Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, och jag vill först och främst passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

Låt mig inleda med vad utskottet också noterar, nämligen att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen. Psykiatriska diagnoser innebär i sin tur en klart högre varaktighet än övriga diagnoser, det vill säga längre sjukperioder.

Kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser är en angelägen fråga, och vi behöver verka för åtgärder som syftar till att förebygga förekomsten av sjukfall. Vi behöver samtidigt arbeta inriktat med att förkorta sjukfall med hjälp av en effektiv och träffsäker rehabilitering.

Det är också viktigt att skapa incitament för återgång i arbete. Och detta handlar i grund och botten om att vi har rätt verktyg och rätt kunskaper och möjlighet att använda dessa på ett ändamålsenligt sätt.

Bakom de höga sjuktalen finns det ett stort mänskligt lidande och höga kostnader för samhället. Kostnaderna för uteblivet arbete med anledning av sjukskrivningar uppgick exempelvis till 71 miljarder kronor för 2022.

När det kommer till den totala samhällskostnaden för psykisk ohälsa har vi kunnat se en gradvis ökning i Sverige över tid, från 29,2 miljarder kronor år 2015 till 32,6 miljarder kronor under 2022. Det finns därför goda mänskliga men också samhällsekonomiska argument för att prioritera utvecklingsarbetet för att stärka den psykiska hälsan i samhället. Och det är en mycket angelägen fråga när det kommer till att hantera den höga förekomsten av sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser.

Fru talman! Frågan om psykisk ohälsa går inte att begränsa till ett enskilt område. Det krävs ett övergripande arbete där vi tar ett långsiktigt helhetsgrepp.

Av denna anledning är jag också väldigt glad över det faktum att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har valt att arbeta både strategiskt och långsiktigt med psykisk hälsa och suicidprevention.

För att prioritera psykisk hälsa och hitta en gemensam inriktning har en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tagits fram. Denna strategi är tänkt att fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området under tio års tid. Den nya strategin är bredare än tidigare satsningar inom området och kommer att ta ett välbehövligt tvärsektoriellt helhetsgrepp, samtidigt som ett större hälsofrämjande och förebyggande perspektiv är välintegrerat i strategin.

Frågan om en långsiktig nationell strategi är något som Sverigedemokraterna aktivt har drivit under förra mandatperioden, en fråga som förhandlades in i Tidöavtalet och som nu blir verklighet.

Att försöka hitta snabba lösningar som ger kortsiktiga resultat har aldrig varit någonting som vårt parti har eftersträvat. Vår vilja har alltid varit att komma ifrån den förda kvartalspolitiken, särskilt inom området psykisk hälsa där satsningar ofta rivs upp och anslagen förändras. Det menar vi inte är särskilt hållbart om strävan är att förändra någonting i grunden.

Målsättningen om en lägre sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser kräver det tvärsektoriella helhetsgrepp som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu tar. Och det är ett viktigt steg för att hantera den höga förekomsten av sjukfrånvaro i just psykiatriska diagnoser.

Fru talman! Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är sjuk och som inte kan arbeta. Den grundläggande tryggheten är något som Sverigedemokraterna värdesätter och försvarar. Med detta sagt vill vi inte ha ett regelverk som bidrar till inlåsningseffekter som kan leda till onödigt många och onödigt långa sjukskrivningar. Därför är det också viktigt att vi värdesätter rehabilitering och ställer tydliga krav på alla berörda aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi behöver också se till att varje skattekrona hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Sverigedemokraterna och regeringen arbetar därför med kraft för att stoppa välfärdsbrottsligheten. Den 1 januari kommer exempelvis den nya utbetalningsmyndighetens viktiga verksamhet att sätta igång.

Vi ser också till att den svenska välfärden ska gå till den som bidrar till vårt land och som betalar skatt, samtidigt som vi motverkar bidragsberoende och utanförskap. Det måste finnas incitament för att skapa sig en egen försörjning, och därför ska det också alltid löna sig att arbeta.

