Camilla Rinaldo Miller (KD) om (forts. från § 9) Socialförsäkringsfrågor (forts. SfU14)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande nummer 14, som vi i dag debatterar.

Socialförsäkrings-frågor

Herr talman! Jag har så här långt under min arbetsverksamma period i livet haft den stora förmånen att sällan vara sjuk, vare sig under korta perioder eller under längre tid. Men tyvärr är det inte så för alltför många. Enligt statistik från Försäkringskassan hade 197 950 personer ett pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning i december 2022. Av dessa var 65 procent kvinnor.

Vi måste göra mer för att minska sjukskrivningarna. Men när man blir sjuk ska man kunna leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår det själv.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till att skapa en ekonomisk trygghet oavsett var du befinner dig i livet. Du ska kunna lita på att det gemensamma bär när du inte själv förmår det. Sjukersättningen ska fungera som en trygghet för den som under överskådlig framtid saknar arbetsförmåga. Men du ska också kunna lita på att samhället gör vad det kan för att du inte ska bli sjuk eller sjukskriven.

Herr talman! Vi ser tyvärr fortfarande att kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns. Som kristdemokrat ser jag därför positivt på det arbete som regeringen gör för att komma till rätta med detta. Vi vill självklart att sjukfrånvaron ska gå ned för både kvinnor och män. Här måste fler åtgärder vidtas, och regeringen har påbörjat det arbetet.

Vi vet exempelvis att familjens frihet att själv bestämma hur familjepusslet ska klaras är viktig för föräldrars hälsa. Dubbeldagarna infördes av Kristdemokraterna under alliansregeringen och har lett till att pappor som annars sällan tar ut föräldrapenning gör det. Forskning visar också att dubbeldagarna har stora positiva effekter på nyblivna mammors fysiska och psykiska hälsa.

Det var därför med stor glädje jag som kristdemokrat tog emot nyheten om förslaget att antalet dubbeldagar ska dubbleras, från dagens 30 till 60 dagar. Förslaget innebär dessutom att dagarna kan utnyttjas under en längre period, fram till dess att barnet är 15 månader. Detta har jag tidigare nämnt under förmiddagens debatt om jämställdhet, men det tål att nämnas igen.

Herr talman! Min partikollega Hans Eklind har vid ett flertal tillfällen stått i denna talarstol och debatterat om det som jag nu kommer att anföra. Det handlar om att alla inte kan arbeta 100 procent av en heltid men att alla ska ha möjlighet att arbeta 100 procent av sin egen förmåga.

Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle som tar vara på alla människors möjligheter och inneboende förmåga. Att låta människor få arbeta 100 procent av sin förmåga skulle innebära att betydligt fler skulle kunna jobba lite mer, medan andra skulle få möjlighet att gå ned i tid. Ett arbete handlar om så mycket mer än lön. Det handlar om att vara en del av en gemenskap och om att få känna sig behövd och uppskattad.

Herr talman! Om vi låter arbetsförmågan - inte arbetsoförmågan - vara utgångspunkt är behovet av flexibilitet tydligt. Därför har Kristdemokraterna tidigare slagits för att de fasta stegen i sjukpenningen, sjukersättningen och rehabiliteringspenningen - som i dag är 25, 50, 75 och 100 procent - ska slopas. Nu när Kristdemokraterna finns med i regeringen är detta arbete igång. Vi vet ju också att flera av riksdagspartierna tycker likadant.

Det måste vara möjligt för en person att arbeta ytterligare 10 procent om det är där gränsen går för en framgångsrik rehabilitering, men det går inte i dag med de trubbiga fasta stegen. Jag måste därför få säga: Äntligen rör sig frågan åt rätt håll!

Herr talman! När vi kristdemokrater diskuterar och resonerar kring förändringar av socialförsäkringssystemets utformning är rättesnöret hur man bäst tar till vara mänskliga och samhälleliga resurser. Det går därför inte att gå förbi vikten av rehabilitering och förebyggande arbete.

Enligt en undersökning från Skandia var kostnaden för sjukskrivningar i Sverige 65 miljarder kronor år 2020. Att minska antalet sjukskrivningar skulle såklart innebära positiva effekter både för samhället i stort och - viktigast av allt - för den enskilda individen.

Ännu mer avgörande i arbetet för att minska antalet sjukskrivningar är att vi i allra högsta grad vill att människor ska må bättre. Detta är ett arbete som det behöver sättas mer fokus på från olika delar av samhället - från staten, regionerna, kommunerna, arbetsgivarna och civilsamhället. Därför välkomnar jag Arbetsskadeutredningen, som har påbörjat sitt arbete, där utgångspunkten är att förebygga arbetsskador och att motverka långa sjukskrivningar. Dessutom har utredningens uppdrag breddats till att främja arbetstagarens återgång till arbete. Denna utredning ska redovisas senast den 1 augusti 2023.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag understryka hur värdefullt det är för varje människa att ha ett jobb att gå till, att känna sig efterfrågad och behövd, att få finnas med i en gemenskap på en arbetsplats och att få vara med och bidra till samhället och välfärden. Alla har rätt att inkluderas och vara en del av samhällsgemenskapen.

Min önskan, och det jag vill arbeta för, är att alla ska kunna få arbeta 100 procent av sin förmåga. Som jag inledningsvis sa: Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när de själva inte förmår det.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Detta är jätteviktigt, och det var precis detta jag var inne på i mitt anförande. Det handlar om möjligheten för människor att jobba 100 procent av sin förmåga. Jag är otroligt stolt och glad över att den regering som vi nu har följer upp det arbete som har påbörjats i denna riktning och dessutom breddar det och tar ett större omtag när det gäller dessa utredningar.

Mitt och regeringens mål är att man ska få jobba 100 procent av sin förmåga. Jag vill inte föregripa någon utredning. Vi vet att utredningarna är på gång, men jag kan inte i förväg säga vad en utredning kommer att komma fram till.

Det som ledamoten frågade efter är redan startat. När det gäller sjukpenningen vill man titta på en utredning som ska se om det går att få läkarintyg att ha större betydelse i ett sjukpenningärende. Det började den förra regeringen med, och nu fortsätter den nuvarande regeringen detta arbete och denna utredning.

Herr talman! Jag vill upprepa det jag sa för ledamoten Hirvonen: Eftersom flera utredningar pågår finns detta med i det fortsatta arbetet. Den nuvarande regeringen ser även över sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi har en regering som vill ha en arbetslinje och som vill att alla människor som har möjlighet ska arbeta. Man vill se på alla möjligheter att göra detta till verklighet och inte bara prat.

Utredningarna pågår. Den utredning som ledamoten hänvisade till kommer naturligtvis fortsatt att finnas med i det arbete som regeringen har påbörjat.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den uppföljande frågan.

Givetvis tar regeringen ansvar för Sveriges ekonomi. Den har inte varit välskött de senaste åren, och vi har sett en negativ utveckling i ekonomin.

Att människor som lever på sjuk- och aktivitetsersättning skulle få agera krockkudde är inget jag känner igen mig i när det gäller det regeringen har presenterat. Jag anser att vi har en regering som har tagit höjd för att de som har det allra svårast, de svagaste i samhället, ska få det stöd och den hjälp de behöver, både ekonomiskt och på andra sätt.

Låt mig lugna ledamoten Jessica Rodén med att regeringen tar ansvar för varenda människa och att även de som är svagast ska få det stöd de behöver.