Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan!

Jag vill först bemöta det som ledamoten sa sist, att vi förstör klimatet. Så är det inte. Det är andra aktörer som förstör klimatet. I statistiken är Sverige en av de allra minsta utsläpparna, även per capita och till och med historiskt. Varken vi som land eller vi som parti är några klimatförstörare.

Klimatet är en viktig fråga. Det håller jag med om. I alla viktiga frågor gäller det att hålla en hög effektivitet. Vi hade föredragning av klimat- och miljöministern i dag, med en lång rad förslag och ingångspunkter i klimatfrågan. I mycket speglar de också Sverigedemokraternas ingång i frågan.

Vi måste hitta lösningar som inte bara ensidigt uppfyller avtal. Det räcker inte, utan vi måste ha förslag till förändringar av andra länders utsläpp. I nuläget släpper Kina ut en tredjedel av koldioxiden. De bygger kolkraftverk hemma och i andra länder. Malawi fick sitt för några år sedan. Kina utvecklas på det viset och väljer en kolväg, vilket vi måste försöka förhindra. Därför är det så viktigt att man använder artikel 6, så att vi kan göra investeringar i u-länderna som gör att det blir grönare där. Det är sex gånger mer effektivt per krona.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Nu hinner jag inte med att säga allt jag hade tänkt, men det får bli i nästa replik. Det som vi kan göra här när det gäller ask, alm och andra arter spelar stor roll. Det återkommer jag till.

Fru talman! Det handlar om att sammanhanget spelar roll. Dessa förbehåll är väldigt viktiga, för de förhindrar att det blir symbolpolitik och att det skadar på annat sätt.

Jag tror att det allra viktigaste i klimatpolitiken, förutom att hålla sig till de beting som man kommer överens om, är att den inte skadar Sveriges konkurrenskraft, att den inte är symbolpolitik utan ger effekt på riktigt och att det blir mycket utsläppsminskningar per krona, det vill säga att det är effektivt.

Vad händer annars? Det engagemang som finns i klimatfrågan kommer att eroderas om vi inte sköter korten rätt. Rätt gör vi genom att inte skada svensk konkurrenskraft, inte hålla på med symbolpolitik och inte ha ineffektiv politik. Det är extremt viktigt.

Sedan ska jag återkomma till varför det är viktigt att inte bara titta på utsläppsnivåerna när man pratar klimat. Det handlar också om att man vidtar åtgärder som förhindrar de negativa problem som följer av klimatförändringar. Det vi gör hemma i vår natur kan vi göra utan att involvera någon annan. Vi har båda två tagit upp svårigheter med klimatarbetet - och att få ned utsläppen - internationellt. Men det vi kan göra för att hjälpa våra arter här kan vi göra utan att vara beroende av någon annan aktör, som inte riktigt gör som man säger eller som på annat sätt försvårar situationen.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för anförandet!

I budgetsammanhang brukar man ofta diskutera vad motparten har gjort. Man diskuterar lite mer sällan vad som inte har gjorts och väldigt sällan vad motparten inte säger nej till - men det tänkte jag prata om i dag.

Jag minns tydligt dåvarande miljöminister Isabella Lövins engagerade motstånd mot Sverigedemokraternas förslag om att med hjälp av växtförädling ge alm resistens mot almsjukan och ask resistens mot sjukdomen askskottssjukan. Det är sjukdomar som riskerar att slå ut dessa trädarter. Särskilt almen är väldigt hotad. Den kommer förmodligen att dö ut om man inte löser problemet genom resistens mot almsjukan.

Ministern ville inte alls ha den lösningen, utan hon ville i stället fortsätta att såga ned sjuka träd. Detta har dock Naturvårdsverket dömt ut som ineffektivt, eftersom det leder till ett enda resultat: Det fördröjer utdöendet.

Nu ser jag dock att Miljöpartiet i detta avseende har samma satsning som regeringen. Man har alltså inte tagit bort den satsningen.

Min fråga till Emma Nohrén är alltså: Har Miljöpartiet ändrat sig och insett att Sverigedemokraterna hade rätt?

Fru talman! Huvuddelen av den här satsningen handlar om konventionell förädling. Genteknik är bara en plan B, om inget annat hjälper. Emma Nohrén behöver alltså inte oroa sig för det.

