Camilla Rinaldo Miller

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Vi kristdemokrater bygger vår politik på alla människors okränkbara värde och på solidaritet definierad som medmänsklighet. Strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda, är grunden för det goda samhället. Eftersom alla har samma människovärde har vi ett ansvar för att andras människovärde inte inskränks och att de tillåts leva ett värdigt liv. Det är i dessa kristdemokratiska grundprinciper som jag tar min utgångspunkt i den här debatten.

Fru talman! Om du drabbas av sjukdom eller har en funktionsnedsättning är det viktigt att vi som samhälle ser till att du kan känna dig ekonomiskt trygg. Du ska inte behöva känna oro för att kunna betala hyra, mat eller andra livsnödvändiga utgifter. Om du själv inte kroppsligt kan arbeta heltid ska du ha möjlighet att arbeta 100 procent av din förmåga och ändå kunna känna ekonomisk trygghet via olika välfärdssystem. Det är att respektera alla människors okränkbara värde och värdighet.

Vi ska inte betrakta denna grupp som homogen. Varje person har sin egen särskilda förmåga, och varje enskild människa bör också behandlas utifrån denna. Vi vet att varje människa mår bättre av att ha ett arbete och att ingå i en gemenskap där man får känna sig behövd och efterfrågad. Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår bära allt själv.

Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Tittar vi bakåt ser vi att utvecklingen inte har gått åt rätt håll. Arbetet med att nå målet blir ännu viktigare nu i ekonomiskt svåra tider.

Redan 2022 ökade sjukfrånvaron kraftigt, och utvecklingen mot stigande sjuktal har fortsatt. Den senaste siffran vi har är från augusti 2023, och då fanns 183 600 pågående sjukfall. Det var 12 700 fler än i augusti 2022. Kvinnors sjukfrånvaro är något högre än mäns, vilket är något som vi behöver lyfta och arbeta extra mycket med.

Den förra regeringen tillsatte utredningen Sjukförsäkringen i förändring, som ska göra en utvärdering av de förändringar som har gjorts i sjukförsäkringen framför allt under åren 2021 och 2022. Eftersom utredningen inte är klar och den nuvarande regeringen ansåg utvecklingen vara mycket oroande - eftersom man såg att utvecklingen skapar en risk att människor åter göms och glöms i sjukförsäkringen utan att få det stöd och de insatser som kan möjliggöra en återgång i arbete - gavs utredningen Sjukförsäkringen i förändring ett tilläggsuppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utredningen ska även utarbeta ett författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas såsom är avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället och självklart för individen. För att säkerställa en hög kvalitet i utvärderingarna förstärkes utredningen dessutom med gedigen kompetens i utvärderingsmetodik.

Utredningen kommer att lämna sina överväganden den 1 mars 2024. Därefter kommer betänkandet att remissbehandlas i sedvanlig ordning. Först därefter kommer jag att ta ställning till förslagen eller alternativt den beredning som departementet då kommer att påbörja.

Fru talman! Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Detta gäller såväl kvinnor som män. Återigen blir det tydligt att vi behöver hitta nya vägar att hjälpa människor till en bättre hälsa och ett friskare liv.

Här kan vi alla vara med och bidra genom att visa omsorg om arbetskamrater, vänner och familjemedlemmar. Att fråga hur en medmänniska mår kostar ingenting men kan bidra till exempelvis en bättre arbetsmiljö. Där kan du och jag vara med och göra skillnad.

Fru talman! Sverige har ett väl fungerande välfärdssystem. Det är ett välfärdssystem som vi ska vara stolta över och värna. Det innebär dessvärre inte att personer inte kan hamna i kläm eller ramla mellan stolarna, som vi brukar säga. Det är aldrig okej. Vi måste ha trygghet i våra välfärdssystem, och självklart också kontroller som förhindrar att människor uppmuntras till att fuska. Den som är behov av olika insatser ska aldrig känna att hjälpen är långt borta.

För som jag tidigare sa: Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när du inte förmår att bära allt själv. Det är en politik byggd på alla människors okränkbara värde och medmänsklig solidaritet.

(Applåder)

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga, men jag förstår vad ledamoten är inne på. Bankerna tar ut höga räntor. Det vi alla verkligen hoppas på är att se en avtrappning, det vill säga att inflationen backar, lägre räntor, där kostnader för mat, bränsle och så vidare minskar. Alla familjer, i synnerhet barnfamiljer, ska få bättre utrymme att klara sin vardag på ett bra sätt.

