STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Det var många fina ord i ledamotens anförande. Men om alla de saker som han målade upp ska kunna bli verklighet krävs det resurser, och är det något som saknas i svensk skola i dag är det just resurser.

Senast i går kom vårens ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Regioner, som visar att läget är allvarligt för Sveriges kommuner och för den svenska skolan.

Förra året gjorde ungefär 25 procent av kommunerna ett underskott. I kommunsektorn som helhet blev resultatet ungefär 2 miljarder för alla kommuner - långt från de 10 miljarder som är målet för god ekonomisk hushållning.

Kommunerna går på knäna, och eftersom skolan är den största budgetposten blir följderna för skolan väldigt allvarliga. Vi ser stora nedskärningar, och mycket av det som det dras ned på är otroligt viktiga resurser som elevassistenter, skolsociala resurser och annan stödpersonal. Det i sin tur ökar bördan för lärarna och gör deras jobb svårare.

Man kunde ju som politisk opposition vara glad när regeringens olika företrädare, ledamoten Malm inkluderad, med en dåres envishet fortsätter prata om historiskt stora satsningar på skolan. Men det är satsningar som lärare, elever och föräldrar inte ser röken av. Det framstår som tämligen tondövt, så min fråga blir om Fredrik Malm på allvar tycker att verkligheten i den svenska skolan i dag är en situation som präglas av historiskt stora resurser.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Det är intressant att ledamoten väljer att ta upp detta med läromedlen och såklart riktar in sig på Stockholms stad. Sanningen är den att det tyvärr var väldigt många kommuner som inte sökte medlen för läromedel. De blev helt enkelt inte utnyttjade, och det borde man tycka är ett problem. Kanske borde man fundera över hur man har konstruerat detta statsbidrag när vi får den här situationen, att många fler kommuner än Stockholms stad inte hade möjlighet att söka. Många hade gjort stora satsningar tidigare och hade inte möjlighet att för 2023 nå upp till samma nivå, när man hade använt till exempel coronapengar och annat.

Jag hörde ledamoten Malm när man pratade om denna reform nämna fungibilitet; det var viktigt. Det var väldigt viktigt med tydliga regler, för kommunerna fick minsann inte göra något annat med pengarna än att köpa läromedel. Det kan man sympatisera med. Det jag kan tycka är märkligt är att Fredrik Malm och hans kollegor inte verkar tycka att det är ett problem att samtidigt som kommunerna lägger resurser på specifika saker, till exempel läromedel, för att kompensera för pensionskostnader ska pengarna betalas ut till de fristående skolorna utan någon som helst möjlighet att ställa krav på att de faktiskt ska göra samma saker för pengarna.

Varför har Fredrik Malm så stort förtroende för friskolornas fantastiska förmåga att göra rätt prioriteringar samtidigt som han inte verkar ha något förtroende över huvud taget för svenska kommunpolitiker och rektorer ute i landets skolor?

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för anförandet! Jag har en fråga till ordförande Malm kring regeringens styrning av skolan. Ledamoten säger att vi har haft åtta förlorade år när det gäller regleringen av friskolorna. Det är väl så att vi har haft åtta förlorade år då Liberalerna och andra högerpartier har blockerat varje försök till reglering av friskolemarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vi har också haft åtta år då vi genom utredningar, skolkommission och kunskapsinhämtande lagt grunden för reformer som den här regeringen nu tar vidare. Det är väldigt tacksamt att se reformer som gäller skolbibliotek och stärkt rätt till läromedel gå vidare. Det är bra att den grunden finns så att det kan bli verkstad från den här regeringen. Sedan får vi se hur mycket verkstad det blir - om det blir riktigt bra förutsättningar för skolbiblioteken, till exempel.

Fredrik Malm säger att många kommuner inte har kunnat ta ansvar för skolan. Ett skäl till att många kommuner inte har kunnat göra det är att den här regeringen har valt att låta kommuner, och för all del också regioner, bära ansvaret för en krisekonomi som beror på pandemi och krig, fast regeringen hade kunnat ge stöd eftersom staten har en god ekonomi.

Jag blev därför väldigt nyfiken på Fredrik Malms uttalande om tydligare statlig styrning och om att han vill att staten ska finansiera skolan så mycket det går. Då är min fråga: Är det detta staten gör nu? Är det detta regeringen gör nu, finansierar skolan så mycket det går? Någonstans har vi kanske ändå en gemensam grund här politiskt. Vi i Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ekonomiskt ansvar för skolan. Men hur vill Liberalerna ha det?

