Jörgen Grubb

Herr talman! Ledamoten tänker helt fel. Att skapa studiero är positivt för både lärare och elever. Jag vet inte om ledamoten har något emot detta. Däremot vet vi att eleverna inte har något emot det, för de lär sig mer när de får studiero. Lärarna trivs bättre och får möjlighet att lära och utbilda eleverna.

Det stora problemet när det gäller lärare är egentligen att det finns massor med lärare i Sverige som inte jobbar som lärare. Siffran fluktuerar, men det är mellan 40 000 och 70 000 som är utbildade lärare men inte har en lärartjänst eller inte vill vara lärare. En av de största anledningarna till att de inte vill vara lärare är att det inte är studiero i skolan.

Det är alltså snarare tvärtemot vad ledamoten säger. Vi måste börja i rätt ända. Då får vi tillbaka dessa lärare. Sedan har vi haft massor med utbildningsplatser, och bara hälften har varit besatta. Massor slutar för att de inte klarar av utbildningen. Vi vill väl ha bra lärare?

Jag vet inte om ledamoten är emot detta, men jag tycker att vi ska ha bra lärare. Det tror jag att eleverna också tycker.

Tänk om, tänk rätt! Gör som vi och ställ bra krav på dem som ska bli lärare i stället för att försöka få in massor med människor på en utbildning som de inte kan avsluta! Det handlar om tid. Både samhället och de studerande tjänar tid genom att de väljer rätt saker, i stället för att de ska luras in på en utbildning som de inte klarar av.

Herr talman! Vi ska behandla ämnet grundläggande utbildning. Vad kan då vara mer passande än att prata om tryggheten och studieron i skolan? Sverigedemokraterna har länge velat göra något åt otryggheten och den dåliga studiero som finns i många skolor och klassrum, vilket jag tror att de flesta här känner till. Från att ha haft god studiero som harmoniserade med den tid då svenska elever presterade allra bäst i världen har vi i dag backat ett långt steg jämfört med andra länder.

Det är helt klart att om det inte finns studiero blir det svårt för eleverna att utbilda sig och svårt för lärarna att bedriva god utbildning. Det är ställt bortom allt tvivel att trygghet och studiero är grundläggande för att få välutbildade elever.

Glädjande nog har Tidögänget en utredning på bordet som vi snart ska besluta om här i riksdagen. Vi kommer att stärka rektorns och lärarens ledarskap, och det blir tydligt att rektorn ansvarar för skolans studiero och att läraren leder och bestämmer över undervisningen. Det blir även minskade dokumentationskrav vid disciplinärenden och gemensamma skolregler som bestäms av rektorn och som innebär tydliga konsekvenser vid överträdelser.

Mobbning och kränkningar kommer att definieras tydligare i skollagen. Mobilfri skola införs. Det kommer att ges utökade möjligheter till avstängningar, omplaceringar och akutskolor med syfte att skapa trygghet och studiero. Det blir möjligt att neka tillträde för särskilt farliga elever, alltså sådana som vi inte kan ha i skolan. Tyvärr finns de där i dag.

Herr talman! Nuvarande betygssystem har vi haft en ganska kort tid, cirka 15 år. Man bör nog inte byta ut systemen alltför ofta utan ha dem en lite längre period. Dock är problemen så stora nu att vi helt enkelt måste agera. Många här har klagat på det nuvarande betygssystemet på olika sätt.

I dag bestämmer lärarna helt över elevernas betyg, vilket kan tyckas rimligt. Dock är det inte helt lätt. Tyvärr visar det sig att betygsglidningen – alltså utdelningen av glädjebetyg – är alldeles för stor. I vissa ämnen är drygt en tredjedel av betygen glädjebetyg, och det gäller både kommunala skolor och friskolor. Det är extremt höga nivåer. För att råda bot på detta och låta lärarna slippa yttre påverkan måste nuvarande betygssystem bytas ut. Vi i Tidögänget gör något åt saken. En utredning som det kommer att beslutas om före sommaren ligger på bordet.

Det nya betygssystemet kommer att ha en tiogradig skala, vara utan skarp godkännandegräns och innebära behörighetskrav motsvarande 4,0 i snittvärde. En sammantagen betygsprincip kommer att gälla, alltså inga skarpa gränser. Nationella prov kommer att ligga till grund för en del av betyget medan resterande delar är lärarnas och respektive skolas samlade betygsvärden.

Vidare kräver betygssystemet att dagens nationella prov görs digitalt, med gemensam rättning och uträkning av betygen. Frågan om digitala nationella prov behandlades redan av den förra regeringen. Skolverkets arbete med detta sedan dess har inte haft den fart det borde, vilket vi är mycket kritiska till. Nu krävs det att arbetet med de digitala nationella proven intensifieras så att eleverna kan få mer rättvisande betyg.

Herr talman! Jag har berört detta förut, men tyvärr är det ständigt aktuellt. Det gäller ett fenomen som finns i våra skolor och ibland utanför dem, nämligen hedersproblematiken. Den fick vi på köpet i och med massinvandringen. Som exempel kan vi ta Malmö, där var femte niondeklassare lever under hedersförtryck. Det handlar bland annat om att barn av olika kön inte får leka med varandra. Flickor får inte ha kortärmat eller gå barbenta trots sommarvärme. Pojkar säger att de vill bestämma över kvinnlig personal och att de inte behöver lyssna på dem för att de är kvinnor. Syskon styr och kontrollerar varandra.

Det görs tyvärr få anmälningar om hedersförtryck trots att omfattande utredningar visar på enorma problem. De drabbar som sagt 20 procent av niondeklassarna. Några anledningar till detta har man också fått fram. De handlar om att personalen inte vågar anmäla. De är rädda på grund av hotbilden från vårdnadshavare och anhöriga. Personalen är rädd att barnen ska fara illa om de tar upp känsliga saker med föräldrarna. Personal och ledning upplever stora svårigheter i mötet med föräldrar vid oro över hedersproblematik. En utredning om att motverka hedersrelaterat våld och förtryck är redan igång. Vi ser fram emot alla åtgärder som kan lindra denna åkomma.

