Fru talman! Visst kan man stå här och hävda att modersmålsundervisning är något helt fantastiskt, men den största undersökningen är den som gjordes i verkligheten. Den gjordes i vårt grannland Danmark, och det var inte någon liten undersökning som inte var statistiskt säkerställd. Det här var en stor undersökning där man kontrollerade alla. Den gjordes visserligen för en del år sedan, men man tittade på alla elever om modersmålsundervisningen hade någon verkan. Den hade varken någon positiv eller negativ inverkan, utan man såg att det var ett nollsummespel, plus minus noll.

Däremot fanns det naturligtvis en kostnad, och denna kostnad undviker Socialdemokraterna och andra partier att prata om. Det ger också en bild av vad man tycker är viktigast: det svenska språket eller modersmålet. Det undviker man att prata om.

Danskarna gjorde helt rätt. De följde slutsatsen eftersom de såg att modersmålsundervisningen inte hade någon större positiv inverkan; det var ett nollsummespel. De tog därför bort den i amt efter amt, som det heter där i Danmark - det finns tio stycken. Sist ut var Köpenhamn. Man lade alltså ned den överallt. Den är helt frivilligt, och precis så skulle vi kunna ha det i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det kan vara frivilligt att ge modersmålsundervisning, men i dag är det ett tvång. Varje kommun måste ge en möjlighet till modersmålsundervisning, under vissa premisser. Vi tycker att det fel. Det här är en kostnad, och vi vill lägga pengarna på annat. Dessutom vill vi ha ett tydligt mål om att det är svenskan som gäller.

Jag vet inte om ledamoten har följt med i rapporteringen om Pisa- och Pirlsundersökningarna. Där visas tydligt att eleverna har oerhörda problem med svenska språket. Det är detta vi vill göra något åt. Det här är en liten åtgärd, och det krävs mycket mer, vilket vi är medvetna om.

Fru talman! Jag kan börja bakifrån. Ska man vara orolig? Jag vet inte. Jag är inte orolig i alla fall. Jag och mitt parti vill att modersmålsundervisningen som ett tvingande inslag ska läggas ned. Vi hindrar ingen från att gå på modersmålsundervisning. Det har vi aldrig gjort. Vi hindrar ingen att spela fotboll. Vi hindrar heller ingen från att gå och dansa, om man hellre vill det. Absolut inte! Men vi vill inte att detta ska ingå i skolans uppdrag. Det är detta vi är emot. Om sedan andra har en annan åsikt får de väl ha det.

Det ska hur som helst göras en utredning om det här där detta finns med. Sedan får vi se var vi landar. Det kan jag inte säga nu, utan det får utredningen visa.

Är det skadligt att gå på modersmålsundervisning? Nej, jag tror inte att det är skadligt. Det har jag aldrig sagt. Jag tycker inte om när andra lägger ord i min mun, fru talman. Jag har aldrig sagt att detta är skadligt. Men vi ser inte att det är något plus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är inte en liten undersökning från Danmark som vi följer; man har gjort flera olika undersökningar i Danmark. Man gjorde den här stora verklighetsgrejen, där man kontrollerade hela alltet, och det är rätt många år sedan. Det är inte någon undersökning från förra året. Det här hävdar vi är ett tydligt bevis. Vi vill se en tydlig inriktning på att eleverna i svenska skolan ska bli bra på svenska.

Vi har ett extremt problem, fru talman. Jag undrar om inte ledamoten framför mig har upptäckt och sett att vi har ett jätteproblem i skolan med svenska språket. Vi måste ha fullt fokus på det. För oss är detta en tydlig inriktning. Svenskan är det som ger utbildning och sedan jobb eller fortsatt utbildning. Svenskan är nummer ett i prioritet.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 19 från S, V och MP.

Fru talman! Vi debatterar ett betänkande som innehåller en stor blandning av olika skolfrågor. Jag tänker fokusera på två av de frågor som jag tycker är särskilt viktiga i den tid vi befinner oss i, då krafter som sysslar med desinformation, hat, hot och trollfabriker utgör ett hot mot vår demokrati. Skolans uppgift har sällan varit viktigare avseende demokratiuppdraget.

