Anna-Caren Sätherberg (S) svarade John Widegren i en replik om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.
John WidegrenM· i en replikJag fick egentligen inte så mycket till svar utan mer ett konstaterande av att regeringen just nu håller på att ta fram väldigt många nya förslag. Det gläder mig att Socialdemokraterna ser fram emot…Fru talman! I dag debatterar vi budgeten för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater har lagt fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.
Fru talman! Vi behöver mer svenskt på tallriken, i glaset och i tanken. De gröna näringarna och Sveriges hårt arbetande lantbrukare är nödvändiga för att både klara klimatomställningen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Sverige och EU behöver verkligen öka takten för att säkra sin egen produktion av livsmedel och insatsvaror som till exempel drivmedel och gödsel. Därför vill vi socialdemokrater också höja Norrlandsstödet med 60 miljoner, för att vi ska ha livsmedelsproduktion och beredskap i hela landet.
Vi behöver ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk av många anledningar: för den goda och hälsosamma maten, för gröna jobb på landsbygden och för öppna landskap runt om i Sverige.
Utmaningar finns, som klimatförändringarna, som redan drabbar det svenska jordbruket med både torka och översvämningar. Men, fru talman, att se kor på bete ute i det fria är sinnebilden för ett Landsbygdssverige som går före, ser fler värden och gör att så många av oss väljer svenskt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Eftersom vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken har vi aktivt drivit frågan om ursprungsmärkning av kött på restaurang. Syftet är att göra det lätt att som gäst välja det du tycker är rätt. Under vår regeringstid agerade vi och skickade en anmälan till EU-kommissionen om att Sverige skulle införa ursprungsmärkning, som regeringen sedan valde att dra tillbaka - för att två år senare skicka in en ny anmälan. Låter detta rimligt? Nej, det är klart att det inte är. Svenska restaurangbesökare fick vänta i två år på att få veta var köttet kommer ifrån innan regeringen tog sitt förnuft till fånga.
Fru talman! I små och glest befolkade kommuner finns särskilda utmaningar. Det kan handla om befolkningsminskning och långa avstånd till kunder, leverantörer och service. Därför införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag för näringslivsutveckling till Sveriges 39 glesbygdskommuner. Pengarna har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta företagen. Vi ser därför med oro på att regeringen nu har valt att dra tillbaka stödet, för glesbygdskommunernas utmaningar finns kvar, fru talman. Det skulle även regeringen veta, om något av statsråden bodde och verkade norr om Borlänge. Vi socialdemokrater vill därför fortsätta satsningen på 70 miljoner.
Fru talman! Den svenska skogen är vårt gröna guld, som skapat och skapar jobb, välstånd och hållbar tillväxt i hela landet. Skogen spelar en enorm roll i klimatomställningen, både som kolsänka och genom att ersätta fossila produkter. Skogen ska förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk.
Klimatförändringarna drabbar dock även den svenska skogen, och riskerna för skador ökar. Skogsbruket måste alltså anpassas för att klara ett förändrat klimat så att skogen kan stå emot exempelvis stormar och insekts- och svampangrepp.
Fru talman! Sverige har alla förutsättningar för mer bioekonomi. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte Bioekonomiutredningen, som har levererat sina förslag. Delbetänkandet om mer svensk produktion av biodrivmedel fick regeringen i mars - förra året. Men frågan är om regeringen kommer att agera, eller leverera.
Detta gäller även frågan om hur regeringen tänker nå EU:s och våra svenska klimatmål. Efter regeringens dryga två år vid makten är man fortfarande svenska folket svaren skyldig. När regeringen väljer att prioritera att öka utsläppen, är det skogsavverkningen som ska minska? Är det jordbruket som ska ta smällen?
Fru talman! Det är faktiskt inte rimligt att Sveriges regering inte har svar till Sveriges lantbrukare.
Vi har också en krissituation när det gäller Östersjön och tillgången till fisk. Regeringens ja till ökade sill- och strömmingskvoter i EU står vi socialdemokrater inte bakom, och inte heller att det storskaliga industritrålfisket fortsätter. Och det är allvarligt att för få fiskerikontroller utförs i Sverige.
