Camilla Rinaldo Miller

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Sofia Amloh, men jag måste börja med att säga följande. Vi har en nollvision för döda i trafiken, och den var vi ganska överens om. Hade det inte känts märkligt om vi hade bestämt att vi skulle ha en nollvision för döda i trafiken när det gäller ungdomar men inte när det gäller gamla, män och kvinnor - för det händer inte så ofta, så det är inte lika viktigt? För mig hade det känts väldigt märkligt.

När vi i utskottet satt med beredningen av bland annat S motion gällande en nollvision för mäns våld mot kvinnor fick Socialdemokraterna tillsammans med ledamöterna från C, V och MP möjligheten att ställa sig bakom vårt förslag om en nollvision för allt våld i nära relationer. Det gäller alltså inte bara mäns våld mot kvinnor. Jag skulle vilja fråga: Om vi bestämmer att vi ska ha en nollvision mot allt våld i nära relationer, tycker då Sofia Amloh att det innebär att vi helt plötsligt inte menar att det gäller mäns våld mot kvinnor?

Jag skulle också vilja fråga - och detta tror jag är viktigt för alla som lyssnar - varför det inte gick att få ett enigt utskott i denna fråga och detta beslut. Varför vill ledamoten inte ha en nollvision för allt våld i nära relationer?

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Herr talman! Jag är jätteglad för det svaret. Jag är också glad för hur statsrådet uttryckte svaret, för jag är övertygad om att det finns ett stort mörkertal när det gäller förhållanden i andra nära relationer. Vi vet att det fortfarande i många fall är skambelagt att våga anmäla. Det gäller definitivt mäns våld mot kvinnor, men det gäller även kvinnors våld mot män och våld i samkönade relationer.

Min fråga är vad regeringen gör för att förhindra våld i nära relationer oavsett vem man lever tillsammans med. Jag tycker att du var inne på det, Paulina Brandberg, även om du valde att uttrycka dig annorlunda.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

För en vecka sedan var det internationella kvinnodagen. Det är en dag då vi lyfter fram väldigt många viktiga frågor om kvinnors rättigheter och som är betydelsefull ur många perspektiv. Bland annat låg starkt fokus på mäns våld mot kvinnor. Siffrorna när det gäller kvinnor som blir utsatta är alarmerande, och detta är något som vi aldrig kan acceptera. Kampen mot våldet mot kvinnor måste fortsätta varje dag.

Min fråga till jämställdhetsministern är: Har regeringen påbörjat något arbete för att motverka, förhindra och förebygga detta?

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för att hon ändå svarar lite grann på frågan. Hon säger att vi inte ska tvinga in andra organisationer i Riksidrottsförbundet. Samtidigt svarar Annika Hirvonen att möjligheten finns. Då är det ju ändå så att vi har ett regelverk som fungerar. Men i det övervägande som utskottet har ställt sig bakom och som kommer från vår regering säger man att man vill se om det går att göra förändringar.

Jag vill understryka att Kristdemokraterna inte gör någon skillnad på friidrottsaktiviteter och friluftsaktiviteter. All rörelse är viktig. Vi vet att det är jätteviktigt i dag att barn och ungdomar får möjlighet att röra på sig. Där gör vi absolut ingen skillnad. Det vill jag vara noga med att understryka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för att även jag får svara på den här frågan. I utskottets övervägande väger man fram och tillbaka vad som är riktigt och inte. Jag tycker att Caroline Högström svarade väldigt bra. Man tittar på vad det kan finnas för möjligheter till förändring men finner inte att man ska tillstyrka just de motioner som Miljöpartiet och något annat parti har skrivit.

Jag är väldigt dåligt insatt, Annika Hirvonen, men är det inte så att de här friluftsorganisationerna skulle kunna ansluta sig till Riksidrottsförbundet och på så sätt få del av det som ni nu motionerar om?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag att avslå motionsyrkandena gällande socialavgifter.

Herr talman! Sverige är ett bra land att leva i, och vårt välfärdsystem är något vi ska vara stolta över och förvalta väl. För mig som kristdemokrat är solidaritetstanken en av de grundläggande principerna i utformandet av politiken. I ett gott samhälle ska alla få del av det ekonomiska välståndet, och ingen ska falla utanför samhällets gemenskap. Alla ska ha rätt till social trygghet.