Vi sverigedemokrater anser även att man måste gå ett litet steg vidare genom en riksomfattande kartläggning av hedersförtrycket och islamiseringen i den svenska skolan. Dessa problem är så allvarliga och omfattande att man inte får missa något. Vårt mål är att den svenska skolan återigen ska vara fri från hedersförtryck och islamisering.

Herr talman! I dag är förutom ordningsstörningarna de låga kunskaperna i det svenska språket ett jätteproblem. Vi ser att väldigt många elever, framför allt i utanförskapsområdenas skolor, har stora problem med läsförståelsen. Den fortsätter att sjunka, enligt de mätningar den stora organisationen Pirls gör.

En tredjedel av alla elever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. Detta kostar mycket pengar, vilket inte många vill prata om. Det handlar om 2,4 miljarder, om alla nyttjar det. Drygt 50 procent gör det i dag. Detta vill vi ta bort, men vi konstaterar även att vi tyvärr än så länge är det enda parti som vill det. I stället vill vi satsa dessa pengar på ökad undervisning i svenska språket, vilket många här har pratat om och vill göra. Nu finns tillfället och pengarna. Nu måste signalen till alla elever vara att goda kunskaper i svenska språket kan ge dig god utbildning och sedan ett trevligt arbete. Har du sedan tid över får du jättegärna lära dig ditt modersmål, men i egen regi.

(Applåder)

(forts. § 15)

Herr ålderspresident! Jag reflekterar över att vi nu har olika siffror. Nu säger Vänsterpartiets ledamot att det är 50 miljarder man gör i vinst och handlar våffelstugor för. Enligt Socialdemokraterna är det 2,7 miljarder, vilket lät mer trovärdigt i mina öron. Jag påstår att modersmålsundervisning kostar 2,2 miljarder, och det är 55 procent av eleverna som väljer detta.

Det finns ingen tydlig koppling till att det skulle ge någon vinst. Det finns heller ingenting som säger att det hamnar på minussidan. Det finns ingenting som säger att det blir minus om elever sportar mer, rider mer, spelar mer ishockey eller något annat som vi också kunde ha lagt 2,2 miljarder på.

Vi baserar mycket på en stor dansk undersökning, som gjordes för nästan 20 år sedan när man tog bort kravet på modersmålsundervisning i Danmark.

Jag har aldrig hört Daniel Riazat nämna alla sina fantastiska källor heller. Vi tittade på en RUT-utredning. Där fanns ingen med tydliga anspråk. Och det finns väl heller ingen annan som har hittat dem?

(Applåder)

Herr ålderspresident! Ja, det var en fantastiskt magisk formel. Joe Labero, houtta dig i väggen!

Det är intressant, men jag tror inte att det blir fler lärare för det. Att man anställer för att man får mer pengar innebär ju inte att de obehöriga blir utbildade. Att skolorna skulle ta tag i detta kanske skulle funka på några ställen, men det är också en rätt stor utmaning för skolorna att helt plötsligt ombesörja och betala för allt detta. Vi har massor med högskolor och universitet som kan utbilda lärare. Det blir alltså lite svårt, om det är så ledamoten menar. Jag vet inte. Jag tror inte att det hade hjälpt särskilt mycket.

Jag har inget emot, och jag vill definitivt, att man ska anställa lärare. Sedan vet jag också att utbildade lärare, bland annat i Malmö, har sökt jobb men fått höra att de inte var intressanta och inte fått komma på någon intervju. Det finns naturligtvis mycket sådant.

Jag tror att vi kan vara överens om att vi vill ha behöriga lärare i skolan. Vi är nog inte ensamma om det, jag och ledamoten Niels Paarup-Petersen. Där stannar vi just nu. Men tillsammans kanske vi hittar en annan formel som jag tror mer på. Jag är inte övertygad om att den så kallade formeln från Niels Paarup-Petersen är den rätta, men det kanske finns någon annan. Det hade varit bra för den svenska skolan, förmodligen.

Det finns lärare som inte är behöriga men som är väldigt duktiga. Kanske hade de fått en liten extra skjuts om de fått behörighet. Det kanske blir ännu bättre.

Herr ålderspresident! Jag är några år äldre än Niels Paarup-Petersen. Jag tror inte han minns jättemycket från tidigt 70-tal. Jag gick i skolan då. Jag började grundskolan 1969 i Malmö, på Hagaskolan. Jag hade ett flertal invandrare som mina närmaste kamrater. Deras föräldrar pratade rätt taskig eller obefintlig svenska, i alla fall ett bra tag. Men konstigt nog pratade barnen flytande svenska – malmöitiska, till och med. Det fanns inte ett spår av brytning. Jag vet inte, men jag minns att det var så. Därför vill jag bara korrigera ledamoten. Men det är önskvärt att alla kan prata svenska, för det handlar självklart om de vuxna i arbetslivet också. Det förstår jag.

Vi har inte gått ut med något om att alla skolor ska tvingas att ha behöriga lärare. Jag önskar att man kunde göra det, men det finns inte så många behöriga lärare. Om Niels Paarup-Petersen har en magisk formel för att få fram detta – ta fram den! Självklart vill vi att skolan ska ha behöriga lärare. Det är inte konstigare än så.

Vi har inte riktigt en socialistisk syn på detta. Vi tittar ofta på kvalitet. Det finns absolut kvalitetsbrister i både kommunala skolor och friskolor. Vi vill fokusera på resultat. Det handlar om resultat.

Det pratas om vinster och så vidare. Ja, det finns kommunala skolor som gör vinster. Vi har rätt taskiga kommunala skolor i Malmö, och de har en sådan administration att man inte kan tro att det är sant. Där finns pengar att spara; det vet jag. Jag tror att Niels Paarup-Petersen också vet det, för han känner till ganska bra hur det funkar i Malmö.