Vi har i regeringens förslag gjort prioriteringar. Jag har tagit upp bostadstillägget, och där är vi helt överens.

Vi vill uppvärdera föräldraskapet. Jag kan inte komma ifrån det. Jag vill lyfta fram vikten av att ge föräldrarna förtroende. Annika Hirvonen nämnde inte de 90 dagarna, men den frågan har varit uppe tidigare. Det är inte så att någon annan bestämmer vem de ska ge dagarna till, utan det är föräldrarna som avgör. Det är en möjlighet - inte ett tvång.

Jag litar på att våra föräldrar använder dagarna på det bästa sättet för barnen. Det förtroendet har jag för Sveriges föräldrar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Annika Hirvonen för frågan.

Vi vet att det just nu är en svår tid ekonomiskt, särskilt för vissa utsatta grupper. Det gäller speciellt barnfamiljer och ensamstående. Vi är överens om det. Och det gör ont i oss när vi vet att många vaknar på morgonen bekymrade över hur de ska få pengarna att räcka för dagen eller månaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

I det budgetförslag som regeringen har presenterat har vi valt att förlänga det extra bostadstillägget, som den förra regeringen införde, och vi förlänger det ytterligare en gång. Vi kan se att tillägget kommer de mest ekonomiskt utsatta familjerna bäst till del, och där är de ensamstående inräknade.

Jag önskar att vi hade kunnat göra mer, men som jag sa i mitt anförande har vi fått prioritera. Jag vill ändå hävda att genom att förlänga bostadstillägget till nästa år kommer vi att nå den grupp som mest behöver det.

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom regeringens politik, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Familjen är människans viktigaste gemenskap och den grund som samhället bygger på. Barn som växer upp i trygga familjer får goda förutsättningar att klara av livets utmaningar. Trygga och välfungerande familjer gör att samhället som helhet fungerar och växer sig starkt. En bra familjepolitik är ett medel för att lösa många samhällsproblem såsom ekonomisk utsatthet, fallande skolresultat och ungdomsbrottslighet. Genom att stötta familjer tidigt kan vi hindra att problem eskalerar och i stället förebygga.

En familj kan se ut på många olika sätt men fyller oavsett sammansättning och historia samma fundamentala roll för möjligheterna att få ett gott liv. Med Kristdemokraternas familjepolitik vill vi stärka familjen och bygga ett samhälle som håller ihop - ett samhälle som i både goda och svåra tider klarar av det som är viktigt - att prioritera våra barn.

En av våra gemensamt största uppgifter är att skydda alla barns trygghet och rättigheter. Familjen har huvudansvaret för sina barn, men varje stat, region och kommun är skyldig att stötta familjerna att kunna ta det ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! Människan behöver gemenskap och fungerande relationer för att må bra och för att utvecklas. Familjen är den mest grundläggande formen av gemenskap. Där möts människor över generationsgränser i kärlek och tillit. Denna insikt är en grundbult i den kristdemokratiska ideologin. Dessa små gemenskaper, familjerna, skapar grunden för ett fungerande samhälle. Där är en ekonomisk trygghet en av flera bärande faktorer för att barn och familjer ska få en fungerande vardag.

Fru talman! I måndags hade jag förmånen att få besöka en helt nybyggd förskola i mitt hemlän, Jönköpings län. Där har rektorn varit med i hela byggprocessen för att barnets bästa ska vara i fokus. Även barnen har fått vara med i planeringen av utemiljön. Här ryms sex avdelningar och, när det är fullt, cirka 90 barn. Här kommer barn att få god omsorg och en bra miljö att vara i medan föräldrarna arbetar.

Men alla barn är inte lika, och barn har olika behov. Därför var besöket som jag gjorde tidigare samma dag ännu mer glädjande. Jag fick besöka Tånghults barnomsorg, som driver förskolor med pedagogisk omsorg - det som förr benämndes som daghem och dagmamma. Så underbart att kunna erbjuda barn och föräldrar barnomsorg i mindre grupp och i hemmamiljö!

För oss kristdemokrater är det här en mycket viktig fråga. Kommuner ska inte bara "sträva" efter att erbjuda alternativ barnomsorg utan ska erbjuda olika alternativ barnomsorg så att föräldrar har valmöjligheter för barnens bästa.