Första året jag satt i riksdagen tog jag upp en fråga som åter har blivit aktuell: Ska politiska partier och ungdomsförbund kunna vara på skolor eller inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Låt mig börja med att säga att alla elever ska kunna känna sig trygga när de går till skolan. Inga judiska, muslimska eller homosexuella barn ska behöva gå till skolan och mötas av politiska krafter som kränker deras människovärde eller ifrågasätter deras existens.

De senaste 15 åren har debatten om huruvida politiska organisationer och partier - och i så fall vilka - ska ges tillträde till Sveriges skolor blivit ett hett ämne. Före valen 2014 och 2018 var det många partier och fackliga organisationer som tydligt kritiserade att till exempel nazistiska organisationer eller partier tillåtits sprida sina budskap på skolor - budskap som bryter mot skolans uppdrag och lagar. I en tid där nyssnazister med trollfabriker är med och styr vårt land är det åter dags att ta upp frågan.

Fru talman! Man måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att engagera fler unga i partipolitiken är en viktig del i att öka ungas inflytande i samhället. Skolan har precis som de politiska partierna ett viktigt demokratiuppdrag och bör därför hjälpa ungdomsförbund att nå ut till ungdomarna. Så ser det däremot inte ut på alla ställen i dag. En bestämmelse i skollagen gör det möjligt för rektorerna att bestämma om politiska partier ska bjudas in eller inte. I skollagen beskrivs det att rektorns beslut ska vara motiverat ur ett objektivt urval samt att det ska göras på ett sakligt och opartiskt sätt som inte strider mot objektivitetsprincipen.

Att ha ett objektivt urval är jättebra och viktigt för opartiskheten. Vi anser också att det är nödvändigt för demokratin att politiska partier under ordnade former ska kunna tillåtas att sprida information på skolor.

När vissa av rektorerna väljer att inte ta emot partier eller ungdomsförbund på grund av att något enstaka parti bryter mot värdegrunden som finns i skolan skadar det demokratin och möjligheten för ungdomar att faktiskt få reda på vad de olika partierna vill.

Apropå att ha två tankar i huvudet samtidigt är skolan inte heller någon offentlig plats. Det är därför orimligt att släppa in partier som genom sin politik diskriminerar en stor del av Sveriges elever.

Fru talman! Jag vill med det göra en övergång till en annan fråga som jag finner otroligt viktig. Den handlar om förmågan att kunna skilja på fakta och åsikter, och att skilja på demokratiska värderingar och odemokratiska sådana.

Det handlar om förmågan att kunna sätta ord på det man tänker och tycker, och förmågan att kunna arbeta med politik utan att till exempel genom trollfabriker sprida falska uppgifter om politiska motståndare. Därför vill jag prata om skolbibliotek och alla barns rätt till bemannade sådana.

Skolbibliotek är viktiga för lärandet och för tillgången till bland annat litteratur, läromedel och digitala resurser. Det bör vara grundat på att de ska vara bemannade med behörig personal för att bidra till jämlikheten. De bidrar också till att barn blir bättre på självkritik, fostras till att bli demokratiska medborgare som har förmågan att analysera och att helt enkelt vara med och utveckla vår demokrati i stället för att kämpa för att motverka demokratin.

Den förra regeringen satsade på personalförstärkningar i skolbibliotek, och genom Läslyftet har även skolbibliotekarier fått möjlighet till kompetensutveckling. Frågan har också lyfts in i läroplanerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

I dag ser vi dock en tillbakagång. Tillgången till ändamålsenliga skolbibliotek har blivit mer ojämlik. En del skolor har bemannade skolbibliotek och god tillgång på läromedel medan andra, ofta vinstdrivande friskolor, sparar in på resurser genom att dra in på tillgången till läromedel och skolbibliotek.

Vinstjakten och marknadslogiken har skapat incitament för skolkoncerner att spara in på just sådana delar som skolbibliotek. Jämte ett förbud mot vinstuttag i skolan för marknadsaktörernas koncerner krävs tydliga regleringar för skolbibliotek som gör att dessa vinstdrivande skolor inte kan spara in det viktiga vi har, nämligen skolbiblioteken.

Vi från S, V och MP vill i den reservation som vi har i dag särskilt lyfta fram förslag i utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning som skulle kunna implementeras. Det behöver regleras vad som är ett skolbibliotek. Det ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av såväl digitala som analoga medier som präglas av allsidighet och kvalitet och som ska ställas till elevernas och lärarnas förfogande.

