Daniel Riazat (V) svarade Jörgen Grubb i en replik om Övergripande skolfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:107 Tisdagen den 29 april” den 29 april 2025.
Jörgen GrubbSD· i sitt anförandeJag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 9, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i detta ärende. I dagens svenska skola lyckas många elever väldigt bra. De…Herr ålderspresident! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 9, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i detta ärende.
I dagens svenska skola lyckas många elever väldigt bra. De tangerar till och med de höga resultat våra elever hade för några decennier sedan, när vi var en toppnation i skolvärlden och i många andra delar.
Det som bekymrar Sverigedemokraterna mycket är att det finns många elever som inte når de grundläggande utbildningsmålen.
Dagens skola har alldeles för stora skillnader i skolresultat. Den kritiken delar vi med de världsomspännande institut som genomför de stora skolundersökningarna – Pisa och Pirls. De är bekymrade över att Sverige inte klarar av att hålla en jämnare nivå och att så många elever inte har de grundläggande kunskaperna.
Många hävdar att den stora anledningen till detta är socioekonomiska skillnader. Då pekar man ofta på den del av gruppen som har invandrarbakgrund. Troligtvis är detta en del av förklaringen, men det finns även andra faktorer som påverkat detta och försvårat för dem med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Skolan har bland annat kommunaliserats, och läroplanerna har lämnat sitt kunskapsfokus. Någon sa här att det är en lite postmodernistisk inriktning – så kanske man kan kalla den. Nu fokuserar man mer på diskussion och analys.
Eleverna i grundskolan är faktiskt fortfarande barn. I de åldrarna – det kan även vara så i vuxenlivet – måste man först lära in kunskaper för att man i ett senare skede ska kunna använda dem och bearbeta dem i diskussioner och analyser. Det säger varje forskare inom detta område, och det har inte förändrats de senaste tusen åren.
Trenden att man ska googla fram fakta för att sedan sätta dem i sitt sammanhang är fullkomligt förkastlig. Trots detta görs det i vår skola, då läroplanerna tillåter det.
Till allt detta måste vi lägga de senaste decenniernas fria invandring, när dåtidens regeringar – alltså de som var före den nuvarande – inte hade en godtagbar plan för hur man skulle integrera alla dessa invandrare. Några har lyckats, men några har också bevisligen misslyckats.
Herr ålderspresident! Det är egentligen inte alls konstigt att vi har stora skillnader i skolan.
Det handlar om skolans kommunalisering, som jag sa innan. Kommunerna satsar olika mycket på skolan, inte bara i rena pengar utan även i kvalitet.
Det är läroplaner med lite fokus på faktakunskaper, vilket missgynnar dem som har svagare förutsättningar. Som exempel kan jag säga vad ett flertal föräldrar vittnar om. Jag har själv pratat med en hel del föräldrar, även med invandrarbakgrund. Till mig har de sagt att de inte vet hur de ska kunna hjälpa sina barn med läxor. Det hade varit mycket enklare för dem att hjälpa till om de hade haft fakta i en bok. De vill alltså hjälpa till men har svårt att göra det.
Föregående regeringar har alltså även gjort det svårt för föräldrar att stödja sina barn i skolarbetet. Dessutom har dessa regeringar, som sagt, ytterligare försvårat genom att de har fört en politik med fri invandring.
Jag kan bara konstatera att den svenska skolan har gått igenom stora förändringar sedan 70-talet, då den faktiskt var bäst i världen. Eftersom jag i dag är lite äldre var jag själv med på den tiden som elev. Då spelade det ingen roll vilken skola man gick i. Utbildningen var väldigt snarlik, och de socioekonomiska skillnaderna, som även fanns då, påverkade inte skolresultaten. De invandrare som då gick i vår skola var fullt integrerade och hade inga problem med det svenska språket. De var precis som alla andra. Det var inget konstigt.
Herr ålderspresident! De åtgärder man i flera decennier har använt för att få en mer likvärdig skola har bevisligen misslyckats. Det finns ingen som kan säga något annat. De har misslyckats, eftersom det har försämrats så mycket. Därför måste vi titta på nya eller nygamla åtgärder som kan fungera. Allt annat är stort slöseri med tid och medel för alla parter.
