Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Magnus Oscarsson (KD) om Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Magnus Oscarsson (KD) höll ett anförande om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag har haft förmånen att vara ledamot i riksdagen sedan 2014. Under denna tid har det hänt en hel del inom svensk jordbrukspolitik. Faktum är att jag till och från har jobbat med tre eller till och med fyra olika ministrar.

Jag kommer ihåg en stor samling på Mynttorget här utanför riksdagen. Det var 2015 eller 2016. Hundratals mjölkbönder hade samlats för att berätta om det mycket bekymmersamma läget inom mjölkbranschen. Priset för mjölken var då nere i bottennivån 2,30 kronor per kilo. Dåvarande landsbygdminister Sven-Erik Bucht fick ta emot 158 000 namnunderskrifter om åtgärder för att förbättra likviditeten för bönderna. En bonde sa så här i radio: Vi har länge sagt att det är kris, men nu är det katastrof.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det här var snart tio år sedan. Vi har sett kriser komma, och vi har sett kriser gå. Som min duktiga kollega John Widegren sa här inledningsvis ser vi också fram och tillbaka hur jordbrukspolitiken är. Det är bekymmersamt i olika lägen. Men faktum är att nu är det helt andra tongångar. När jag i dag är ute bland jordbrukare runt om i landet märker jag en helt annan framtidstro.

För någon vecka sedan var jag på Sveriges Jordbruksarrendatorers stämma i Nässjö. När jag skulle gå därifrån sprang en jordbrukare i fatt mig och sa: Ni politiker måste förstå att den sänkning av drivmedelspriserna som ni gjort har betytt oerhört mycket för oss jordbrukare. I mitt jordbruksföretag, sa han, är skillnaden 400 000 kronor lägre utgifter. Glöm inte det!

Han har rätt. Kristdemokraterna och regeringen har under mandatperioden genomfört dieselprisnedsättningar om totalt 2 miljarder kronor och infört möjlighet till kvartalsvis återbetalning av dieselskatt - detta för att förbättra böndernas likviditet och skapa bättre ekonomiska villkor, särskilt för de mindre företagen.

Fru talman! Jag nämnde i min inledning lite historia och att jag varit med sedan 2014. Ett annat historiskt beslut som vi pratat lite om var när alla politiska partier här i kammaren var med på att införa livsmedelsstrategin 2017.

Jag har gjort det förut, men jag vill återigen tacka dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som tog initiativet till livsmedelsstrategin. Jag vet att vid klubbslaget här i kammaren var det många bönder som uttryckte sin glädje över att politiken nu var överens om att vilja satsa på svenskt jordbruk. Ledorden var ju att stärka konkurrenskraften, öka lönsamheten, öka livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning.

Tyvärr byttes glädjen i frustration över att strategin aldrig märktes på gårdsnivå. Det är därför jag är så tacksam över att vi nu har en regering som förstår att det här måste visa sig i budgeten och att det måste ge resultat.

Ett resultat är utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Här har vi fått flera viktiga förslag för att stärka svenskt jordbruk. Utredaren Elisabeth Nilsson har bland annat föreslagit åtgärder för att minska viltskadorna, förändra beteskravet och underlätta investeringar.

Regeringen har även avsatt 746 miljoner kronor inom CAP för att stärka konkurrenskraften.

Ett annat område är veterinärernas verksamhet, som stärks med 30 miljoner årligen.

Forskningen inom jordbruket är viktig, som vi pratat om. Här satsar regeringen 50 miljoner på bland annat ökad beredskap för nya växtskadegörare till följd av klimatförändringar och på Formas.

Dessutom avsätter regeringen 110 miljoner till Jordbruksverket för ersättningar och bekämpning i och med utbrott av smittsamma djursjukdomar såsom salmonella och Newcastlesjuka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Sverige måste ha en robust livsmedelsberedskap. När jag talade om det här i kammaren för några år sedan var det en del som sa: Men Magnus, du behöver inte ta det. Det är inte viktigt. Det ordnar sig. Vi har EU!

Nu vet vi alla att det här inte är någon icke-fråga. I princip alla från höger till vänster pratar om att vi måste ha en robust livsmedelsberedskap.

Här har vi Finland som en lysande ledstjärna. De har haft ett beredskapslager och försörjning i sex månader utan att behöva ta in ett enda vetekorn utifrån. Nu har de ökat det till nio månader, för de tycker att sex månader är för lite.

Här kan man säga att Sverige har lite att lära. Som det ser ut i dag har vi för tio till tolv dygn; sedan är det tomt i lagret.