Utredningen föreslår bland annat att det i skollagen ska tydliggöras att syftet med skolbibliotek är att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Det var bland annat därför som jag lyfte upp denna fråga.

Vi ska se till att satsa på att huvudmännen får sträva efter att i första hand anställa personal som är behörig att vara skolbibliotekarie och som har kunskap inom biblioteks- och informationsvetenskap. Det ökar också sannolikheten att våra barn kommer att få tillräckliga verktyg för att vara självkritiska och lära sig skillnaden mellan vad som är demokratiska värderingar och vad som är odemokratiska sådana. Vi menar helt enkelt att regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad jag här har anfört.

Fru talman! Enligt regeringens propositionsförteckning för våren 2024 framkommer det att regeringen den 4 juni ska inkomma med en proposition gällande just skolbibliotek. Nu har riksdagen chansen att sända en tydlig signal till regeringen så att denna proposition inte blir som det blev senast när Jan Björklund satt vid makten.

I stället gäller det att införa de nödvändiga delar som behövs för att vi ska få just bemannade skolbibliotek i ett jämlikt skolväsen. Det bidrar till att barn och elever, till skillnad från vissa partier, lär sig vad som är fakta och vad som är desinformation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! I dag tar vi oss an utbildningsfrågor ur ett brett perspektiv, och det har vi miljöpartister gjort även i motionsskrivandet. Våra förslag handlar om demokratiuppdrag, genuspedagogik, medie- och informationskunnighet, ökad kunskap om natur, friluftsliv och allemansrätt, modersmål och minoritetsspråk. Som ni vet bereds en hel del av motionerna förenklat, men detta är likväl partiets politik.

Men skolan är så mycket mer än så. Det är en verksamhet där hundratusentals barn, elever, lärare och många fler yrkesgrupper arbetar varje dag. Miljöpartiet vill lyfta några särskilda områden där, och vi vill värna och lyfta kunskapen hos barn och elever.

Fru talman! Vårt samhälle och världen förändras snabbt, och det är tydligt att de värden som vårt samhälle vilar på - frihet och demokrati - behöver stärkas och värnas. Demokratiuppdraget i utbildningsväsendet är starkt och tydligt. En levande demokrati kräver delaktighet, vilket innebär att undervisning om grundläggande demokratiska värderingar inte är tillräckligt. Utbildningen ska också bedrivas i demokratiska arbetsformer.

Barn och elever behöver verktyg för att vara aktiva medborgare i en demokrati, och elever som har verkligt inflytande över sin utbildning får erfarenhet av att göra sin röst hörd, påverka och fatta beslut. Det är erfarenheter som ger ungdomar större möjlighet att påverka sina liv här och nu och som vuxna.

Vi är nu mitt i en valrörelse, och som flera andra har påpekat blir det påtagligt att skolan behöver bli bättre på att arbeta med demokratiuppdraget i praktiken kopplat till de politiska partierna. Vi hör om flera ungdomsförbund som inte får komma till skolor eller som får komma till skolor och ha bokbord men helst inte prata politik. Om man som riksdagsledamot ställer frågor om studiebesök och annat eller söker kontakt kan det hända att man får till svar att det bara är förvaltningschefen som pratar med politiker.

Skolan är offentligt finansierad, och den styrs av folkvalda, men folkvalda upplever sig inte vara välkomna. Jag tycker att det här är problematiskt. Det blir svårt att lära ut hur en demokrati fungerar i praktiken om elever inte får träffa folkvalda.

Miljöpartiet vill att Kommittén Demokratin 100 års förslag om skolans demokratiuppdrag ska genomföras. Det innebär att Skolverket ska få i uppdrag att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial för demokratiarbetet i skolan. Det ska sägas att det redan görs ett stort arbete kring demokratifrågor på Skolverket. Kommitténs bedömning är att Skolverket bör utvärdera konsekvenserna av att politiska företrädare numera alltmer sällan bjuds in till skolor.

