Fru talman! Först vill jag rikta ett tack till alla de kulturskapare som förhoppningsvis lyssnar på den här debatten via tv-apparater runt om i landet.

I en tid av politisk polarisering känns det glädjande att tillhöra kulturutskottet, där vi inom flera områden valt att arbeta tillsammans.

Nu i december kommer vår gemensamma undersökning av dataspelsbranschen och om hur vi på bästa sätt kan stödja den politiskt. Representanter från alla åtta partier har under Lars Mejern Larssons ledning arbetat med detta i ett och ett halvt år. Vi har rest runt och mött denna bransch, som hittills varit rätt osynlig politiskt trots att den omsätter nästan dubbelt så mycket som musik- och filmbranscherna tillsammans.

Drygt 9 000 anställda vet nu att vi bryr oss. Tillsammans har vi åtta partier också konstaterat att det behövs mer praktiskt inriktade utbildningar och att det behöver finnas kluster att ansluta sig till där man till en låg kostnad kan sitta med likasinnade. Vi säger också att när branschen går på export ska den kunna få hjälp från svenska myndigheter.

I de kulturella och kreativa branscherna arbetar 230 000 personer. Detta är numera definierat som en svensk basindustri.

Fru talman! Användningen av illegal ip-tv ökar kraftigt. Över 2 000 hemsidor erbjuder nu tusentals kanaler till en kostnad av ett par hundralappar i stället för 1 000 kronor. De erbjuder sport, filmer och serier men betalar ingen royalty till vare sig filmskapare eller idrotten. Det får förödande konsekvenser. På fyra år har användarna ökat från 200 000 till 700 000 svenska hushåll. I bakgrunden finns brottssyndikat som levererar tjänster och tar merparten av pengarna. Bara filmbranschen förlorar 300−400 miljoner årligen på illegal tv.

Illegal ip-tv är mycket oroande även när det kommer till falsk nyhetsförmedling. Det finns redan 850 kända falska SVT-inslag på nätet. Illegal ip-tv, som nu når så många, är ett mäktigt vapen för den som vill berätta att Gotland nu är invaderat eller visa bilder på hur den svenska regeringen flyr landet – allt i syfte att skrämma och uppvigla.

Att vi i Sveriges riksdag arbetar gemensamt för att stoppa illegal ip-tv visade vi förra veckan, när ledare för sju av kulturutskottets åtta partier mötte berörda tv-bolag, idrotten och filmen under ett gemensamt möte här i huset.

Kampen mot desinformation har bara börjat. Youtube och Google berättade att de i fjol tog bort 4,1 miljarder illegala inslag.

Fru talman! Det var mycket glädjande att Copyswede, efter många års stridande i domstol, fick loss 2 miljarder kronor från databranschen. Dessa pengar är nu fördelade till kreativa skapare inom en rad områden. Det är ett mycket välkommet tillskott, som dessutom följs av 200 miljoner årligen.

Fru talman! Nästa stora utmaning är upphovsrätten inom artificiell intelligens. När man söker svar och hjälp ska naturligtvis ersättning ges till den som skapat det som ger hjälpen.

Vi behöver nu AI-modeller baserade på enbart svenskt material, så att den som vill skapa en illustration, hitta ett trumbeat eller ha hjälp med en text ska kunna få detta stöd samtidigt som kreatören får betalt.

Stim har skapat en modell som fungerar för musik. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att mata in allt sitt material. Och Bonus har sagt sig vara redo att axla ansvaret att fördela ersättningspengar.

Gör vi detta rätt och säkrar en klok och hållbar modell kan Sverige slippa det fullständiga kaos som nu råder i USA, där processer drivs över hela landet.

Låt oss skapa en svensk AI-modell som parterna enas om – tidningsutgivare, författare, tonsättare, illustratörer med flera. Precis som snickaren får ersättning för sitt arbete ska de kreativa få betalt för det de gör.

Låt mig avslutningsvis få uttrycka en glädje över det i mina ögon viktigaste som skett på kulturens område under den här mandatperioden.

Vi tillträdde i en verklighet där var femte elev lämnade nionde klass utan att kunna läsa, skriva och räkna. Vi har nu finansierat fysiska böcker i lågstadiet, och ambitionen är att ingen ska lämna tredje klass utan grundläggande färdigheter.

Vi har gjort ett aktivt val att under perioden satsa på barns och ungas läsande. Läroboksstödet är 755 miljoner kronor bara i år; det var noll när vi tillträdde. Nu ska bemannade skolbibliotek finnas på alla skolor. Det kostar 460 miljoner kronor årligen. Och hundratals ytterligare miljoner har gått till att köpa in böcker till biblioteken.

Jag har samtidigt djup respekt för dem som smärtsamt drabbats när medel fördelats om. Jag hoppas verkligen att vi kan få igång tillväxten, så att även medlen till scen- och bildkonsten kan öka.

Moderaterna har sitt fokus på läsande och lärande för barn och unga, på en juridisk kamp för att kreativa människor ska få ersättning för sitt arbete och på att hitta vägar för bredare stöd till kulturen.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Carl Nordblom (M).

Fru talman! Det är mycket riktigt att uppdraget gavs till KB i budgeten och att parterna sedan har påpekat olämpligheten. Detta är då enligt EU-lagstiftning. När man använder upphovsrättsskyddat material för forskning får man lov att göra det utan att ersättning ges till rättighetshavarna. Det man då hade tänkt från KB:s sida var att man skulle skanna in detta och bara tillgängliggöra det för forskningen.

