Mona Smedman

Fru talman! Sätt er till rätta i stolen, blunda och känn hur den kyliga vinden smeker kinderna och gör dem alldeles rosiga! Den lätta snön som faller gnistrar vackert i solskenet. Ni hör alla glada skratt och det ljuvliga sorl som uppstår när många människor samlas på en och samma plats.

Var är vi i tanken? Som centerpartist och valfrihetens moder borde jag naturligtvis låta er välja platsen själva, fru talman, men i dag är jag inte särdeles generös. I dag väljer jag platsen. Vi befinner oss i Branäs, eller Brannäs, som ortsborna säger – denna pärla uppe i norra Värmland som årligen lockar många vinterälskande och skidsugna människor från både när och fjärran.

Fru talman! Jag kan tänka mig att en och annan sitter här i bänkarna och funderar på om jag är betald för att stå här och prata så gott om ett av Värmlands besöksmål. Men nej, fru talman, så är icke fallet. Som ni alla kan förstå är detta givetvis inte den enda näringen i Torsby kommun, utan där finns också skogsägare, åkeriföretag, vattenkraftsägare och småföretagare. Där finns livsviktig samhällsservice i form av skola, äldreomsorg och vårdcentral. Människor har också valt att bosätta sig i den här vackra delen av länet.

Jag är dock kraftigt oroad över hur framtiden för hela norra Värmland ska bli. Ni som inte känner till Sveriges vackraste län, fru talman, får nu lära er att Klarälven rinner likt en pulsåder ned från norska sidan in i Värmland och letar sig genom hela landskapet och ut i Karlstad och Vänern. Klarälven är inte bara vacker, utan den möjliggör också en hel del näringsverksamhet som flottfärder, campingplatser, jord- och skogsbruk samt en betydande elproduktion.

Fru talman! Nu kommer jag till en av de punkter som är av verklig betydelse för hela norra Klarälvsdalen, nämligen riksväg 62. Jag kallade nyss Klarälven för en pulsåder, och även riksväg 62 är en pulsåder. Denna väg, fru talman, är en förutsättning för att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela Klarälvsdalen. Vägen är helt avgörande för arbetspendling, företagande, besöksnäring och tillgång till samhällsservice.

I dag är dock erosionen från Klarälven ett hot mot vägbankarna, och om inte skyddande åtgärder genomförs kommer vägen att rasa. Någon alternativ väg med rimlig standard existerar inte.

Ja ja, tänker vän av ordning, fru talman, det är väl bara för Trafikverket att förstärka vägen då! Men riktigt så lätt är det inte. Riksväg 62 och Klarälven berörs nämligen av Natura 2000, vilket leder till oerhört komplexa prövningsprocesser när dessa nödvändiga säkerhetsåtgärder behöver vidtas.

Nu visar det sig dessutom att Natura 2000-områdets bevarandeplan ställer till det även för den elproduktion som älven står för. Den största kraftverksägaren signalerar att den bevarandeplan som föreligger som förslag kommer att göra det svårt för företaget att driva verksamheten vidare. Det skulle få enorm påverkan på Värmlands energibalans.

Det är därför uppenbart att systemet med Natura 2000 har gått från att vara ett värdefullt underlag för skyddet av natur till att bli ett direkt hot mot övrig samhällsutveckling.

Trafikverket har vid många tillfällen lyft fram att dagens regelverk och prövningsordning begränsar möjligheterna att säkra vägen medan Naturvårdsverket, och länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet, driver en strikt tolkning av Natura 2000-reglerna. Det här har i praktiken utvecklats till en tvist mellan två statliga myndigheter. Detta är en situation som Centerpartiet ser som fullständigt oacceptabel. Medborgare, företagare och pendlare i Nordvärmland ska inte behöva bli lidande för att myndigheter bråkar med varandra eller tolkar regelverk på olika sätt.

Det är självklart för Centerpartiet att Natura 2000-områdenas naturvärden ska skyddas, men det måste vägas mot människors möjlighet att leva, verka och driva företag i hela Värmland och i hela landet. För oss gäller principen att jobben ska bli fler och att utsläppen ska ned, och för att lyckas med det måste miljöhänsyn och fungerande infrastruktur gå hand i hand.

