förslag för att komma åt kriminaliteten i form av smuggling av hundar och den illegala aveln. Från regeringens sida är det dock sedan länge knäpptyst.

Fru talman! Vi lever i en tid då kostnadsökningarna pressar vanligt folk. Stockholms Handelskammare har tagit fram en rapport som visar att den allmänna prisnivån i samhället på fem år har ökat med 23 procent. Livsmedelspriserna har dock ökat mycket mer. De senaste fem åren har priset för julmaten ökat med hela 38 procent. När Sverige har en regering som tillsammans med Sverigedemokraterna inte prioriterar vanligt folk utan prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare blir julbordet magert för många svenskar i år.

Dessutom har svenska löntagare fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök. Ny statistik från SCB visar att var femte person över 16 år inte klarar av en oförutsedd utgift i dag. Värst är det för ensamstående mammor - hälften av dem klarar inte av oförutsedda utgifter. Därför har vi socialdemokrater bland annat föreslagit en matpriskommission för att få ned priserna och att barnbidraget höjs. Stockholms Handelskammares rapport visar att ett hushåll bestående av sammanboende med barn fick 32 julbord för sin disponibla månadsinkomst år 2011. I dag är den siffran 18.

Fru talman! Vad Sverige behöver är en ansvarsfull politik som sätter fart på Sveriges tillväxt, bekämpar den skyhöga arbetslösheten, säkrar välfärden och rustar Sverige och svenska folket i tuffa ekonomiska tider. Vi behöver en politik som tar till vara och hanterar hela landets möjligheter och utmaningar och skapar fler gröna jobb från Haparanda till Ystad. Sverige behöver en politik som helt enkelt gör att julbordet inte är för de få utan för de många.

God jul, fru talman och alla andra!

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Sofia Skönnbrink (alla S).

Fru talman! Det är väl glädjande att diskussioner förs, men det brukar stanna där och inte komma så mycket längre - vi får i alla fall inte se något i riksdagens kammare.

Andra länder har gått före. De har precis samma situation som Sverige, det vill säga att stora riskkapitalbolag har tagit över veterinärmarknaden. I Frankrike har man infört en lag som säger att veterinärer måste vara majoritetsägare i klinikerna och att djursjukvård inte får drivas i vinstsyfte. I Tyskland bestäms veterinäravgifterna av ett tariffsystem som fastställs av den federala veterinärkammaren. Detta fungerar sedan som en riktlinje för veterinärer över hela landet när det gäller avgifterna för deras tjänster. Jag tycker att vi borde utreda de system som tillämpas i dessa båda länder. I Storbritannien har man sagt att riskkapitalbolag inte får köpa upp kliniker längre utan måste sälja ut dem.

Andra länder går alltså in och reglerar marknaden, vilket ledamoten inte tycker att vi ska göra. Men när vi har ett sådant marknadsmisslyckande, med två stora riskkapitalbolag som äger marknaden och köper upp fler och fler kliniker, måste man faktiskt börja agera - det tycker i alla fall vi socialdemokrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Ett av tre svenska hushåll har husdjur, fru talman. En katt kan vara en ensam människas bästa vän och någon man verkligen behöver. En hund är inte bara en källa till glädje och kärlek utan kan även få oss att gå ut och motionera lite emellanåt.

Det är uppenbart att riskkapitalbolagens utnyttjande av djurägare, som vill rädda sina djur till varje pris, har lett till kostnader som är för höga för vanligt folk.

Frågan kvarstår ändå. Jag tycker att det är bra att regeringen för diskussioner, men vad har Moderaterna för förslag om man alltså inte vill reglera marknaden? Hur kommer vi åt problemet?

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ett inspirerande anförande!

Kossor och grisar behöver veterinärvård, men det är tyvärr alldeles för få som vill jobba med lantbruksdjuren.

Fru talman! Det finns något som oroar djurägare, och det är att de tvingas betala astronomiska summor för veterinärvård. Tusentals svenskar har under de senaste åren hamnat hos Kronofogden på grund av veterinärräkningar.

En av förklaringarna är att riskkapitalet tågade in på marknaden för cirka tio år sedan. Man köpte snabbt upp kliniker över hela landet, och i dag domineras marknaden av två stora kedjor. Den begränsade konkurrensen gör att kostnaderna för djursjukvård, och som en följd av detta också försäkringspremierna, har ökat lavinartat. De har ökat med 50 procent de senaste fyra åren och bara under förra året med 25 procent. Djursjukvård har haft den största höjningen av alla tjänstesektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi har sett exempel på hundägare som betalar 100 000 kronor för veterinärkostnader. Till exempel har priset på behandling av diarré hos hundar ökat med i genomsnitt 81 procent mellan 2020 och 2023 hos de två koncernerna, från i genomsnitt 5 150 kronor till nästan 9 450 kronor. Detta är inte rimligt, fru talman. Det är inte en fungerande marknad. Det är definitivt ett marknadsmisslyckande.

Vi socialdemokrater har kommit med förslag. Vi vill att samhället kliver fram och ökar konkurrensen på denna icke-fungerande marknad, men från regeringens sida har det varit knäpptyst.

Min fråga, fru talman, är därför: Ser Moderaterna detta som ett problem? Vad är i så fall Moderaternas förslag? Och ifall Moderaterna har förslag, varför agerar inte regeringen?

(Applåder)

Fru talman! Jag förstod inte riktigt ledamotens resonemang: Småland har det också svårt, och därför ska vi inte ge bättre förutsättningar till de 39 glesbygdskommunerna i stödområde A. Stödområde A har ju specifika förutsättningar. Ska vi rikta bränsleprisnedsättningarna till områden där folk bor glest och definitivt behöver bilen, även om glesbygdsborna är få, eller ska bränsleprisnedsättningarna gå till hela landet och mest utnyttjas i storstäderna?

Hemma hos mig i Jämtlands län har samtliga kommuner fått del av pengarna, och de har betytt mycket. Bergs kommun har satsat på förutsättningar för fler bostäder och ökad attraktivitet. I Ragunda har pengarna bland annat använts till rekryteringsfrämjande insatser för näringslivet. Åre och Bräcke har kunnat stärka sin näringslivsenhet. Härjedalen har fokuserat på lokalt livsmedelsföretagande, hållbart fiske och medfinansiering av olika projekt inom företags- och föreningsliv.

Det har alltså skett utveckling. Detta handlar bara om 1,8 miljoner för dessa 39 kommuner. Denna utveckling hade inte skett utan dessa resurser.

Glesbygdskommunerna har en hög skattenivå och en låg servicegrad. De har inte resurser att vända utvecklingen och jobba med den nödvändiga näringslivsutvecklingen. Vad jag kan konstatera är att med Sverigedemokraternas och regeringens politik blir glesbygdskommunerna bara glesare.

Detta handlar om 70 miljoner kronor när regeringen satsar 60 miljarder. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion kvar dessa pengar.

Motivet för Sverigedemokraternas nedskärning är fortfarande helt oklart. Har Sverigedemokraterna då några andra förslag som riktar sig mot stödområde A, det vill säga dessa 39 glesbygdskommuner i norr?

(Applåder)