Jörgen Grubb

Fru talman! Det är mycket intressant - jag tyckte att vi var ganska tydliga. Vi kanske inte var det.

Som det ser ut i dag har man kastat in datorer, Ipad och Chromebook ganska slumpmässigt i skolan. Man har också skrivit in att förskolebarn ska hålla på med detta. Det har visat sig vara väldigt kontraproduktivt.

Det som heter penna och papper är de viktigaste redskapen för kunskap. Detta, tillsammans med läroböcker och en bra utbildare, också kallat lärare eller pedagog, är fantastiskt. Det är det som fungerar allra bäst. Utöver detta kan man ha andra verktyg. Man kan ha film och teater. Man kan också ha olika it-verktyg för att hjälpa till och stötta upp. Men det får inte vara basen i en utbildning.

Därför sätter vi upp kanske för detaljerade men ändå ganska tydliga riktlinjer om hur vi ser på det. Vi har tittat i skolorna och sett resultaten. Läskunnigheten sjunker. Jättemånga elever har svårt att skriva en begriplig text. Det är ganska allvarliga saker.

Det finns en pedagogik i att skriva en text. Jag gissar att ledamoten Camilla Hansén vet att när man skriver något med en penna på ett papper går det rakt upp i huvudet mycket mer än när man sitter och knappar på några anonyma tangenter. Det är så våra kroppar fungerar, helt enkelt. Evolutionen har inte gått så fort att detta har förändrats på 20, 30 eller 40 år bara för att vi har fått fantastiska verktyg tack vare it.

Jag tycker att jag har redovisat tydligt att vi trappar upp användningen. Sedan använder naturligtvis ungdomarna it-verktyg i sina hem i olika bemärkelser och med olika intensitet.

Fru talman! Jag skulle vilja upplysa Linus Sköld om att det sker en omröstning i eftermiddag och att vi får se vad denna omröstning visar.

Ännu viktigare för ledamoten Linus Sköld är att det kommer en separat debatt om detta. Han kommer att få all tid i världen att diskutera detta när det ligger en proposition på bordet. Utredningen är som sagt klar, och nu ska den gås igenom med alla remissinstanser och så vidare. Sedan kommer den ju, och ni får då världens chans, Linus Sköld, att prata om ert favoritämne, som ni tror ska förändra hela den svenska skolan.

Vi har sett alla de andra sakerna som kostar mångdubbelt mer än de pengar som ni har sagt att friskolorna kostar och som ni totalt negligerar. Detta har pågått i 30 år, och under de flesta av dessa år har ni suttit vid makten. Men ni har inte gjort ett dugg. Ni har bara låtit resultaten gå nedåt, och snart är vi nere under ytan. Det har ni låtit vara. Jag tycker att det är skrämmande.

Jag vill påpeka en sak till: Ni har ett tydligt agg mot friskolor, och det har ni rätt att ha om ni vill. Ni var ändå med och införde dem. Ni var också med och införde att de fick 100 procents ersättning, men det tycks ni ha glömt bort. Men ni ska veta att 400 000 elever går till friskolan varje dag av fri vilja. Det är inget fängelse de går till, utan det är skolor som de själva har valt av egen fri vilja.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vad gäller friskolorna och insyn framgår det mycket tydligt av Tidöavtalet att Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att införa en insynsprincip för fristående skolor. Det finns därför inga skäl att diskutera något annat.

En utredning med förslag på hur insynsprincipen kan se ut har nyligen presenterats. Jag tror att tre talare har sagt det tidigare: Tidöpartierna kommer nu att påbörja arbetet med att utforma en sådan insynsprincip.

Vad gäller de stora pengarna i den svenska skolan lade jag märke till att ledamoten Linus Sköld pratade om vinster och sådant för friskolorna. En massa olika siffror fluktuerar. Man pratar ibland om 2 miljarder kronor. Det är jättemycket pengar - 2 000 miljoner kronor. Jag pratade om ett system där vi har resursfördelningsmodeller som delar ut mer än 20 miljarder, alltså tio gånger den summan. Detta är inte något som Linus Sköld vill beröra.

Resursfördelningsmodellerna är inte gjorda efter behov utan efter fastställda saker. Om en människa kommer från ett visst land eller har ett visst kön ska man få en viss procent. Killar får exempelvis alltid mer pengar än tjejer, och om familjen har dålig utbildningsbakgrund får man alltid mer pengar och så vidare. Om den fysiska eleven har påverkats kontrolleras inte, utan dessa pengar delas ut per automatik. Jag vill betona ordet automatik.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar för tids vinnande bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 48; den handlar om digitalisering.

Det var en gång ett land i norra Europa som hade den bästa skolan, kanske till och med världens bästa skola. Det landet heter Sverige.