Herr ålderspresident! Det är rätt fascinerande att Åsa Westlund beskyller mig och mitt parti för något som borgerligheten gjorde. Och vad jag minns var även Socialdemokraterna med och införde en hundraprocentig kompensation till friskolorna. Vi har inte varit inblandade alls i den matchen – ni har varit det, och andra regeringar har varit det.

Jag fick ingen annan siffra än 2,7 miljarder, vilket är väldigt mycket pengar. Men i det totala är det bara en liten del. Det är inte ens 1 procent av vad som används i hela skolan. Vi har länge velat ta bort modersmålsundervisningen, som vi inte ser någon vinst med. Det är heller inget som skadar några elever, men det handlar om 2,2 miljarder. Det fixar vi om ni bara stöder oss. Jag är övertygad om att det finns pengar att omfördela.

Vi gillar naturligtvis inte heller att ge pengar för någonting som inte görs, och det tror jag inte att någon här i kammaren gör. Därför har vi tillsammans med de andra partierna i vårt Tidögäng tillsatt en utredning om att man ska skärpa kraven gällande friskolorna.

Friskolorna har funnits i 25 år. Varför har ni inte gjort något? Det är helt ofattbart. Ni har en förmåga att slussa över alla era brister på andra.

Jag kan stolt stå här, för det här är första gången som vårt parti, via Tidögänget, får något inflytande. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi har gemensamt och har gått ut till hela folket med det i det här avtalet. Jag tycker att det är fantastiskt kul att vi kan göra något som gör den svenska skolan bättre. Men ni försöker kladda på oss saker som ni själva har varit inblandade i och har hållit på med i 25–30 år. Jag tycker att det är märkligt.

Herr ålderspresident! Det är alltid intressant att stå i den här talarstolen när vi har haft skoldebatter de senaste åren och höra på den så kallade vänstersidan. Det enda de pratar om att de vill göra något åt och där de går hårt fram handlar om friskolorna, ungefär som att det är friskolorna som under 30 år har gjort den svenska skolan sämre än vad den var. Den är inte katastrof jämfört med andra länder, även om den är rätt långt nere nu. Men en gång var den på topp. Och nu är det alltså friskolorna som är det stora, hemska.

Jag tror att det är 14 procent av eleverna som frivilligt, märk väl, väljer att gå i friskolorna. Jag vet inte om de gör det för att de vill eller för att de inte vill, men de väljer frivilligt. Enligt vänstersidan är detta alltså det stora problemet med den svenska skolan.

Man pratar här om en siffra på 2,7 miljarder. Det är mycket pengar. Jag undrar: Är det dessa 2,7 miljarder som förstör den svenska skolan, eller finns det mer pengar inblandade? Är det detta som förstör den svenska skolan?

Herr ålderspresident! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 9, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i detta ärende.

I dagens svenska skola lyckas många elever väldigt bra. De tangerar till och med de höga resultat våra elever hade för några decennier sedan, när vi var en toppnation i skolvärlden och i många andra delar.

Det som bekymrar Sverigedemokraterna mycket är att det finns många elever som inte når de grundläggande utbildningsmålen.

Dagens skola har alldeles för stora skillnader i skolresultat. Den kritiken delar vi med de världsomspännande institut som genomför de stora skolundersökningarna – Pisa och Pirls. De är bekymrade över att Sverige inte klarar av att hålla en jämnare nivå och att så många elever inte har de grundläggande kunskaperna.

Många hävdar att den stora anledningen till detta är socioekonomiska skillnader. Då pekar man ofta på den del av gruppen som har invandrarbakgrund. Troligtvis är detta en del av förklaringen, men det finns även andra faktorer som påverkat detta och försvårat för dem med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Skolan har bland annat kommunaliserats, och läroplanerna har lämnat sitt kunskapsfokus. Någon sa här att det är en lite postmodernistisk inriktning – så kanske man kan kalla den. Nu fokuserar man mer på diskussion och analys.

Eleverna i grundskolan är faktiskt fortfarande barn. I de åldrarna – det kan även vara så i vuxenlivet – måste man först lära in kunskaper för att man i ett senare skede ska kunna använda dem och bearbeta dem i diskussioner och analyser. Det säger varje forskare inom detta område, och det har inte förändrats de senaste tusen åren.

Trenden att man ska googla fram fakta för att sedan sätta dem i sitt sammanhang är fullkomligt förkastlig. Trots detta görs det i vår skola, då läroplanerna tillåter det.

Till allt detta måste vi lägga de senaste decenniernas fria invandring, när dåtidens regeringar – alltså de som var före den nuvarande – inte hade en godtagbar plan för hur man skulle integrera alla dessa invandrare. Några har lyckats, men några har också bevisligen misslyckats.

Herr ålderspresident! Det är egentligen inte alls konstigt att vi har stora skillnader i skolan.

Det handlar om skolans kommunalisering, som jag sa innan. Kommunerna satsar olika mycket på skolan, inte bara i rena pengar utan även i kvalitet.

Det är läroplaner med lite fokus på faktakunskaper, vilket missgynnar dem som har svagare förutsättningar. Som exempel kan jag säga vad ett flertal föräldrar vittnar om. Jag har själv pratat med en hel del föräldrar, även med invandrarbakgrund. Till mig har de sagt att de inte vet hur de ska kunna hjälpa sina barn med läxor. Det hade varit mycket enklare för dem att hjälpa till om de hade haft fakta i en bok. De vill alltså hjälpa till men har svårt att göra det.

Föregående regeringar har alltså även gjort det svårt för föräldrar att stödja sina barn i skolarbetet. Dessutom har dessa regeringar, som sagt, ytterligare försvårat genom att de har fört en politik med fri invandring.

Jag kan bara konstatera att den svenska skolan har gått igenom stora förändringar sedan 70-talet, då den faktiskt var bäst i världen. Eftersom jag i dag är lite äldre var jag själv med på den tiden som elev. Då spelade det ingen roll vilken skola man gick i. Utbildningen var väldigt snarlik, och de socioekonomiska skillnaderna, som även fanns då, påverkade inte skolresultaten. De invandrare som då gick i vår skola var fullt integrerade och hade inga problem med det svenska språket. De var precis som alla andra. Det var inget konstigt.