Fru talman! Det är för närvarande en hel del som bereds och hanteras inom detta viktiga område. Sverigedemokraterna kommer att arbeta för att utveckla vår politik på området och samtidigt driva på för att säkerställa en trygg och human sjukförsäkring. Det finns väldigt mycket kvar att göra, och vårt viktiga arbete fortsätter.

(Applåder)

Fru talman! Den friske har tusen önskningar, men den sjuke bara en. Detta ordspråk ringar väl in ganska mycket av det vi debatterar här i dag, nämligen utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Det här är ett stort och viktigt utgiftsområde som omfattar hela 116,9 miljarder kronor, vilket är nästan 10 miljarder mer än förra året.

Vi har ett mål för detta utgiftsområde: "Frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå". Tidöpartierna anser att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för dem som inte kan arbeta. Vi behöver samtidigt stärka de förebyggande och rehabiliterande insatserna. Utformningen ska vara sådan att den motverkar de onödiga sjukskrivningarna, särskilt de långa. Det här görs genom de väl definierade avstämningstillfällena - den så kallade rehabiliteringskedjan.

Fru talman! Det är drygt ett år sedan den moderatledda regeringen tillträdde, och det har hänt en del inom detta område. Jag vill ge fyra exempel här i dag.

För det första höjs ersättningen för de försäkringsmedicinska utredningar som regionerna gör. Det handlar om utredningar av personers arbetsförmåga. Regeringen aviserade det här i våras, och från och med den 1 januari 2024 höjs ersättningarna till regionerna. Därmed kommer de faktiska kostnader som regionerna har för utredningarna att täckas på ett bättre sätt. Syftet är att Försäkringskassan ska kunna fatta korrekta beslut i särskilt svårbedömda sjukförsäkringsärenden.

För det andra betonar man i Försäkringskassans regleringsbrev för 2023 själva målet för sjukförsäkringen, bland annat att långvarig sjukfrånvaro ska motverkas. Man ska tidigt kartlägga behoven av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.

För det tredje framgår det i Försäkringskassans regleringsbrev att myndigheten ska prioritera att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Ett nytt uppdrag har getts för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig återkravs- och fordringsverksamhet. Så sent som i måndags läste jag en artikel om ett syskonpar som hade lurat Försäkringskassan på 9,6 miljoner kronor. Jag tror inte att jag är ensam om att bli väldigt upprörd när jag läser den här typen av artiklar. Nu är de i alla fall dömda för grovt bedrägeri. De var anställda som assistenter hos en släkting och hade gjort felaktiga tidsredovisningar. Bland annat hade de begärt ersättning när de själva befann sig utomlands på semester. Brott av denna typ är helt oacceptabla och gör en oerhört irriterad och arg. De måste upptäckas mycket tidigare och ska motverkas med full kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

För det fjärde har Socialstyrelsen ett ansvar att stödja vårdens arbete med sjukskrivning. Regeringen har nu tillfört permanenta medel för detta viktiga arbete. Detta har redan nu utmynnat i ett nationellt kunskapsstöd som kom i november. Det ska stödja hälso- och sjukvården i att uppnå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och rehabilitering.

Fru talman! Av de längre sjukfallen står psykisk ohälsa för en hög andel, över hälften. Framför allt är det kopplat till stressrelaterade diagnoser såsom utmattningssyndrom. Som ni alla vet i den här kammaren riskerar kvinnor att drabbas av denna långvariga sjukfrånvaro i dubbelt så stor utsträckning som män. Jämfört med de somatiska sjukdomarna, det vill säga de kroppsliga, är det oftare svårt att begränsa stressrelaterad ohälsa till en enda isolerad sak. Det så kallade livspusslet har som bekant många dimensioner och består av många delar. Att bli sjukskriven innebär inte per automatik att stressen försvinner och att man helt plötsligt mår bra igen. Att få visst andrum är ibland helt nödvändigt, men det ska alltid vägas mot att man tas ifrån det sammanhang som ett arbete med kollegor innebär.

