Riksflödet
Logga in
Svarade Niels Paarup-Petersen i en replik ·

Jörgen Grubb (SD) om (forts. från § 11) Övergripande skolfrågor och Grundläggande om utbildning (forts. UbU7 och UbU8)

Jörgen Grubb (SD) svarade Niels Paarup-Petersen i en replik om (forts. från § 11) Övergripande skolfrågor och Grundläggande om utbildning (forts. UbU7 och UbU8) i debatten ”Protokoll 2025/26:82 Onsdagen den 4 mars” den 4 mars 2026.

Niels Paarup-PetersenC· i en replikJag uppskattar att Jörgen Grubb tog upp frågor om studiero och läsförståelse i Sveriges skolor. Om man tittar lite på forskning och annat kan man konstatera att det som är helt avgörande för att uppnå de målen faktiskt…
DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! Vi ska behandla ämnet grundläggande utbildning. Vad kan då vara mer passande än att prata om tryggheten och studieron i skolan? Sverigedemokraterna har länge velat göra något åt otryggheten och den dåliga studiero som finns i många skolor och klassrum, vilket jag tror att de flesta här känner till. Från att ha haft god studiero som harmoniserade med den tid då svenska elever presterade allra bäst i världen har vi i dag backat ett långt steg jämfört med andra länder.

Det är helt klart att om det inte finns studiero blir det svårt för eleverna att utbilda sig och svårt för lärarna att bedriva god utbildning. Det är ställt bortom allt tvivel att trygghet och studiero är grundläggande för att få välutbildade elever.

Glädjande nog har Tidögänget en utredning på bordet som vi snart ska besluta om här i riksdagen. Vi kommer att stärka rektorns och lärarens ledarskap, och det blir tydligt att rektorn ansvarar för skolans studiero och att läraren leder och bestämmer över undervisningen. Det blir även minskade dokumentationskrav vid disciplinärenden och gemensamma skolregler som bestäms av rektorn och som innebär tydliga konsekvenser vid överträdelser.

Mobbning och kränkningar kommer att definieras tydligare i skollagen. Mobilfri skola införs. Det kommer att ges utökade möjligheter till avstängningar, omplaceringar och akutskolor med syfte att skapa trygghet och studiero. Det blir möjligt att neka tillträde för särskilt farliga elever, alltså sådana som vi inte kan ha i skolan. Tyvärr finns de där i dag.

Herr talman! Nuvarande betygssystem har vi haft en ganska kort tid, cirka 15 år. Man bör nog inte byta ut systemen alltför ofta utan ha dem en lite längre period. Dock är problemen så stora nu att vi helt enkelt måste agera. Många här har klagat på det nuvarande betygssystemet på olika sätt.

I dag bestämmer lärarna helt över elevernas betyg, vilket kan tyckas rimligt. Dock är det inte helt lätt. Tyvärr visar det sig att betygsglidningen – alltså utdelningen av glädjebetyg – är alldeles för stor. I vissa ämnen är drygt en tredjedel av betygen glädjebetyg, och det gäller både kommunala skolor och friskolor. Det är extremt höga nivåer. För att råda bot på detta och låta lärarna slippa yttre påverkan måste nuvarande betygssystem bytas ut. Vi i Tidögänget gör något åt saken. En utredning som det kommer att beslutas om före sommaren ligger på bordet.

Det nya betygssystemet kommer att ha en tiogradig skala, vara utan skarp godkännandegräns och innebära behörighetskrav motsvarande 4,0 i snittvärde. En sammantagen betygsprincip kommer att gälla, alltså inga skarpa gränser. Nationella prov kommer att ligga till grund för en del av betyget medan resterande delar är lärarnas och respektive skolas samlade betygsvärden.

Vidare kräver betygssystemet att dagens nationella prov görs digitalt, med gemensam rättning och uträkning av betygen. Frågan om digitala nationella prov behandlades redan av den förra regeringen. Skolverkets arbete med detta sedan dess har inte haft den fart det borde, vilket vi är mycket kritiska till. Nu krävs det att arbetet med de digitala nationella proven intensifieras så att eleverna kan få mer rättvisande betyg.

Herr talman! Jag har berört detta förut, men tyvärr är det ständigt aktuellt. Det gäller ett fenomen som finns i våra skolor och ibland utanför dem, nämligen hedersproblematiken. Den fick vi på köpet i och med massinvandringen. Som exempel kan vi ta Malmö, där var femte niondeklassare lever under hedersförtryck. Det handlar bland annat om att barn av olika kön inte får leka med varandra. Flickor får inte ha kortärmat eller gå barbenta trots sommarvärme. Pojkar säger att de vill bestämma över kvinnlig personal och att de inte behöver lyssna på dem för att de är kvinnor. Syskon styr och kontrollerar varandra.