Fru talman! Trots de utmaningar vi står inför finns det mycket att glädjas åt. Sverige är inom många områden ett bra land att leva i. Det visas i undersökning efter undersökning. Detta gäller inte minst barns och ungas uppväxtvillkor, där även möjligheten för föräldrar att kombinera familjeliv och arbetsliv är mycket god.

Jag vill därför passa på att prata om några saker i budgeten som vi kristdemokrater är extra glada över: dubbeldagar, att kunna överlåta föräldrapenning till närstående, fritidskortet - som egentligen hör till kulturutskottet - och ett förlängt ökat bostadstillägg till ekonomiskt utsatta familjer.

Jag vill börja med dubbeldagarna. För det lilla barnet finns ingenting viktigare än anknytningen till båda föräldrarna. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att underlätta anknytningen både till mamman och till pappan. Det är därför främst när barnet är litet som föräldrarna har behov av att vara lediga samtidigt. Kristdemokraterna är därför mycket glada över att ha fått igenom både att antalet dubbeldagar utökas från 30 till 60 dagar och att dubbeldagarna också ska kunna tas ut under en längre tid än i dag. Man förlänger det lite grann.

Vi vet redan nu att det kommer att få positiva effekter främst på kvinnors hälsa men även för män. Det finns det forskning som visar på. Det handlar bland annat om en minskad risk för förlossningskomplikationer och en minskad risk för att behöva besöka sjukhus. Även förskrivningen av ångestdämpande läkemedel visade sig minska när vi införde dubbeldagarna. Det är alltså positivt för hela familjen.

Så har vi överlåtelse av föräldrapenning till närstående. Det handlar om 90 föräldradagar som ska kunna överlåtas till en närstående. Det bemyndigar föräldrar att ta kloka beslut om vad som är bäst för deras barn. Detta är ju en möjlighet och inte ett tvång. Det förhindrar också att föräldradagar brinner inne för den som av olika anledningar inte kan utnyttja alla föräldradagarna. Vi har ju inte tänkt att föräldradagar ska brinna inne; de är väl ändå tänkta att användas. Detta gäller inte de reserverade tre månaderna som vi har öronmärkt för pappor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Jag vill också nämna förlängningen av det utökade bostadstillägget för barnfamiljer. I tider av ekonomisk kris kan vi inte ge allt åt alla, och därför väljer vi att i budgeten ge grupper med störst behov extra stöd med de åtgärder som har störst fördelningspolitisk effekt för ekonomiskt svaga grupper - främst barnfamiljer. Det handlar om prioritering, och Kristdemokraterna prioriterar barnfamiljer.

Fru talman! Förra veckan fick jag frågan vem föräldraförsäkringen är till för. Är den till för mammorna, papporna eller barnen?

För mig är svaret självklart. Föräldraförsäkringen är till för barnen för att de ska få mer tid med sina föräldrar. Forskning visar tydligt att för barn upp till tre år är föräldrarna de viktigaste individerna. Vi kristdemokrater tror att föräldrarna är bäst för barnen. Vi har förtroende för att föräldrar kan ta beslut som är till barnets bästa. Vi kristdemokrater menar att politiken bör uppvärdera föräldraskapet, öka familjernas handlingsutrymme och valfrihet samt ge mer tid för barnen.

Det är därför vi kristdemokrater kommer att fortsätta att driva på för en helt flexibel föräldraförsäkring och för att samhället och staten ska stötta familjerna, inte styra dem.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Malmer Stenergard. Det gäller förändringarna för arbetskraftsinvandringen.

Vi vet att flera remissinstanser haft invändningar mot förslagen vad gäller en arbetskraftsinvandring med högre lönekrav. Ett sätt att tillmötesgå dessa invändningar och möjliggöra arbetskraftsinvandring i yrken där efterfrågan inte kan mötas av inhemsk arbetskraft är att skyndsamt införa undantagsregler inom relevanta bristyrken, vilket också finns angivet i Tidöavtalet.

Det kommer dock att gå tre månader mellan det att det högre lönegolvet införs och att den nya utredningen presenterar förslag för relevanta undantag. Om det visar sig att det uppstår stora utmaningar för svensk kompetensförsörjning inom exempelvis de gröna näringarna, är då ministern beredd att agera mer skyndsamt än brukligt? Det handlar om att använda att snabbspår för att undantagen ska kunna tillämpas så snabbt som möjligt.