Det här är något jätteallvarligt som det är jätteviktigt att vi rättar till. Vi har pratat mycket om det de gångna åren. Men nu satsar regeringen, och det tycker jag är kul och viktigt. Man satsar 1,3 miljarder för att stärka livsmedelskedjan och bygga upp en robust beredskap till gårdsnivå.

Fru talman! Regeringen arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor och verkar såväl i tätorter som på landsbygden. Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela landet. Regeringen höjer därför maxbeloppet för driftstöd och utvidgar investeringsstödet för lanthandlare. Det är första gången sedan det särskilda driftstödet infördes 2016 som det blir en stöduppräkning, och det är en investering i en levande landsbygd som kommer hela Sverige till del. Vi vet att det är ett väldigt välkommet och glädjande besked för landets många och viktiga lanthandlare.

Jag ska avsluta med att säga att för ett tag sedan hade Arla ett stort möte i Danmark. Dess vd började mötet med att visa en film från nuvarande landsbygdsminister Peter Kullgren, där han berättar om hur man vill jobba för att få mer svensk mjölk i vårt land. Vd:n sa att någonting har hänt i Sverige. Vi verkar nu faktiskt ha en politik i Sverige som vill ha mer mjölk och vill öka produktionen.

Det är något väldigt positivt att vi nu äntligen har en regering som vill satsa, som tror på svenskt jordbruk och som vill vidta olika åtgärder för att stärka jordbruket i landet.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag vill bara påpeka att om man först brutalt skär ned anslaget för smittsamma djursjukdomar för att i år lägga tillbaka lite av den nedskärningen är det inte riktigt vad jag kallar en stor satsning.

Förra mandatperioden hade ledamoten och jag flera debatter i denna kammare om livsmedelsstrategin, den första i Sverige någonsin, som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde för hela livsmedelskedjan 2017. Det var, som Lantbrukarnas Riksförbund skrev, ett historiskt beslut.

Livsmedelsstrategins utgångspunkt var en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen skulle svara mot konsumenternas efterfrågan och bidra till ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Handlingsplaner beslutades, och många myndigheter fick uppdrag. Det handlade om regelgivningen över livsmedelskedjan och om att förenkla Verksamt.se, se över den strategiska kompetensförsörjningen, satsa på innovationsfrämjande arbete, utveckla kompetenscentrum för växtförädling och ett livsmedelsexportprogram riktat till små och medelstora företag, arbeta för likvärdig kontroll, stärka nyckelhålsmärkningen, göra insatser mot livsmedelsfusk och minska matsvinnet. Fyra myndigheter tog fram ett kraftfullt vildsvinspaket. Det här är bara lite av arbetet.

Ledamoten ville i de debatterna att livsmedelsstrategin skulle uppdateras. Den åsikten delar jag. Strategin har funnits i sju år nu. Ledamoten ville när han satt i opposition att uppdateringen skulle göras tillsammans med alla partier. Den åsikten delar jag. Min fråga är varför det inte blir någon uppdatering som samtliga partier är med på. Det är ju ändå ledamoten Magnus Oscarssons partikamrat som är landsbygdsminister.

Den 7 februari 2023 kommunicerade landsbygdsminister Peter Kullgren att en ny livsmedelsstrategi skulle tas fram. Väldigt många väntar på den. När kommer den?

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Anna-Caren Sätherberg, för frågan! Det stämmer att vi är många som väntar på livsmedelsstrategin. Ledamoten Widegren sa precis att vi väntar och väntar. Men den kommer! Jag vet att den blir väldigt bra.

Ledamoten lyfter fram mycket av det den förra regeringen gjorde, men problemet är att många säger att det då var väldigt mycket prat i riksdagen och från regeringsnivå men att det aldrig märktes något på gårdsnivå. Jag försökte säga i mitt anförande att det är skillnaden mellan oss, men oppositionen kommer säkert att ha andra åsikter, för det är er roll. Men vi tycker att nu när strategin funnits i snart sju och ett halvt år vill det till att det blir verkstad. Vi ska inte dra den ytterligare varv och gå igenom vad som ska läggas till, för förarbetet har gjorts.

Jag berömde ledamotens företrädare Sven-Erik Bucht som tog initiativet. Faktum är att han gjorde det väldigt bra. Det var historiskt. Men glädjen förbyttes i frustration när man inte märkte något på gårdsnivå. Det tog vi till oss, och sedan körde vi igång. Vi hoppas att livsmedelsstrategin kommer vilken dag som helst nu. Pengarna till detta är i alla fall avsatta, och det är det viktiga.