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för svaren! Jag tror att vi båda är bekymrade över att skolresultaten inte är tillräckligt bra. Det jag och Miljöpartiet inte instämmer i är vad man gör åt det. Vi hade höga förväntningar på regeringens debattartikel efter Pisaresultaten, men det visade sig att det man ville komma med var mobilförbud, alltså något som skolor redan kan besluta om. På de allra flesta skolor har man inte mobiler i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fredrik Malm talar om luddiga läroplaner. Det är tydligt att det finns ett kunskapsuppdrag i de läroplaner vi har. Att förstatliga skolan innebär en enorm reform som tar 30 år. Det betyder att inte ens barn som inte är födda än kommer att gå i den nya, reformerade skolan. Jag kan inte hitta på något talande exempel på generationsskiftena, men det kommer alltså att ta omkring 30 år.

Vi måste göra något som kan ske direkt för att barn och unga ska få den utbildning de har rätt till. De ska ha med sig att kunna räkna, skriva och läsa. Då behöver man nu se till att skickliga lärare har tillräckligt med tid med sina elever. Det är detta som behövs.

Då undrar jag varför man kommer med denna detaljstyrning. När man vill göra stora reformer kommer man med detaljstyrning om skärmförbud. Man kommer med detaljerade statsbidrag som en del kommuner inte kan använda. Varför har man inte tillit till professionen att besluta hur undervisningen ska bedrivas i klassrummen och att välja läromedel?

Hade Miljöpartiets budget gått igenom hade skolorna haft mer pengar till skolböcker och till det de behöver. Om de ett visst år inte behöver just skolböcker får de använda pengarna till det de behöver. Det är så vi ser på relationen till skolan och till kommunerna som huvudmän för skolan.

Fru talman! Det där var ju inte svar på min fråga. Det är lovvärt med ett tak för klasstorlek just för att det inte ska bli för stora grupper.

Vi i Centerpartiet satsar betydligt mer än vad regeringen gör i sin budget, men jag kan lova att vi inte har råd att täcka mer än en bråkdel av detta, och kommunerna har väldigt mycket andra kostnader. Frågan kvarstår fortfarande: Var ska pengarna komma ifrån, och vad har Fredrik Malm för tidsspann när det gäller att genomföra detta? Det skulle ju behöva genomföras ganska snart, så att åtminstone den närmaste generationen kan beröras av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Frågan är fortfarande hur detta ska finansieras. Visst är det möjligt att detta att bara förstatliga skolan på något sätt skulle effektivisera den. Jag har dock lite svårt att se det. Jag tror inte riktigt att det har att göra med om det är stat eller kommun som är huvudman. Möjligtvis kan ett reglemente styra upp. Men det är fortfarande väldigt stora resurser som det handlar om.

Är detta något som kommunerna till 100 procent ska stå för, eller kommer staten att bidra? Kommer man att bidra med en milliprocent, eller hur tänker sig Fredrik Malm och regeringen att detta ska finansieras?

Fru talman! Ibland kan man tänka att ordet styrdokument låter lite tråkigt. Men faktum är att vi i skolans styrdokument återfinner många skrivningar som är både viktiga och ganska vackra. Till exempel står det i skollagens första kapitel att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Det handlar alltså om att lära inte för att man måste utan för att man vill, för att det är lustfyllt och för att man ser möjligheter att fortsätta lära nytt hela livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är ett fantastiskt fint mål vi har för alla våra barn och unga i svensk skola. När vi i debatten självklart lyfter svårigheter, problem, utmaningar och negativ utveckling i den svenska skolan är det viktigt att komma ihåg att också lyfta att den är full av fantastiska lärare som varje dag väcker barns och elevers lust att lära för hela livet.

Formuleringen som jag nämnde följs av skrivningar om att utbildningen också ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skolans demokratiuppdrag är viktigt och återkommer i en rad skrivningar.

I går hade jag förmånen att delta i en tydlig manifestation av just skolans demokratiuppdrag när jag deltog i en EU-debatt på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Jag får väl erkänna att jag kände mig något överårig jämfört med ungdomsförbundens representanter, men i övrigt var det en fantastisk upplevelse.

Ett antal elever hade själva planerat och organiserat debatten som en del av undervisningen i ämnet samhällskunskap, och många elever hade möjlighet att komma dit, lyssna på debatten och själva ställa frågor.

Det är otroligt viktigt, tycker vi, att de politiska partierna och de politiska ungdomsförbunden finns på den arena för demokratisering som skolan utgör. Det gäller särskilt i dessa tider av ökad polarisering i debatten, av ökad spridning av hat och desinformation, av SD:s trollfabriker och av eventuell rysk valpåverkan. Vi har också en ung generation som primärt tar del av nyheter via Tiktok samtidigt som det läggs fram förslag som allvarligt hotar framtiden för public service.