När Nordvärmlands viktigaste livsnerv riskerar att skäras av på grund av utdragna processer blir det tydligt att en bättre balans behövs. Det handlar inte om att välja mellan natur och människor utan om att skapa flexibla och ändamålsenliga regelverk där både biologisk mångfald och landsbygdens utveckling stärks.

Fru talman! Som det är i dag är fiskens rätt att simma överordnad både personers möjlighet att bo och leva och Försvarsmaktens möjligheter att klara transporter mot en front i norr. Det behöver komma till snabbare prövningar vid akuta åtgärder och tydliga principer för kompensation och naturförbättrande insatser som en del av lösningen.

För Värmlands del och för människorna som bor i Värmland är det här en fråga om överlevnad och om respekt för livsvalet.

För mig, som ska vara riksdagsledamot i hela 16 dagar till, handlar det om att få upp frågan på bordet hos regeringen. Det behöver bli ordning på myndigheterna och på hur de pratar med varandra. Det är anmärkningsvärt att en hel landsända kan bli avhuggen för att myndigheter inte klarar av att hitta lösningar sinsemellan.

Fru talman! Vi närmar oss jul med stormsteg. Jag lovar er att jag har ätit min spenat minst en gång per vecka, så jag vill bara meddela att högt upp på min önskelista ligger också järnvägssträckningen mellan två huvudstäder, nämligen Oslo och Stockholm. Den är avgörande för att binda samman två växande huvudstadsregioner och för att stärka arbetspendling, näringsliv och klimatsmarta transporter i hela stråket. Samtidigt ökar denna sträckning både Sveriges civila motståndskraft och den militära mobiliteten i en strategiskt viktig gränsregion.

Med dessa ord säger jag tack och önskar alla fina jul- och nyårshelger.

(Applåder)

I detta anförande instämde Stina Larsson (C) samt Magnus Jacobsson och Kjell-Arne Ottosson (båda KD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Herr talman! Frågan går till försvarsministern och värmlänningen Pål Jonson.

I tisdags presenterade Trafikverket den nationella transportinfrastrukturplanen för tolv år framåt. Det är nästan 1 200 miljarder kronor som satsas på infrastruktur. Men trots att det är galet mycket pengar blir det ändå inte mer infrastruktur, särskilt inte i Värmland.

I och med att vi nu är med i Natogemenskapen är öst-västlig trafik klart prioriterad. Då är det förvånande att den mest trafikerade enkelspårsbanan i Sverige, den mellan Karlstad och Kil, är borttagen. Lite siffror: År 2024 var 60 procent av tågen försenade, och snittförseningen var 26 minuter.

Därför blir frågan: Hur ser Pål Jonson, både som värmlänning och som försvarsminister, på att Trafikverket har tagit bort den sträckningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den 9 april meddelade regeringen att Svenska institutet fått i uppgift att inrätta en särskild grupp som ska arbeta för att skapa positivt intresse för Sverige och även mota undan felaktiga och negativa bilder av vårt land.

I detta härad kring desinformationskampanjer som sprider en negativ bild har både vice statsminister Ebba Busch och bistånds- och utrikeshandelsministern uttalat sig på regeringens hemsida. Försvarshögskolan har också kartlagt tidigare desinformationskampanjer och pekat på samspelet mellan nationella och internationella aktivister, inte minst via sociala medier.

I dagarna har det i TV4:s Kalla fakta avslöjats att det även i Sverige organiseras så kallade trollkonton, där anonyma och fejkade avsändare sprider just felaktig eller negativ propaganda om svensk politik och ledande företrädare.

Herr talman! Med tanke på antalet frågor som ställts om detta här i kammaren i dag är det en fråga av tydlig angelägenhet. Min fråga till statsrådet Slottner är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att motverka att nationella desinformationskampanjer, till exempel anonyma trollfabriker, påverkar den demokratiska debatten och bilden av Sverige?

Fru talman! Här är vi i dag, den 16 maj. För många elever slutar skolan inom en månad. Många är de barn som ser fram emot sommarlov - smultron på strån, bara ben som strax blir alldeles prickiga av myggbett, svalkande bad och häng med kompisar.