Precis som Emma Nohrén sa, eller antydde i alla fall, i ett tidigare anförande har träd flera andra arter knutna till sig. Träden är nyckelarter, och andra arter är beroende av träden. Så är det också i det här fallet, att många arter är knutna till almen. Man kan uppskatta att man räddar ett femtiotal andra arter samtidigt, om man räddar almen.

Detta är alltså ytterst angeläget, särskilt i perspektivet av Artdatabankens uppskattning om att endast - och jag menar alltså att det är sorgligt - 200 arter har dött ut sedan år 1800. Jämfört med det är 50 arter extremt mycket.

Jag slutar med att fråga om det inte finns behov av att uppdatera Miljöpartiets miljöpolitik så att man får en mer effektiv miljöpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Sedan kan jag bara konstatera att Miljöpartiet har accepterat detta genom att inte ändra i budgeten och att Sverigedemokraterna leder och andra följer, även inom miljöområdet.

Fru talman! När vi föredrog veckans ärenden på gruppmötet i tisdags skulle jag berätta om den här debatten i dag. Då undrade någon vad det skulle handla om, och jag sa på mitt östgötska vis att debatten skulle handla om grisar, kossor och traktorer. Det är ungefär det vi ska prata om också.

När vi stod här tillsammans för ett år sedan och debatterade utgiftsområde 23 hade svenskt jordbruk haft ett väldigt tufft år. Det var ett svårt skördeläge, små skördar, låg likviditet, höga priser på insatsvaror och så vidare. Räntorna hade dessutom stuckit iväg otroligt mycket.

Nu när vi landar 2024 ser det lite ljusare ut. Skörden har varit lite mer normal, räntorna är på väg nedåt och utgifterna för insatsvaror har balanserats - om än på en högre nivå än vi haft förut. Framtidstron i svenskt jordbruk är helt enkelt lite starkare. Detta beror såklart på omvärldsfaktorer, och det beror också på en regering som lyssnar och gör saker för de gröna näringarna.

Vi såg vid höstens spannmålsskörd många som blev lidande av att skörden såg bra ut men levererade lite sämre. Det berodde på någonting nytt i våra vetefält som vi inte riktigt kunde förklara. Därför tycker jag ett sådant här år att det känns extra viktigt när vi i budgeten lyfter in nytt arbete mot växtskadegörare. Just arbete mot växtskadegörare är nämligen någonting som hittills skett utanför Sveriges gränser, och det är synd eftersom Sverige har en historia av att vara väldigt bra när det gäller växtförädling. Nu måste vi dock också bli väldigt bra när det gäller att hantera växtskadegörare, för det är ett framtida hot mot svenskt jordbruk.

Jag är inte blyg för att säga att detta beror på de klimatförändringar vi ser. Vi kommer att få ett högre tryck av svårare skördearbete och mer tryck från svampsjukdomar och insekter i våra odlingar. Vi behöver utveckla oss i de här delarna.

Jag blir därför glad när vi gör extra satsningar i budgeten på forskning inom jordbruket. Den forskning som vi har haft under en tid i Sverige har fokuserat mycket på att jordbruket ska bli hållbarare, och miljötänket har fått en framskjuten placering i forskningen. Det är inte tu tal om att detta är bra - det är jättebra - men vi ska också komma ihåg att det svenska jordbruket fortfarande är, och hela tiden har varit, mer miljövänligt än jordbruket i alla jämförbara länder. Vi är också mer klimatsmarta och alltså mer hållbara i det svenska jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi behöver också titta på de andra hållbarhetsaspekterna, och framför allt behöver vi titta på forskning som blir produktionshöjande för svenskt jordbruk. Vi har tappat mark när det kommer till produktionen, och vi vet alla här inne att vi kommer att ha mindre odlingsbar areal i framtiden av olika anledningar. Då är det otroligt viktigt att vi klarar av att höja nivåerna på våra skördar. Därför är den satsning som görs på forskning i budgeten otroligt viktig. Låt det bli mot produktionshöjande metoder som vi styr vår forskning!