Sverige behöver en politik som ser till att fiskbestånden i Östersjön ökar och att vattenbruken blir fler - en politik som gör skillnad på både kort och lång sikt. Vi välkomnar inriktningspropositionen om havsmiljöpolitiken, men vi socialdemokrater kräver också handling här och nu, innan fiskbestånden kollapsar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Fru talman! Marknadsmisslyckandet inom djursjukvården gör att kostnaderna för vård är skyhöga om ditt djur blir sjukt. Två stora riskkapitalbolag har en stor del av marknaden. Vi socialdemokrater har lämnat flera förslag för att komma till rätta med detta.
Vi har även förslag för att komma åt kriminaliteten i form av smuggling av hundar och den illegala aveln. Från regeringens sida är det dock sedan länge knäpptyst.
Fru talman! Vi lever i en tid då kostnadsökningarna pressar vanligt folk. Stockholms Handelskammare har tagit fram en rapport som visar att den allmänna prisnivån i samhället på fem år har ökat med 23 procent. Livsmedelspriserna har dock ökat mycket mer. De senaste fem åren har priset för julmaten ökat med hela 38 procent. När Sverige har en regering som tillsammans med Sverigedemokraterna inte prioriterar vanligt folk utan prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare blir julbordet magert för många svenskar i år.
Dessutom har svenska löntagare fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök. Ny statistik från SCB visar att var femte person över 16 år inte klarar av en oförutsedd utgift i dag. Värst är det för ensamstående mammor - hälften av dem klarar inte av oförutsedda utgifter. Därför har vi socialdemokrater bland annat föreslagit en matpriskommission för att få ned priserna och att barnbidraget höjs. Stockholms Handelskammares rapport visar att ett hushåll bestående av sammanboende med barn fick 32 julbord för sin disponibla månadsinkomst år 2011. I dag är den siffran 18.
Fru talman! Vad Sverige behöver är en ansvarsfull politik som sätter fart på Sveriges tillväxt, bekämpar den skyhöga arbetslösheten, säkrar välfärden och rustar Sverige och svenska folket i tuffa ekonomiska tider. Vi behöver en politik som tar till vara och hanterar hela landets möjligheter och utmaningar och skapar fler gröna jobb från Haparanda till Ystad. Sverige behöver en politik som helt enkelt gör att julbordet inte är för de få utan för de många.
God jul, fru talman och alla andra!
(Applåder)
I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Sofia Skönnbrink (alla S).
Fru talman! Vi hörde återigen Socialdemokraterna ta upp stödet till vissa utvalda kommuner i glesbygd. Stödet är i storleksordningen 70 miljoner, tror jag, eller som en större mjölkgård. Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna, om de någon gång hamnar i regeringsställning igen, satsar lite mer på företagande och på mjölkgårdar och ger mjölkgårdarna möjlighet att bli lite större med en modernare lagstiftning? Skulle det inte vara bättre att Socialdemokraterna ibland kapar bojorna till sina gamla regeringsvänner i Miljöpartiet och ser till att dessa kommuner blir av med sitt strandskydd? Det skulle ge ökade möjligheter att leva och verka i de lägen som man vill bo, leva och verka i.
Skulle det inte vara bättre att minska myndigheternas makt över företagen, avskaffa överdriven byråkrati och avgifter och kanske få myndigheter som jobbar med i stället för mot? Det är ju så företagare på landsbygden i dag upplever det. Det samhälle som Socialdemokraterna byggde upp under åtta år har skapat en företagsstruktur där företagarna tycker att de motarbetas. Det är ju därför det nu pågår ett antal utredningar som ska göra det lättare för företagarna att bedriva sin verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det finns också delar av glesbygden där man inte längre kan bruka sin skog eftersom alltmer ska tas ur produktion. Även detta kopplas till Socialdemokraternas gamla regeringspartner.
Hur ser Socialdemokraterna på att göra de här satsningarna i stället för att lova extra bidrag till dessa kommuner?
Fru talman! Jag tackar John Widegren för de väldigt intressanta frågorna. Jag håller med om många av förslagen, men jag har inte sett en enda av dessa saker komma fram ur regeringens händer.
Vi hade ett strandskyddsförslag, men det röstades ned. Vi tillsatte livsmedelsstrategin med tydliga uppdrag till myndigheterna om att göra regelförenklingar, se över hela massan och satsa på exporten, nya innovationscenter och nya växtförädlingscenter. Det handlade om enorma satsningar på allting. Jag har dock inte sett en enda grej komma ur regeringens händer i de frågor som ledamoten tog upp.