Det görs tyvärr få anmälningar om hedersförtryck trots att omfattande utredningar visar på enorma problem. De drabbar som sagt 20 procent av niondeklassarna. Några anledningar till detta har man också fått fram. De handlar om att personalen inte vågar anmäla. De är rädda på grund av hotbilden från vårdnadshavare och anhöriga. Personalen är rädd att barnen ska fara illa om de tar upp känsliga saker med föräldrarna. Personal och ledning upplever stora svårigheter i mötet med föräldrar vid oro över hedersproblematik. En utredning om att motverka hedersrelaterat våld och förtryck är redan igång. Vi ser fram emot alla åtgärder som kan lindra denna åkomma.

Vi sverigedemokrater anser även att man måste gå ett litet steg vidare genom en riksomfattande kartläggning av hedersförtrycket och islamiseringen i den svenska skolan. Dessa problem är så allvarliga och omfattande att man inte får missa något. Vårt mål är att den svenska skolan återigen ska vara fri från hedersförtryck och islamisering.

Herr talman! I dag är förutom ordningsstörningarna de låga kunskaperna i det svenska språket ett jätteproblem. Vi ser att väldigt många elever, framför allt i utanförskapsområdenas skolor, har stora problem med läsförståelsen. Den fortsätter att sjunka, enligt de mätningar den stora organisationen Pirls gör.

En tredjedel av alla elever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. Detta kostar mycket pengar, vilket inte många vill prata om. Det handlar om 2,4 miljarder, om alla nyttjar det. Drygt 50 procent gör det i dag. Detta vill vi ta bort, men vi konstaterar även att vi tyvärr än så länge är det enda parti som vill det. I stället vill vi satsa dessa pengar på ökad undervisning i svenska språket, vilket många här har pratat om och vill göra. Nu finns tillfället och pengarna. Nu måste signalen till alla elever vara att goda kunskaper i svenska språket kan ge dig god utbildning och sedan ett trevligt arbete. Har du sedan tid över får du jättegärna lära dig ditt modersmål, men i egen regi.

(Applåder)

(forts. § 15)

Herr talman! Jag uppskattar att Jörgen Grubb tog upp frågor om studiero och läsförståelse i Sveriges skolor. Om man tittar lite på forskning och annat kan man konstatera att det som är helt avgörande för att uppnå de målen faktiskt är lärare.

Vad gör då regeringen för att få fler lärare? Ja, regeringen gör ingenting. Man kan också konstatera att regeringen satsar mindre pengar än oppositionen. Ni säger nej till differentierad skolpeng, ser det ut som. Ni säger nej till Centerpartiets förslag om lönetillägg till de skolor som behöver lärarna som mest.

Ni säger nej till att säkerställa att det blir fler lärare och att det blir fler utbildningsplatser etcetera. Sverigedemokraterna föreslår rent av att det ska vara färre utbildningsställen i Sverige, vilket gör det svårare inte minst för landsbygdsskolorna att få lärare.

Tillsammans med en ökad detaljstyrning från Stockholm innebär detta att det blir svårare att få lärare ute i landet som kan göra sitt jobb. Hur kommer Sverigedemokraterna att jobba för att få till studiero i praktiken, alltså genom att se till att det blir fler lärare som kan vara med barnen, i stället för att bara prata om detta i talarstolen?

Herr talman! Ledamoten tänker helt fel. Att skapa studiero är positivt för både lärare och elever. Jag vet inte om ledamoten har något emot detta. Däremot vet vi att eleverna inte har något emot det, för de lär sig mer när de får studiero. Lärarna trivs bättre och får möjlighet att lära och utbilda eleverna.

Det stora problemet när det gäller lärare är egentligen att det finns massor med lärare i Sverige som inte jobbar som lärare. Siffran fluktuerar, men det är mellan 40 000 och 70 000 som är utbildade lärare men inte har en lärartjänst eller inte vill vara lärare. En av de största anledningarna till att de inte vill vara lärare är att det inte är studiero i skolan.