Herr ålderspresident! De åtgärder man i flera decennier har använt för att få en mer likvärdig skola har bevisligen misslyckats. Det finns ingen som kan säga något annat. De har misslyckats, eftersom det har försämrats så mycket. Därför måste vi titta på nya eller nygamla åtgärder som kan fungera. Allt annat är stort slöseri med tid och medel för alla parter.

Det vi med säkerhet vet är att det inte lyfter skolresultaten dit vi önskar att köra på i skolan som man har gjort i 20–30 år. Alla vet detta. Därför har vi partier i Tidösamarbetet en mängd åtgärder som förhoppningsvis ska vända svenska skolan uppåt igen. De löser säkert inte alla problem, men jag lovar att det i alla fall blir åt rätt håll.

Vi kommer att lägga vår kraft på att rätta till de misstag som föregående regeringar begått.

Vi justerar läroplanerna så att det blir mycket mer fokus på inlärning av fakta. Vi uppmuntrar skolor att använda mer läroböcker. Vi ser till att det blir tydligare att det är läraren som ska bestämma över och styra lektionerna. Vi ser över lärarnas arbetssituation gällande arbetstid och administration. Vi tar tag i trygghet och studiero och inför bland annat skarpare krav på ordningsregler och tydliggör skolpersonalens befogenheter. Vi ser även över elevhälsan och inför tydligare regleringar. Vi gör betygsnormerna mer rättvisa. Samtidigt blir det mycket, mycket svårare att ge glädjebetyg, vilket tyvärr sker i dag. Vi ser över behovet av mer öppenhet från friskolorna och tydligare kravställning med fokus på resultat.

Herr ålderspresident! Det går inte att bortse från att ett enormt stort problem är att det i många skolor och hos många elever finns enorma brister i det svenska språket. Så var det inte när den svenska skolan låg i topp – absolut inte. Jag vet.

Svenska språket är av oersättligt värde för vår sammanhållning. Det är därför viktigt att se till att den övervägande delen av undervisningen i svenska skolor bedrivs på svenska språket. I dag ska grundskolan enligt gällande regleringar ha minst 50 procent undervisning på svenska. Det är inte bra nog. Jag har hört kritik mot detta från talarstolen här. Vi värnar det svenska språket och önskar att denna procentsats regleras uppåt. Vi anser att samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid, undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på ett annat europeiskt språk.

Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater i skolan är sannolikt det mest effektiva sättet att lära sig god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper, och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.

Herr ålderspresident! Jag ska avsluta med att än en gång säga några visdomsord riktade till alla elever i vår skola. Jag har gjort det förut, och jag gör det igen.

Grundläggande för att klara sin utbildning kommer alltid att vara 1, att du som elev är närvarande i skolan, 2, att du uppför dig väl och 3, att du som elev gör ditt bästa.

För nästan alla elever skulle detta faktiskt medföra att de klarar av alla grundläggande utbildningskrav i skolan.

(Applåder)

Fru talman! Först och främst väljer jag att vara positiv. Jag ska inte hänga ut någon kommunal skola eller något i den stilen, för det är inte intressant för min del och förhoppningsvis inte för kammaren heller.

Jag har besökt ett antal skolor, både kommunala och privata, och de skolor som jag har sett som har varit absolut bäst fungerande och som har haft exakt för ämnet utbildad personal har av någon konstig anledning varit privata. Det har jag inte sett på någon kommunal skola. Jag har sett personal där, men inte med den unika utbildning som ett skolbibliotek borde ha i första läget, alltså mitt i prick.

Jag har sett detta i verkligheten. Jag har pratat med dem, sett verksamheten och varit inne där. Det kan absolut vara en slump, men jag väljer att inte hänga ut någon. Vi vet ju att det fungerar olika beroende på huvudman, men vi har samma regler för alla huvudmän, inte särskilda för privata eller särskilda för kommunala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

När det gäller sanktionerna är det precis som med allt annat om skolan inte blir godkänd vid en inspektion. Det är precis som när man gör fel med andra saker.

Vi såg jättemånga problem när jag satt i grundskolenämnden i Malmö. Det var kommunala skolor som hade jättestora problem med att följa reglerna, och de fick jobba som tusan tills de kom i fatt och hade åtgärdat problemen. Det är precis samma fenomen när det gäller den rad som heter skolbibliotek. Det är inte något konstigt, utan det är precis som det var förr. Naturligtvis är det en lag som man ska följa.

(Applåder)

Fru talman! Progressivitet kan i många sammanhang vara bra, men jag tycker att den progressivitet jag nämnde fanns i ett stort sammanhang i hela mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Progressivitet har använts i dagens skola från 90-talet och framåt. Man började egentligen tidigare, men det slog inte igenom förrän på 90-talet. Det har accelererat samtidigt som resultaten i vår skola har sjunkit, och detta visar att progressivitet och förändring inte alltid är bra. Man ska aldrig förändra det som fungerar och som är bra. Samtidigt ska man se på nya möjligheter, men att missbruka progressivitet är förfärligt. Det är detta som till stora delar har skett i den svenska skolan: missbruk av progressivitet.

Vad gäller sanktioner och straff vet jag inte vad det är för straff ni syftar på och som ni vill ge friskolorna, Paula Örn. Min fråga till dig är: Gäller detta inte för alla som inte följer de nya lagändringar om skolbibliotek som vi nu hoppas kommer att röstas igenom? Ska inte alla få sanktioner, både kommunala huvudmän och friskolor?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet.

Läsningen är grunden till all inlärning. Samtidigt har vi i dag cirka 800 000 analfabeter i Sverige, och så har det faktiskt varit i över tio år. Man kan fråga sig hur det är möjligt. Svaren på detta är säkert många - allt från en skenande massinvandring till en progressiv skolpolitik. Där har progressiva pedagoger med den digitala paddan under armen gjort allt för att komma bort från traditionell pedagogik och undervisning.