Fru talman! För en månad sedan var jag på ett seminarium här i riksdagen där Ica-stiftelsen och Glada Hudik-teatern deltog. I inbjudan stod det att en av insikterna är att det är bättre att vara kung på att ställa upp burkar rakt i en hylla än att inte vara kung på någonting alls. I projektet Vi kan mer deltar över 2 000 personer med funktionsnedsättning. Man jobbar i butiker och centrallager. Jag kan säga att inte ett enda öga var torrt på det här seminariet. Ni känner alla till Ica-Jerry, eller Mats Melin som han egentligen heter. Han är verkligen en idol och en förebild för många personer i Sverige med funktionsnedsättning.

Många av dem som arbetar inom det här projektet i landets butiker har tidigare på heltid uppburit aktivitetsersättning eller sjukersättning. Att få chansen att bidra gör att människor växer. Många kan bidra med rätt stöttning och kunskap på arbetsplatsen. Vi ska ge människor möjligheten att bidra.

Mina sista ord i detta anförande får bli det som Pär Johansson, grundaren av Glada Hudik, sa under seminariet: Jag tror på ett samhälle som nyttjar den kraft som finns i människan. Alla förtjänar sin plats.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Vi kristdemokrater bygger vår politik på alla människors okränkbara värde och på solidaritet definierad som medmänsklighet. Strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda, är grunden för det goda samhället. Eftersom alla har samma människovärde har vi ett ansvar för att andras människovärde inte inskränks och att de tillåts leva ett värdigt liv. Det är i dessa kristdemokratiska grundprinciper som jag tar min utgångspunkt i den här debatten.

Fru talman! Om du drabbas av sjukdom eller har en funktionsnedsättning är det viktigt att vi som samhälle ser till att du kan känna dig ekonomiskt trygg. Du ska inte behöva känna oro för att kunna betala hyra, mat eller andra livsnödvändiga utgifter. Om du själv inte kroppsligt kan arbeta heltid ska du ha möjlighet att arbeta 100 procent av din förmåga och ändå kunna känna ekonomisk trygghet via olika välfärdssystem. Det är att respektera alla människors okränkbara värde och värdighet.

Vi ska inte betrakta denna grupp som homogen. Varje person har sin egen särskilda förmåga, och varje enskild människa bör också behandlas utifrån denna. Vi vet att varje människa mår bättre av att ha ett arbete och att ingå i en gemenskap där man får känna sig behövd och efterfrågad. Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår bära allt själv.

Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Tittar vi bakåt ser vi att utvecklingen inte har gått åt rätt håll. Arbetet med att nå målet blir ännu viktigare nu i ekonomiskt svåra tider.

Redan 2022 ökade sjukfrånvaron kraftigt, och utvecklingen mot stigande sjuktal har fortsatt. Den senaste siffran vi har är från augusti 2023, och då fanns 183 600 pågående sjukfall. Det var 12 700 fler än i augusti 2022. Kvinnors sjukfrånvaro är något högre än mäns, vilket är något som vi behöver lyfta och arbeta extra mycket med.

Den förra regeringen tillsatte utredningen Sjukförsäkringen i förändring, som ska göra en utvärdering av de förändringar som har gjorts i sjukförsäkringen framför allt under åren 2021 och 2022. Eftersom utredningen inte är klar och den nuvarande regeringen ansåg utvecklingen vara mycket oroande - eftersom man såg att utvecklingen skapar en risk att människor åter göms och glöms i sjukförsäkringen utan att få det stöd och de insatser som kan möjliggöra en återgång i arbete - gavs utredningen Sjukförsäkringen i förändring ett tilläggsuppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utredningen ska även utarbeta ett författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas såsom är avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället och självklart för individen. För att säkerställa en hög kvalitet i utvärderingarna förstärkes utredningen dessutom med gedigen kompetens i utvärderingsmetodik.