Vi vet också, fru talman, att vi kommer att behöva öka den svenska animalieproduktionen. Detta har vi sagt länge; jag har sagt det många gånger i denna talarstol. Det är genom en stärkt och höjd animalieproduktion som Sverige har möjlighet att öka livsmedelsproduktionen på allvar. Därför är de satsningar som görs på veterinärer i budgeten jätteviktiga.

Det är viktigt att vi gör satsningar på att hålla Universitetssjukhuset öppet mer, men det är också viktigt att få till fältverksamheten på ett helt annat sätt så att alla djurägare kan känna sig trygga med att det finns en veterinär när de behöver det.

Jag hör många jordbrukare i dag som uppgivet säger att det inte är någon idé att ringa en veterinär därför att det inte kommer någon. Så får vi inte ha det i Sverige när vi ska öka vår animalieproduktion. Rättssäkerheten och tryggheten för våra livsmedelsproducerande lantbrukare måste stärkas. Därför är det oerhört viktigt med de satsningar som görs på veterinärverksamhet i budgeten.

Fru talman! Vi har krig i Europa. Vi har en livsmedelsproduktion i Sverige som är alldeles för låg. Vi behöver öka vår livsmedelsproduktion. På det sättet stärker vi vår beredskap. Det är därför bra med de satsningar som finns i budgeten för att stärka beredskapen. Det är nya uppdrag som är kopplade till att öka beredskapen. Vi behöver åter och på ett annat sätt börja se över våra lager; vi kanske inte ska ha den gamla tidens lager. Vi behöver omsättningsbara lager.

Jag är ledsen över att det just nu ser ut som att vi inte får en inhemsk produktion av mineralgödsel. Åtminstone har den satsningen stannat av. Detta är olyckligt, för det är en jätteviktig del i den svenska beredskapen.

Sverige är ett av få länder som inte har en egen produktion av mineralgödsel, och alla som är lite pålästa vet hur stor betydelse just mineralgödsel har i det svenska lantbruket. Därför är jag orolig. Jag hoppas att det kan bli en omvändning i frågan framöver och att det görs en satsning på svensk mineralgödsel.

Fru talman! Vi har många gånger i denna talarstol talat om livsmedelsstrategin - i grunden den livsmedelsstrategi som kom till 2017. En del har sagt att det har varit dåligt med leverans på den, men jag vill säga att vi måste se positivt på det. Sedan vi införde livsmedelsstrategin under Sven-Erik Buchts ledning har vi börjat prata om dessa frågor på ett helt annat sätt. Det är jätteviktigt att fler människor förstår vikten av att Sverige har en livsmedelsstrategi.

Strategin gav inte riktigt de verktyg som krävdes för att det svenska jordbruket skulle kunna leverera på målsättningarna. Nu görs en revidering, och jag hoppas att den uppdaterade livsmedelsstrategin kommer på plats vilken dag som helst så att vi kan börja jobba efter den.

Jag vet att jag stod i denna talarstol i den här debatten eller i jordbruksdebatten och talade om en livsmedelsstrategi 2.0. Det är den vi kommer att få se snart. Då hoppas vi att svenska bönder känner att de får de verktyg som krävs för att höja produktionen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Den svenska skogen, som vi alla här värnar om - vi värnar även om det svenska självbestämmandet - ska leverera mycket. Enligt många ska den leverera det mesta i framtidens samhälle. Detta kommer vi inte att klara, men det är otroligt viktigt att vi även i denna fråga vågar tänka nytt och att vi vågar tänka framåt.

Som moderater är vi inte emot produktionsmetoder och så vidare. Jag vet att till exempel Emma brukar lyfta fram diverse nya, eller nygamla, produktionsmetoder. Vi är inte emot det, men låt skogsägaren bestämma själv! Det är det som är hela grunden. Ge också skogsägaren möjlighet att bruka! Ge skogsägaren mer frihet att bruka! Då kommer skogsägaren också att leverera miljö- och klimatnytta, råvara och allt som vi ber om.

Fru talman! Jag ska gå in för landning, men jag vill också nämna några av alla de utredningar som just nu pågår eller redan är avslutade.

Vi har en jätteviktig utredning som leds av min kollega Magnus Oscarsson och som ska titta på krånglet kopplat till myndigheter och företagare. Vi har haft utredningar kopplade till miljötillstånden, för att det ska bli en mer rättssäker och enklare väg framåt när det kommer till sådana tillstånd. Vi har inom de gröna näringarna sett stora problem med miljötillstånd de senaste åren.