Nu, drygt 30 år senare, är det inte så längre. Vi brottas med en sjunkande trend, vilket blir tydligt när vi jämförs med andra länder i de stora undersökningarna Pisa och Pirls. I många delar är vi på sin höjd medelmåttiga. Vi får också mycket stark kritik för att vi inte får ut tillräckligt mycket kunskap för alla de pengar som Sverige satsar på skolan. Man kan populistiskt säga att vi inte riktigt får pang för pengarna.

Svensk skola får alltså allvarlig kritik för att inte vara tillräckligt effektiv. Vi satsar mycket pengar på skolan men får inte fram motsvarande resultat, vilket innebär ett stort slöseri med våra skattemedel.

Dessa undersökningar visar också en tydlig bild av ett segregerat Sverige, med resultat som skiftar från mycket goda till väldigt dåliga.

Hur kunde det då gå så illa under dessa dryga tre decennier? Orsakerna är flera, som vi har hört från föregående talare. Men det har skett en hel del stora förändringar som påverkat skolan negativt. En stor omläggning av läroplanerna skedde under slutet av 80-talet och under 90-talet, och samtidigt tog massinvandringen fart. Vi hade inte någon som helst beredskap när det gällde hur dessa nya elever, i så stor mängd, skulle passa in i den svenska skolan. Vissa klarade det bra, men alltför många fick det jättesvårt.

I de nya läroplanerna lämnade man också fokuset på de riktiga faktakunskaperna och kunskapsskolan, där lärarna helt styrde utbildningen av sina elever. I stället skulle de nu gå mer mot att coacha eleverna i sökandet efter egna kunskaper.

När detta läggs ihop med massinvandringen från i många fall länder med ett riktigt dysfunktionellt utbildningssystem är det inte så konstigt att det blir som i dagens skola. Vi ska också komma ihåg att vi när man började göra dessa stora förändringar i läroplanerna hade en ganska homogen elevgrupp. Kanske hade det fungerat bättre om det hade förblivit så - förändringen hade kanske fungerat. Men som alla känner till satte massinvandringen igång samtidigt, och kombinationen av dessa två saker blev mycket olycklig. Det ser vi alla i dag.

Resultatet ser vi i dag, med en segregerad skola där skillnaderna i resultat är stora mellan olika grupper, skolor, stadsdelar och kommuner.

Nu ser regeringsunderlaget över både läroplanerna för eleverna och utbildningen för våra lärare. Detta är mycket välbehövligt.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vänder oss också emot att skolbarnen används som integrationsverktyg - krockkuddar, säger vissa. Elever bussas eller lottas eller kvoteras in i skolor för att det ska uppstå en så kallad blandning av elever från olika socioekonomiska grupper. Vi förordar i stället riktade åtgärder i skolor med hög andel invandrare och ordningsproblem samt i skolor i utsatta områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Det ska i första hand handla om disciplin, införda regler och normer som bygger på svensk tradition och svenska värderingar, för det var faktiskt detta som fungerade en gång i tiden, när vår skola i princip var världsbäst. Svenska, som utgör förstaspråk, ska talas i alla korridorer och klassrum, utom under språklektionerna. Regelbrott ska få tydliga konsekvenser, och så vidare.

Som inspiration kan man titta på och använda utbildningsmodellen No Excuses från USA och England, naturligtvis med svensk anpassning.

Det alternativ som i dag används - att pumpa in pengar i skolorna, framför allt i de utsatta områdena - fungerar bevisligen inte. Det har gjorts i över 20 år, och det är ett stort misslyckande.

Årligen använder man tiotals miljarder kronor i dessa så kallade resursfördelningsmodeller för att slussa pengar från välmående skolor till skolor i utsatta områden. Det är precis så man gör. Bara i Göteborg, till exempel, används mer än 1 miljard kronor, vilket är lika med 1 000 miljoner kronor, för dessa anpassningar. Det är till och med lite mer.

Här finns en del av massinvandringens kostnader, pengar som i ett bättre läge hade kunnat användas för många andra välbehövliga saker i skolan. Som tur är vill det nuvarande regeringsunderlaget göra något åt detta, och vi tittar nu på en nationell skolpengsnorm. Min förhoppning är att denna utredning ska ge oss bra förutsättningar att minska slöseriet med skattemedel samt ge mer lika villkor för våra elever.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag nämna något om skolans digitalisering. Den förra så kallade digitaliseringsstrategin, som den föregående regeringen använde, gick i stort sett ut på att få in så mycket it som möjligt i skolan, utan närmare eftertanke. Varje kommun lämnades vind för våg i att välja it-plattformar utan någon nationell samordning. Resultaten av detta är tydliga brister i inlärning och väldigt höga kostnader.

Trots att det hela tiden har funnits kritik från kunniga forskare på de stora universiteten och även från oss som parti har man fortsatt att gå i den riktningen. Nu är det en välkommen vändning på gång, och här vill vi sverigedemokrater vara tydliga med att det behövs nationella riktlinjer där digitala verktyg tas bort från förskoleklass upp till årskurs 3.