Däremot har jag sett att man försämrar glesbygdskommunernas förutsättningar att bedriva näringslivsutveckling. Det handlar om de 70 miljoner som ledamoten tog upp. När man bor i en glesbygdskommun vet man att man har låg servicegrad redan som det är - mycket lägre än andra. Man har även en hög skattenivå redan som det är. Det finns inte resurser att satsa på det som skulle kunna få spinn på en hel kommun, det vill säga dess näringsliv. Just detta väljer regeringen att ta bort.
Regeringen väljer också att ta bort det sektorsbidrag på 300 miljoner som har gått till de kommuner som har under 9 000 invånare, alltså till dem som har det ännu tuffare. Även detta väljer man att ta bort. Ledamoten kallar det bidrag till dessa kommuner. Jag kallar det en nödvändighet om hela Sverige ska leva.
Jag ser fram emot att ledamoten och regeringen kommer framåt i de olika frågor som ledamoten tog upp, det vill säga ett förändrat strandskydd, enklare regler och allting annat. Än så länge är det dock tomt i inkorgen från regeringen.
(Applåder)
Fru talman! Jag fick egentligen inte så mycket till svar utan mer ett konstaterande av att regeringen just nu håller på att ta fram väldigt många nya förslag. Det gläder mig att Socialdemokraterna ser fram emot strandskyddsförändringarna. Ge er till tåls!
Jag menar inte att dessa kommuner inte behöver få förstärkningar på olika sätt, men jag tycker inte att det behöver ske genom bidrag. Vi bör i stället ge dem bättre möjligheter att bedriva sin verksamhet genom enklare lagstiftning och mindre krav på myndigheter, administration och så vidare. Vi bör låta glädjen flöda hos dem i stället för att begränsa dem på olika sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
I ledamotens anförande lyfte hon fram en intressant fråga som jag tycker att man bör tala om, fru talman, nämligen att livsmedlen har blivit så dyra. Har inte livsmedlen i Sverige varit lite för billiga? När livsmedlen nu blir dyrare ser vi högre avräkningspriser på mjölk, kött, ägg och så vidare för bönderna, som under väldigt lång tid har fått alldeles för lite betalt för sin mat. Det är klart att maten har blivit dyr för vissa; det är inget att sticka under stol med. Men vi har kanske levt i en tid då maten har varit alldeles för billig och då vi har anpassat oss efter att maten i princip ska vara gratis. Det tycker jag är olyckligt, för när matpriserna nu börjar hamna på kanske mer normala nivåer blir det ramaskri över att maten är för dyr.
Därför är det bra med en regering som nu sänker skatterna och gör det lite enklare och billigare för gemene man att leva, så att man kan lägga mer pengar och öka den del av sin förvärvade inkomst som man lägger på svenska, välproducerade livsmedel. Är det inte bra att maten har fått bli lite dyrare, fru talman?
Fru talman! Att maten har blivit dyrare har ju inte haft någon korrelation med primärproduktionen. Det är ju inte bönderna som har tjänat pengar på att maten har blivit dyrare. Oftast i den här kammaren pratar vi om lönsamheten i primärproduktionen. Det här handlar om någon annan. Även här finns stora koncernbolag som inte bara äger en affär utan också äger hela grossistledet. Även här har vi en marknad som gör att livsmedelspriserna ökar, men konkurrensen är för dålig.
Jag skulle vilja säga några fler saker. Om Socialdemokraterna hade fortsatt styra hade ursprungsmärkning på kött varit på plats för två år sedan. Det hade även hänt någonting med bioekonomiutredningen, som levererades väldigt mycket tidigare. Livsmedelsstrategins uppdatering har tagit över två år, och vi har inte sett den än.
Apropå livsmedelspriserna är ju detta en privat kedja. Det ser inte ut som att hela kedjan har lönsamhet, utan det är mer lönsamt i vissa delar än i andra. Då måste man som jag sa i mitt anförande satsa på andra saker än att sänka skatten för höginkomsttagare, för 50 procent av ensamstående mammor klarar inte en oförutsedd utgift. Det var precis det jag sa i mitt anförande, och om det är det Sverige vi ska ha är det inte ett socialdemokratiskt Sverige. Det är ett Sverige där regeringen prioriterar sina satsningar, och Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna får stå för hur det ser ut just nu.
(Applåder)