Vi har också en utredning som har letts av Östergötlands före detta landshövding Elisabeth Nilsson och som handlar om konkurrenskraft och djurvälfärd.

Det finns jättemånga viktiga och bra förslag som vi behöver få på plats under den tid som är kvar fram till nästa val. Vi behöver vara beredda att släppa lite heliga kor och prova nya vägar framåt, till exempel beteslagstiftningen.

Fru talman! Jag vill passa på att önska en god jul till talmanspresidiet, all personal här i kammaren och all personal i riksdagen men såklart mest av allt till mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet. Tack för det här året! Vi tar nya tag nästa år.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Storckenfeldt (M).

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga. Jag ser det också som otroligt bekymmersamt.

Mitt anförande handlade mest om jordbruksdjuren och veterinärvården där, men vi ser också detta. Jag har själv jakthundar och så vidare som råkar ut för saker. Jag har sökt veterinärvård, och det är väldigt dyrt. Jag ser detta som ett jättestort problem. Jag tycker inte heller att det är en fungerande marknad. Jag är dock för en fri och fungerande marknad, men det är klart att insatser behöver göras här.

Grunden är att det behöver finnas fler veterinärer på plats. Det skapar en mer sund konkurrenssituation, och delar i det som vi nu gör handlar ju om att försöka få på plats fler veterinärer.

Att reglera marknaden eller något liknande tror jag inte på. Jag tror inte att det är en väg framåt. Att göra det mer attraktivt att utbilda sig till veterinär och att göra det enklare för enskilda att bedriva företagsverksamhet som veterinär är i stället saker som jag tror stärker konkurrensen i branschen och på sikt kan sänka priserna.

Jag vet att det pågår diskussioner i Regeringskansliet om detta, men jag kan inte just nu ge ett bredare svar än så.

Fru talman! Vi hörde återigen Socialdemokraterna ta upp stödet till vissa utvalda kommuner i glesbygd. Stödet är i storleksordningen 70 miljoner, tror jag, eller som en större mjölkgård. Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna, om de någon gång hamnar i regeringsställning igen, satsar lite mer på företagande och på mjölkgårdar och ger mjölkgårdarna möjlighet att bli lite större med en modernare lagstiftning? Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna ibland kapar bojorna till sina gamla regeringsvänner i Miljöpartiet och ser till att dessa kommuner blir av med sitt strandskydd? Det skulle ge ökade möjligheter att leva och verka i de lägen som man vill bo, leva och verka i.

Skulle det inte vara bättre att minska myndigheternas makt över företagen, avskaffa överdriven byråkrati och avgifter och kanske få myndigheter som jobbar med i stället för mot? Det är ju så företagare på landsbygden i dag upplever det. Det samhälle som Socialdemokraterna byggde upp under åtta år har skapat en företagsstruktur där företagarna tycker att de motarbetas. Det är ju därför det nu pågår ett antal utredningar som ska göra det lättare för företagarna att bedriva sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det finns också delar av glesbygden där man inte längre kan bruka sin skog eftersom alltmer ska tas ur produktion. Även detta kopplas till Socialdemokraternas gamla regeringspartner.

Hur ser Socialdemokraterna på att göra de här satsningarna i stället för att lova extra bidrag till dessa kommuner?

Fru talman! Jag fick egentligen inte så mycket till svar utan mer ett konstaterande av att regeringen just nu håller på att ta fram väldigt många nya förslag. Det gläder mig att Socialdemokraterna ser fram emot strandskyddsförändringarna. Ge er till tåls!

Jag menar inte att dessa kommuner inte behöver få förstärkningar på olika sätt, men jag tycker inte att det behöver ske genom bidrag. Vi bör i stället ge dem bättre möjligheter att bedriva sin verksamhet genom enklare lagstiftning och mindre krav på myndigheter, administration och så vidare. Vi bör låta glädjen flöda hos dem i stället för att begränsa dem på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I ledamotens anförande lyfte hon fram en intressant fråga som jag tycker att man bör tala om, fru talman, nämligen att livsmedlen har blivit så dyra. Har inte livsmedlen i Sverige varit lite för billiga? När livsmedlen nu blir dyrare ser vi högre avräkningspriser på mjölk, kött, ägg och så vidare för bönderna, som under väldigt lång tid har fått alldeles för lite betalt för sin mat. Det är klart att maten har blivit dyr för vissa; det är inget att sticka under stol med. Men vi har kanske levt i en tid då maten har varit alldeles för billig och då vi har anpassat oss efter att maten i princip ska vara gratis. Det tycker jag är olyckligt, för när matpriserna nu börjar hamna på kanske mer normala nivåer blir det ramaskri över att maten är för dyr.