Fru talman! Vi socialdemokrater anser att skrivningarna och regelverken för de politiska partiernas skolinformation behöver stärkas och utvecklas när det med nuvarande regelverk kvarstår stora utmaningar.

Många skolor gör inte som Nösnäsgymnasiet. Ungdomsförbunden har i dag mycket svårt att komma in på många skolor. Det är ett problem som vi ser och som vi vill göra något åt. I dag debatterar vi förvisso grundskola och gymnasium, men vi ser samma tendens på universitet och högskolor, där de partipolitiska studentföreningarna upplever att deras lagstadgade rätt att använda lokalerna kringskärs.

Vi socialdemokrater är övertygade om att mötet mellan människor - med samtal och diskussioner om politik, demokrati och värderingar - är något som behöver stärkas.

Vi socialdemokrater vill också att eleverna ska ha inflytande och medbestämmande under sin skolgång. Det innebär inte att det är eleverna som bestämmer över lärarna, utan det innebär att skolan vid utformningen av ordningsregler praktiserar just de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

SD-regeringens uttalade avsikt att frånta eleverna just inflytande och medbestämmande i fråga om ordningsreglerna riskerar att minska elevernas delaktighet. Detta riskerar också att minska legitimiteten för och efterlevnaden av reglerna. Vi tycker att det är fel väg att gå.

Vi har förmånen att leva i en av allt färre riktiga demokratier. Vi borde ta vara på alla möjligheter att fortsätta utveckla och stärka vår demokrati och det demokratiska samtalet, också i skolan.

Fru talman! Trots min positiva inledning saknas det sannerligen inte utmaningar i svensk skola. En av de stora är utvecklingen av betygsättningen. Betygsinflationen drivs primärt på av de vinstdrivande skolornas vilja att locka till sig elever genom att framstå som bättre skolor eftersom eleverna som går där får höga betyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Man kallar det ibland för glädjebetyg, men jag tycker att den riktiga formuleringen borde vara fuskbetyg. Det har gått så långt att rektorn för Handelshögskolan inte längre litar på betygsättningen i svensk skola. Man kommer inte längre att ta in elever enbart på betyg på Handelshögskolan i Stockholm. Han säger: Gymnasieskolans betygsättning har lett till en tillitsskada som knappast är en liten sak. Den går att reparera, men det måste gå fort.

Fru talman! Det går att reparera, men det måste gå fort. Tyvärr går det allt annat än fort. Den SD-ledda regeringen drar benen efter sig och verkar inte alls förstå allvaret i situationen. Skolinspektionen borde få ett mycket tydligare och kraftfullare uppdrag. I grunden beror problemet på den osunda vinstdrift som har tillåtits härja fritt i svensk skola. Vi hörde ledamoten Malm säga i replikskiftet tidigare att man vill göra någonting åt detta. Men man har tvärtom ägnat åtta år åt att rösta ned alla förslag som lades på riksdagens bord av den socialdemokratiskt ledda regeringen för att komma till rätta med problemen. De röstades ned av Liberalerna och övriga partier i nuvarande regeringsunderlag. Och nu har man inga egna förslag för att snabbt komma till rätta med betygsfifflet.

Man skulle till exempel kunna låta Skolinspektionen punktmarkera de största betygsfifflarna. Man skulle kunna införa hårdare sanktioner och till och med, har vi sagt, gå så långt att man tvångsförvaltar de skolor som fortsätter fiffla med betygsättningen. Man skulle också, som i betänkandets förslag, kunna utreda möjligheten att med olika metoder än tydligare koppla betygen till de nationella proven på gruppnivå.

Men vad gör den liberala skolministern och regeringen? Just nu gör de ingenting.

Fru talman! Det är fler saker som skulle behöva ses över i det svenska betygssystemet. Man brukar säga: När kartan och verkligheten inte stämmer överens är det klokt att hålla sig till verkligheten. Men i fråga om utformningen av betygsstegen E och F verkar det liberala greppet om kartan vara närmast krampaktigt.

Jag är helt övertygad om att ingen av de politiker, forskare, lärare och andra som deltog i det arbete som 1994 resulterade i en hård gräns för godkänt såg den utveckling som vi i dag har. Förra året kunde nästan 18 000 elever inte påbörja utbildningen på gymnasienivå efter genomgången grundskola. Ändå verkar denna regering till varje pris vilja behålla en utformning av betyget F som bidrar till en omfattande utslagning av elever i skolsystemet.