Det vi med säkerhet vet är att det inte lyfter skolresultaten dit vi önskar att köra på i skolan som man har gjort i 20–30 år. Alla vet detta. Därför har vi partier i Tidösamarbetet en mängd åtgärder som förhoppningsvis ska vända svenska skolan uppåt igen. De löser säkert inte alla problem, men jag lovar att det i alla fall blir åt rätt håll.
Vi kommer att lägga vår kraft på att rätta till de misstag som föregående regeringar begått.
Vi justerar läroplanerna så att det blir mycket mer fokus på inlärning av fakta. Vi uppmuntrar skolor att använda mer läroböcker. Vi ser till att det blir tydligare att det är läraren som ska bestämma över och styra lektionerna. Vi ser över lärarnas arbetssituation gällande arbetstid och administration. Vi tar tag i trygghet och studiero och inför bland annat skarpare krav på ordningsregler och tydliggör skolpersonalens befogenheter. Vi ser även över elevhälsan och inför tydligare regleringar. Vi gör betygsnormerna mer rättvisa. Samtidigt blir det mycket, mycket svårare att ge glädjebetyg, vilket tyvärr sker i dag. Vi ser över behovet av mer öppenhet från friskolorna och tydligare kravställning med fokus på resultat.
Herr ålderspresident! Det går inte att bortse från att ett enormt stort problem är att det i många skolor och hos många elever finns enorma brister i det svenska språket. Så var det inte när den svenska skolan låg i topp – absolut inte. Jag vet.
Svenska språket är av oersättligt värde för vår sammanhållning. Det är därför viktigt att se till att den övervägande delen av undervisningen i svenska skolor bedrivs på svenska språket. I dag ska grundskolan enligt gällande regleringar ha minst 50 procent undervisning på svenska. Det är inte bra nog. Jag har hört kritik mot detta från talarstolen här. Vi värnar det svenska språket och önskar att denna procentsats regleras uppåt. Vi anser att samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid, undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på ett annat europeiskt språk.
Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater i skolan är sannolikt det mest effektiva sättet att lära sig god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper, och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.
Herr ålderspresident! Jag ska avsluta med att än en gång säga några visdomsord riktade till alla elever i vår skola. Jag har gjort det förut, och jag gör det igen.
Grundläggande för att klara sin utbildning kommer alltid att vara 1, att du som elev är närvarande i skolan, 2, att du uppför dig väl och 3, att du som elev gör ditt bästa.
För nästan alla elever skulle detta faktiskt medföra att de klarar av alla grundläggande utbildningskrav i skolan.
(Applåder)
Herr ålderspresident! Att driva friskola i Sverige innebär i princip ingen ekonomisk risk och väldigt lättförtjänta pengar. Ett viktigt skäl till det är att alla friskolor får betalt utifrån hur mycket den kommunala skolan kostar per elev.
Problemet är bara att kommunala skolor har större ansvar än vad friskolor har. Kommunala skolor måste vara beredda att ta emot alla elever när som helst. Friskolor kan däremot hela tiden anpassa så att de enbart har fulla klasser. Kommunala skolor har en skyldighet att ha skolor även i glesbygd. Friskolor kan välja att bara finnas i tätort. Friskolor kan dessutom välja att ha hemliga köer som gör det lätt att få de mest lönsamma eleverna.
Det är därför helt galet att friskolor ska ha samma ersättning per elev som kommunala skolor. Olika ansvar borde betyda olika ersättning. Men så är det alltså inte – tvärtom. Varje år försvinner 2,7 miljarder i överkompensation till friskolorna. Regeringen och SD hade kunnat stoppa det här, men de har valt att inte göra det. I stället fortsätter den här överkompensationen år efter år.
Det är svårt att förstå varför Sverigedemokraterna ser genom fingrarna när 2,7 miljarder varje år försvinner i överkompensation till friskolor, en överkompensation som leder till lätta vinster och att de skattepengar som skulle gå till elevernas undervisning i stället blir till våffelstugor, strandtomter och jaktslott.
Jag vill förstås höra Sverigedemokraterna förklara varför de inte stoppar det här.