Just traditionell pedagogik är nu det vi behöver allra mest. Där är det läraren som bestämmer i klassrummet, och eleverna har tryckta läromedel fulla med relevanta fakta. Det är böcker som är basen för den kunskap eleverna ska fyllas med för att sedan kunna gå ut i arbetslivet som välutbildade individer. För detta ändamål har regeringsunderlaget - med vår hjälp, såklart - redan satt igång en process där skolorna nu får mer tillgång till tryckta läromedel.

Fru talman! Nu fortsätter resan mot att göra den svenska skolan bra igen. Förslagen i detta betänkande kommer att stärka skolbiblioteken. Att elever redan i tidig ålder får tillgång till tryckta böcker och kan utveckla ett intresse för läsning är ju självklart för att utbildningen ska fungera. Så har det varit tidigare i Sverige, när jag var yngre, och vi ska dit igen.

I dag ser vi till och med att studerande på högskolor och universitet har problem med att läsa längre texter. Det är djupt tragiskt.

När det gäller betänkandet börjar vi med att definiera vad ett skolbibliotek är. I dag är det inte tydligt definierat, utan det skulle kunna vara en liten skrubb med några böcker i. Här väljer vi tydlighet och att det ska vara så lika som möjligt för alla elever.

Tillgång till skolbibliotek blir nu så tydligt och skarpt som det är görligt utan att tvinga jättesmå skolor att bomma igen. De få undantag som nu kan göras berör oftast de små, idéburna skolor som styrs utan vinstintresse, kanske en jätteliten landsbygdsskola.

Varje huvudman ska nu anta en biblioteksplan, där ändamålet för skolbibliotekets verksamhet beskrivs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta skolbibliotek

Bemanningen av skolbibliotek regleras också, för att det ska finnas kompetent personal på plats, då det saknas en uttrycklig reglering av att skolbiblioteken ska vara bemannade. Detta är något som föregående regering har misslyckats med. Det finns heller inga formella krav på bemanningens kompetens, vilket vi tar med här.

Möjligheten till entreprenad när det gäller skolbibliotek måste också stärkas, då nuvarande reglering inte ger tillräckligt med utrymme för att tillgodose de behov som kommer att finnas så som verkligheten ser ut. Nuvarande reglering innebär att folkbibliotek och kommunala skolbibliotek inte kan meranvändas som skolbibliotek av övriga skolenheter.

Nu ges möjlighet att samarbeta genom att avtal kan slutas mellan parterna, om det finns särskilda skäl, som ska vara väldigt starka. Detta möjliggör stora förbättringar för främst elever i små skolor som i dag har sämre möjligheter när det gäller skolbibliotek.

Allt handlar om att göra det bättre än i dag, och det gör vi på alla punkter. Alla nämnda förbättringar kommer i någon grad att förbättra våra elevers läsförmåga, vilket är oerhört välbehövligt.

Regeringsunderlaget har också för avsikt att kompensera för den merkostnad som stärkta skolbibliotek innebär, genom drygt 400 miljoner kronor årligen, med start under den andra halvan av 2025, då lagändringarna planeras träda i kraft.

Dessa nya förslag om stärkta skolbibliotek är ett stort steg framåt, så jag gratulerar alla elever som från och med den 1 juli 2025 får möjlighet att ta del av dessa förbättringar.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill säga följande till ledamoten: Jag tror inte att jag som sverigedemokrat eller någon av mina sverigedemokratiska kollegor är skyldiga någonting vad avser hur det ser ut i den svenska skolan. Vi är inte skyldiga Socialdemokraterna någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Den svenska skolan har under flera decennier, ungefär 30 år, gått från toppen till att nu vara medioker. Det ser man när man tittar på alla resultat och jämför med alla andra länder. Sverigedemokraterna har inte haft någonting att säga till om under dessa 30 år, men det har däremot det socialdemokratiska partiet. Ni har bland annat haft en extrem massinvandring till Sverige som har påverkat skolan något oerhört, och ni genomförde kommunaliseringen. Det har funnits en slapphet i skollagen som gjort att det inte varit tydligt vem som styr och bestämmer i klassrummet.

Allt detta är Socialdemokraterna ansvariga för. Ändå säger ni till oss att vi är svaret skyldiga. Ja, vi ska göra allt vi kan för att rätta till alla de misstag som ni har gjort. Vi kommer inte att lyckas under de två år som vi har kvar till nästa val, så vi hoppas att vi får fortsätta. Det här kommer nämligen att ta tid. Men vi kämpar och jobbar så mycket vi bara kan. Jag lovar ledamoten att vi kämpar oerhört mycket för att förbättra skolan. Vårt mål är att Sverige ska nå toppen, där vi var för ungefär 30 år sedan.

Vi är inte skyldiga det socialdemokratiska partiet någonting. Men vi är skyldiga elever och lärare att göra vårt bästa för dem så att eleverna får en superfin utbildning och en ljusnande framtid.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Fru talman! Socialdemokraterna styrde i åtta år innan vi bildade regeringsunderlag. Då gjordes inte särskilt mycket utan i stället väldigt lite. Innan dess gjordes inte heller jättemycket.

Vi pratar här om en oro i skolan som inte är något nytt fenomen. Det har funnits länge. Man kommer med förslag där man vill peka på just pojkar. Pojkar stökar absolut oftare, men tjejer stökar också. Vi gör inte skillnad på kön, utan vi vill ha ordning i skolan för alla. Vi bryr oss inte om ifall det är en pojke eller flicka som bär sig illa åt eller gör något bra, utan det är egalt för alla.

Vi i regeringsunderlaget tar fram förslag och gör detta på riktigt. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna yrkar bifall när utredningsbetänkanden och propositioner kommer om att öka studieron i klassrummen och i hela skolan. Det gagnar både elever och lärare. Jag hoppas verkligen detta. Det känns nästan i det här replikskiftet som att det kommer att bli så.