Fru talman! Kristdemokraterna, som är en del av den nuvarande regeringen, vill verkligen inte se några barn gå hungriga till skolan eller gå i urvuxna kläder. Ni kanske inte tror det, men jag är så gammal att jag är uppväxt i en familj där man fick vända på kronorna, som hade en enda inkomst eftersom pappa var den som arbetade och där jag fick erfara att något som det alltid fanns pengar till var tobak och alkohol.

Regeringen kommer inte att lämna dem som har det svårast ekonomiskt bakom sig, utan regeringen ska se till att alla som behöver hjälp får det. Jag litar helt och fullt på den regering som vi har nu. Den förra regeringen hade åtta år på sig. Det är ju inte så att situationen för dem som nu har det svårast ekonomiskt har uppstått de senaste sex månaderna, utan den uppkom ju långt tidigare.

Jag vill upprepa min fråga till Isabell Mixter: Är jämställdhet eller barnets bästa viktigast?

Fru talman! Det är ganska populärt att lämna in kvartalsrapporter, och jag tänker att regeringen också ska göra det. Då tänker väl alla att det har gått tre månader nu - ett kvartal - men för mig blir kvartalet två år eftersom den förra regeringen hade åtta år på sig att komma till rätta med Sveriges situation och den ekonomiska utsatthet som vissa familjer och ensamstående har. Vänsterpartiet stöttade den förra regeringen under de åtta åren. Låt den här regeringen återkomma med en kvartalsrapport om två år, även om vi redan nu vet vad regeringen gör.

Jag skulle vilja fråga ledamoten Isabell Mixter hur Vänsterpartiet tänker. Man lägger fram en budget med ogenomförbara förslag som är underfinansierad med 21 miljarder. Om denna budget skulle gå igenom skulle det innebära högre räntor och ännu mindre pengar kvar i plånboken för vanligt folk. I en tid med hög inflation där arbetsmarknadens parter har tagit ansvar för att hålla nere löneökningarna väljer man att underfinansiera sin budget med 21 miljarder. Är detta att ta ekonomiskt ansvar? Är detta att se till de svagaste?

Sedan vill jag ställa en fråga till ledamoten Isabell Mixter, som pratar mycket om jämställdhet, som är oerhört viktigt för mig. Jag skulle vilja fråga - om vi nu måste ställa två saker mot varandra - om det viktigaste är jämställdhet eller barnens bästa.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka avslag på samtliga motioner och yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Frågor om ekonomi, familjepolitik och kopplingen mellan dessa två ligger mig och Kristdemokraterna varmt om hjärtat. Starkt fokus sätts på familjens roll, men framför allt sätts fokus på barnens bästa.

Fru talman! En av mina systrar bodde från 1993 och några år framöver med sin familj på Nordirland. Under denna tid föddes hennes andra barn, och mammaledigheten där var då sammanlagt endast 16 veckor. Ja, ni hörde rätt: mammaledighet. Då var det definitivt inte aktuellt att pappan skulle vara föräldraledig över huvud taget.

Detta är nu några år sedan, som ni hörde, och möjligheten till föräldraledighet på Nordirland har förbättrats något. Min syster frågade sin dåvarande arbetsgivare om det skulle gå bra att hon stannade hemma lite längre än de där 16 veckorna. Svaret hon fick var: "Det går jättebra; det finns väldigt många andra som vill ha ditt jobb. Var så god - var hemma så länge du vill!" Om hon hade valt att vara hemma lite längre hade hon alltså blivit av med sitt jobb.

Fru talman! Min avsikt med denna berättelse om min syster är att betona att vi i Sverige har en fantastiskt bra föräldraförsäkring. Den är till och med så bra att vissa förmåner glöms bort och används i alltför liten utsträckning. Ett exempel på detta är möjligheten att som nybliven förälder gå ned i arbetstid fram till dess att barnet är tre år. Det är en mycket bra och generös förmån.

Den svenska modellen för föräldraförsäkring ska vi som politiker vara stolta över och värna, vilket några andra redan har sagt från denna talarstol i dag. Hur den används och fördelas ska dock ligga hos föräldrarna och inte bestämmas av oss politiker eller av staten. Staten ska stötta familjerna - inte styra dem. Staten ska däremot bli duktigare på att informera och upplysa nyblivna föräldrar om de fantastiska möjligheter som finns att vara hemma och låta barnet få tid att knyta an till sina föräldrar.