Det ska användas datorsalar och datorvagnar i stället för personliga datorer i det så kallade mellanstadiet, alltså årskurs 4-6, när detta skänker mervärde. Först i årskurs 7-9, alltså högstadiet, kan man få använda personliga datorer eller Chromebooks som komplement till de fysiska läroböckerna.

Det ska också finnas ett nationellt nätverk eller en plattform - man kan kalla det vad man vill - med hög säkerhet, robusta filter och brandväggar så att datorerna blir säkra arbetsredskap och ingenting annat. Kommunerna ska uppmanas att använda detta nationella nätverk, som förutom att det ger säkerhet och bra innehåll även borde sänka kostnaderna för dem.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker fortfarande att musikprofiler ska finnas kvar. Jag har goda erfarenheter av det själv eftersom min ena dotter har gått på en sådan skola i grundskolan, och det var mycket trevligt.

Men de ägnade mer än en halvtimme åt detta i veckan. De använde mer än den andra halvtimme som ni och vi andra var överens om att ta bort. Nu har vi alltså tagit bort typ en timme i veckan två gånger, och ni klagar och säger att de sista 30 minuterna avgör hela alltet.

Nej, man ägnar många fler timmar än så åt detta. Det är något som man lägger på utöver skolans val eller som huvudmännen själva väljer att ha utökade studier i på sina skolor. Det är ganska självklart att detta kommer att fungera även i fortsättningen. Jag tror inte att det hänger på den sista halvtimmen som är kvar.

Nu kommer ledamoten inte att ha möjlighet att svara på min fråga, men jag ställer den ändå: Låt oss säga att vi har drygt 350 eller 370 timmar. Vi tar bort hälften, och det går bra. Men när vi sedan tar bort de resterande 177 timmarna går det inte bra. Är 177 timmar den faktiska gränsen under en hel skoltid i grundskolan? Är detta den faktiska brytpunkten, eller är det 120 timmar eller 190 timmar? Det hade varit rätt intressant att få höra.

Utifrån ledamotens sätt att resonera verkar det som att det finns en brytpunkt just här. Men det gör det ju inte, för en halvtimme plus en halvtimme blir bara en timme; sammanlagt med den förra halvtimmen blir det en timme, och den första halvtimmen hade ni inga problem med.

Jag ser inget konstigt i detta. Men det är klart att det ligger i sakens natur att de som sysslar med detta kanske vill ha ännu mer tid.

Detta är vad som ligger i den ena vågskålen. I den andra vågskålen ligger det katastrofala resultatet i Pisaundersökningen och att vi måste förstärka vissa ämnen. Då måste man göra ett aktivt val. Vi gör detta val - det sistnämnda.

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Förslaget handlar om att ta bort de få timmar som numera finns kvar av elevens val i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Elevens val är i dag 177 timmar totalt, vilket ger cirka 30 minuter utslaget per vecka. Detta ska inte förväxlas med skolans val, som fortsättningsvis finns kvar för att ge möjlighet för skolor att skapa en särskild profilering mot ett visst ämne. Skolan kan också lägga till timmar.

Vi vill omfördela tiden för elevens val för att frigöra undervisningstid till ämnen som vi ser behöver mer undervisningstid. Det kan inte ha undgått någon att den svenska skolans nedåtgående trend har fortsatt, vilket med stor tydlighet visades när Pisaundersökningen från 2022 nyligen redovisades. Här mäts elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap, som är viktiga huvudämnen. Denna gedigna undersökning som görs på elever i årskurs 8 visar att 25 procent av eleverna inte klarar grunderna i matte och läsning. Om någon för 20-30 år sedan hade sagt att detta skulle ske hade den personen med största sannolikhet blivit anklagad för att vara lögnare, charlatan eller mytoman. Men nu står vi här med facit i hand, och något måste göras.

Orsakerna till dagens stora diskrepans i skolresultat mellan olika elevgrupper och ett generellt klart sämre resultat är oordning i skolan och otydlighet i vilka kunskaper som ska läras ut och läras in. Detta måste vi naturligtvis stävja genom att starta en förbättringsprocess på många områden. Pisaundersökningen visar med stor tydlighet på det. Sverige är inte ensamt i detta. Även Tyskland brottas med dessa problem, och resultaten i parallellsamhällena är extremt usla.

I betänkandet om 177 timmar av elevens tid i grundskolan har vi vägt in för- och nackdelar för denna tid. Resultatet av detta lutar mycket starkt i riktningen att dessa timmar ska läggas på att förstärka de viktiga huvudämnen där vi i dag ser en svaghet. Jag har redan nämnt matte och läsning, men det kan även vara andra ämnen där det är problem att få med allt.