Fru talman! En av mina högsta önskningar nu är att vi får med oss Socialdemokraterna när propositionen kommer som på olika sätt gör det mycket bättre. Jag kan naturligtvis inte gå in på detaljerna.

Fru talman! Jag yrkar för tids vinning endast bifall till Sverigedemokraternas reservation 16 rörande registerkontroll.

Att vara lärare i dagens skola är inte alltid en dans på rosor. Det har jag förstått efter alla möten med lärare under åren. Att den ena stunden vara den som utbildar elever till att den andra stunden vara extraförälder och kurator ställer höga krav, och ibland blir de orimliga.

Här måste ansvaret ligga på de politiker som har fattat beslut som försämrat lärarnas arbetssituation genom kommunalisering, luddiga styrdokument och massinvandring. Listan kan göras lång. Slutligen vilar ansvaret på föräldrar som inte tar fullt ansvar för sina barns uppfostran och som skäller ut lärare när de i sin yrkesroll tillrättavisar de små ögonstenarna. Mot bakgrund av detta är det beundransvärt att vi har så många bra lärare och att fler studerar för att bli det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Fru talman! Vad är det då som driver lärare? Det jag ofta hör är att det är den där känslan man får när man ser att eleven förstår det man lär ut. Man brukar säga att det är när det så kallade ljuset tänds. Den känslan är värd hur mycket som helst. Tacksamhet och glädje i elevernas ögon - det är bränslet för en lärares drivkraft.

Nu är det upp till oss här, vi politiker, med flera att öka lärarnas status och ge dem bränsle att fortsätta med sin viktiga uppgift att rusta våra barn med de kunskaper som krävs för en ljusnande framtid.

Väldigt mycket måste förändras i skolan, och i detta anförande har jag bara möjlighet att omnämna något av allt detta.

Skolans kärnuppdrag, kunskapsuppdraget, måste kraftigt understrykas i läroplanen. Flummiga skrivelser som att inse de värden som ligger i en kulturell mångfald måste bort. Föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran måste skrivas in i skollagen. Det är helt orimligt att skolan och dess lärare förväntas få ordning på barn som inte visar grundläggande hänsyn och respekt mot vuxna och skolkamrater.

Lärare ska inte behöva utstå vad som helst i sin yrkesutövning. Elever som nonchalerar lärarnas tillsägelser och som hotar och utövar våld måste lämna klassrummet och undervisas på annan plats så att den undervisande läraren kan hålla sina lektioner och övriga elever erhålla studiero och kunskaper.

Skollagen måste bli tydligare avseende lärares och rektors befogenheter, nationella ordningsregler måste tas fram och konsekvenstrappor måste inrättas och minutiöst följas upp när elever bryter mot regler. Det som är fint med de sista sakerna jag nämnde är att de inte är särskilt kostnadsdrivande.

Fru talman! Regeringsunderlaget driver på för de brådskande förändringar som krävs för en förbättrad skoltillvaro för både lärare och elever. En mängd utredningar är tillsatta, och många propositioner till gagn för skolan kommer framgent att beslutas om i denna kammare. Jag vill särskilt nämna några utredningar i betänkandet Lärare och elever.

I utredningen En minskad administrativ börda för förskollärare och lärare görs en bred regelöversyn för att lämna förslag på hur mer av lärarnas arbetstid ska kunna frigöras till planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland annat ska skollagens långtgående krav på elevnära dokumentation begränsas, till exempel vad avser kraven på individuella utvecklingsplaner, IUP:er. Förutom denna utredning, som avser att göra läraryrket mer attraktivt, ligger bland annat avlastning av lärare genom förstärkning av elevhälsan och anställning av fler speciallärare på förhandlingsbordet, liksom återinförd undervisningsskyldighet, som länge efterfrågats i branschen.

I utredningen Varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan ingår bland annat rektorns huvudansvar för att upprätthålla trygghet och studiero; upprättande av förväntansdokument mellan skola, elev och föräldrar; nolltolerans mot mobbning, klotter och skadegörelse; skärpta skrivningar om omplacering och avstängning av elever samt en författningsändring som tydliggör att det är läraren som beslutar om undervisningen och dess upplägg. I klassrummet är läraren chef, och detta får faktiskt inte missuppfattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Det finns också en utredning som rör elevhälsan, med avsikt att stävja den psykiska ohälsa som drabbar allt fler unga. Det är jättetragiskt. En bred reform för förbättrad elevhälsa har som målsättning att införa en elevhälsogaranti och en ökad tillgänglighet samt upprätthålla skolans vårduppdrag, alltså samarbetet med vården.

Fru talman! Vi anser att undervisning i den mån det är möjligt bör organiseras så att den stimulerar till rörlighet och motion. Om skolan ger elever möjlighet till någon form av daglig fysisk aktivitet är det en stor vinst för lärandet. Vi vill av samma anledning återinföra de reglerade friluftsdagarna. En helt enig forskning visar på att ökad fysisk rörlighet är bra för hälsan, men det är även bra för inlärningsförmågan. Den ökar nämligen.

Fru talman! Den förra regeringen fick trots protester igenom en proposition om att det utdrag ur brottsregistret som tidigare skulle lämnas in vid anställning på en skola i stället endast skulle visas upp och inte arkiveras. Därtill har det visat sig att registerutdragen inte visar allvarliga brott såsom terrorhandlingar, misshandel, narkotikabrott, rån med mera. Denna slappa och naiva hantering har öppnat för anställning av före detta kriminella som i skolan begått mycket otrevliga gärningar, till exempel våldtäkt. I min hemstad Malmö har vi på senare tid tyvärr haft flera sådana inslag.

Vi yrkar på skärpt hantering av registerutdrag, att de lämnas in till rektorn för arkivering, att de årligen förnyas samt att de visar den fullständiga brottsbelastningen, alltså inget censurerat utdrag.