Därför är det bra med en regering som nu sänker skatterna och gör det lite enklare och billigare för gemene man att leva, så att man kan lägga mer pengar och öka den del av sin förvärvade inkomst som man lägger på svenska, välproducerade livsmedel. Är det inte bra att maten har fått bli lite dyrare, fru talman?

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag har haft förmånen att vara ledamot i riksdagen sedan 2014. Under denna tid har det hänt en hel del inom svensk jordbrukspolitik. Faktum är att jag till och från har jobbat med tre eller till och med fyra olika ministrar.

Jag kommer ihåg en stor samling på Mynttorget här utanför riksdagen. Det var 2015 eller 2016. Hundratals mjölkbönder hade samlats för att berätta om det mycket bekymmersamma läget inom mjölkbranschen. Priset för mjölken var då nere i bottennivån 2,30 kronor per kilo. Dåvarande landsbygdminister Sven-Erik Bucht fick ta emot 158 000 namnunderskrifter om åtgärder för att förbättra likviditeten för bönderna. En bonde sa så här i radio: Vi har länge sagt att det är kris, men nu är det katastrof.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det här var snart tio år sedan. Vi har sett kriser komma, och vi har sett kriser gå. Som min duktiga kollega John Widegren sa här inledningsvis ser vi också fram och tillbaka hur jordbrukspolitiken är. Det är bekymmersamt i olika lägen. Men faktum är att nu är det helt andra tongångar. När jag i dag är ute bland jordbrukare runt om i landet märker jag en helt annan framtidstro.

För någon vecka sedan var jag på Sveriges Jordbruksarrendatorers stämma i Nässjö. När jag skulle gå därifrån sprang en jordbrukare i fatt mig och sa: Ni politiker måste förstå att den sänkning av drivmedelspriserna som ni gjort har betytt oerhört mycket för oss jordbrukare. I mitt jordbruksföretag, sa han, är skillnaden 400 000 kronor lägre utgifter. Glöm inte det!

Han har rätt. Kristdemokraterna och regeringen har under mandatperioden genomfört dieselprisnedsättningar om totalt 2 miljarder kronor och infört möjlighet till kvartalsvis återbetalning av dieselskatt - detta för att förbättra böndernas likviditet och skapa bättre ekonomiska villkor, särskilt för de mindre företagen.

Fru talman! Jag nämnde i min inledning lite historia och att jag varit med sedan 2014. Ett annat historiskt beslut som vi pratat lite om var när alla politiska partier här i kammaren var med på att införa livsmedelsstrategin 2017.

Jag har gjort det förut, men jag vill återigen tacka dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som tog initiativet till livsmedelsstrategin. Jag vet att vid klubbslaget här i kammaren var det många bönder som uttryckte sin glädje över att politiken nu var överens om att vilja satsa på svenskt jordbruk. Ledorden var ju att stärka konkurrenskraften, öka lönsamheten, öka livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning.

Tyvärr byttes glädjen i frustration över att strategin aldrig märktes på gårdsnivå. Det är därför jag är så tacksam över att vi nu har en regering som förstår att det här måste visa sig i budgeten och att det måste ge resultat.

Ett resultat är utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Här har vi fått flera viktiga förslag för att stärka svenskt jordbruk. Utredaren Elisabeth Nilsson har bland annat föreslagit åtgärder för att minska viltskadorna, förändra beteskravet och underlätta investeringar.

Regeringen har även avsatt 746 miljoner kronor inom CAP för att stärka konkurrenskraften.

Ett annat område är veterinärernas verksamhet, som stärks med 30 miljoner årligen.

Forskningen inom jordbruket är viktig, som vi pratat om. Här satsar regeringen 50 miljoner på bland annat ökad beredskap för nya växtskadegörare till följd av klimatförändringar och på Formas.