Det är alltså snarare tvärtemot vad ledamoten säger. Vi måste börja i rätt ända. Då får vi tillbaka dessa lärare. Sedan har vi haft massor med utbildningsplatser, och bara hälften har varit besatta. Massor slutar för att de inte klarar av utbildningen. Vi vill väl ha bra lärare?

Jag vet inte om ledamoten är emot detta, men jag tycker att vi ska ha bra lärare. Det tror jag att eleverna också tycker.

Tänk om, tänk rätt! Gör som vi och ställ bra krav på dem som ska bli lärare i stället för att försöka få in massor med människor på en utbildning som de inte kan avsluta! Det handlar om tid. Både samhället och de studerande tjänar tid genom att de väljer rätt saker, i stället för att de ska luras in på en utbildning som de inte klarar av.

Herr talman! Jag noterade att Grubb i talarstolen pratade om läsförståelse. Vi skulle tydligen ha pratat om hörförståelse också. Det påstods ju en massa saker nu i repliken som jag inte har sagt. Det sades till exempel att jag skulle vara emot mer studiero när jag just diskuterade hur vi kunde göra den bättre, eller att jag inte skulle vilja ha bra lärare.

Problemet är att vi med regeringens politik i stället för lärare, även om de inte alltid är fullt så bra som vi hade önskat, får obehöriga lärare. Det är ju detta som blir följden av regeringens politik.

Jag har svårt att se varför en lärare som har D i svenska men får en lärarutbildning skulle vara sämre än en obehörig lärare som kanske har E i svenska. Det blir ju resultatet av regeringens politik. Där har jag fortfarande inte fått ett enda svar från regeringens sida, trots att jag tagit upp frågan många gånger.

Jag vill ha bra lärare. Problemet är som sagt att vi just nu har jättemånga obehöriga lärare, särskilt i de skolor som har störst problem. Vi vet, och det är väl dokumenterat, att de behöriga lärarna har mindre problem med studiero än de obehöriga har. Detta har undersökts gång på gång. De anmäler mindre problem.

Varför för regeringen en politik som leder till fler obehöriga lärare ute i skolorna? Varför tror Sverigedemokraterna att det blir bra? Det är ju först och främst skolor på landsbygden och i utanförskapsområden som kommer att drabbas. Där är det redan svårast. Med regeringens politik kommer de att få ännu svårare att få behöriga lärare. Jag förstår inte hur detta kan vara en bra politik för hela landet, och vi vill ju att hela landet ska ha bra skolor.

Det räcker inte att skolorna i Stockholms innerstad – de är tydligen fina, har jag sett i tidningen – har bra lärare, utan det måste alla skolor ha. Det gäller alla skolor i hela Sverige.

Herr talman! Vad gäller detta med hörförståelse kanske ledamoten själv kan lyssna på inspelningen. Det som har sagts här finns ju bandat. Jag tror inte att jag har påstått något som ledamoten inte har sagt.

Det är i dag jättemånga som går ut lärarutbildningen men inte får jobb. Det kan handla om att de befinner sig på fel ort. Jag själv skulle inte vilja tvinga dem att flytta någon annanstans för att bli lärare, åtminstone inte om det handlar om att flytta från ena delen av Sverige till den andra.

Man skriker inte efter lärare i till exempel Malmö. Det gör man inte. Man behöver vissa lärare, men det är inte jättemånga lärartjänster som står till buds.

I vilket fall som helst vill vi ha duktiga lärare. Många av de duktiga lärarna finns ju, men som jag sa innan finns de utanför lärarrummet. De är färdigutbildade, men de finns inte i lärarrummet. Mycket beroende på studieoro vill de inte vara lärare. Detta kanske också gäller utanförskapsområdena.

Här har vi alltså den stora lösningen. Sedan ser vi till att skärpa lärarutbildningen. Jag är medveten om att vi inte har lagt fram den propositionen än, men den kommer. Då blir det en högkvalitativ utbildning med rimliga krav, så att vi får bra lärare. Det tycker vi är ett bra recept. Vi tror hellre på detta än på det som inte har fungerat i alla år.

Herr talman! Jag tänkte inte fråga om det som Niels Paarup-Petersen tog upp, men jag tycker att Jörgen Grubb fortfarande är svaret skyldig när det gäller hur Sverigedemokraterna ser på att vi ska få behöriga lärare runt om i hela landet. Vi pratar för lite om den frågan. Jag tycker att hans svar inte handlade om hur vi ska locka tillbaka de 40 000 lärare som inte är i skolan. Det svaret är Sverigedemokraterna och Jörgen Grubb oss fortfarande skyldiga.