Fru talman! Det är en lång väg att vandra för att återställa en svensk skola där elever och lärare är trygga samt ägnar sig åt kunskapsinhämtning utan stök och ovidkommande sysslor. Med de förändringar som partierna i regeringssamarbetet nu arbetar med är en sak säker: Framtiden för både lärare och elever ser betydligt ljusare ut.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan börja bakifrån. Ska man vara orolig? Jag vet inte. Jag är inte orolig i alla fall. Jag och mitt parti vill att modersmålsundervisningen som ett tvingande inslag ska läggas ned. Vi hindrar ingen från att gå på modersmålsundervisning. Det har vi aldrig gjort. Vi hindrar ingen att spela fotboll. Vi hindrar heller ingen från att gå och dansa, om man hellre vill det. Absolut inte! Men vi vill inte att detta ska ingå i skolans uppdrag. Det är detta vi är emot. Om sedan andra har en annan åsikt får de väl ha det.

Det ska hur som helst göras en utredning om det här där detta finns med. Sedan får vi se var vi landar. Det kan jag inte säga nu, utan det får utredningen visa.

Är det skadligt att gå på modersmålsundervisning? Nej, jag tror inte att det är skadligt. Det har jag aldrig sagt. Jag tycker inte om när andra lägger ord i min mun, fru talman. Jag har aldrig sagt att detta är skadligt. Men vi ser inte att det är något plus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är inte en liten undersökning från Danmark som vi följer; man har gjort flera olika undersökningar i Danmark. Man gjorde den här stora verklighetsgrejen, där man kontrollerade hela alltet, och det är rätt många år sedan. Det är inte någon undersökning från förra året. Det här hävdar vi är ett tydligt bevis. Vi vill se en tydlig inriktning på att eleverna i svenska skolan ska bli bra på svenska.

Vi har ett extremt problem, fru talman. Jag undrar om inte ledamoten framför mig har upptäckt och sett att vi har ett jätteproblem i skolan med svenska språket. Vi måste ha fullt fokus på det. För oss är detta en tydlig inriktning. Svenskan är det som ger utbildning och sedan jobb eller fortsatt utbildning. Svenskan är nummer ett i prioritet.

Fru talman! Visst kan man stå här och hävda att modersmålsundervisning är något helt fantastiskt, men den största undersökningen är den som gjordes i verkligheten. Den gjordes i vårt grannland Danmark, och det var inte någon liten undersökning som inte var statistiskt säkerställd. Det här var en stor undersökning där man kontrollerade alla. Den gjordes visserligen för en del år sedan, men man tittade på alla elever om modersmålsundervisningen hade någon verkan. Den hade varken någon positiv eller negativ inverkan, utan man såg att det var ett nollsummespel, plus minus noll.

Däremot fanns det naturligtvis en kostnad, och denna kostnad undviker Socialdemokraterna och andra partier att prata om. Det ger också en bild av vad man tycker är viktigast: det svenska språket eller modersmålet. Det undviker man att prata om.

Danskarna gjorde helt rätt. De följde slutsatsen eftersom de såg att modersmålsundervisningen inte hade någon större positiv inverkan; det var ett nollsummespel. De tog därför bort den i amt efter amt, som det heter där i Danmark - det finns tio stycken. Sist ut var Köpenhamn. Man lade alltså ned den överallt. Den är helt frivilligt, och precis så skulle vi kunna ha det i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det kan vara frivilligt att ge modersmålsundervisning, men i dag är det ett tvång. Varje kommun måste ge en möjlighet till modersmålsundervisning, under vissa premisser. Vi tycker att det fel. Det här är en kostnad, och vi vill lägga pengarna på annat. Dessutom vill vi ha ett tydligt mål om att det är svenskan som gäller.

Jag vet inte om ledamoten har följt med i rapporteringen om Pisa- och Pirlsundersökningarna. Där visas tydligt att eleverna har oerhörda problem med svenska språket. Det är detta vi vill göra något åt. Det här är en liten åtgärd, och det krävs mycket mer, vilket vi är medvetna om.

Fru talman! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation 10, som handlar om en mobilfri skola.

Som alla känner till är den svenska skolan inte på samma höga nivå som för några decennier sedan. Vi brottas i dag med helt nya fenomen som vi då - jag var med på den tiden - inte trodde var möjliga. Ett av de problem som vi fått med den okontrollerade massinvandringen är hedersproblemen. Det har pratats lite om det i dag, och jag vill förstärka detta.

Redan från förskolan finns det en utbredd hedersproblematik som skapar konflikter och segregering i elevernas vardag. I min hemstad - i det socialdemokratiska Malmö - har man nyligen gjort en oberoende granskning av stadens förskolor med häpnadsväckande resultat. Barn av olika kön får inte leka med varandra. Flickor får inte ha kortärmat eller kortbent trots sommarvärme. Det finns pojkar som säger att de vill bestämma över kvinnlig personal och att de inte behöver lyssna på dem bara för att de är just kvinnor. Det finns syskon som styr och kontrollerar varandra.

Men förskolorna i Malmö gör nästan inga orosanmälningar med koppling till hedersförtryck, trots att de är skyldiga enligt lag. Förra året gjordes en enda anmälning från en förskola. En anledning till detta är att personalen helt enkelt inte vågar - de anställda är rädda för hotbilden från vårdnadshavare och anhöriga. Personalen är rädd för att barnet ska fara illa om de tar upp känsliga saker med föräldrarna. Personal och ledning upplever stora svårigheter i mötet med föräldrar vid oro för hedersproblematik. Personalen kan dessutom själva upprätthålla hedersnormer gentemot barnen på förskolan, eftersom de själva lever i en hederskontext.