Dessutom avsätter regeringen 110 miljoner till Jordbruksverket för ersättningar och bekämpning i och med utbrott av smittsamma djursjukdomar såsom salmonella och Newcastlesjuka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Sverige måste ha en robust livsmedelsberedskap. När jag talade om det här i kammaren för några år sedan var det en del som sa: Men Magnus, du behöver inte ta det. Det är inte viktigt. Det ordnar sig. Vi har EU!

Nu vet vi alla att det här inte är någon icke-fråga. I princip alla från höger till vänster pratar om att vi måste ha en robust livsmedelsberedskap.

Här har vi Finland som en lysande ledstjärna. De har haft ett beredskapslager och försörjning i sex månader utan att behöva ta in ett enda vetekorn utifrån. Nu har de ökat det till nio månader, för de tycker att sex månader är för lite.

Här kan man säga att Sverige har lite att lära. Som det ser ut i dag har vi för tio till tolv dygn; sedan är det tomt i lagret.

Det här är något jätteallvarligt som det är jätteviktigt att vi rättar till. Vi har pratat mycket om det de gångna åren. Men nu satsar regeringen, och det tycker jag är kul och viktigt. Man satsar 1,3 miljarder för att stärka livsmedelskedjan och bygga upp en robust beredskap till gårdsnivå.

Fru talman! Regeringen arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor och verkar såväl i tätorter som på landsbygden. Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela landet. Regeringen höjer därför maxbeloppet för driftstöd och utvidgar investeringsstödet för lanthandlare. Det är första gången sedan det särskilda driftstödet infördes 2016 som det blir en stöduppräkning, och det är en investering i en levande landsbygd som kommer hela Sverige till del. Vi vet att det är ett väldigt välkommet och glädjande besked för landets många och viktiga lanthandlare.

Jag ska avsluta med att säga att för ett tag sedan hade Arla ett stort möte i Danmark. Dess vd började mötet med att visa en film från nuvarande landsbygdsminister Peter Kullgren, där han berättar om hur man vill jobba för att få mer svensk mjölk i vårt land. Vd:n sa att någonting har hänt i Sverige. Vi verkar nu faktiskt ha en politik i Sverige som vill ha mer mjölk och vill öka produktionen.

Det är något väldigt positivt att vi nu äntligen har en regering som vill satsa, som tror på svenskt jordbruk och som vill vidta olika åtgärder för att stärka jordbruket i landet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Anna-Caren Sätherberg, för frågan! Det stämmer att vi är många som väntar på livsmedelsstrategin. Ledamoten Widegren sa precis att vi väntar och väntar. Men den kommer! Jag vet att den blir väldigt bra.

Ledamoten lyfter fram mycket av det den förra regeringen gjorde, men problemet är att många säger att det då var väldigt mycket prat i riksdagen och från regeringsnivå men att det aldrig märktes något på gårdsnivå. Jag försökte säga i mitt anförande att det är skillnaden mellan oss, men oppositionen kommer säkert att ha andra åsikter, för det är er roll. Men vi tycker att nu när strategin funnits i snart sju och ett halvt år vill det till att det blir verkstad. Vi ska inte dra den ytterligare varv och gå igenom vad som ska läggas till, för förarbetet har gjorts.

Jag berömde ledamotens företrädare Sven-Erik Bucht som tog initiativet. Faktum är att han gjorde det väldigt bra. Det var historiskt. Men glädjen förbyttes i frustration när man inte märkte något på gårdsnivå. Det tog vi till oss, och sedan körde vi igång. Vi hoppas att livsmedelsstrategin kommer vilken dag som helst nu. Pengarna till detta är i alla fall avsatta, och det är det viktiga.

Fru talman! Tack än en gång till ledamoten för bra frågor, som jag ska försöka svara på!

Vi är helt överens om att vi vill satsa på svenskt jordbruk. Vi vill satsa på att ha en levande landsbygd. Det är kanske inte konstigt att vi är överens om det, men det intressanta är att utredningen för 2022 som Anna-Caren Sätherberg nämnde visar att det kanske inte var så positivt då. Nu vill vi lyfta fram det och ta nya tag. Vi hoppas att nästa utredning av läget och investeringsviljan visar att det vänder.