Jag tänkte i stället att min fråga skulle handla om det som Jörgen Grubb sa i slutet av sitt anförande, för en timme sedan. Han pratade om islamisering, om jag kommer ihåg det rätt. Han pratade just om religiös påverkan i skolan.

Bland våra reservationer som finns att rösta på finns det ett väldigt tydligt förbud mot konfessionella friskolor eller, om jag ska använda ord som alla förstår, religiösa friskolor. Vi socialdemokrater har uppfattat det som att Sverigedemokraterna också vill sätta stopp för religiösa friskolor, men Sverigedemokraterna agerar just nu inte för att faktiskt göra på det sättet.

Därför är min fråga: På vilket sätt jobbar Sverigedemokraterna för att vi faktiskt ska kunna få ett stopp för religiösa friskolor? Vad vi förstår är Sverigedemokraterna för detta, och vi socialdemokrater lägger fram konkreta förslag på riksdagens bord.

Herr talman! Det är två områden här. Detta ingår inte i det område som jag pratar om – det kanske Niklas Sigvardsson vet. Min kollega kommer att prata om detta.

Men jag kan ändå säga som det är. Vi vill inte ha muslimska friskolor. Sverigedemokraterna säger nej till det. Det finns en reservation om det också. Vi har inte fått någon annan med oss på den. Kanske ni kan rösta för den reservationen. Det skulle vara jättetrevligt om ni socialdemokrater gör det.

Jag kan inte säga mycket mer än att vi har ett tydligt nej.

Herr talman! Anledningen till att jag reagerade var att Jörgen Grubb avslutade sitt anförande med att ta upp de här frågorna. Jag ansåg att det var relevant att ställa frågan i och med att detta togs upp i ledamoten Grubbs anförande, herr talman.

Vi tycker fortfarande att det här är viktigt och att vi borde kunna få igenom ett sådant här förslag. Vi anser att religiös påverkan, oavsett om den är muslimsk eller kommer från någon annan trosuppfattning, inte ska vara en del av det svenska skolsystemet. Det spelar faktiskt inte någon roll vilken trosuppfattning det är.

Det är möjligtvis där vi och Sverigedemokraterna inte är helt överens. Vi ser det inte som ett enskilt religiöst problem utan som ett generellt problem. Vi ska inte påverka våra barn och unga med religion i skolan.

Vårt förslag om ett stopp för konfessionella friskolor, oavsett trosuppfattning, är väldigt tydligt. Möjligtvis kan ni inte rösta för vårt förslag för att vi inte pekar ut enbart muslimska friskolor som ett problem. Vi menar att detta är ett problem oavsett vilken trosuppfattning det är. Jag kan ha förstått ledamotens partis reservation fel. Men en av anledningarna till att vi väldigt tydligt är för vår reservation är att den handlar om konfessionell inriktning, oavsett trosuppfattning.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja påpeka för ledamoten att jag också pratade väldigt tydligt om hedersproblematik. Jag pratade inte om enskilda typer av skolor, utan jag tog upp det som tillhör mitt område, så att säga.

Hedersproblematik rör alla skolor i Sverige – från förskola ända upp till toppen i skolväsendet. Den vill vi gärna få bort. Det är en svår sak att få bort den. Var femte niondeklassare i Malmö har det oket på sina axlar. Detta är väldigt allvarligt. Det är inte vi som har gjort en egen undersökning där vi har gått ut och frågat folk, utan det är flera avhandlingar, framför allt från universitet, som har visat detta. Jag gissar – jag gissar bara – att ledamoten också känner till en del om detta.

Jag pratade väldigt varmt om att vi måste få bort den problematiken. Det var väldigt tydligt.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga på ett lite annat tema. Sverigedemokraten var i förra replikskiftet lite grann inne på religiösa skolor. Där är mitt parti i likhet med Socialdemokraterna tydligt med att det helt enkelt inte ska tillåtas i Sverige. All undervisning ska vara fri från religiösa inslag på det sättet.

Men som det är i dag går svenska skattepengar, som borde gå till utbildning, till undervisning i andra länder. De vinster som aktiebolagen gör går till expansion i helt andra länder. Bland annat har den svenska friskolekoncernen Kunskapsskolan tillsammans med Saab gjort skolsatsningar i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Det är knappast platser som är fria från religiösa inslag.

De här skolorna är också tänkta att fungera som brickor i vapenaffärer. Peje Emilsson, som är Kunskapsskolans ägare, har sagt: Tänk vad mycket bättre det blir om försäljning av utrustning också leder till att fler får bättre utbildning!