Utredningen kommer att lämna sina överväganden den 1 mars 2024. Därefter kommer betänkandet att remissbehandlas i sedvanlig ordning. Först därefter kommer jag att ta ställning till förslagen eller alternativt den beredning som departementet då kommer att påbörja.

Fru talman! Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Detta gäller såväl kvinnor som män. Återigen blir det tydligt att vi behöver hitta nya vägar att hjälpa människor till en bättre hälsa och ett friskare liv.

Här kan vi alla vara med och bidra genom att visa omsorg om arbetskamrater, vänner och familjemedlemmar. Att fråga hur en medmänniska mår kostar ingenting men kan bidra till exempelvis en bättre arbetsmiljö. Där kan du och jag vara med och göra skillnad.

Fru talman! Sverige har ett väl fungerande välfärdssystem. Det är ett välfärdssystem som vi ska vara stolta över och värna. Det innebär dessvärre inte att personer inte kan hamna i kläm eller ramla mellan stolarna, som vi brukar säga. Det är aldrig okej. Vi måste ha trygghet i våra välfärdssystem, och självklart också kontroller som förhindrar att människor uppmuntras till att fuska. Den som är behov av olika insatser ska aldrig känna att hjälpen är långt borta.

För som jag tidigare sa: Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när du inte förmår att bära allt själv. Det är en politik byggd på alla människors okränkbara värde och medmänsklig solidaritet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Kristdemokraternas svar på den fråga som du tar upp är ganska tydlig. Vi har länge sagt att människor ska få jobba 100 procent av sin förmåga. Det innebär att för dig är kanske 100 procent att arbeta 60 procent, och 40 procent klarar du inte att jobba. Men du får jobba 100 procent av din förmåga.

Vi är helt övertygade om att människor som får möjligheten att ha ett arbete att gå till och som känner sig som en del av en gemenskap i längden mår bättre. Det förhindrar psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.

Det handlar om att mötas av en hand eller ett leende när man kommer till arbetet och känna att man är behövd och efterfrågad, och framför allt att om man inte kommer att någon hör av sig och undrar: Var är du? Vi saknar dig. Du var inte här i dag. Vi tror därför att det är viktigt att man ska kunna ha möjlighet att jobba 100 procent av sin förmåga.

Ett annat alternativ som Kristdemokraterna också har lyft fram många gånger gäller att stegen ibland är för stora. Ledamoten talar om utbrändhet. Du ska gå tillbaka och jobba antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

Kristdemokraterna har länge sagt att vi borde mjuka upp de gränserna för att det blir för stora steg, och så får du börja om igen. Den som är sjukskriven får börja om igen.

Där ser vi en möjlighet att hjälpa människor att kunna komma tillbaka till arbetet steg för steg för att till sist kunna jobba 100 procent av sin förmåga.

Fru talman! Jag är lite överrumplad över att det denna gång känns som att vi är väldigt överens. Vi måste hjälpas åt med att låta människor få jobba utifrån det som de är kapabla till. Det ska vara 100 procent av deras förmåga. Jag önskar också att stolarna ska försvinna, eller att de ska bli hopbyggda eller stå så tätt att ingen ska ramla däremellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag vill inte i dag stå och säga vilken väg vi ska gå för att få bort stolarna och ha bänkar i stället där ingen hamnar i kläm. Men jag är helt övertygad om att den regering vi i dag har inte har något annat mål i sikte än att hjälpa de människor som behöver hjälp för att kunna få arbeta.

Vi vet att det lyfter människor ur ensamhet och psykisk ohälsa att ha ett arbete att gå till och att finnas i en gemenskap. Där får man ta det stegvis. Som arbetsgivare tänker jag själv att de flesta arbetsgivare verkligen vill det bästa för sin personal. Den är det viktigaste man har. Utan personal fungerar inte arbetsplatsen. Där kan även arbetsgivare göra små saker.

I vår familj handlar det om att jag och min man och våra barn jobbar på julafton för att våra anställda ska få vara lediga och vara tillsammans med familjen.

Det finns många andra sätt att få människor att må bättre. Här får vi hjälpas åt som medmänniskor, lite varje dag. Så tror jag att vi kan göra skillnad.