Detta betyder inte att vi inte ser idrott och estetiska ämnen som viktiga. Det är de även fortsättningsvis, och dessa ämnen finns kvar i den generella timplanen. Det ska inte förändras. Dessutom finns utrymme för grundskolans huvudmän att gå utöver den minsta garanterade undervisningstiden och därigenom ge eleverna mer undervisning i ett profilämne.

För övrigt rekommenderar jag att man på sin fritid engagerar sig i någon eller några av alla fantastiska ideella föreningar som finns inom idrott, rörelse och estetisk verksamhet som gör Sverige ganska unikt. Jag tycker att detta är superbra, och jag tror att de flesta håller med mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Fru talman! Förra mandatperioden togs en del timmar bort från elevens val. Då var vi alla överens, vilket var bra. Det föregicks av en översyn av Skolverket som visade att kvaliteten på elevens val var väldigt skiftande och att det fanns tveksamheter gällande hur effektivt tiden för detta användes. Att stå bakom förslaget att omfördela resterande timmar av elevens val är för oss självklart. Att påstå att det räddar den svenska skolan vore att ta till överord, men det är ett litet steg på vägen mot att förbättra för de flesta elever, vilket gör förslaget ganska viktigt.

Herr talman! Jag hör samma resonemang en gång till, och det är kanske förståeligt.

Om man använder ledamotens resonemang även för alla som går på högskolor och universitet är det väl ganska dyrt för dem också att köpa böcker, men det ska de göra. Är det inte viktigt att ha studenter på högskolor och universitet? Det tycker jag. Jag tycker även att det är viktigt att man går komvux och sfi.

Vi är inte helt unika i Sverige, men i princip har vi det generösaste utbildningssystemet i världen. Man har gratis utbildning. Vi har kommit väldigt långt. När det gäller vuxna har vi dock bestämt att de får köpa böckerna själva. Jag vill inte påstå att de flesta av våra studenter på högskolor och universitet är särskilt rika. De lever på rätt dyra studielån som de ska betala av i framtiden. Många komvuxstuderande går på bidrag som de slipper betala av i framtiden. De får alltså redan betalt för att gå där. Ska de sedan också få gratis böcker?

Nu kommer vi nog inte att ha någon sådan subvention i framtiden, men hade vi fått välja skulle vi, om jag ska vara helt ärlig, kanske ha börjat med att i så fall titta på högskolor och universitet. Nu har jag inte sagt att vi ska göra det, men man kan nog inte undgå att kasta ett öga på att subventionera det på högskolor och universitet om man nu ska subventionera det på komvux och sfi, för det är kanske där vi har de fattigaste studenterna. De har också ett lån med sig tillbaka när de i bästa fall har fullföljt sina studier.

(Applåder)

Herr talman! Jag vänder mig starkt mot begreppet förakt. Jag tror inte att jag eller någon av mina kollegor har sagt något med förakt. Jag undanber mig det.

För övrigt ser jag inget speciellt med detta. Socialdemokratiska regeringar har inte gjort något åt saken eller delat ut gratisböcker till komvux eller sfi, som ju också ingår i komvux.

Det är vuxna människor som går de här utbildningarna. Övriga vuxna människor som går utbildningar på till exempel högskolor och universitet i Sverige får betala för sina läromedel. I många av de här fallen får eleverna läromedel från kommunerna eftersom de vill sponsra detta, vilket de får göra om de har de medlen. Dessutom får man ofta läromedel till självkostnadspris, alltså det pris kommunerna köper in böckerna för till komvux och sfi. Då får man betala detta låga pris. Det är också en fördel jämfört med hur det är på högskolor och universitet.

Min fråga till ledamoten, herr talman, blir alltså varför vi inte har gratis läromedel för alla högskolestudenter och universitetsstudenter i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Detta betänkande handlar om stärkt tillgång till ändamålsenliga läromedel i förskolan, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och även komvux med sina olika utbildningsformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

I betänkandet finns också definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg, vilket aldrig har funnits förut. Framför allt det sistnämnda är oerhört viktigt då det i dag råder rena rama vilda västern i vad som används som lärverktyg.

I dag står det endast att böcker och lärverktyg ska användas, vilket har medfört att allsköns informationsmaterial, framgooglad information och så vidare på en del lektionstimmar fått härja fritt i elevernas undervisning. Särskilt populärt har det varit med gratisinformation från olika intressegrupper såsom fackförbund, RFSU och andra som då fått möjlighet att sprida sin egen agenda.

Vän av ordning förstår ju att vi inte kan ha det så här när vi samtidigt har en likvärdig skola som mål. Att detta kunnat fortgå under många år beror på avsaknaden av riktlinjer i skollagen. De hade behövts. Många huvudmän har av spariver eller annan anledning förlitat sig på gratismaterial eller den så kallade digitaliseringen, som ni säkert hört ganska mycket om förut. Där har pengarna gått till exklusiv it-utrustning för varje elev med förhoppningen om att de ska googla fram information, men den är ju inte alltid riktigt tillförlitlig. Nu äntligen tar SD och regeringen tag i detta och förtydligar skollagen.