Socialavgifter tas ut för att finansiera det sociala trygghetssystemet, och det är socialavgifter vi nu debatterar. Det är ett viktigt område som handlar om att bevara våra välfärdssystem. Det sker i första hand genom att fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet betalar in arbetsgivaravgifter. Allt är reglerat i socialavgiftslagen och de bestämmelser som gäller för socialavgifter.

Flera av de motioner vi i dag behandlar föreslår sänkta avgifter, i huvudsak riktat till småföretagare. Att jag själv är en av dem som skulle få del av dessa sänkningar borde göra att jag tycker att det är bra förslag. Men jag står inte här för att tala för vad som skulle gynna mig själv.

Herr talman! Den nuvarande regeringen är ansvarsfull. Med anledning av det ekonomiska läge som Sverige och världen befinner sig i finns inte utrymme för att göra stora förändringar inom det vi debatterar i dag. Motionärernas intentioner är bra, och vi ska självklart göra allt för att det ska vara attraktivt att driva företag i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Ett antal av de motioner vi behandlar berör nedsättning av socialavgifter. Nuvarande regelverk medger dock redan nedsättning av arbetsgivaravgifter i flera situationer. Exempelvis gäller det för anställda som vid årets ingång är mellan 15 och 18 år eller som har fyllt 66 år. Dessutom är arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar nedsatta sedan den 1 januari 2021 till och med den 31 mars 2023.

Ungas etablering på arbetsmarknaden är viktig för den enskilda individen och för näringslivet men också för familjer. Att ha ett jobb att gå till och ha en rad på sitt cv, att kunna försörja sig själv och att känna sig behövd och efterfrågad är nycklar till att må bra och ha ett meningsfullt liv.

Personligen började jag min yrkesbana redan som 16-åring, direkt efter att jag slutat nionde klass. Jag är tacksam över att jag sedan dess har hunnit med att arbeta med diverse olika saker, såsom städare, kassörska, fabriksarbetare och sedan 25 år tillbaka frisör och egen företagare. Jag är tacksam över att jag fick chansen på arbetsmarknaden redan som ung.

Herr talman! Det finns sedan 2017 också en möjlighet direkt riktad till småföretagare. Enmansföretag har rätt till en nedsättning av arbetsgivaravgifter när en första person anställs i företaget. Därutöver finns det andra åtgärder som regeringen har eller kommer att genomföra som kommer att komma småföretagare till del.

Vi vet att småföretagen skapar nio av tio jobb. Därför är det för mig och för regeringen oerhört viktigt med bra förutsättningar för att man ska kunna bedriva näringsverksamhet. Alla dessa företagare bidrar till att vi kan bevara välfärdssystemen. Småföretagen och deras anställda står sammantaget för de största skatteintäkterna på kommunal nivå.

Kristdemokraterna vill förbättra företagsklimatet, bland annat genom en konkurrenskraftig beskattning, minskat regelkrångel och sänkta avgifter för företagen. Regeringen tar nu viktiga steg i rätt riktning.

Herr talman! Innan jag avslutar mitt anförande vill jag ändå rikta ett tack till motionärerna som lagt ned tid och engagerat sig i detta viktiga område. Tack för att ni lyfter upp näringslivet och framhåller hur ovärderligt och betydelsefullt det är för att bevara det svenska välfärdssystemet.

Återigen ställer jag mig bakom utskottets ställningstagande.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten Helena Vilhelmsson för frågorna.

Jag kan nog ändå inte förstå varför det på något vis skulle förringa motsatsen om man väljer att även lyfta fram kvinnors våld mot män. Jag tror att det är viktigt att ta upp att båda förekommer. För mig är det också ganska naturligt att man i jämställdhet inte bara pratar i en riktning. Ledamoten vill få det till att man ska förstå att det andra inkluderas när det pratas i bara ena riktningen, och jag tycker att det blir lite märkligt. Jag tycker att det är bra att prata om helheten. Men vi kan som sagt även konstatera att vi är väldigt överens.

Detta är min andra debatt i kammaren som ny ledamot, och jag vill gärna lyda fru talmannen. Vi debatterar nu utgiftsområde 13, som handlar om jämställdhet och invandrares etableringsmöjligheter. Därför säger jag att jag tycker att ledamoten fick ett bra och tydligt svar gällande Tidöavtalet och prostitutionen tidigare. Jag tycker att det svaret var fullgott, och jag kan ställa mig bakom det.