(Applåder)

Fru talman! I debatten om betänkandet Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn visade jag att det finns två typer av oppositionspartier i denna riksdag.

Å ena sidan finns det två partier, Socialdemokraterna och Centerpartiet, som i stora drag följer regeringens problembeskrivning och vilja att driva fram en stram finanspolitik som inte blåser upp inflationen.

Å andra sidan finns det två partier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som verkar leva på en annan planet och föreslår en mycket expansiv finanspolitik med stora underskott, enorma skattehöjningar och en snabbt växande skuldsättning som kommer att drabba kommande generationer.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ger oss möjligheter att fördjupa oss lite till i denna klyfta som splittrar oppositionen mellan populistiska spenderarpartier och mer sansade sådana.

Fru talman! Inom utgiftsområde 10 lovas frikostigt från miljöpartistiskt och framför allt vänsterpartistiskt håll, dock utan att man samtidigt berättar hur och av vem kalaset ska betalas. Inte heller berättar man om de inflationsdrivande effekterna av en expansiv finanspolitik. Drygt 9 miljarder kronor på tre år är prislappen för Miljöpartiets löften inom utgiftsområde 10. Men här är Vänsterpartiets generositet med andras pengar verkligen enastående. Notan landar på drygt 54 miljarder kronor på tre år. Det motsvarar nästan hälften av hela anslaget till försvaret och samhällets krisberedskap.

Detta är renodlad statsfinansiell populism. Det är dock inte så konstigt med tanke på att det kommer från samma parti som föreslår att det statsfinansiella överskottsmålet under tio år ska ersättas av ett underskottsmål på 1 procent av bnp och att statsskulden följaktligen ska växa med sammanlagt 800 miljarder kronor.

I Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 kan man läsa följande meningar:

Vänsterpartiet föreslår att dagens överskottsmål ersätts med ett underskottsmål för de offentliga finanserna.

Finanspolitiken behöver vara mer expansiv.

Vänsterpartiets budgetförslag ökar den aggregerade efterfrågan vilket, allt annat lika, kan tänkas öka inflationstrycket något.

Det senare verkar dock inte bekymra Vänsterpartiet nämnvärt, och för den delen inte heller Miljöpartiet.

Fru talman! I jämförelse med dessa populistiska partiers inflationspådrivande och skuldfinansierade generositet är Socialdemokraternas utgiftsökning inom utgiftsområde 10 på knappt 700 miljoner kronor på tre år ett mycket blygsamt förslag, för att inte tala om Centerpartiets förslag på sammanlagda besparingar på nästan 9 miljarder kronor. Allt mellan plus 54 miljarder och minus 9 miljarder kronor på tre år bjuder alltså denna nya rödgröna röra enbart inom detta utgiftsområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Det man givetvis undrar inför denna enorma diskrepans mellan oppositionspartiernas olika budgetförslag är hur partierna i denna rödgröna röra någonsin ska kunna regera ihop. Vilken politik skulle i så fall gälla - den som lovar guld och gröna skogar med framtida generationers pengar eller den som i allt väsentligt följer regeringens stramhet? Är det våra obekymrade populister som ska bestämma eller de mer sansade partierna som inte vill blåsa upp inflationsfaran? Det vore klädsamt om oppositionspartierna, inte minst Socialdemokraterna och Centerpartiet, skulle kunna förklara detta. Väljarna har all rätt att veta vad som döljer sig i den rödgröna rörans säck.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag sammanfatta Liberalernas grundläggande ståndpunkter gällande våra sociala försäkringar.

En liberal socialförsäkring bygger på några enkla principer - att det finns ett samband mellan avgifter och förmåner, att avgiften är proportionell mot inkomsten, att ersättning betalas ut mot inkomstbortfall och, sist men inte minst, att försäkringen omfattar alla. Detta borde också gälla arbetslöshetsförsäkringen.

Med detta avslutar jag mitt anförande och yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)