Fru talman! Jag vill vara väldigt tydlig om mitt och mitt partis ställning när det gäller föräldraförsäkringen: Kristdemokraterna kommer att fortsätta kämpa för en helt fri föräldraförsäkring.

Ytterligare ett steg i rätt riktning för en helt fri föräldraförsäkring är att antalet dubbeldagar nu dubbleras från 30 till 60 dagar. Dessutom är förslaget att dessa dagar ska kunna användas fram till att barnet är 15 månader. Dubbeldagarna infördes av Kristdemokraterna under alliansregeringen och har lett till att fler pappor som annars sällan tar ut föräldrapenning nu faktiskt gör det. Forskning visar också på att dubbeldagarna har stora positiva effekter på nyblivna mammors fysiska och psykiska hälsa. Det låter som att alla partier kan vara eniga om att detta är mycket bra.

Regeringen gör enormt mycket bra för familjernas ekonomiska situation - detta tål att upprepas om och om igen, och jag kommer att upprepa det här i kammaren om och om igen. Ett exempel är de dubbla dubbeldagarna, som jag alldeles nyss berörde. Andra åtgärder och beslut kan läggas därtill, exempelvis det stärkta bostadstillägget för de familjer och ensamstående som har de minsta ekonomiska marginalerna. Detta innebär konkret att maxbeloppet höjs från 1 325 kronor i månaden till 2 100 kronor.

Ett särskilt fritidskort införs, så att alla barn kan ta del av idrott, kultur och friluftsliv. Dessutom får barn i ekonomisk utsatthet ett högre belopp.

Regeringen gör även satsningar på idrott i utsatta områden. Detta är oerhört viktigt. Barn och unga i utsatta områden måste få bättre alternativ till den gemenskap som gatan och gängen erbjuder.

Familjens ekonomi har en stark inverkan på hur barn och unga klarar sig i livet. Barn ska inte behöva gå hungriga till skolan eller känna stress över att mammas pengar inte räcker till att betala räkningarna.

Familjen är "den viktigaste byggstenen i samhället och den livsform som har störst möjlighet att vara den lilla nära gemenskap som behövs för att människor ska växa. Fungerar inte familjen som en bas fungerar inte heller samhället." Detta är ett direkt citat från Kristdemokraternas principprogram; det finns på sidan 92, för den som undrar.

Trygga och välfungerande familjer gör att samhället som helhet fungerar och växer sig starkt. En bra familjepolitik är ett medel för att lösa många samhällsproblem, såsom ekonomisk utsatthet, fallande skolresultat och ungdomsbrottslighet. Genom att stötta familjer tidigt kan vi hindra att problem eskalerar och i stället förebygga. Detta bekräftas av forskning, om och om igen. Som kristdemokrat kommer jag aldrig att sluta arbeta för detta.

Fru talman! Tack, Sanne Lennström, för frågan!

Jag vill understryka att Kristdemokraterna kommer att fortsätta driva på för en helt fri föräldraförsäkring. Jag tror att föräldrarna själva, oavsett hur familjen ser ut och vilken konstellation det rör sig om, är bäst på att avgöra hur familjen ska lösa sitt vardagspussel. Jag vill akta mig för att sätta mig över detta och bestämma åt en mamma eller en pappa hur de ska lösa sitt familjepussel. Staten ska inte styra, utan staten ska stötta familjer så att de får ihop sitt livspussel. Det är det viktigaste för mig.

Fru talman! När jag lyssnade på ledamoten Sanne Lennström kunde jag inte låta bli att reflektera över några ord som fanns med i anförandet.

Det som jag reagerade starkast på var att Sanne Lennström ville påskina att en helt fri föräldraförsäkring skulle ha en skadlig effekt. Jag kan lova ledamoten att jag som kristdemokrat kommer att fortsätta kämpa för en helt fri föräldraförsäkring. Det är ett bedrövligt sossearv att man tror att andra än barnets föräldrar skulle vara duktigare och bättre på att ta hand om föräldrarnas eget barn. För mig kommer föräldrarna alltid att vara de främsta och bästa på att ta hand om sitt eget barn.

Ledamoten Lennström sa i sitt anförande att den förra regeringen levererade hjälp till dem som var mest ekonomiskt utsatta. Jag skulle vilja fråga ledamoten hur man levererade den hjälpen.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den uppföljande frågan.

Givetvis tar regeringen ansvar för Sveriges ekonomi. Den har inte varit välskött de senaste åren, och vi har sett en negativ utveckling i ekonomin.