Fru talman! Tack, ledamoten Helena Vilhelmsson, för frågorna! För mig är det ganska självklart att jämställdhetsarbetet måste gå åt båda hållen. Jag var ganska tydlig när jag sa att våld inte är okej i någon form. Det ska vi arbeta mot. Jag tycker att det då inte är fel att också lyfta fram det omvända, för jag tror att ju mer uppmärksamhet detta får, desto mer kommer vi att komma igång med arbetet för att motverka våldet. Kvinnor som lever i förhållanden där de blir utsatta för hedersvåld eller annat våld ska få hjälp. Men ur mitt perspektiv tycker jag faktiskt att även män ska få den hjälpen.

Jag tycker inte att det handlar om att säga: Jamen du då, eller den då? Jag tycker att det är viktigt att man lyfter fram båda perspektiven, och jag tror att vi när vi gör det får upp detta på en högre nivå, vilket skapar ett större engagemang och en större förståelse för alla dessa som tyvärr är utsatta för våld i någon form.

Jag vill nog säga att även om det, som ledamoten Helena Vilhelmsson är inne på, ser ut som att det i högre grad är kvinnor som är utsatta vet vi - jag var inne på detta i mitt anförande - att forskningen visar att det finns ett stort mörkertal.

Bara att vi pratar mer om saken tror jag kommer att göra att arbetet med att förebygga detta och hjälpa människor som är utsatta - oavsett kön - ökar och får mer fokus, vilket skapar bättre förutsättningar att nå fram.

Fru talman! Tack igen, ledamoten Sofia Amloh, för frågorna! Det var väldigt många frågor. Vi började i föräldraförsäkringen och vad vi ska göra åt den.

Jag blir lite förvånad när det nästan låter som att man säger: Ska familjen själv bestämma? Vad hemskt! Det måste väl samhället göra? Vi måste väl lägga oss i hur föräldrar vill dela sin föräldraledighet - det klarar de väl inte av?

Jag förstår mig inte på den retoriken. Ledamoten får ursäkta. Jag tror och litar på att varje förälder själv, utifrån sitt vardagsliv och sitt perspektiv, bäst kan bestämma vilken fördelning som blir bäst. Jag tror inte att det, om vi skulle bestämma att föräldrarna själva får välja hur de vill fördela dagarna, skulle betyda att män helt plötsligt skulle sluta vara hemma mer. Jag tror att vi har kommit längre än så - vi lever på 2000-talet.

Jag litar på att föräldrar vill sitt barns och sin familjs bästa så att samhället inte behöver styra över varje dag och varje uttag. Jag kan inte se det behovet.

Nu får ledamoten Sofia Amloh inte svara på denna fråga, men den är ganska intressant. Vårdnadsbidraget togs bort, men jag undrar om fler utrikes födda kvinnor har kommit i arbete bara för det. Jag tror inte att det är så. Jag tror nämligen att det är likadant där. Det är bättre att vi försöker jobba på att få kvinnor i arbete. Vårdnadsbidraget skulle inte stoppa det. Jag tror att det skulle göra att man såg att det arbete som görs hemma också är värdefullt för samhället och betyder något.

Fru talman! Tack, ledamoten Sofia Amloh, för frågan! Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater tycker att det ska ges möjlighet att dela föräldraledigheten utifrån varje familjs egen situation. Vi tror inte på att samhället ska bestämma hur mycket mamman respektive pappan ska vara hemma - eller om man är två mammor eller två pappor. Vi tror att varje familj själv bäst avgör hur dagarna ska fördelas. Från min och Kristdemokraternas sida vill vi alltså ge båda föräldrarna möjlighet att själva styra över sina dagar - att fritt välja hur de ska fördelas. Alla dagarna ska alltså vara lika mycket bådas, och varje familj kan själv välja utifrån sin egen situation.

Jag har egen erfarenhet av detta. Min man, som är egenföretagare - och nu är jag också det - hade inte möjlighet att ta ut föräldraledighet när barnen var små. Det betyder inte att han inte har tagit ansvar, utan de senaste åren är det han som har klivit in och tagit mycket mer ansvar hemma och för hushållsarbetet. Jag tror att varje familj bestämmer bäst själv utifrån sin egen situation hur föräldraledigheten ska fördelas.