Till detta, fru talman, kan vi lägga att var femte niondeklassare i Malmö lever under hedersförtryck, vilket en helt annan undersökning visar. Så har det varit under en längre tid. Trots att det socialdemokratiska styret via sina tjänstemän lovat att vidta åtgärder, och trots att vi har hört från talarstolen här inne hur viktigt detta är, har inget blivit bättre. Det är bara ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Nu har det nya regeringsunderlaget gett Skolverket ett uppdrag om ett systematiskt arbete inom området hedersproblematik, vilket är jättebra. Sverigedemokraterna vill gå lite längre och anser att vi måste gå vidare med en riksomfattande kartläggning av hedersförtrycket och islamiseringen i den svenska skolan. Dessa problem är så allvarliga och omfattande att man inte får missa något. Sverigedemokraternas mål är att den svenska skolan återigen ska vara fri från hedersförtryck och islamisering.

Fru talman! Alltför många elever upplever psykisk ohälsa. Här vill vi se riktade kunskapsinsatser till eleverna i form av olika evidensbaserade program - det finns ganska många sådana - som passar för ändamålet. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för den eventuella egna ohälsan och andras ohälsa. Vi tror att upplysning är en väg att gå.

En annan åtgärd för att minska ohälsa och stress är att lämna bort sin mobiltelefon en stund och undvika sociala medier under skoldagen. Här anser vi att normen ska vara mobilfri skola till och med årskurs 9. I dag är normen att man får ha mobil i skolan men att rektorn kan besluta annat.

Som alla säkert känner till har många elever ganska stora problem med att läsa och skriva. Här har Sverige sjunkit som en sten jämfört med andra länder. Glädjande nog har regeringsunderlaget uppmärksammat detta och har infört ett stöd för inköp av fysiska läroböcker, vilket har varit mycket uppskattat av dem som har ansökt om det. Skolverket har även getts i uppdrag att genomföra insatser för att stärka barns och elevers utveckling i språk, läsning, skrivande och matematik.

För att ytterligare stärka svenska språket vill Sverigedemokraterna att man överväger att ta bort svenska som andraspråk. Alla elever bör mötas av samma höga förväntningar. Verkligheten med fortsatta studier eller arbete kräver god kompetens, och då är det inte bra att man gjort denna segregering innan.

Fru talman! Modersmålsundervisningen, som utökades 1966-1977 genom vissa reformer, var till för arbetskraftsinvandrarnas barn, som då utgjorde ungefär 5 procent av eleverna i den svenska skolan. Dessa ville bli och blev också en del av det svenska samhället, och några större språkproblem i svenska fanns inte på den tiden. I dag är situationen helt annorlunda. Massinvandringen, från framför allt länder med låg utbildningsnivå, har definitivt förändrat den svenska skolan. Förutom ordningsproblem är dåliga kunskaper i svenska språket ett jätteproblem.

Många här pratar om mer pengar till skolan. I dag har en tredjedel av alla elever rätt till modersmålsundervisning. Det kostar mycket pengar, cirka 2,4 miljarder kronor, vilket är mer än de 2 miljarder det påstås att friskolorna gör i vinst. Dagens modersmålsundervisning har också många problem, såsom låg andel behöriga lärare, 40-50 procent, och gratisbetyg i moderna språk till eleverna då de i de flesta fall tyvärr per automatik får högsta betyg. Det förekommer också påfallande mycket "gratis läromedel" innehållande propaganda från islamistiska och andra diktaturer.

Nu måste signalen till alla elever vara att det är goda kunskaper i svenska språket som gäller för att få en god utbildning och ett bra arbete. Har man sedan tid över får man gärna lära sig sitt modersmål men i egen regi.

Avslutningsvis, fru talman: Den okontrollerade massinvandringen har haft enormt negativ inverkan på hela den svenska skolan. Det är därför för mig helt obegripligt att det fortfarande finns partier som vill fortsätta på denna väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

(Applåder)

(forts. § 12)

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand och handlar också till viss del om operahuset, som vi hörde om förut.

I veckan presenterade Statens fastighetsverk två förslag på renovering av operahuset. Oavsett vilket alternativ regeringen väljer att gå fram med kommer detta att innebära rejäla hyreshöjningar för Kungliga Operan. Det har framkommit att efter renovering kommer årshyran för Kungliga Operan att uppgå till cirka 230 miljoner kronor årligen.

Jag vill påpeka att det är viktigt att vi ser problemet med de höga hyrorna och att det inte gäller enbart Kungliga Operan utan även andra statliga kulturverksamheter såsom Nationalmuseum.

Med anledning av detta vill jag fråga kulturministern vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att säkerställa att det blir en rimlig hyressättning på dessa statliga kulturverksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Fru talman! Den övergripande strategin är än så länge inte skriven av oss, men den är definitivt inte skriven av er, som i åtta år inte gjorde någonting.

Nu vill vi ta tag i och göra den här strategin. Men grundprinciperna utgår ändå från skolan. Som jag sa ska det också finnas ett nationellt nätverk. Vi har i dag kommuner som köper en typ och nästa kommun köper en annan typ - det finns kanske fyra, fem, sex olika för de 290 kommunerna att använda sig av. Vi vill ha en stringens där det finns ett system. De nationella proven, som nu ska göras digitala, kommer också att fungera bättre om man har ett enda system, och inte bara system som sägs kunna prata med varandra. Det är en viktig sak.

Strategin är i stora drag att man drar det uppåt. Det finns inte en enda elev som på något sätt, i nästan vilken ålder som helst, kan undvika it i dag. Bara telefonerna är ju datorer i sig själva. Men skolan måste också fokusera på att få in inlärning, och då är papper och penna det viktigaste. Det är skolan jag främst tänker på här - att man får en utbildning. Får man en utbildning kan man också ta hand om andra verktyg, men har man inte det är det svårare att hantera de här nya verktygen.

Vi har inte sett slutet på detta, för det kommer mer och mer sofistikerade verktyg. Ledamoten nämnde AI. Det är mycket intressant. Jag tror inte att vi riktigt vet möjligheterna med det. Det vete tusan om det finns någon som vet, men det kommer att explodera på något sätt - förhoppningsvis i en positiv utveckling, naturligtvis.

(Applåder)