Herr ålderspresident! Det är alltid intressant att stå i den här talarstolen när vi har haft skoldebatter de senaste åren och höra på den så kallade vänstersidan. Det enda de pratar om att de vill göra något åt och där de går hårt fram handlar om friskolorna, ungefär som att det är friskolorna som under 30 år har gjort den svenska skolan sämre än vad den var. Den är inte katastrof jämfört med andra länder, även om den är rätt långt nere nu. Men en gång var den på topp. Och nu är det alltså friskolorna som är det stora, hemska.
Jag tror att det är 14 procent av eleverna som frivilligt, märk väl, väljer att gå i friskolorna. Jag vet inte om de gör det för att de vill eller för att de inte vill, men de väljer frivilligt. Enligt vänstersidan är detta alltså det stora problemet med den svenska skolan.
Man pratar här om en siffra på 2,7 miljarder. Det är mycket pengar. Jag undrar: Är det dessa 2,7 miljarder som förstör den svenska skolan, eller finns det mer pengar inblandade? Är det detta som förstör den svenska skolan?
Herr ålderspresident! De här 2,7 miljarderna, motsvarande 4 000 lärare som hade kunnat finnas i den svenska skolan, är ett riktigt slöseri med skattebetalarnas pengar – 2,7 miljarder går till människor som inte gör någonting för att få dem. De behöver ingen ersättning; de får för mycket betalt. Men dessa 2,7 miljarder betyder ingenting, tycker Sverigedemokraterna.
Jag har en fråga om det och även några andra frågor: Vilka andra grupper i samhället tycker Sverigedemokraterna ska få 2,7 miljarder utan att göra någonting för det? Varför är det just friskoleägarna som ska få de här pengarna? Finns det andra grupper som också kan få pengar av staten på det här lättvindiga sättet?
I sitt anförande refererade ledamoten själv till segregationen i svensk skola. Jag tror att det är en väldigt stor orsak till de problem vi ser. Ledamoten refererade också till OECD som referenspunkt när han flera gånger refererade till de svenska skolresultaten.
Redan när en borgerlig majoritet här i kammaren för 30 år sedan röstade igenom friskolesystemet varnade OECD för att det skulle leda till just segregation – de problem som ledamoten refererade till i talarstolen.
Sedan dess har OECD regelbundet, år ut och år in, återkommit till detta: att friskolesystemet så som det är riggat i Sverige med vinstdrivande skolor spär på segregationen och den stora ojämlikheten i svensk skola.
Ja, det är ett stort problem, och ledamoten sa det själv: Det är de som föds av icke-akademiska föräldrar som inte klarar sig bra i svensk skola. Det är de som drabbas av segregationen. Det finns även många andra saker, men det här är ett stort problem.
Herr ålderspresident! Det är rätt fascinerande att Åsa Westlund beskyller mig och mitt parti för något som borgerligheten gjorde. Och vad jag minns var även Socialdemokraterna med och införde en hundraprocentig kompensation till friskolorna. Vi har inte varit inblandade alls i den matchen – ni har varit det, och andra regeringar har varit det.
Jag fick ingen annan siffra än 2,7 miljarder, vilket är väldigt mycket pengar. Men i det totala är det bara en liten del. Det är inte ens 1 procent av vad som används i hela skolan. Vi har länge velat ta bort modersmålsundervisningen, som vi inte ser någon vinst med. Det är heller inget som skadar några elever, men det handlar om 2,2 miljarder. Det fixar vi om ni bara stöder oss. Jag är övertygad om att det finns pengar att omfördela.
Vi gillar naturligtvis inte heller att ge pengar för någonting som inte görs, och det tror jag inte att någon här i kammaren gör. Därför har vi tillsammans med de andra partierna i vårt Tidögäng tillsatt en utredning om att man ska skärpa kraven gällande friskolorna.
Friskolorna har funnits i 25 år. Varför har ni inte gjort något? Det är helt ofattbart. Ni har en förmåga att slussa över alla era brister på andra.