Fru talman! Den här debatten hade vi många gånger. Den senaste utvärderingsrapporten om livsmedelsstrategin gäller 2022 och visar att lönsamheten har ökat i primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel men minskat i restaurangledet. Den visar att utvecklingen av den miljömässiga hållbarheten i flera fall går åt rätt håll, men att det inte går tillräckligt fort, och att utvecklingen av den sociala hållbarheten går åt fel håll när det gäller folkhälsa och tillgång till kompetent arbetskraft. Det var den senaste utvärderingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Vi socialdemokrater vill ha jordbruk i hela landet. Det skapar jobb på Sveriges landsbygder, ger god och hälsosam mat och stärker Sveriges försörjningsförmåga och beredskap.

En tjänsteman på Livsmedelsverket sa i Sveriges Radio att vid långvarig kris eller krig skulle norrlänningarna behöva evakueras till södra Sverige för att få livsmedel. Det är ju helt orimligt och också en av anledningarna till att vi socialdemokrater vill höja stödet till bönderna i norr med 60 miljoner. Jag vet att ingen av statsråden bor norr om Borlänge, men att ingen av dem ens uttalar sig när det sprids att det finns en strategi för hela landet oroar oss som bor utspridda på 50 procent av Sveriges yta. Det var bara knäpptyst.

Fru talman! Ser inte Kristdemokraterna något behov av att stärka det norrländska jordbruket? I regeringens budget finns ju inga tillskott. Regeringen prioriterar höginkomsttagare i storstad. Vad tänker Kristdemokraterna om att norrlänningarna ska evakueras söderut för att få tillgång till mat vid långvarig kris eller till och med krig? Vilka förslag har Kristdemokraterna för bönderna som har speciella utmaningar i norr?

Fru talman! Tack än en gång till ledamoten för bra frågor, som jag ska försöka svara på!

Vi är helt överens om att vi vill satsa på svenskt jordbruk. Vi vill satsa på att ha en levande landsbygd. Det är kanske inte konstigt att vi är överens om det, men det intressanta är att utredningen för 2022 som Anna-Caren Sätherberg nämnde visar att det kanske inte var så positivt då. Nu vill vi lyfta fram det och ta nya tag. Vi hoppas att nästa utredning av läget och investeringsviljan visar att det vänder.

Vi talade om situationen för mjölkbönderna och jordbrukarna i norr. Det är en otroligt viktig fråga, därför att ur beredskapssynpunkt är det bekymmersamt att mjölkgård efter mjölkgård läggs ned. Vad jag förstår lades den sista mjölkgården i Lycksele ned nyligen. Vi märker att det blir tuffare och tuffare i kommun efter kommun.

Vad finns det då för medicin? Jo, den medicin som jag och regeringen tror på är att se till att det finns lönsamhet oavsett om man bor i Ystad eller uppe i Norrbotten någonstans. Det är det viktigaste, och vi har faktiskt genomfört olika saker. Bonden som sprang i fatt mig sa att jag inte fick glömma att prata om att dieselpriset har gått ned mycket. För honom handlade det om 400 000 kronor. Så var det inte förut. Det fanns inte på kartan. Nu har priset sjunkit, och jag vet att även våra kära, duktiga bönder i norr tycker att det är en väldigt positiv satsning. Och det kommer mera; det tycker jag är bra.

Fru talman! Ledamotens vurm för jordbruket och framför allt mjölken är omvittnad. Vi kom in samtidigt i riksdagen, och jag var med på Mjölkens dag som ledamoten anordnade ute på Mynttorget. Därför blir jag väldigt förvånad över att Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson tycker att det är ett bra förslag att ta bort beteskravet. Förut slog vi ju på stora trumman när det gällde den svenska djurvälfärden och att man ska dricka svensk mjölk eftersom vi har glada kor som går ute och betar. Det finns ingen anledning att importera och att priserna ska gå ned på grund av det, utan de svenska mervärdena är en stor anledning att köpa svensk mjölk. Priset på mjölk har gått ned väldigt mycket under många år. Nu är det tillbaka på en hyfsad nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Förslaget som utredningen tagit fram - som inte skickats på remiss än - handlar om att ta bort beteskravet. Då skulle man kunna ha kor inomhus. Enligt utredaren skulle det bli lättare att ha kor i moderna stallar på mindre gårdar om man inte behöver ha mark utanför där de kan gå ut. Samtidigt är det ju en klassisk sak att gårdar som redan är stora och kan effektivisera får mindre marginalkostnader. Förslaget skulle alltså kunna innebära att man totalt slår ut de mindre gårdarna eftersom de aldrig kommer att kunna konkurrera med de stora som kan ha flera hundra djur i besättningen. Med nuvarande lagstiftning har man sällan möjlighet till det eftersom betet måste ligga nära ladugården, men med det här förslaget skulle man kunna ha stora hallar med många djur. Hur går det ihop?