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom regeringens politik. Jag vill därför börja med att yrka bifall till propositionen i dess helhet.

Vi har nu kommit en liten bit in i debatten, och det är för mig en styrka att höra att alla riksdagspartier är överens om att jämställdhet är en viktig och prioriterad fråga. Det tror jag att vi alla kan vara överens om att vi är överens om. Genom detta har vi i alla fall kommit en liten bit framåt på vägen mot ett mer jämställt samhälle.

Fru talman! För några veckor sedan var vi med om en historisk händelse. En kvinna vid namn Stéphanie Frappart fick tillsammans med två andra kvinnor för första gången utgöra ett domarteam i en match under herrarnas fotbolls-VM. Stéphanie Frappart blev tilldelad uppgiften att vara huvuddomare i mötet mellan Costa Rica och Tyskland. Att man valde detta VM för denna händelse får väl ändå ses som en tydlig markering åt rätt håll, även om det runt omkring det mästerskap som precis avslutats fanns många andra tveksamheter.

Det som denna kvinnliga trio fick vara med om får väl, som Neil Armstrong uttryckte det 1969, ses som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten. Trots att vi här i kammaren verkar vara överens om att jämställdhet är en viktig fråga finns det oerhört mycket kvar att göra.

Fru talman! Låt mig få be er om att för ett ögonblick fästa blicken på det övergripande mål angående jämställdhet som finns med i propositionen. Så här står det, vilket ni ju säkert vet: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Tänk att jag är en av 349 ledamöter som fått förtroendet att vara med och forma samhället utifrån mitt uppdrag som ledamot i riksdagen! Det vill jag förvalta på bästa möjliga sätt. Det vill säkerligen också alla övriga riksdagsledamöter. Vi har tillsammans ett förtroendekapital att förvalta som innebär makt att vara med och forma vårt samhälle. Det gäller oavsett om vi är män eller kvinnor. Alla har vi fått den möjligheten och det ansvaret.

Fru talman! När vi talar om jämställdhet går det inte att gå förbi frågan om mäns våld mot kvinnor. Bara förra året mördades 24 kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för brist på jämställdhet - något som aldrig får accepteras eller nonchaleras. Tillsammans måste vi hitta vägar för att hjälpa kvinnor ur dessa förhållanden, och vi måste tillsammans jobba för att vidta kraftfulla åtgärder och kraftfullt markera allvaret i brottet.

Jag vill också understryka att ur mitt perspektiv är det omvända, alltså kvinnors våld mot män, lika oacceptabelt. Tyvärr tror jag att statistiken här inte visar faktiska siffror utan att det finns ett stort mörkertal. Personligen har jag i min närhet haft en vän till familjen som varit utsatt. Min uppfattning när det gäller kvinnors våld mot män är att det inte är fysiskt utan mestadels psykiskt.

Det finns också studier som rapporterar att mäns och kvinnors utsatthet är lika stor. Och forskning visar att det rör sig om olika typer av våld, alltså, som jag själv var inne på, mer psykiskt våld än fysiskt. Att män i mindre utsträckning anmäler beror många gånger på att det är lite förnedrande och svårare att ta på när våldet inte är fysiskt. Mörkertalen är därför troligen mycket stora. Men låt mig vara tydlig: Våld får aldrig tolereras eller accepteras i vårt samhälle, oavsett mot vem det sker.

Fru talman! Den andra delen av det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha makt att forma sina egna liv. Vi som politiker har därför en stor uppgift att skapa rätt förutsättningar, så att det inte bara ska bli ett övergripande mål inskrivet i en handling utan ett mål som går att uppfylla.

Vi har tagit många viktiga steg framåt, men vi är inte framme än. Det är ett arbete som vi måste göra allihop för att ge människor, kvinnor såväl som män, möjligheten att ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, ge likvärdiga förutsättningar och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential i såväl familjelivet som arbetslivet och samhällslivet. Vad jämställdhet ytterst handlar om är alla människors lika värde.

Fru talman! Propositionen i sin helhet andas dessa möjligheter. Jag vill därför bara avsluta med att igen yrka bifall till propositionen.