Nej, ingen har sagt att betyget ska tas bort hur som helst - inte vi socialdemokrater och inte Centerpartiet. Nej, vi vill inte ha en kravlös flumskola - jag tänker att det är ett av favoritangreppen från regeringspartierna.

Vi tycker att det är rimligt att på ett seriöst sätt titta på frågan om utformningen av kriterierna för betygen E och F när vi ser den omfattande psykiska ohälsan och den stress, press och utslagning som finns i svensk skola i dag.

Det tycker för övrigt både OECD och IFAU, två institutioner som andra partier svårligen kan anklaga för att vara särskilt flummiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Vi socialdemokrater står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinning vill jag yrka bifall till reservationerna 5 och 16.

Avslutningsvis vill jag parafrasera ett känt uttalande: För övrigt anser jag att vinstjakten i den svenska skolan bör förbjudas.

(Applåder)

Fru talman! Tack till ledamoten för ett väldigt viktigt och välformulerat anförande!

Du lyfter otroligt viktiga frågor kring barns möjligheter att utvecklas till fria, kritiskt tänkande och med sunda demokratiska värderingar. Jag är själv mamma till tjejer, en på 14 och en på 16 år, och de tankar du tar upp upptar också mycket av min vardag och, tror jag, de flesta föräldrars vardag.

När jag hör de problem som ledamoten belyser, tar upp och vill åtgärda skulle jag vilja fråga om man nu inte borde ta de steg som vi vill ta och förbjuda de religiösa friskolorna helt och hållet. Det finns ju larmrapporter från Säpo och andra om risk för radikalisering i muslimska friskolor. En skola stängde men fick senare tillbaka tillståndet. Vi ser också stora problem i kristna friskolor, där man vittnar om problem för eleverna att fritt få göra precis alla de saker som ledamoten lyfter fram.

Kan det inte helt enkelt vara dags att gå fram med ett förbud mot religiösa friskolor? Det kan ju vara så att skolan försöker nå en förälder eller en vårdnadshavare eftersom man tycker att det finns exempelvis en destruktiv kultur och att vårdnadshavaren då helt enkelt flyttar sitt barn nu till en religiös friskola där de liksom fritt kan få installera de värderingar vårdnadshavaren vill.

Tycker ledamoten att det är ett problem? Borde vi förbjuda religiösa friskolor?

Fru talman! Det är såklart bra med inspektioner, kontroll och regler. Detta verkar vara svaret från regeringspartierna varje gång vi tar upp de problem som vinstdriften orsakar och även nu när vi pratar om svårigheterna med de konfessionella skolorna.

Jag menar dock att det inte är möjligt att inspektera bort dessa problem. Man kommer aldrig att kunna bygga en så gigantisk inspektionsapparat som skulle krävas för det som ni målar upp både när det gäller denna fråga och när det gäller alla de andra frågorna. Det kan handla om att det sätts felaktiga betyg eller om att skolan marknadsförs med falsk marknadsföring. Allt detta ska i er värld kontrolleras bort av en byråkratisk koloss.

Man riskerar också att öka den administrativa börda som vi alla vill minska när man inför dessa regler om hur skolorna ska rapportera olika saker till inspekterande myndigheter.

När det gäller de konfessionella friskolorna är vi överens om att skolan inte är platsen för detta. Det är familjen, eller hemmet, som är platsen för att utveckla den religiösa inriktning som man vill leva sitt liv efter. Det är en betydligt enklare åtgärd att helt enkelt förbjuda de konfessionella friskolorna. Jag tycker att det är tråkigt att ledamoten och hennes parti inte ser att det är detta som skulle behöva göras.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation 10, som handlar om en mobilfri skola.

Som alla känner till är den svenska skolan inte på samma höga nivå som för några decennier sedan. Vi brottas i dag med helt nya fenomen som vi då - jag var med på den tiden - inte trodde var möjliga. Ett av de problem som vi fått med den okontrollerade massinvandringen är hedersproblemen. Det har pratats lite om det i dag, och jag vill förstärka detta.

Redan från förskolan finns det en utbredd hedersproblematik som skapar konflikter och segregering i elevernas vardag. I min hemstad - i det socialdemokratiska Malmö - har man nyligen gjort en oberoende granskning av stadens förskolor med häpnadsväckande resultat. Barn av olika kön får inte leka med varandra. Flickor får inte ha kortärmat eller kortbent trots sommarvärme. Det finns pojkar som säger att de vill bestämma över kvinnlig personal och att de inte behöver lyssna på dem bara för att de är just kvinnor. Det finns syskon som styr och kontrollerar varandra.