Jag kan stolt stå här, för det här är första gången som vårt parti, via Tidögänget, får något inflytande. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi har gemensamt och har gått ut till hela folket med det i det här avtalet. Jag tycker att det är fantastiskt kul att vi kan göra något som gör den svenska skolan bättre. Men ni försöker kladda på oss saker som ni själva har varit inblandade i och har hållit på med i 25–30 år. Jag tycker att det är märkligt.
Herr ålderspresident! Det var många olika saker som togs upp i replikerna och i talarstolen av ledamoten Grubb. Vi kan börja med lite fakta omkring att alla invandrare förr i tiden skulle ha varit superintegrerade. Det fanns ju en tid när danskarna var de mest kriminella i Sverige! Det kan jag ta på mig.
Det är inte så att det inte fanns segregation förr i tiden. Det var bara det att villapriserna var olika på olika sidor av gatorna. Man valde inte vilken skola man kom till, eftersom det inte fanns något skolval.
På 70-talet kom det varningar om sjunkande läsförståelse, stök etcetera – särskilt bland dem utan läsvana hemifrån. Men man kan säga att det fortfarande är de som inte pratar svenska hemma som är den stora utmaningen i svensk skola. Det är där vi har låga skolresultat i Sverige. Annars är det mycket som är bra i svensk skola.
Det är klart att vi ska fokusera på det svenska språket. Jag kan låna lite från en diskmedelsreklam och säga: ”Det är klart att grabben ska prata svenska.” Vi kan gärna öka andelen undervisning på svenska från 50 procent. Men inget av det här blir ju av så länge vi inte har bra och duktiga behöriga lärare. Ska vi inte se till att belöna de skolor som anställer behöriga lärare i stället för dem som anställer obehöriga lärare?
Om vi ska se till att alla pratar bättre svenska – särskilt de som kommer från hem där man inte pratar svenska – varför är det fortfarande så när Sverigedemokraterna nu fokuserar på det svenska språket att de samtidigt är jättenoga med att det måste vara möjligt att fortsatt ha skolor där man inte alls pratar svenska och anställer obehöriga lärare? Det säkerställer ju att eleverna lär sig undermålig svenska eller inte pratar svenska alls i skolan – och det med lärare som inte har behörighet. Hur hjälper det fler att prata bättre svenska?
Herr ålderspresident! Jag är några år äldre än Niels Paarup-Petersen. Jag tror inte han minns jättemycket från tidigt 70-tal. Jag gick i skolan då. Jag började grundskolan 1969 i Malmö, på Hagaskolan. Jag hade ett flertal invandrare som mina närmaste kamrater. Deras föräldrar pratade rätt taskig eller obefintlig svenska, i alla fall ett bra tag. Men konstigt nog pratade barnen flytande svenska – malmöitiska, till och med. Det fanns inte ett spår av brytning. Jag vet inte, men jag minns att det var så. Därför vill jag bara korrigera ledamoten. Men det är önskvärt att alla kan prata svenska, för det handlar självklart om de vuxna i arbetslivet också. Det förstår jag.
Vi har inte gått ut med något om att alla skolor ska tvingas att ha behöriga lärare. Jag önskar att man kunde göra det, men det finns inte så många behöriga lärare. Om Niels Paarup-Petersen har en magisk formel för att få fram detta – ta fram den! Självklart vill vi att skolan ska ha behöriga lärare. Det är inte konstigare än så.
Vi har inte riktigt en socialistisk syn på detta. Vi tittar ofta på kvalitet. Det finns absolut kvalitetsbrister i både kommunala skolor och friskolor. Vi vill fokusera på resultat. Det handlar om resultat.
Det pratas om vinster och så vidare. Ja, det finns kommunala skolor som gör vinster. Vi har rätt taskiga kommunala skolor i Malmö, och de har en sådan administration att man inte kan tro att det är sant. Där finns pengar att spara; det vet jag. Jag tror att Niels Paarup-Petersen också vet det, för han känner till ganska bra hur det funkar i Malmö.
Herr ålderspresident! Jag har inte nämnt ordet vinst, så jag vet inte varför det plötsligt kom upp.