Visst är det den känslan som vi vill att alla våra barn och ungdomar ska gå in i sommarlovet med? Ja, fru talman, jag ser på ledamöternas drömmande blickar att de nu kommer tillbaka till sin sommarlovskänsla.

Man ska också ha med sig den fina tanken: Nu har jag gått ännu ett år i skolan och fått med mig kunskaper och färdigheter som jag har nytta av framåt, och det visas minsann i kuvertet som innehåller mina betyg.

Men verkligheten ser inte så ut för alla. Var fjärde elev går ut skolan med underkänt, F, i minst ett ämne. Vilken signal skickar vi till de eleverna? Jo, att du duger inte. Den ljusnande framtid är inte för dig.

Tänk den tanken, fru talman: Skolan, vuxenvärlden, tycker inte att jag duger något till. Hur lätt är det inte då att hamna snett? Vad gör det med den ungas psykiska hälsa?

För några veckor sedan stod jag här i talarstolen och pratade om övergripande skolfrågor. Då lyfte jag forskning som visar på att den enskilt största faktorn för att du ska få ett bra liv efter skolan är att du klarar skolan med godkända betyg. Det är klart att det är många faktorer som spelar roll för att alla elever ska klara att bli godkända, men något som verkligen behöver utredas är betyget F. Vilken funktion fyller det betyget mer än utslagning?

Den hårda godkäntgräns som finns i dagens skola och det tillhörande betyget F kan ge stora negativa konsekvenser för elever och leder också till negativa konsekvenser för lärarnas arbetsmiljö. Även Produktivitetskommissionen, som är tillsatt av Finansdepartementet, och Sveriges Lärare vill se över betyget F. Abstrakta betygskriterier och en skarp gräns funkar inte tillsammans.

Jaha, fru talman, kanske någon sitter här och tänker, vill Centerpartiet sänka förväntningarna på eleverna? Då kan jag lugna er på den punkten. Det vill vi då rakt inte. Tvärtom kännetecknas en bra skola av höga förväntningar. Det finns entydig forskning som visar att höga förväntningar är avgörande för alla elevers kunskapsresultat - höga förväntningar och tydliga mål. När det är abstrakta betygskriterier saknas den tydligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Precis som en kedja hänger ihop i sina länkar hänger elevers hälsa tätt ihop med deras möjligheter att nå kunskapsmålen. Av skollagen behöver det därför klart och tydligt framgå, tycker vi i Centerpartiet, att rektorerna ansvarar för och samordnar elevhälsan. Det, fru talman, ska vara ett ansvar som inte går att delegera bort. Det handlar till stor del om det faktum att rektorn är den som har budgetansvar och därför ytterst kan fatta beslut om mer resurser och rekryteringar. Genom att vi lyfter ansvaret till högsta nivå på skolorna kommer det att finnas ett lagkrav om att ta elevhälsan på allvar på alla skolor.

Skolledningen och skolhuvudmännen behöver också bättre stöd i sitt uppdrag för att främja elevers hälsa och utveckling. En särskild vägledning om rektorers och skolhuvudmäns ansvar i fråga om hälso- och sjukvård ska därför utformas så att elevhälsoarbetet blir mer likvärdigt oavsett var i landet skolan ligger. För att vi ska kunna få en helhetsbild av ungas behov och utmaningar och erbjuda ett mer heltäckande stöd behövs vidare en bättre samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Fru talman! Alla ska ges möjlighet att göra en livsresa och uppnå sina livsdrömmar. Därför yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation nummer 22.

(Applåder)

Fru talman! Centerpartiet vill se ett samhälle där ansvar belönas och där makt ska finnas så nära människan som möjligt - ett samhälle där varje människa får möjlighet att skapa sin egen livsresa. Den livsresan börjar i förskolan och skolan.

För några år sedan var jag på en konferens hemma i Värmland som anordnades av Nya perspektiv. Vad är då detta? Jo, det är ett samverkansforum mellan länets 16 kommuner och Region Värmland som i huvudsak arbetar med fyra områden: barnalivet, ungdomslivet, vuxenlivet och äldrelivet. Samarbetet är inne på sitt 19:e seminarium, och det har lett till en ökad förståelse och en minskad gråzon mellan kommunerna och regionen. Om ni inte har dess like hemma i era län kan jag varmt rekommendera er att se till att det blir av.