Herr talman! Vi vill inte släppa ansvaret. Vi har ansvaret. Vi lovade väljarna att vi vågar ta ansvar. Vi vågar ställa till rätta det som inte har fungerat under de senaste åren. Det är detta ansvar vi har tagit.

Jag kan hoppas att våra väljare vill ge oss lite mer tid än åtta veckor. Jag är ledsen och mår dåligt av de människor som har det ekonomiskt svårt just nu.

I dag har vi 20 minusgrader. Regeringen kan kanske inte styra över minusgraderna, men vi vet att det är kallt vid denna årstid.

I mitt anförande berättade jag om var jag kommer ifrån. Jag vet hur det är att ha det tufft ekonomiskt. Inte min mamma, men min pappa valde också i vissa fall att använda en del av pengarna till sådant som man skulle kunna ha avstått. Jag tror inte att det är detta man gör i dag. I dag är man bara mån om att klara det som är absolut viktigast.

I vår budget finns förutsättningarna att ge även dem som har det allra sämst bra ekonomiska förutsättningar att klara sin vardag och sin livssituation.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Isabell Mixter, för frågan! Civilsamhället har i alla tider betytt jättemycket för många människor i svåra situationer. Men självklart är det inte civilsamhället som ska ta över, men vi ska vara tacksamma för att det finns.

Jag tycker inte om att gnälla och se bakåt, men det är inte rimligt att lägga all skuld på den här regeringen, som har varit i tjänst i åtta veckor. Någon annan har haft åtta år på sig att lägga fast vägen. Jag vet inte om jag vill stå här och ta på mina axlar att det skulle vara vårt fel att människor just nu har bekymmer med sin ekonomi.

Herr talman! Nu uppfattade jag inte riktigt frågan, men om jag tolkar dig rätt, Martina Johansson, vill du att vi jobbar också med det regelverket, framför allt när det gäller ungdomar som bor hemma men som fått arbete. Det tycker jag också låter rimligt. Vi är ju för en arbetslinje; det har vi pratat om. Då är det väldigt konstigt om ungdomar skulle uppmuntras att arbeta och det i nästa steg skulle drabba familjen. Jag kan inte säga annat än att jag tar med mig det. Jag tycker att det låter väldigt rimligt att man jobbar med och ser över det.

Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom regeringens politik, och jag vill därför börja med att yrka bifall till utskottets förslag och propositionen.

Dessutom vill jag redan nu be om ursäkt för att jag troligtvis kommer att läsa mycket innantill i dag. Jag brukar vanligtvis tala mer fritt ur hjärtat även om det ska finnas nedskrivet. Men eftersom detta är min debut i kammaren känns det lite nervöst.

Herr talman! Människan behöver gemenskap och fungerande relationer för att må bra och för att kunna utvecklas. Familjen är den mest grundläggande formen av gemenskap. Där möts människor över generationsgränserna i kärlek och tillit. Denna insikt är en grundbult i den kristdemokratiska ideologin.

I valrörelsen mötte jag, precis som alla ni andra, många människor. Ett av dessa möten berörde mig extra mycket. I ett samtal med en tjej i högstadieåldern kom vi in på vårens höga elpriser. Jag frågade om just det hade påverkat henne på något speciellt sätt. Svaret jag fick var att hon under januari och delar av februari månad bara hade ätit i skolan. Jag var tvungen att fråga igen: Hur menar du? Varpå hon svarade att för att maten hemma skulle räcka till hennes småsyskon avstod hon från att äta hemma och åt endast skolmaten under denna period. Detta var en vanlig familj där båda föräldrar hade jobb men de fick ändå inte ekonomin att gå ihop.

Jag känner fortfarande oro för familjers ekonomi. Vi vet också att många familjer kommer att få det svårt ekonomiskt även under nästa år.

Herr talman! Med regeringens förslag till budget för utgiftsområde 12 känner jag att vi bättre kan ge en trygghet i svåra ekonomiska situationer och se till att det finns en ekonomisk trygghet för familjer och barn. Familjepolitiken spelar därför en viktig roll för att stärka barnfamiljers ekonomi och levnadsstandard.