Att människor som lever på sjuk- och aktivitetsersättning skulle få agera krockkudde är inget jag känner igen mig i när det gäller det regeringen har presenterat. Jag anser att vi har en regering som har tagit höjd för att de som har det allra svårast, de svagaste i samhället, ska få det stöd och den hjälp de behöver, både ekonomiskt och på andra sätt.

Låt mig lugna ledamoten Jessica Rodén med att regeringen tar ansvar för varenda människa och att även de som är svagast ska få det stöd de behöver.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jessica Rodén för frågan.

I min värld ska inte anhöriga behöva skjuta till pengar för att en person ska kunna leva ett värdigt liv med en ekonomi som går ihop. Jag kan heller inte se att vi har en regering som skulle tycka att det är acceptabelt.

Dock kan jag inte i dag säga något konkret om vad regeringen gör, för jag vill inte föregripa pågående utredningar. Men det arbete som är igångsatt handlar om att alla människor ska ha en ekonomisk ersättning som de kan leva på utan att anhöriga behöver skjuta till pengar.

Herr talman! Jag vill upprepa det jag sa för ledamoten Hirvonen: Eftersom flera utredningar pågår finns detta med i det fortsatta arbetet. Den nuvarande regeringen ser även över sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi har en regering som vill ha en arbetslinje och som vill att alla människor som har möjlighet ska arbeta. Man vill se på alla möjligheter att göra detta till verklighet och inte bara prat.

Utredningarna pågår. Den utredning som ledamoten hänvisade till kommer naturligtvis fortsatt att finnas med i det arbete som regeringen har påbörjat.

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Detta är jätteviktigt, och det var precis detta jag var inne på i mitt anförande. Det handlar om möjligheten för människor att jobba 100 procent av sin förmåga. Jag är otroligt stolt och glad över att den regering som vi nu har följer upp det arbete som har påbörjats i denna riktning och dessutom breddar det och tar ett större omtag när det gäller dessa utredningar.

Mitt och regeringens mål är att man ska få jobba 100 procent av sin förmåga. Jag vill inte föregripa någon utredning. Vi vet att utredningarna är på gång, men jag kan inte i förväg säga vad en utredning kommer att komma fram till.

Det som ledamoten frågade efter är redan startat. När det gäller sjukpenningen vill man titta på en utredning som ska se om det går att få läkarintyg att ha större betydelse i ett sjukpenningärende. Det började den förra regeringen med, och nu fortsätter den nuvarande regeringen detta arbete och denna utredning.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande nummer 14, som vi i dag debatterar.

Socialförsäkrings-frågor

Herr talman! Jag har så här långt under min arbetsverksamma period i livet haft den stora förmånen att sällan vara sjuk, vare sig under korta perioder eller under längre tid. Men tyvärr är det inte så för alltför många. Enligt statistik från Försäkringskassan hade 197 950 personer ett pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning i december 2022. Av dessa var 65 procent kvinnor.

Vi måste göra mer för att minska sjukskrivningarna. Men när man blir sjuk ska man kunna leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår det själv.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till att skapa en ekonomisk trygghet oavsett var du befinner dig i livet. Du ska kunna lita på att det gemensamma bär när du inte själv förmår det. Sjukersättningen ska fungera som en trygghet för den som under överskådlig framtid saknar arbetsförmåga. Men du ska också kunna lita på att samhället gör vad det kan för att du inte ska bli sjuk eller sjukskriven.

Herr talman! Vi ser tyvärr fortfarande att kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns. Som kristdemokrat ser jag därför positivt på det arbete som regeringen gör för att komma till rätta med detta. Vi vill självklart att sjukfrånvaron ska gå ned för både kvinnor och män. Här måste fler åtgärder vidtas, och regeringen har påbörjat det arbetet.

Vi vet exempelvis att familjens frihet att själv bestämma hur familjepusslet ska klaras är viktig för föräldrars hälsa. Dubbeldagarna infördes av Kristdemokraterna under alliansregeringen och har lett till att pappor som annars sällan tar ut föräldrapenning gör det. Forskning visar också att dubbeldagarna har stora positiva effekter på nyblivna mammors fysiska och psykiska hälsa.

Det var därför med stor glädje jag som kristdemokrat tog emot nyheten om förslaget att antalet dubbeldagar ska dubbleras, från dagens 30 till 60 dagar. Förslaget innebär dessutom att dagarna kan utnyttjas under en längre period, fram till dess att barnet är 15 månader. Detta har jag tidigare nämnt under förmiddagens debatt om jämställdhet, men det tål att nämnas igen.