Nu var det inte meningen att jag skulle stå här och göra reklam för det fina samarbetet hemma i Värmland, även om jag med nöje gör det. Anledningen till att jag tar upp detta är att på en av de årliga konferenserna deltog en forskare, Bo Vinnerljung, som pratade om vikten av lyckad skolgång.

Vet ni vilken den enskilt viktigaste faktorn för att barn ska växa upp och bli hyggliga individer är? Ledamoten Bengtsson var inne på det här tidigare. Jo, det handlar om att de ska klara skolan med godkända betyg. I forskningen som presenterades fanns det barn med olika bakgrund. Det var barn som bodde i socioekonomiskt utsatta hem, barn som levde med missbrukande föräldrar, barn som bodde i medelklasshem, barn som växt upp i familjer med annat modersmål än svenska och barn med ensamstående föräldrar - helt enkelt barn med olika förutsättningar, fru talman. Det gemensamma var att det ställdes förväntningar på eleverna och att de då, som jag sa nyss, klarade skolan med godkända betyg.

Hur kan då skolan och samhället finnas där för att stötta eleverna? I dag är skillnaderna mellan elever, klasser och kommuner alltför stora. Drygt var fjärde elev uppnår inte kunskapsmålen i ett eller flera ämnen och saknar därmed fullständiga betyg i grundskolan. Såväl högpresterande som lågpresterande elever - och alla däremellan - förtjänar att mötas av vuxna som utmanar dem att nå sin fulla potential, att bli sitt bästa jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Då kommer vi in på detta med en jämlik skola. En sådan ger alla barn och elever bättre förutsättningar att lyckas och är alltså en oerhört stark skyddsfaktor mot utanförskap och brottslighet. Vi behöver se till att unga inte lockas in i kriminalitet, och en lyckad skolgång är en del i det framgångsreceptet. Att bara prata hårdare tag och sätta barn i fängelse är som att hoppa över ett taggtrådsstängsel i kortbyxor: Du får sår som det måste sättas plåster på. I stället kan du helt enkelt ta bort taggtråden och därmed ha sårfria ben.

Fru talman! En förutsättning för en likvärdig skola är att alla elever ges tillräcklig tid för lärande. Sverige har det minsta antalet skoldagar i Norden och längst sommarlov, ungefär tre veckor längre än exempelvis Danmark. Studier visar att det långa sommarlovet gör att eleverna tappar i kunskaper, särskilt i läsförmåga. Det drabbar de elever som kämpar för att nå kunskapsmålen och i synnerhet elever med bristande språkkunskaper.

Det är dags att se över läsåret med hänsyn till elevernas möjlighet att nå kunskapsmålen. De långa sommarloven bygger mer på tradition än på forskning om elevers lärande. I syfte att ge alla elever bättre möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper och färdigheter och därmed utvecklas maximalt bör ett långsiktigt arbete inledas för att förändra läsåret i grundskolan. Naturligtvis bör det ske stegvis av hänsyn till lärarbristen.

Jag undrar om min snart 15-årige son nu kommer att prata med mig när jag kommer hem.

Trots att de ekonomiska förutsättningarna och bristen på behörig personal i dag begränsar möjligheterna till mindre klasstorlekar behöver vi kunna titta framåt. Ju fler elever det finns i klassrummet, desto svårare blir det att skapa en trygg miljö för eleverna där allas behov tillgodoses. Att minska klasstorlekarna skulle sannolikt stärka förutsättningarna för trygghet och studiero i skolan. Vi vill därför ge Skolverket i uppdrag att göra en kartläggning av klasstorlekar i grundskolan som kan utgöra ett underlag till hur rektorerna organiserar sina skolenheter utifrån vad som är lämpligt för olika årskurser.

Skolan är en samhällsbärande verksamhet. Då är det inte mer än rimligt att det finns en öppenhet i verksamheten på förskolor och skolor så att elever, föräldrar, pedagoger och allmänheten får en insyn i verksamheten.