På de här skolorna är det också en separat pojkskola, till exempel. Sverigedemokraterna talar väldigt illa om separat undervisning.

Jag undrar: Hur kan Sverigedemokraterna försvara att vi har fritt vinstuttag i svensk skola, där skattepengar används på det här sättet i helt andra länder? Varför krokar ni inte arm med oss andra och sätter stopp för detta vansinne? Det vill jag fråga ledamoten.

Fru talman! Just detta fall känner jag inte till. Jag tänker inte stå här och prata om en enskild skola, framför allt inte som jag inte känner till detta. Men det är möjligt att det är så här. Jag säger inte emot ledamoten.

Vi vill också ha olika begränsningar när det gäller friskolorna. Det vi pratar om är att vi vill styra begränsningarna genom att ställa tydliga kvalitetskrav. Vi vill också ha öppningar i det som ni ibland kallar offentlighetsprincipen. Vi vill ha liknande saker, sådant som på ett ungefär motsvarar det. Vi har inget problem med det. Vi har en utredning om det. Vi pratar om detta och försöker komma överens om precis vad vi vill ha.

Vad ska jag säga mer om friskolor? Det jag är intresserad av att veta är: Vad är er lösning på problemet? Är det att man ska stänga av 400 000 elever från skolan med en fingerknäppning? Är det lösningen? Det är ungefär 17–18 procent av alla elever som varje skoldag går till en friskola. Är detta er lösning?

Fru talman! Det är ganska uppenbart att Jörgen Grubb inte förstår hur illa det är med det svenska friskolesystemet, för det här är ingen enskild avart.

Även om man bedriver undervisning av god kvalitet på många av friskolorna är vinstuttaget obegränsat. Det är inte bara Kunskapsskolan som expanderar i andra länder. Academedia öppnar förskolor i Tyskland. Vi har andra stora koncerner som säger att deras mål är att expandera utomlands, och det gör de då med hjälp av vinster från svenska skattepengar. Detta är ett system som ni legitimerar och stöttar, helhjärtat.

Jag undrar hur ni kan se svenska folket i ögonen. Det här är en stöld av svenska skattepengar, som man använder till förskolor och skolor i helt andra länder, till och med i diktaturer. Det är helt barockt.

Det som ni nu lägger fram kommer inte att begränsa detta. De som enligt er har god kvalitet eller som inte är under granskning av Skolinspektionen kommer att kunna plocka ut exakt lika stora vinster som i dag. I era förslag finns det inga begränsningar om att man inte ska få använda pengar till skolverksamhet i ett annat land än i Sverige. Detta tycker jag att ni ska vara ärliga med. Och jag tycker att Jörgen Grubb ska svara på frågan: Varför tycker man att det är ett rimligt system att använda pengar som borde gå till barns och elevers utbildning till att expandera i helt andra länder?

Fru talman! Jag måste säga att jag är väldigt intresserad av hur ni i Vänsterpartiet ska lösa detta. Vill ni stänga av ungefär 400 000 elever? Jag har inte den exakta siffran; jag ska ärligt erkänna det. Det är ungefär 400 000 elever. 17–18 procent av alla elever i dag har frivilligt valt de här skolorna. Är er lösning att nu stänga av dem med en fingerknäppning?

Jag har aldrig hört om någon lösning. Jag misstror inte ledamoten; det kan finnas något som även vi tycker är tokigt, men vi försöker i alla fall att sätta gränser för det. Det har varken ni eller något av de partier som faktiskt har skapat det här från början gjort.

I dag har vi friskolor, och de är så pass populära att 17–18 procent av eleverna går på dessa skolor frivilligt. Jag kan upplysa ledamoten om att den största anledningen till att de gör det är för att de väljer bort sin närmaste kommunala skola. Man vill inte till friskolor; man väljer bort sin närmaste kommunala skola. Då tycker jag att man ska sätta sig ned och fundera över varför det är så och hur det har kunnat bli så.

När jag gick i skolan fanns det inga sådana friskolor. Det fanns femtio platser i Malmö och kanske ett hundratal sammanlagt i Sverige. Hur har det blivit så här populärt och varför? Det är en fråga som jag tycker att Vänsterpartiet ska sätta sig ned och noggrant fundera på. Vad är skillnaden?

Jag är en gammal farbror som började i skolan redan i slutet på 60talet. Tänk hur Sverige såg ut då!

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.