Men förskolorna i Malmö gör nästan inga orosanmälningar med koppling till hedersförtryck, trots att de är skyldiga enligt lag. Förra året gjordes en enda anmälning från en förskola. En anledning till detta är att personalen helt enkelt inte vågar - de anställda är rädda för hotbilden från vårdnadshavare och anhöriga. Personalen är rädd för att barnet ska fara illa om de tar upp känsliga saker med föräldrarna. Personal och ledning upplever stora svårigheter i mötet med föräldrar vid oro för hedersproblematik. Personalen kan dessutom själva upprätthålla hedersnormer gentemot barnen på förskolan, eftersom de själva lever i en hederskontext.

Till detta, fru talman, kan vi lägga att var femte niondeklassare i Malmö lever under hedersförtryck, vilket en helt annan undersökning visar. Så har det varit under en längre tid. Trots att det socialdemokratiska styret via sina tjänstemän lovat att vidta åtgärder, och trots att vi har hört från talarstolen här inne hur viktigt detta är, har inget blivit bättre. Det är bara ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Nu har det nya regeringsunderlaget gett Skolverket ett uppdrag om ett systematiskt arbete inom området hedersproblematik, vilket är jättebra. Sverigedemokraterna vill gå lite längre och anser att vi måste gå vidare med en riksomfattande kartläggning av hedersförtrycket och islamiseringen i den svenska skolan. Dessa problem är så allvarliga och omfattande att man inte får missa något. Sverigedemokraternas mål är att den svenska skolan återigen ska vara fri från hedersförtryck och islamisering.

Fru talman! Alltför många elever upplever psykisk ohälsa. Här vill vi se riktade kunskapsinsatser till eleverna i form av olika evidensbaserade program - det finns ganska många sådana - som passar för ändamålet. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för den eventuella egna ohälsan och andras ohälsa. Vi tror att upplysning är en väg att gå.

En annan åtgärd för att minska ohälsa och stress är att lämna bort sin mobiltelefon en stund och undvika sociala medier under skoldagen. Här anser vi att normen ska vara mobilfri skola till och med årskurs 9. I dag är normen att man får ha mobil i skolan men att rektorn kan besluta annat.

Som alla säkert känner till har många elever ganska stora problem med att läsa och skriva. Här har Sverige sjunkit som en sten jämfört med andra länder. Glädjande nog har regeringsunderlaget uppmärksammat detta och har infört ett stöd för inköp av fysiska läroböcker, vilket har varit mycket uppskattat av dem som har ansökt om det. Skolverket har även getts i uppdrag att genomföra insatser för att stärka barns och elevers utveckling i språk, läsning, skrivande och matematik.

För att ytterligare stärka svenska språket vill Sverigedemokraterna att man överväger att ta bort svenska som andraspråk. Alla elever bör mötas av samma höga förväntningar. Verkligheten med fortsatta studier eller arbete kräver god kompetens, och då är det inte bra att man gjort denna segregering innan.

Fru talman! Modersmålsundervisningen, som utökades 1966-1977 genom vissa reformer, var till för arbetskraftsinvandrarnas barn, som då utgjorde ungefär 5 procent av eleverna i den svenska skolan. Dessa ville bli och blev också en del av det svenska samhället, och några större språkproblem i svenska fanns inte på den tiden. I dag är situationen helt annorlunda. Massinvandringen, från framför allt länder med låg utbildningsnivå, har definitivt förändrat den svenska skolan. Förutom ordningsproblem är dåliga kunskaper i svenska språket ett jätteproblem.

Många här pratar om mer pengar till skolan. I dag har en tredjedel av alla elever rätt till modersmålsundervisning. Det kostar mycket pengar, cirka 2,4 miljarder kronor, vilket är mer än de 2 miljarder det påstås att friskolorna gör i vinst. Dagens modersmålsundervisning har också många problem, såsom låg andel behöriga lärare, 40-50 procent, och gratisbetyg i moderna språk till eleverna då de i de flesta fall tyvärr per automatik får högsta betyg. Det förekommer också påfallande mycket "gratis läromedel" innehållande propaganda från islamistiska och andra diktaturer.

Nu måste signalen till alla elever vara att det är goda kunskaper i svenska språket som gäller för att få en god utbildning och ett bra arbete. Har man sedan tid över får man gärna lära sig sitt modersmål men i egen regi.

Avslutningsvis, fru talman: Den okontrollerade massinvandringen har haft enormt negativ inverkan på hela den svenska skolan. Det är därför för mig helt obegripligt att det fortfarande finns partier som vill fortsätta på denna väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

(Applåder)

(forts. § 12)