Vid ett skolval är det extra viktigt att den information som finns tillgänglig om huvudmän och skolor går att lita på. I dag har inte Skolinspektionen några möjligheter att anmärka på skolor som sprider felaktig information om sin verksamhet, exempelvis i syfte att locka till sig elever. Därför, fru talman, måste utgångspunkten vara att förskolor och skolor oavsett huvudman ska lyda under offentlighetsprincipen. Det handlar om att värna demokratins grundprincip om öppenhet. Alla ska ges möjlighet att göra en livsresa och uppnå sina livsdrömmar.

Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.

(Applåder)

Fru talman! Smaka på ordet folkhälsa. Låt det rulla runt i munnen en stund. Om jag hade varit Carl Jan hade jag pratat om en härlig munhåleupplevelse. Nu är jag helt uppenbart inte Carl Jan, så jag nöjer mig med att konstatera att folkhälsa är ett begrepp som ger en god smak i munnen.

Folkhälsa är grunden för att skapa hållbara och inkluderande samhällen. Att arbeta hälsofrämjande och förebyggande är ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, bemanning och finansiering. I Sverige har vi generellt sett en god folkhälsa, och det har vi haft under lång tid. Medellivslängden ökar. Visste ni att det är cirka 2 600 personer i Sverige som är över 100 år, varav de flesta faktiskt är kvinnor? Såklart är det glädjande att vi blir äldre, att vi lever längre, men det ger också nya utmaningar.

Centerpartiet har vid flera tillfällen och i olika forum lyft fram frågan om äldrehälsovårdsprogram. I Sverige är vi duktiga på barnhälsovårdsprogram och mödravårdsprogram, vilket är väldigt positivt. Det är ju starten i livet. Men nog är det nu på tiden att vi blir riktigt bra på att vårda äldres hälsa, att ge människor ett individuellt och förebyggande hälsoarbete även på ålderns höst?

Då kan man ställa sig frågan: Vad är det för äldrehälsovårdsprogram som vi föreslår? Jo, det handlar egentligen om tre saker: samtal, vaccinering och screening.

För ett år sedan framförde Christofer Bergenblock just i denna talarstol att Centerpartiet vill komplettera med hälsosamtal från och med 70 års ålder. Nu under 2024 finns det ett riktat statsbidrag för kommuner att söka just för detta. Men det riktar sig till de allra äldsta som inte bor på särskilt boende eller har hemtjänst. Det är bra att detta statsbidrag finns. Men nog är det viktigt att staten är med och finansierar folkhälsa i alla åldrar? Hälsosamtalet är ett utmärkt tillfälle där man kan reflektera över matvanor, fysisk aktivitet samt tobaks- och alkoholvanor i syfte att förebygga sådant som kan leda till sämre hälsa och sjukdomar. Det är också ett bra tillfälle att fånga upp den som har behov av stöd och hjälp på andra sätt.

Ett annat sätt att förebygga ohälsa hos äldre är att ta fram ett nationellt vaccinationsprogram mot de sjukdomar som vi vet utgör en stor risk för äldres hälsa. Som jag sa tidigare är vi väldigt duktiga på barnhälsovård, där en del är att vaccinera barn som skydd mot farliga sjukdomar. På samma sätt bör vi erbjuda äldre ett bra skydd mot de sjukdomar som riskerar att bli allvarliga och ofta livshotande när kroppens egen motståndskraft har minskat.

En viktig del i detta är att staten ska vara ansvarig för att bestämma vilka vaccinationer som ska erbjudas. Staten ska då också stå för kostnaden. Det ska inte vara beroende av om regionen är rik eller fattig om du ska få de vaccinationer som du behöver. Det är fullkomligt rimligt, fru talman, att vi ska ha en jämlik vård över hela landet.

Även screening för olika sjukdomar är någonting som i högre grad måste erbjudas även den som är äldre. För ni förstår att bröstcancer upphör inte vid 75 års ålder, men det gör screeningen - mammografin. Centerpartiet menar därför att det behövs ett screeningprogram även för den som är äldre, exempelvis för att upptäcka bröstcancer.

Fru talman! Ett bra förebyggande arbete ger fler äldre en ökad livskvalitet och bättre hälsa. Det kan vara skillnaden mellan liv och död.