Det finns absolut dåliga kommunala skolor i Malmö. Det vet jag. Det är därför jag sitter i riksdagen och har valt utbildningsutskottet. På till exempel Värner Rydénskolan var det bara en tredjedel av eleverna som fick behörighet under en period. När Skolinspektionen var där gav de ändå grönt ljus för allting. Jag är förbannad över den enorma utslagning vi har i Sverige. Men jag har inte gått i den svenska skolan, så jag har väldigt svårt att ha barndomsminnen därifrån.
Vad gäller att skolor ska tvingas att ha behöriga lärare står det i skollagen att man ska ha behöriga lärare. I vanliga fall är lag lika med tvång. Men så är det inte på skolans område. Då är det valfritt. Det är lite speciellt, kan man säga.
Ja, Centerpartiet har en magisk formel. Visst är det fantastiskt när det efterfrågas en magisk formel och man faktiskt har det? Vi har lagt fram ett förslag som finns med i vår skolpolitik som läggs på riksdagens bord. Det är så bra som det kan vara. Det ger Sverigedemokraterna alla möjligheter att rösta för.
Den magiska formeln är helt enkelt att den som anställer en behörig lärare får bättre betalt än den som inte gör det. Jag vet inte om det är magi, men det är tydligt och relativt enkelt. Det gör att man får mer pengar om man anställer behöriga lärare. Det skapar en bättre arbetsmarknad för behöriga lärare och gör att incitamenten i svensk skola rör sig mot behörighet i stället för bort från den.
Den andra delen av förslaget är ett slags dubbelmagi. Det handlar om att för dem som inte är behöriga lägger vi ett utbildningskrav på huvudmannen. De får ett uppdrag att se till att de obehöriga blir behöriga. Vi betalar alltså för behörighet och för att obehöriga ska bli behöriga. Jag tycker inte att det är supersvårt. Jag vet inte varför Centerpartiet är de enda som har tänkt på det. Men behöriga lärare ska få mer pengar och obehöriga ska bli behöriga. Det är våra magiska formler för att få fram fler behöriga. Jag ser fram emot Sverigedemokraternas stöd.
Herr ålderspresident! Ja, det var en fantastiskt magisk formel. Joe Labero, houtta dig i väggen!
Det är intressant, men jag tror inte att det blir fler lärare för det. Att man anställer för att man får mer pengar innebär ju inte att de obehöriga blir utbildade. Att skolorna skulle ta tag i detta kanske skulle funka på några ställen, men det är också en rätt stor utmaning för skolorna att helt plötsligt ombesörja och betala för allt detta. Vi har massor med högskolor och universitet som kan utbilda lärare. Det blir alltså lite svårt, om det är så ledamoten menar. Jag vet inte. Jag tror inte att det hade hjälpt särskilt mycket.
Jag har inget emot, och jag vill definitivt, att man ska anställa lärare. Sedan vet jag också att utbildade lärare, bland annat i Malmö, har sökt jobb men fått höra att de inte var intressanta och inte fått komma på någon intervju. Det finns naturligtvis mycket sådant.
Jag tror att vi kan vara överens om att vi vill ha behöriga lärare i skolan. Vi är nog inte ensamma om det, jag och ledamoten Niels Paarup-Petersen. Där stannar vi just nu. Men tillsammans kanske vi hittar en annan formel som jag tror mer på. Jag är inte övertygad om att den så kallade formeln från Niels Paarup-Petersen är den rätta, men det kanske finns någon annan. Det hade varit bra för den svenska skolan, förmodligen.
Det finns lärare som inte är behöriga men som är väldigt duktiga. Kanske hade de fått en liten extra skjuts om de fått behörighet. Det kanske blir ännu bättre.
Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna lägger ut dimridåer gällande att elever ska prata svenska och liknande. Målet för Sverigedemokraterna är ju någonting helt annat.
Om vi ändå utgår från att Sverigedemokraterna vill detta blir det väldigt märkligt att de röstar emot samtliga förslag som leder till det forskningen menar är grundförutsättningar för att skapa bättre inkludering, minska segregation och att elever till exempel ska prata bättre svenska. Forskningen är tydlig med att modersmålsundervisning bidrar till detta. Elever som kan sitt modersmål kan också lära sig det svenska språket bättre. Det är ingen raketforskning. Utredning efter utredning visar dessutom hur skolmarknaden och marknadsexperimentet i skolan har lett till att elever inte längre möts i lika stor utsträckning, vilket påverkar elevernas språkkunskaper.