Kriterierna för läromedel, som kan vara helt eller delvis tryckta eller helt digitala, blir att de ska vara avsedda att användas i undervisning, överensstämma med relevanta delar av tillämplig kurs, ämnes- eller ämnesområdesplan och med läroplanen samt vara utgivna av någon som bedriver utgivningsverksamhet av professionell art.

Begreppet lärobok definieras som ett tryckt läromedel med eller utan digitala komponenter.

Lärverktyg kan definieras som en typ av lärobok, andra läromedel och tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen.

Det kommer även att förtydligas i skollagen att elever ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Det kommer alltså inte att vara möjligt för huvudmän att bortse från detta.

I enlighet med de nya kraven på läroböcker finns det för de olika skolhuvudmännen avsatt medel i regeringens och SD:s budget att söka för inköp av tryckta läroböcker. Det har Fredrik Malm förtjänstfullt redogjort för. Som alla förstår blir detta ett steg framåt mot likvärdig utbildning för alla elever.

Herr talman! Behovet av kvalitetssäkring av läromedel, som även tidigare utredning pekat på, är också viktigt. Nu skärps det upp i skollagen enligt de skrivningar jag redan nämnt, där de professionella utgivarna av läromedel får ett tydligt ansvar för kvalitetssäkring. Deras framtagande av läromedel föregås ofta av gedigna processer där bland annat rektorer, lärare och elever är med och säkerställer kvaliteten. Läromedlen testas även under en tid. Samtidigt ligger det i läromedelsförlagens intresse att läromedlet följer kursplanen. Detta finns noggrant beskrivet i betänkandet för den som vill fördjupa sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Det kommer även att finnas stödmaterial för huvudmän, rektorer och lärare för val och användning av läromedel. Och - ej att förglömma - om dessa skärpta åtgärder för kvalitetssäkrade läromedel inte skulle visa sig räcka till kommer vi att vidta ytterligare åtgärder.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

Regeringen avser att tillsätta en utredning om modersmålsundervisningen i svensk skola. Sverigedemokraterna är som bekant motståndare till denna extravagans som vissa elever får tillgång till eftersom vi anser att det inte leder till utveckling i andra ämnen än just själva modersmålet.

Jämförbara länder i Norden och norra Europa har en annan syn på modersmålsundervisning än Sverige. De ser det mer som ett frivilligt inslag där deras motsvarighet till kommuner själva beslutar om det eller så har de det för ett begränsat antal årskurser eller har inte någon som helst subventionering.

Avser ministern att ta med analyser från vår nära och jämförbara omvärld i direktiven till kommande utredning?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för hans så kallade coola saker som han säger i talarstolen. Eller var det kanske jag som sa coola saker? Jag vet inte riktigt vad det syftade på; det bara flöt ut här i rummet.

Jag tror att ledamoten sa fem eller sex gånger att vi skulle ändra religionsfriheten. Nej, vi har inte alls sagt det. Vi har sagt att vi vill ha stopp på de muslimska friskolorna och att vi ska undersöka hur det går till. Sedan kan ledamoten stå och påstå att han är allvetare, kan allting och vet precis hur det går till. Ja, ledamoten får jättegärna tycka så och ha det intrycket. Men vi vill utreda detta i lugn och ro.

Jag ber om ursäkt om det kommer att ta ett, två, tre eller fyra år att utreda detta och fixa det med klara papper. Men saker och ting tar tid när man vill göra tydliga saker på rätt sätt. Vi vill inte göra detta på något annat sätt än rätt sätt. Men vi vill ha igenom det. Vi vill att det ska vara bra och tryggt i de svenska skolorna. Det ska inte ske någon islamisering i svenska skolor. Vi vill inte det. Jag är ledsen, men jag kan få uppfattningen att ledamoten inte bryr sig ett dugg om dessa elever. Men det gör vi.

Att man gör lite skillnad mellan kristna friskolor och muslimska friskolor, där det i vissa fall sker islamisering, är inte så konstigt. Sverige är faktiskt ett kristet land sedan 1 000 år tillbaka. Det mesta av vår moral, etik och kultur härstammar från detta. Det vore jättekonstigt om vi skulle säga blankt nej till det som har byggt Sverige under de senaste 1 000 åren. Det är vad jag tycker.

Fru talman! I denna fråga säger vi att det har varit större problem i de muslimska friskolorna än i de kristna friskolorna. Det är alltså av största vikt att vi gör allt som står i vår makt för att motverka den pågående islamisering som sker i Sverige, även i friskolorna, och detta oavsett om det drivs på av krafter inom landets gränser eller om det är islamistiska stater i den muslimska världen som gör det. Därför måste vi göra någonting med omedelbar verkan och införa ett stopp för nyetablering av muslimska friskolor i Sverige samt verka för att man så snart som möjligt stänger ned muslimska friskolor som redan existerar och därmed införa ett förbud mot alla former av muslimska friskolor i Sverige. Först då kan vi säkerställa att dessa elever ges en rimlig möjlighet att bli integrerade som en del av det svenska samhället.