Jag ska ta upp det förebyggande arbetet. Det brukar pratas om att man ska rycka plåstret. Jag tänker att plåstret helst inte ska behövas alls. Regeringen pratar, enligt min mening, alldeles för mycket om hårdare tag och strängare straff. Om man har begått ett brott ska man förstås få ett straff. Men helst ska man inte ens komma på tanken att begå ett brott. Där kommer det förebyggande folkhälsoarbetet in, och där spelar civilsamhället en avgörande roll. Tänk på alla fantastiska föreningar med sina ledare som lotsar barn och ungdomar och som hjälper ungdomarna i deras livsresa att bli goda världsmedborgare. Där får barn och ungdomar lära sig att samarbeta, ta hänsyn, förstå demokratiska processer och få vara en del av ett sammanhang. Det är när man blir utan sammanhang som det kan gå illa. Det är då som man mycket lättare kan lockas in i dåligheter som kriminellt beteende, eller för den delen hamna i psykisk ohälsa.

Fru talman! Folkhälsa är förebyggande. Folkhälsa är jämlik. Folkhälsa är livsvillkor. Folkhälsa är levnadsvanor. Folkhälsa är folkbildning. Och folkhälsa ger en god smak i munnen. Folkhälsa är inte bara ett mål utan ett kraftfullt verktyg för att skapa inkluderande samhällen. Men folkhälsa måste ses ur flera perspektiv och då också ur ett jämlikhetsperspektiv. Hur skapar vi folkhälsa för alla genom hela livet, och hur bidrar regeringen i detta arbete? Folkhälsa är ett brett begrepp som spänner över alla områden.

Som ni förstår skulle jag kunna stå här i flera timmar och lyfta fram hur många perspektiv som helst, men det ska jag bespara er.

Jag står såklart bakom alla Centerpartiets reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 6 från Centerpartiet och Miljöpartiet om vaccinationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! För två veckor sedan ställde jag en fråga till sjukvårdsministern om det löfte som statsministern gav till svenska folket sittande i en tv-soffa inför miljontals tittare om att regeringen ska se till att ingen i den svenska sjukvården sägs upp. Svaret från sjukvårdsministern var inte så upplysande. Därför passar jag nu på att gå rakt på kärnan. Hemma i Värmland har regionen givet den ekonomiska situationen aviserat att 750 tjänster ska tas bort, varav 600 är vårdnära. Region Östergötland varslar 900 anställda, såg vi i går. Så här ser det ut rakt över Sverige.

Herr talman! Frågan till statsministern blir därför: När infriar statsministern sitt löfte? Eller menar statsministern att regionerna ska få bära den stora inflationsbördan själva?

Fru talman! Hemma i Värmland gick regionen med närmare 1 miljard i underskott förra året. Det betyder att regionen nu har tvingats fatta beslut om att minska med 750 tjänster, varav ungefär 600 kommer att vara vårdpersonal. Det kommer också att få en otrevlig påverkan hemma i Arvika.

Döm då om min förvåning och glädje när statsministern sitter i en tv-soffa med miljontals tittare och lovar att "regeringen kommer att se till att vi inte säger upp människor i den svenska sjukvården".

Fru talman! Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson blir då: Kan jag, när jag sätter mig på tåget hem till Värmland i eftermiddag, berätta för mina Centervänner som är med och styr i regionen att det är lugnt och att ingen av våra medarbetare behöver gå hem?

Herr talman! Regeringen har skickat tydliga signaler om att vi i Sverige behöver förbereda oss för ofred - krig - och att regionerna och kommunerna förväntas ta ett ökat beredskapsansvar.

I rapporteringen ser vi hur den ena regionen efter den andra tvingas säga upp medarbetare på grund av dålig ekonomi, vilket beror på ökade kostnader och uteblivna statliga stöd. I mitt hemlän Värmland handlar det om 750 personer. Det är 1 500 händer som behövs i vården för att ge patienter den vård de behöver. Detta ger också oönskade effekter på min hemkommun Arvika.

Därför, herr talman, vill jag fråga statsrådet Jakob Forssmed: Hur ska sjukvården klara av krig när den redan i dag, i fredstid, har svårt att klara av sin verksamhet?