Mohamed Yassin

Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet.

Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas.
• En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring.
• Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas.
• Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket.
• Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet.

Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar.

Förslagen innebär bland annat följande:

• Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas.
• En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring.
• Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas.
• Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket.
• Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.

Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.

Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.

Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.

Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.

Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.

Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.

Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.

Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.

Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.

Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.

Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.

Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet.

Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster.

Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen.

De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.

Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att

• möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna
• förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas
• straff för vissa brott enligt lagen skärps.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.