Det betyder inte att vi tänker bryta mot några lagar. Vi måste ju utreda detta. Om det skulle vara så att det stöter sig mot en grundlag - vilket vi inte har utrett, och förmodligen inte ledamoten heller - får man ta den långa tid som det tar att ändra den biten av en grundlag. Det tar två mandatperioder och är jättesvårt och komplicerat. Men jag vet inte om det är så. Det kan ju också vara så att det finns andra och enklare saker som man kan göra för att få igenom detta beslut.

Det vi säger är att detta är viktigt. Jag tänker inte riva sönder vårt förslag. Det kan jag lova ledamoten.

Fru talman! Detta är fascinerande. Jag står och säger exakt detta. Vad är det för fel? Vad är det som ledamoten inte förstår i detta sammanhang? Jag säger exakt vad som gäller när det handlar om att man kan gå om en årskurs. Vi är överens om att det är pedagogerna som ska göra detta. Sedan säger ledamoten att jag svarar på någonting annat. Detta finns ju inspelat. Jag tycker att det är fascinerande. Jag har sagt att vi tycker att det är pedagogerna och rektorerna som ska bestämma detta. Vi tycker inte att det är föräldrarna som ska avgöra om deras adept ska gå om en årskurs eller gå vidare till nästa årskurs. Det är faktiskt pedagogerna som arbetar med detta som ska bestämma. Det är så vi vill ha det. Sedan står ledamoten här och säger att det är Sverigedemokraterna som ska bestämma detta. Vem har sagt det? Det står ingenstans. Vi har aldrig nämnt det, och vi kommer inte att säga att det är Sverigedemokraterna som vill bestämma vilken elev som ska gå vidare till nästa årskurs eller ej. Det kommer aldrig att ske. Det kan jag faktiskt lova, även om jag inte kan lova allt i framtiden.

När det gäller det andra är det ett väl beprövat system som har funnits i många år i den svenska skolan, och faktiskt på den tiden när den svenska skolan var känd för att fungera riktigt bra - när vi låg i topp. Det fungerade riktigt bra. Vi har i dag en skola som inte fungerar riktigt lika bra. Därför kan vi ta tillbaka vissa saker som var bra i den skola som fungerade bra. Och detta är ett bra sätt att få en likvärdig grupp, och eleverna får själva välja. Jag tycker att det är fantastiskt att eleverna själva får välja om de vill gå allmän eller särskild kurs, och de kan byta till nästa termin om det inte känns riktigt bra. Det är en helt fantastisk och underbar valmöjlighet som man har i den svenska skolan för att nå sin maximala potential, vilket vi alla pratar om här. Jag tycker att detta är ett fantastiskt system, och inte bara jag utan även Sverigedemokraterna. Framför allt många av dem som har gått i skolan med detta system tycker att det är jättebra. Och ett antal lärare som minns denna tid som jag har pratat med tycker också det.

Fru talman! Att man till exempel går om en årskurs är inte alls något konstigt. Det får man lov att göra i dag. Denna möjlighet finns. Det har man kunnat göra i många år i den svenska skolan.

Kanske tvärtemot vad ledamoten påstår vill vi att det ska vara lärarna och rektorerna som ska bestämma när det finns ett behov. I dag krävs det också föräldrarnas tillstånd. Men vi tycker att det är lärarna som ska avgöra om detta behov finns.

Här känns det som att vi är jätteöverens - att det är pedagogerna som ska avgöra när behovet finns. Det är kul att vi har exakt samma linje här.

När det gäller nivågrupperingar gillar vi den stil som har varit framgångsrik i många år i den svenska skolan. Det är säkert många här i kammaren som känner igen detta. Det fanns något som hette särskild matte och allmän matte och särskild engelska och allmän engelska i årskurserna 7, 8 och 9. Eleverna kunde fritt välja vilken nivå de ville ha, och de kunde byta mellan nivåerna till nästa termin. Det var ett jättebra system för att ha en grupp som var på ungefär samma nivå. Och eleverna kände att de passade in och lärde sig precis det som de behövde. På de allmänna kurserna lärde man sig alltså de grundläggande delarna. Ville man gå lite längre valde man särskild kurs. Och för att komma in på vissa gymnasielinjer krävdes det särskild behörighet för att man skulle ha möjlighet att klara sig vidare - till exempel särskild matte på naturvetenskapliga och tekniska linjer.

Det var ett mycket bra system och väl beprövat. Det är säkert jättemånga forskare som har sett fördelarna i detta plus alla människor, miljoner människor, som har genomgått detta i skolan. Det är alltså ett bra system, och vi vill ha tillbaka detta system. Det är inget konstigt. Vi vill ha detta system även i svenska.