Fru talman! Vi vill att uppdraget att undervisa i medie- och informationskunnighet ska stärkas i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. När de flesta människor, inte minst unga men i alla åldrar, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och exponeras för en flod av olika budskap är förmågan att kritiskt analysera information och olika källor viktigare än någonsin. Utan en sådan förmåga ökar sårbarheten att utsättas för propaganda, felaktigheter och förvanskade budskap av olika slag. Den som saknar förmåga att särskilja sant från falskt eller inte kan sätta information i ett sammanhang kan få det svårare att bygga en solid kunskap. Detta ökar också risken för att antidemokratiska budskap får genomslag. Därför är det så viktigt att medie- och informationskunnigheten stärks i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Inte minst visar de senaste dagarnas avslöjanden, reaktioner och debatt kring hur partier driver desinformationscentraler i sociala medier på vad vi alla, barn och vuxna, utsätts för och behöver kunna hantera.

Fru talman! I ljuset av de globala megatrenderna och det världens länder har kommit överens om i Agenda 2030 är det tydligt att de som i dag är barn, elever och studenter behöver utveckla en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Skolväsendets uppdrag är tydligt, och arbetet med att öka kännedomen om generationsmålet - att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta - är av yttersta vikt för att barn och unga ska stå starkt rustade för att leva i och leda ett samhälle som ska nå det övergripande generationsmålet.

Miljöperspektivet är tydligt i skolans styrdokument. I praktiken arbetar man också med det bredare begreppet hållbarhet som perspektiv. Miljöpartiet vill att det ska bli ännu tydligare i skolväsendets uppdrag, vilket innebär att utbildningen i alla skolformer för barn, elever och vuxna ska ha hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett grundläggande perspektiv, precis som det nu är för barnen i förskolan.

Naturskyddsföreningens rapport Hur hänger skolan med i omställningen?, den tredje i ordningen av deras rapporter, visar en förbättring. Den visar också att det finns ett tydligt uppdrag till skolan men att genomförandet behöver öka takten. Till exempel är det bara sex av tio kommuner som uppger att de har särskilda satsningar för arbetet med hållbar utveckling i grundskolan. Huvuddelen av kommunerna avsätter inte heller särskilda medel för kompetensutveckling för grundskolans lärare eller skolledare när det gäller hållbar utveckling.

För Miljöpartiet är kärleken till naturen viktig. Vi tror att ju mer man vet om naturen, desto mer är man beredd att göra för att skydda den. Okunskap ska inte ligga till grund för att arter hotas och utrotas. Alla barn och ungdomar borde få möjlighet att lära sig de vanligaste fåglarna, träden och blommorna i sitt land. Alla kommuner i Sverige borde säkerställa att det finns en ungdomsverksamhet som är inriktad på natur och friluftsliv.

Vi lever i en artkris. Den kallas den sjätte massutrotningen. Tillbakagången av arter sker i hög grad i det tysta. Genom ökad kunskap om naturen skapas en större förståelse för de värden som nu står på spel. Kunskapen om naturen är en viktig del i läroplanen, från förskolan till grundskolan, och det finns ett stort värde i att kunskap om natur och biologisk mångfald finns med och utökas i läroplanen för alla skolformer. Därför behöver artkunskap och artskydd vara en naturlig del av undervisningen. Här spelar också friluftslivet i skolan och kunskap om allemansrätten en stor roll.

Grundläggande om utbildning

Fru talman! Andra har redan pratat om detta på ett förtjänstfullt sätt, men jag vill lyfta att även Miljöpartiet med spänd förväntan ser fram emot regeringens proposition vad gäller bemannade skolbibliotek, som ska komma innan sommaren. Det är en självklarhet att det ska finnas väl bemannade och väl rustade skolbibliotek som alla elever har tillgång till.

Fru talman! Jag vill avsluta med att påminna om vad som verkligen är grundläggande om utbildning. Det är skickliga lärare som har tid med sina elever. Det här kräver att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering men överlåter detaljerna i genomförandet av undervisningen till klassrummen och dem som jobbar i dessa. Här går regeringen snarare en väg med något slags popcornpolitik av detaljerade åtgärder som mobilförbud och annat, i stället för att ge den finansiering som man skulle kunna ge.

Man kan välja att göra som regeringen gör. Det är dock viktigt att veta att det finns andra val att göra. Man kan välja att se till att skolan får en tillräcklig finansiering, att den får det den behöver och inte sätts på svältkur.

Miljöpartiet gör ett annat val än regeringen. Vi stärker skolornas ekonomi, och vi överlåter verksamheten i klassrummet till de professionella: lärarna.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 14, som handlar om att stärka skolans arbete med lärande för hållbar utveckling.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Westerlund (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 maj.)