Herr talman! Min partikollega Hans Eklind har vid ett flertal tillfällen stått i denna talarstol och debatterat om det som jag nu kommer att anföra. Det handlar om att alla inte kan arbeta 100 procent av en heltid men att alla ska ha möjlighet att arbeta 100 procent av sin egen förmåga.

Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle som tar vara på alla människors möjligheter och inneboende förmåga. Att låta människor få arbeta 100 procent av sin förmåga skulle innebära att betydligt fler skulle kunna jobba lite mer, medan andra skulle få möjlighet att gå ned i tid. Ett arbete handlar om så mycket mer än lön. Det handlar om att vara en del av en gemenskap och om att få känna sig behövd och uppskattad.

Herr talman! Om vi låter arbetsförmågan - inte arbetsoförmågan - vara utgångspunkt är behovet av flexibilitet tydligt. Därför har Kristdemokraterna tidigare slagits för att de fasta stegen i sjukpenningen, sjukersättningen och rehabiliteringspenningen - som i dag är 25, 50, 75 och 100 procent - ska slopas. Nu när Kristdemokraterna finns med i regeringen är detta arbete igång. Vi vet ju också att flera av riksdagspartierna tycker likadant.

Det måste vara möjligt för en person att arbeta ytterligare 10 procent om det är där gränsen går för en framgångsrik rehabilitering, men det går inte i dag med de trubbiga fasta stegen. Jag måste därför få säga: Äntligen rör sig frågan åt rätt håll!

Herr talman! När vi kristdemokrater diskuterar och resonerar kring förändringar av socialförsäkringssystemets utformning är rättesnöret hur man bäst tar till vara mänskliga och samhälleliga resurser. Det går därför inte att gå förbi vikten av rehabilitering och förebyggande arbete.

Enligt en undersökning från Skandia var kostnaden för sjukskrivningar i Sverige 65 miljarder kronor år 2020. Att minska antalet sjukskrivningar skulle såklart innebära positiva effekter både för samhället i stort och - viktigast av allt - för den enskilda individen.

Ännu mer avgörande i arbetet för att minska antalet sjukskrivningar är att vi i allra högsta grad vill att människor ska må bättre. Detta är ett arbete som det behöver sättas mer fokus på från olika delar av samhället - från staten, regionerna, kommunerna, arbetsgivarna och civilsamhället. Därför välkomnar jag Arbetsskadeutredningen, som har påbörjat sitt arbete, där utgångspunkten är att förebygga arbetsskador och att motverka långa sjukskrivningar. Dessutom har utredningens uppdrag breddats till att främja arbetstagarens återgång till arbete. Denna utredning ska redovisas senast den 1 augusti 2023.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag understryka hur värdefullt det är för varje människa att ha ett jobb att gå till, att känna sig efterfrågad och behövd, att få finnas med i en gemenskap på en arbetsplats och att få vara med och bidra till samhället och välfärden. Alla har rätt att inkluderas och vara en del av samhällsgemenskapen.

Min önskan, och det jag vill arbeta för, är att alla ska kunna få arbeta 100 procent av sin förmåga. Som jag inledningsvis sa: Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när de själva inte förmår det.

(Applåder)

Herr talman! Då ska jag vara så duktig att jag inleder med frågan i stället.

När vi beredde det här betänkandet i utskottet ville vi gärna komma överens även med övriga partier och inte bara mellan Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vi ville att alla tillsammans skulle komma fram till att det behövs en nollvision och en nolltolerans för allt våld i nära relationer.

Jag var i mitt huvudanförande inne på att alla ska agera. Regeringen behöver agera för att förebygga, men även kommuner, regioner och du och jag som privatpersoner behöver göra det. Vi behöver anmäla när vi ser signaler som visar att det troligtvis förekommer våld i nära relationer.

Min fråga var om ledamoten fortfarande tycker att mäns våld mot kvinnor är mycket allvarligare än mäns våld mot andra män och kvinnors våld mot andra kvinnor och om det är därför ni tackar nej till att ställa er bakom en nollvision för allt våld i nära relationer.