Fru talman! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 5, men vi står naturligtvis bakom alla våra motioner under hela debatten.

I detta betänkande om övergripande skolfrågor finns en mängd motioner att behandla, men först vill jag tala om hur det är att som elev gå i svensk skola. Man går naturligtvis i skolan för att ta till sig en utbildning, lära sig nya saker och förbereda sig för ett senare arbetsliv. Det handlar alltså inte om att flumma runt. Det handlar inte heller om någon form av förvaring eller om att alltid ha kul - däremot ibland.

Fokus ska vara på att lära sig nyttiga saker i en god gemenskap med övriga klasskamrater och duktiga lärare. Detta ger en trivsam skola där man också får möjlighet att ha kul. Dock präglas dagens skola på vissa håll av ett försök att likställa alla elever - som om de vore likadana, vilket är en omöjlighet eftersom vi alla är unika individer. Olika elever kommer alltid att lära sig olika mycket, och därför ska det finnas en läroplan som gör det möjligt för alla att lära sig grundläggande kunskaper samtidigt som den ger möjlighet att maximera varje elevs strävan att lära sig nya kunskaper.

Här har den förra regeringen misslyckats - precis som med så mycket annat - och elever får redan i tidig ålder problem att hänga med i skolarbetet. Skolan måste i ett tidigt skede vara tydlig mot elever och deras föräldrar om elevernas prestation. Tidiga stödåtgärder är viktiga för att undvika tidig utslagning. Det är inte att vara snäll när man låter en elev fortsätta till nästa årskurs fastän eleven har stora kunskapsluckor.

Det är också viktigt att betona läxornas betydelse. De innebär ofta repetition, som olika elever behöver olika mycket av. Även nivågruppering, där elever ges möjlighet att maximera sin potential och vara i en grupp på ungefär samma nivå, är viktigt.

Det är inte så att lärarna på något sätt stoppar in kunskaperna i sina elever, utan det är faktiskt eleverna - med hjälp av lärare, mentorer eller föräldrar - som själva lär in sina kunskaper. I dag ställs ibland orimliga krav på att lärare ska godkänna elever fastän de saknar tillräckliga kunskaper, vilket till slut drabbar den enskilde eleven när det blir svårt eller till och med omöjligt att klara nästa stadium.

I ett första skede till förbättring behövs studiero i klassrummen, stöd till läxhjälp, nivågruppering i vissa grundläggande skolämnen, utökad möjlighet att gå om en årskurs och rätt att välja skola samt välja bort en skola. Grundläggande för att en elev ska klara sin utbildning är, och kommer alltid att vara, att eleven är närvarande i skolan, uppför sig väl och gör sitt bästa. För nästan alla elever skulle detta medföra att de minst klarar av alla grundläggande utbildningskrav i grundskolan. Möjligtvis skulle 95 procent alltså bli gymnasiebehöriga.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att Sverige måste återgå till ett statligt huvudmannaskap för skolan. Det står helt klart att landets 290 kommuner prioriterar olika, vilket medför att vi i Sverige får en ojämlik skola. Det handlar om ibland överdrivna krav på dokumentation utöver centralt regelverk, och det handlar framför allt om en differentierad skolpeng där elever får med sig olika stor skolpeng - inte på grund av dokumenterade behov, vilket är rimligt, utan för att de styrande politikerna har olika förutfattade förväntningar på elevunderlaget.

I betänkandet finns motioner från Socialdemokraterna om att staten ska öka skillnaderna genom att dela ut så kallade likvärdighetsbidrag i både grundskolan och gymnasiet, vilket ytterligare spär på denna de låga förväntningarnas ojämlikhet. Vi förstår att en del skolor och elever behöver viss förstärkning, men detta får inte dränera de välfungerande skolorna i den höga grad det gör i dag. Nu utreds skolpengen av regeringen, och jag ser fram emot en mer rättvis skolpeng, där skillnader beror på dokumenterade behov och inte på låga förväntningar.

Fru talman! Det drivs en del konfessionella skolor i vårt land - de kallas ibland religiösa friskolor - och i många av dem sker väldigt bra skolundervisning. Jag tycker att vi mest har fått höra om problemen. De konfessionella inslagen ligger före eller efter ordinarie undervisning och är frivilliga att delta i. Det är huvudpremisserna. Dock har några skolor under senare år misskött sig, och därför är det viktigt att Skolinspektionen säkerställer att beslutsfattarna kan följa upp skolutvecklingen och är noggranna i sina inspektioner.

Vi sverigedemokrater vill inte gå lika långt som Socialdemokraterna och förbjuda alla konfessionella friskolor, utan vi nöjer oss med att säga nej till muslimska friskolor då det är där vi sett de största problemen.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag nämna något om skolans digitalisering. Digitaliseringen av den svenska skolan har skett ganska hastigt jämfört med i andra länder, vilket kan vara både bra och dåligt. Vi måste se upp så att den inte överanvänds, vilket vi ser när läs- och skrivsvårigheterna ökar i skolan. Det handlar även om att den ska användas optimalt.