Vi talade om situationen för mjölkbönderna och jordbrukarna i norr. Det är en otroligt viktig fråga, därför att ur beredskapssynpunkt är det bekymmersamt att mjölkgård efter mjölkgård läggs ned. Vad jag förstår lades den sista mjölkgården i Lycksele ned nyligen. Vi märker att det blir tuffare och tuffare i kommun efter kommun.

Vad finns det då för medicin? Jo, den medicin som jag och regeringen tror på är att se till att det finns lönsamhet oavsett om man bor i Ystad eller uppe i Norrbotten någonstans. Det är det viktigaste, och vi har faktiskt genomfört olika saker. Bonden som sprang i fatt mig sa att jag inte fick glömma att prata om att dieselpriset har gått ned mycket. För honom handlade det om 400 000 kronor. Så var det inte förut. Det fanns inte på kartan. Nu har priset sjunkit, och jag vet att även våra kära, duktiga bönder i norr tycker att det är en väldigt positiv satsning. Och det kommer mera; det tycker jag är bra.

Fru talman! Tack, ledamoten Emma Nohrén, för frågan! Det är jättebra att få diskutera detta, för det har ju varit en ganska stor fråga sedan utredarens förslag kom. Som jag sa i mitt anförande kom det även andra förslag, bland mycket annat om att ta hand om viltskador och ge investeringsstöd, men det här blev den stora frågan.

Vi lyssnade till utredaren Elisabeth Nilsson när hon besökte utskottet i onsdags. Hon var väldigt tydlig med att huvudproblemet handlar om att försöka se konkurrensen i världen. De svenska bönderna får inte ut samma ekonomi som sina kollegor runt om i Europa.

I förra debatten hade vi exemplet Norrland, där mjölkgård efter mjölkgård tyvärr har lagts ned. Och det är inte bara där - det har under en väldigt lång tid varit så att man slutar med sina mjölkgårdar. Det handlar om lönsamhet och konkurrenskraft.

Det här är ett förslag för att försöka komma till rätta med detta. Naturligtvis kan vi prata om historien, om hur Astrid Lindgren fick det här i present och om hur det såg ut på gårdarna då. Men vi måste ju se hur det ser ut i dag.

Jag vet själv hur det var. Min pappa var mjölkbonde. Vi tog in korna på hösten, och så stod de uppbundna fram till våren. Då släppte vi ut dem, och det var ett väldigt spring. Så såg det ut på den tiden.

Nu är det inte så. Vi som sitter i utskottet vet att det är en helt annan tid. Nu byggs det fria, fina stallar där korna själva väljer att gå fram och tillbaka. Det är viktigt att lyfta fram det, tycker jag. Det är en ny tid för svenska mjölkbönder, och vi måste kunna lita på att de vet vad som är bäst för korna.

Fru talman! Jag vill återigen tacka Emma Nohrén. Jag ska försöka fortsätta där jag slutade.

Jag har även tidigare försökt att tala om det här. Vi är alltså det enda land i världen som har ett sådant här beteskrav, och vi måste kunna ge våra bönder betalt för att vi har det så. Det intressanta är att jag hela tiden har fått svaret från tidigare ministrar att se det kan vi inte för vi är med i EU. Det är en bärande lag, så vi kan inte betala för det.

Det är det här som är poängen, och det är därför vi är helt övertygade om att de mindre gårdarna kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. 80-90 procent av korna kommer att fortsätta att gå ut. Det kommer inte att bli någon skillnad.

Den enda skillnaden är att man nu kan få betalt, det vill säga att staten, likt Finland, ger betalt per ko som går ut. Äntligen kan man få ersättning. Det här är någonting väldigt positivt, och jag tänker att det är ett svar på ledamotens fråga om vad jag tänker om mindre gårdar. De kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. Det är det som är poängen.

Som sagt var är jag övertygad om att om det är någon som vet hur korna mår är det bonden! De vet själva vad som är bäst och om korna ska vara ute eller inne i dag. Vi måste lita på dem, och jag kan lova att de kommer att fortsätta att ta ut korna på bete oavsett.

Det här är någonting som är positivt och som visar att vi faktiskt litar på våra svenska bönder.

(forts. § 10)