Vi vet också att det undantag som vissa skolor har från kravet på lärarlegitimation och att tala svenska i skolan leder till att eleverna inte får lika stor tillgång till svenska språket. Sveriges näst största skolkoncern har detta undantag.
Jag väntade bara på att få höra Jörgen Grubb ta upp detta. Jag tyckte att det lät lite för bra i början. Men återigen bevisade Jörgen Grubb att Sverigedemokraterna står för en skolpolitik som går helt emot vad forskningen säger.
Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna röstar nej till att ta bort kö som urvalsgrund? Varför röstar de nej till ett skolsystem bortom marknaden, där eleverna möts i en och samma skola? Och varför röstar de nej till att undantagen för de internationella skolorna tas bort? De vill ju samtidigt att elever lär sig bättre svenska i skolan. Hur går dessa saker ihop?
Herr ålderspresident! Det finns klart delade meningar om modersmålsundervisning. I Danmark har man en annan uppfattning än vad Daniel Riazats så kallade forskare har. Vi har tittat på detta i utredningar. Vi ser inget som pekar på att det ger någon större vinst. Däremot medför det en kostnad som nästan når upp till det ni klagar på vad gäller friskolorna: 2,2 miljarder för modersmål och 2,7 miljarder för friskolorna.
Herr ålderspresident! Friskolorna – åtminstone de största skolkoncernerna – får 50 miljarder och inte 2,7 miljarder. Sverigedemokraterna är med och sänker skatten med över 100 miljarder kronor årligen, varav det mesta går till höginkomsttagare. I år har man aviserat en extra skattesänkning till bland annat donatorer till Moderaternas valkampanjer och liknande. Jag undrar vad de 2 miljarderna blir i jämförelse med detta. Regeringen, med Sverigedemokraterna i spetsen, lägger hundratals miljarder på att minska skatten för miljardärer och miljonärer, men de har samtidigt problem med 2 miljarder, vilket är en väldigt liten andel av skolans totala budget.
Låt oss återgå till frågan. Jag vill jättegärna att Jörgen Grubb ger mig källorna och namnen på de där forskarna. Jag vill veta vad det är för forskningsstudier som Sverigedemokraterna har bedrivit själva som har kommit fram till detta. Gjordes detta av samma person som tog fram Sverigedemokraternas vitbok, eller gjordes det av någon annan?
Vi har kollat de utredningar som har gjorts, och de visar att elever blir hjälpta av att kunna sitt modersmål. Det är egentligen ingen diskussion utan mer ett konstaterande: elever som kan sitt modersmål kan också lära sig bättre svenska.
Jag vill bara veta vad de forskare som Sverigedemokraterna har anlitat heter. Är det medlemmar i Sverigedemokraterna som har tagit fram detta, eller har ni något som helst bevis för att modersmålsundervisning skulle vara dåligt för eleverna?
Herr ålderspresident! Jag reflekterar över att vi nu har olika siffror. Nu säger Vänsterpartiets ledamot att det är 50 miljarder man gör i vinst och handlar våffelstugor för. Enligt Socialdemokraterna är det 2,7 miljarder, vilket lät mer trovärdigt i mina öron. Jag påstår att modersmålsundervisning kostar 2,2 miljarder, och det är 55 procent av eleverna som väljer detta.
Det finns ingen tydlig koppling till att det skulle ge någon vinst. Det finns heller ingenting som säger att det hamnar på minussidan. Det finns ingenting som säger att det blir minus om elever sportar mer, rider mer, spelar mer ishockey eller något annat som vi också kunde ha lagt 2,2 miljarder på.
Vi baserar mycket på en stor dansk undersökning, som gjordes för nästan 20 år sedan när man tog bort kravet på modersmålsundervisning i Danmark.
Jag har aldrig hört Daniel Riazat nämna alla sina fantastiska källor heller. Vi tittade på en RUT-utredning. Där fanns ingen med tydliga anspråk. Och det finns väl heller ingen annan som har hittat dem?
(Applåder)