Herr talman! Propositionen innehåller flera förslag för att ge en ekonomisk trygghet för familjer och barn. Vi har redan hört flera exempel. Ett sådant exempel är att regeringen, mot bakgrund av den försämrade ekonomiska situation som barnhushåll med låga inkomster har fått på grund av ökade levnadskostnader och att det inte finns några indikationer på att situationen kommer att förbättras före årsskiftet, föreslår att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag ska förlängas till och med den 30 juni 2023.

Under kulturutskottets debatt i går nämndes fritidskortet. Det har nämnts även här, men jag vill också lyfta fram det.

Vi vet att när ekonomin stramas åt blir det lätt barnen som först drabbas. Som en åtgärd för att minska barns utsatthet och värna barns fritidsaktiviteter vill regeringen införa ett fritidskort. Vi kristdemokrater ser mycket positivt på detta, ur många olika perspektiv. Barn mår bra av fysisk aktivitet och av att känna samhörighet och tillhörighet i föreningslivet. Detta kan också förebygga psykisk ohälsa. Därför välkomnar vi extra mycket förslaget om ett fritidskort.

Herr talman! Min egen uppväxt präglades emellanåt av en tuff ekonomisk situation. Min mamma var som många andra då hemma och skötte hushållet och tog hand om mig och mina fyra syskon. Min pappa hade bland annat arbete som resemontör, vilket gjorde att han långa perioder var hemifrån. Min mamma var duktig på att vrida och vända på varenda krona. Jag har aldrig behövt gå hungrig till skolan och har alltid haft rena och hela kläder.

Med den livserfarenheten har jag dock lärt mig att det handlar om att prioritera - men också att det ibland inte är möjligt att ens göra prioriteringar, när de ekonomiska marginalerna blir för små. För mig som kristdemokrat känns det då bra att vi har en regering som nu vill göra allt för att ge familjer och barn en ekonomisk trygghet. Familjepolitiken kan och ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för Sveriges alla barnfamiljer.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för det halva svaret. Jag väntar fortfarande på svaret om hur denna kompensation kommer att betalas ut. Du talade om vem som skulle få den, Anders Ygeman, men inte hur den skulle betalas ut.

Innan jag svarar på din fråga skulle jag vilja veta om Socialdemokraterna har för avsikt att sänka reduktionsplikten eller tänker fortsätta att driva sin tidigare politik och höja reduktionsplikten. Gör man det senare betyder det ju att man ger med ena handen och tar med den andra. Det sägs att boende i glesbygden får stöd, men det blir inget stöd över i så fall.

Vår regering jobbar nu för att uppfylla de löften man gett. Jag står bakom min partiledare och min statsminister. Vi har sänkt skatten med 1 krona. Vi kommer att sänka reduktionsplikten. Det ger ett minus på ungefär 5-6 kronor. När bränslepriset går ned sänks också momsen. Tillsammans skulle det göra 8-10 kronor på bränslepriset. Jag hoppas att ni kan svara upp mot det, inte ge ett litet tillfälligt stöd och sedan ta tillbaka det genom att höja reduktionsplikten.

(Applåder)

Fru talman! Jag är övertygad om att alla partier här i riksdagen har ett mål om att göra Sverige bättre, om än våra vägar för att lyckas med det skiljer sig åt avsevärt.

När det gäller Socialdemokraternas förslag till budget gällande utgiftsområde 12 har jag ett par frågor som jag skulle vilja ha svar på från ledamoten Anders Ygeman. I förslaget finns en post gällande kompensation för höga drivmedelskostnader. Anders Ygeman var själv inne på det. Mina frågor är helt enkelt: Hur kommer denna kompensation att betalas ut, och till vilka hushåll?

Herr talman! Även jag vill ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Flera har redan varit inne på elstödet. Vi vet att regeringen har lagt tydligt fokus på att i första hand hjälpa hushållen. Men som egen företagare och aktiv i flera näringslivssammanhang ser jag att situationen för företagen är akut. Vi står inför varsel och konkurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Redan i maj bäddade kommissionen för möjligheten att använda kapacitetsintäkterna, de så kallade flaskhalsintäkterna, för ett elstöd. Men den förra regeringen gav inte ett uppdrag till Svenska kraftnät förrän den 18 augusti.

Min fråga till energi- och näringsministern är: Hade det varit möjligt att ha ett färdigt högkostnadsskydd på plats lagom till att krisförordningen antogs den 6 oktober om den förra regeringen hade påbörjat ansökan till Svenska kraftnät tidigare?