Fru talman! Tack, ledamoten Emma Nohrén, för frågan! Det är jättebra att få diskutera detta, för det har ju varit en ganska stor fråga sedan utredarens förslag kom. Som jag sa i mitt anförande kom det även andra förslag, bland mycket annat om att ta hand om viltskador och ge investeringsstöd, men det här blev den stora frågan.

Vi lyssnade till utredaren Elisabeth Nilsson när hon besökte utskottet i onsdags. Hon var väldigt tydlig med att huvudproblemet handlar om att försöka se konkurrensen i världen. De svenska bönderna får inte ut samma ekonomi som sina kollegor runt om i Europa.

I förra debatten hade vi exemplet Norrland, där mjölkgård efter mjölkgård tyvärr har lagts ned. Och det är inte bara där - det har under en väldigt lång tid varit så att man slutar med sina mjölkgårdar. Det handlar om lönsamhet och konkurrenskraft.

Det här är ett förslag för att försöka komma till rätta med detta. Naturligtvis kan vi prata om historien, om hur Astrid Lindgren fick det här i present och om hur det såg ut på gårdarna då. Men vi måste ju se hur det ser ut i dag.

Jag vet själv hur det var. Min pappa var mjölkbonde. Vi tog in korna på hösten, och så stod de uppbundna fram till våren. Då släppte vi ut dem, och det var ett väldigt spring. Så såg det ut på den tiden.

Nu är det inte så. Vi som sitter i utskottet vet att det är en helt annan tid. Nu byggs det fria, fina stallar där korna själva väljer att gå fram och tillbaka. Det är viktigt att lyfta fram det, tycker jag. Det är en ny tid för svenska mjölkbönder, och vi måste kunna lita på att de vet vad som är bäst för korna.

Fru talman! Jag får inte riktigt ihop resonemanget. För mig är det först och främst fel att korna ska gå inne, och därför vill jag ha reda på om ledamoten tycker att det är rätt att korna ska vara inne.

Jag tycker att betande djur ska ha rätt att beta ute, och jag skulle vilja se att fler djur gjorde det. Jag skulle vilja att vi hade ett stutbidrag så att även tjurarna - som stutar förstås, annars blir det kanske lite för farligt - skulle kunna vara ute.

Skillnaden i politikens riktning handlar alltså om ifall man tycker att djurvälfärden och kornas rätt att beta ska väga över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Bakom det här finns ett stort marknadsmisslyckande. Jag tror att många gårdar i Norrland har fått lägga ned även av den anledningen att det inte finns något mejeri eller för att det är för långt att åka. Tror ledamoten att ett sådant här förslag, om det nu skulle fungera som ledamoten och utredaren säger, skulle ge fler gårdar i Norrland? Som jag ser det är det enda som händer att vi får en stordriftsrationalisering. Vi får större gårdar i södra Sverige, och de mindre gårdarna i resten av landet kommer att slås ut. Då blir det ju helt fel.

Jag kan inte få ihop kalkylerna på något annat sätt, så ledamoten får gärna berätta hur det här skulle kunna hjälpa de mindre bönderna att överleva. Det kommer ju att vara högre kostnader för de mindre när villkoren inte är lika.

Jag vill också upprepa min fråga: Tycker inte ledamoten att kor ska ha rätt att beta?

Fru talman! Jag vill återigen tacka Emma Nohrén. Jag ska försöka fortsätta där jag slutade.

Jag har även tidigare försökt att tala om det här. Vi är alltså det enda land i världen som har ett sådant här beteskrav, och vi måste kunna ge våra bönder betalt för att vi har det så. Det intressanta är att jag hela tiden har fått svaret från tidigare ministrar att se det kan vi inte för vi är med i EU. Det är en bärande lag, så vi kan inte betala för det.

Det är det här som är poängen, och det är därför vi är helt övertygade om att de mindre gårdarna kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. 80-90 procent av korna kommer att fortsätta att gå ut. Det kommer inte att bli någon skillnad.

Den enda skillnaden är att man nu kan få betalt, det vill säga att staten, likt Finland, ger betalt per ko som går ut. Äntligen kan man få ersättning. Det här är någonting väldigt positivt, och jag tänker att det är ett svar på ledamotens fråga om vad jag tänker om mindre gårdar. De kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. Det är det som är poängen.

Som sagt var är jag övertygad om att om det är någon som vet hur korna mår är det bonden! De vet själva vad som är bäst och om korna ska vara ute eller inne i dag. Vi måste lita på dem, och jag kan lova att de kommer att fortsätta att ta ut korna på bete oavsett.

Det här är någonting som är positivt och som visar att vi faktiskt litar på våra svenska bönder.

(forts. § 10)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.