Det behövs en nationell plan för hur it i skolan ska nyttjas. Det behövs gemensamma system för alla skolor så att kommunerna inte själva uppfinner särlösningar. De digitala läromedel som används måste också kvalitetssäkras. Digitaliseringen är inte enbart av godo, som vissa hävdar, utan måste användas med omsorg och inte i för tidiga åldrar. Digitalisering kan vara riktigt bra om det görs på ett fint och restriktivt sätt.

Jag vill också påstå att det är mer eller mindre en myt att elever får sina grundläggande kunskaper om it genom skolan. De kunskaperna får eleverna oftast på fritiden genom sin användning av olika it-redskap såsom telefoner och datorer för spelande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Fru talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för repliken!

Jag vet inte om detta är det tydligaste som står i Tidöavtalet, men det avslöjar i alla fall ledamotens fokus på Tidöavtalet och framför allt på det som behandlar skolan.

Vi har mycket stort fokus på många saker och ser detta som en bisak jämfört med mycket annat. Jag tycker helt enkelt inte att man ska vistas olagligt i Sverige, och jag tror att det är det som är grejen. Punkt.

Det finns massor med saker som ledamoten Niels Paarup-Petersen borde prata mer om. När det gäller problemen som vi har i dagens skola har ledamotens parti faktiskt stött en regering och dess budgetar under några år, en regering som inte har förmått lösa stora skolproblem, till exempel betygsinflation, som har funnits rätt länge och som vi alla behöver göra någonting åt.

Studiero, som jag nämnde innan, har det varit extremt tyst om i denna kammare. Det är någonting som vi måste göra något åt. Det är vad mina ögon fastnar på i Tidöavtalet - en jättestor reform som ger lugn och ro i klassrummet, något som berör hundratusentals elever och naturligtvis deras lärare och övrig personal.

När det gäller bristen på läs- och skrivkunnighet vet jag att ledamoten väldigt gärna vill prata om digitala hjälpmedel. Sådana kan man ha, men nu kommer det fram att papper och penna behövs. Det önskar jag att vi har stort fokus på.

Lärarbristen har vi också pratat om.

Fru talman! Vi värnar ett fritt skolval, och detta gäller för vilken skola som helst. Jag hör att ledamoten Linus Sköld bara pratar om en typ av skola, alltså de fria skolorna. Man kan byta mellan kommuners skolor om man vill. Man kan byta hur som helst - det är själva skolvalet.

På vilka grunder elever och föräldrar väljer skola vet jag faktiskt inte. Jag vet inte om ledamoten Linus Sköld vet det heller, men normalt sett väljer man en skola där man ser att det är god ordning och där man får en fin utbildning så att man kan utvecklas och komma vidare i de olika stadierna, från grundskolan och kanske till gymnasiet och till och med högre studier. Det borde vara detta man prioriterar. Sedan vet jag inte hur varje unik människa tänker.

När det gäller det som ni, Linus Sköld, kallar friskolor, marknadsskolor eller vad ni nu har för uttryck är vi i regeringsunderlaget tydliga med att vi ska fastställa tydliga krav. Det kommer att finnas en utredning som visar detta, och senare kommer en proposition som vi kommer att söka majoritet för i denna kammare.

Tidöavtalet specificerar till exempel en sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter samt utdelningsbegränsningar vid kvalitetsbrister. Vinstutdelning ska inte förekomma de två första åren, och det ska bli bättre insyn både juridiskt, ekonomiskt och pedagogiskt.

Vi gör något som inte har gjorts under er tid, alltså era åtta år. Detta gör vi snart. Jag kan inte säga något exakt datum, men det kommer här i kammaren. Ledamoten kommer inte att kunna missa det.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag vet inte om vi har sagt att det skulle gynna. Vi har inte sagt att det skulle försvåra heller, så jag vet inte riktigt vad ledamoten antyder.

Låt mig säga så här: Att eleverna får bestämma och det blir ett stort elevinflytande även på betyg gör inte heller att det blir bättre, utan vad det handlar om för vår del är naturligtvis att lärarna ska få sätta sina betyg. Lärarna ska inte vara påverkade av vad eleverna eller föräldrarna tycker, utan de ska sätta tydliga betyg på sina elever utifrån deras prestation. Det är en ganska enkel ekvation som jag vet kan missbrukas på olika sätt.

Vi har även något som heter ordningsregler, som vi i regeringsunderlaget tydligt har med i Tidöavtalet. Där kan det också finnas relationsbitar när det gäller hur det fungerar på skolorna. Det gäller naturligtvis vilken huvudman man än har på skolan.