Jag vill också understryka att jämställdhet på riktigt handlar om att kunna göra sina egna livsval. Jag tycker att det är viktigt att kvinnor har möjlighet att stå på egna ben, har ekonomiska förutsättningar att försörja sig själva och ges möjlighet att starta företag. Som jag sa innan är jag själv en av de lyckligt lottade. Med den regering vi har i dag vet jag att det här arbetet hela tiden kommer att fortsätta drivas på framåt.

Herr talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson för ett berörande anförande. Vi är helt överens om att det här är ett område och en fråga som inte lämnar någon oberörd. Eftersom ledamoten vid flera tillfällen har nämnt regeringen och det ledamoten tycker är utebliven aktivitet från regeringen skulle jag vilja berätta om lite av det som regeringen gör.

Den 1 mars gav man ett uppdrag till Tillväxtverket att uppmuntra kvinnor att starta företag och se till att fler kvinnor ska kunna göra det. Vi ser att kvinnor ligger efter där. Jag har själv förmånen att vara egenföretagare, så jag tillhör den positiva delen av den statistiken. Men vi önskar att det skulle vara många fler. Detta uppdrag kommer från Näringsdepartementet.

I ett inlägg på regeringens hemsida från den 24 mars ser vi att man på Socialdepartementet nu inleder arbetet med den nya åtgärdsplanen mot mäns våld mot kvinnor. Arbetet är alltså redan igång när det gäller den delen av det som det har pratats om.

Ledamoten var också inne på det här med lämnaprogrammet. Jag kan hälsa att även det kommer att utredas. Det är ingenting som regeringen bara lämnar bakom sig och inte gör någonting åt.

Dessutom skulle jag vilja nämna att man på Justitiedepartementet nu tar tag i det här med mäns våld mot kvinnor och ser till att det blir ett ökat skydd för kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Det handlar om kontaktförbud. Man ska kunna utvidga området för att skydda brottsoffret och göra det svårare för förövaren.

Jag vill fråga ledamoten: Tycker du att våld mot kvinnor eller våld i nära relationer är mindre viktigt?

Fru talman! Jag tror tyvärr att även män dör av kvinnors våld emot dem. Det är otroligt viktigt för mig att alla människor är lika mycket värda, och därför vill jag se en nollvision för allt våld i nära relation.

Vi kan jobba på ett spår, men jag tror att det är viktigt att vi ser helheten i detta. Det förminskar inte på något vis de kvinnor som är utsatta, tvärtom. Jag tror att det till och med kan lyftas upp till ett högre, viktigare och mer prioriterat arbete.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, definitivt, men allt våld i nära relation måste stoppas och förebyggas. Så långt det är möjligt och så mycket vi politiskt har makt att göra detta ska vi göra det.

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Fru talman! Nu ska vi se om jag kan hålla mig till arbetsordningen. Jag ber om ursäkt.

Jag tackar Helena Vilhelmsson för frågan. Ledamoten nämnde att en nollvision för mäns våld mot kvinnor skulle vara bättre än en nollvision för våld i nära relation. Men det är ju exakt samma exempel som Helena Vilhelmsson själv tar upp, för alla män slår inte kvinnor. I så fall kan vi inte ha någon nollvision över huvud taget.

Jag skulle vilja vända på frågan och ställa samma fråga till Helena Vilhelmsson som jag ställde till ledamoten Sofia Amloh: Varför kunde vi inte bli ett enigt utskott i detta och komma fram till att det behövs en nollvision för allt våld i nära relation?

Fru talman! Det känns gott, Sofia Amloh, att vi är överens om detta. Man skulle kunna tro att du såg vad jag just skrev på mitt papper när jag insåg att jag glömde nämna skuldsanering.

Det är ett ännu kraftigare våld att en människa som har blivit utsatt för ekonomiskt våld dessutom blir lämnad med skulder efteråt. Regeringen ser möjligheter när det gäller hur man ska komma till rätta med skuldsanering så att det inte blir brottsoffret som får leva med en dubbel skuld - skulden över att ha blivit utsatt eller låtit sig utsättas och att ha gått i den fällan samt den ekonomiska skulden.

Regeringen är igång med ett arbete för att titta på hur man kan komma till rätta med detta för att vi ska sätta brottsoffrets bästa i första rummet, inte förövarens.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Innan vi går vidare vill jag påminna om att enligt svensk parlamentarisk sed riktar talaren formellt sitt anförande direkt till talmannen och därigenom indirekt till kammarens ledamöter. Detta innebär att ledamöterna talar om varandra och inte till varandra. Man säger exempelvis inte du eller ni till varandra i talarstolen.)