Jag tror att det finns ett för begränsat tänkande i det. Skannar de väl in detta och skapar en modell med det unika vi har i Sverige – pliktexemplaren skickas in till Kungliga biblioteket – ska man givetvis också hitta en modell så att allmänheten kan få tillgång till detta och hitta lösningar för betalning.

Det är det Copyswede har gjort med de 2 miljarder som jag pratade om här, och det är det som Bonus gör när det gäller kopieringsersättningen. Det görs också i sin mest basala form varje gång man lånar en biblioteksbok; jag tror att man som författare får runt 2,30 i ersättning per utlåning.

I Norge delas 30 eller 40 miljoner ut till rättighetsinnehavare enligt samma modell som Bonus till exempel när man skannar på biblioteket, och jag vet att det nu pågår en diskussion hur vi ska göra detta innan vi gör materialet tillgängligt från KB.

Fru talman! Det här är väldigt intressant. Stim har en mjukvara som kan gå in och analysera en låt och höra att ett trumbeat eller en doakör som ligger där bakom är hämtad från en viss låt. Man kan alltså dissekera en låt så att man vet ned till delar av ören hur ersättningen ska betalas när den låten spelas.

Deras bedömning är att man rent tekniskt bör kunna göra något med liknande precision även när det gäller bilder och text för svensk AI-användning. Då får man inte den här lite grova fördelningen som Bonus har, där man fördelar en viss mängd till författarkollektivet, en viss mängd till andra och så vidare.

Om visionen är att det som KB nu gör ska kunna licensieras ut till kommersiella aktörer inom AI-området så att svenskar helt legalt ska kunna söka utifrån olika delar av svenskt material ser det alltså ut att vara tekniskt möjligt. Jag vågar inte säga några summor, men när man har löst det här och fått upp volym i AI-användningen tror jag att vi pratar om väsentligt mer än de 30–40 miljoner som det är i Norge. Då blir det också möjligt för folk att anpassa och få en tidning med det som är relevant för just dem. Vi ska absolut ha höga ambitioner inom detta.

(Applåder)

Fru talman! Det börjar sällan med dramatiska rubriker. Det börjar med tystnad, med att någonting försvinner utan att någon riktigt kan sätta fingret på vad. Det kan vara en studiecirkel som läggs ned, en replokal som försvinner, att ett föreningsbidrag dras in eller att en kritisk röst inte längre bjuds in till samtalet. Sällan ser vi när det händer, men plötsligt känns det, och då har det redan hunnit gå för långt.

I världen ser vi hur 40 års demokratiska framsteg har rullats tillbaka. Enligt VDem-institutet var demokratin 2023 nere på 1985 års nivå – inte på grund av dramatiska kuppförsök utan genom en långsam, målmedveten försvagning. Det sker inte bara långt borta, utan det sker här och nu i vårt Sverige.

Den politik den SD-ledda regeringen i dag driver försvagar vitala delar av det som bär upp vår demokrati: folkbildningen, kulturen, civilsamhället och public service – allt det som bygger tillit och får samhället att hålla ihop.

Tillit är inget vi får gratis. Det byggs i mötet mellan människor, i samtalet, i kunskapen, i det fria ordet, i folkbildningen, på kulturscenen och i föreningslivet. När dessa rum och samtal försvagas försvagas också vår förmåga att hålla ihop och att våga lita på varandra. När dessa grundläggande byggstenar ifrågasätts och urholkas vittrar tilliten. När tilliten försvagas försvagas också vår demokratiska beredskap.

Fru talman! Vi går nu in i ett valår. Ett valår sätter tonen för samhällsklimatet flera år framåt. Samtidigt ser vi hur ungas tilltro till demokratin har minskat. Vi såg ett lägre valdeltagande 2022. Vi ser hur misstron fortsätter att växa och gro i vårt samhälle, och det är i misstrons kölvatten extremismen växer. Bara för några dagar sedan marscherade nazister öppet i Stockholm. Maskerade män skanderade hatbudskap i vår stadskärna. Nyligen dömdes fyra nazister för flera våldsamma överfall där offren valts ut slumpmässigt efter hudfärg.

Vi måste förstå att inget av detta sker i ett vakuum. När det demokratiska samtalet försvagas, när avståndet mellan människor växer, när politiker väljer att ställa människor mot varandra, då får extremistiska krafter större utrymme. Tilliten skadas, och demokratin naggas i kanten.

Fru talman! När vi pratar om beredskap talar vi ofta om det militära –vapen, försvar och utrustning. Men en nations verkliga styrka i kris handlar lika mycket om sammanhållning, tillit och människors tro på våra gemensamma institutioner. Demokratisk beredskap är att människor litar på varandra och samhällets förmåga att hantera det svåra och på att alla får vara med. Det är motståndskraft byggd på tillit.

Rysslands krig i Ukraina, pandemin, klimatkrisen – allt detta visar att kriser inte bara kan mötas med hårda resurser. De kräver någonting mjukare men minst lika avgörande: ett samhälle som håller ihop och som är byggt på tillit. Försvagar vi demokratin försvagar vi också vår beredskap. Därför måste vi värna det som skyddar den: fria medier, starka folkrörelser, oberoende kultur och en öppen folkbildning.

Tillit är inte bara ett medel för demokratin utan själva grunden för att vi ska kunna fatta kloka beslut tillsammans. Vi ledamöter här i kammaren bygger inte upp demokratin. Vi kan i bästa fall upprätthålla den. Demokratin byggs utanför den här byggnaden.

Tidigare i dag satt representanter från kultursektorn, scenen, folkrörelserna och folkbildningen här på läktaren. Det är de som bär vår demokrati framåt varje dag. Jag vill ge dem mitt löfte att vi socialdemokrater kommer att ta kampen tillsammans med dem.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 december.)